Introduktion till artikelskrivande

Nu är det din tur att skriva en artikel kring ett ämne som rör sig inom ämnet Integritet och demokrati i digitala medier. Du skall sträva efter att skriva en vetenskaplig artikel och med det menar vi en kortare text som tar utgångspunkt i vetenskapliga artiklar och som kretsar kring en konkret frågeställning. Det är givetvis centralt att tydligt visa på vad som är ens egen åsikt och andras kunskap till exempel genom att använda referenser. Men, än viktigare är ett kritiskt tänkande och att det man skriver verkar rimligt och att man kan argumentera för det. Samtidigt är det viktigt att för läsaren motivera sitt resonemang så att det är tydligt och klart vad det är man vill säga.

En traditionell artikel har en struktur: ’Inledning, Teori, Metod, Resultat, Diskussion samt Slutsats’ som den normala strukturen medan den artikel du kommer skriva här inte kommer ha metod eller ett traditionellt resultat då inga empiriska studier/datainsamling kommer att ske. Metodavsnittet ersätts av en redovisning över hur du arbetat för att hitta dina artiklar. Se kursmål under Förhållningssätt. Därmed inte sagt att detta är de enda rubrikerna, förslagsvis arbetar man även med rubriker som är mer innehållsligt förankrade, alltså kopplade till textens olika innehåll.

Artikeln som skall skrivas i denna kurs kan ses som en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att man sätter sig in i forskningen inom ett område som man sedan diskuterar utifrån en frågeställning som man väljer i samråd med lärare. Alltså kan man säga att den text ni skriver i denna kurs är en form av uppsats men utan traditionella krav på empiri eller metod. Här ligger istället fokus i på hur du som författaren behandlar det valda ämnet samt relevant litteratur och andra källor på ett reflexivt sätt så att du tydligt visar på en god förståelse för ämnesområdet samt på förmåga att analysera och uttrycka det i text.

Exakt vad artikeln kommer att behandla är i dina händer. Det skall på något sätt ha en koppling till kursens övergripande mål. När du valt ämne bör din artikel vara trattformad. D.v.s. att man i inledningen börjar brett, att man där du förklarar för läsaren varför just detta ämnet är viktigt och intressant. Introduktionen skall leda fram till ditt ämne/frågeställning. Sedan, när man går in i det vi kan kalla för litteraturöversikt eller relaterad forskning som det ibland kallas, så smalnar fokuset av till att endast fokusera på just ditt ämne. Här behandlar man de artiklar och böcker som man vill bygga sitt resonemang på genom att på ett finurligt sätt återge vad författarna kommit fram till. I litteraturöversikten bör läsaren av din artikel kunna skapa sig en bild över forskningsområdet samt få ett förtroende för att du vet vad du pratar om. Litteraturöversikten skall innehålla alla den information som behövs för att du skall kunna svara på din frågeställning.

Ofta finns det ytterligare ett avsnitt kopplat till litteraturöversikten. Ett som fokuserar på ett (aktuellt) fenomen eller händelse och texter kopplat till det. Avsnittet tar upp saker som stått i tidningar och annat medieinnehåll som stärker ditt bidrag och som visar varför det är relevant. Ofta rör det sig om blogginlägg och nyhetsartiklar från olika tidningar och magasin kring ett aktuellt ämne.  Helt enkelt material som hjälper dig att säga det du vill ha sagt. Efter denna del följer ett avsnitt som brukar kallas diskussion. Här skall du diskutera din frågeställning i relation till det som de andra författarna skriver. Ställ dem mot varandra, jämför, hitta likheter samt, om än något försiktig, för in dina egna åsikter.

Det är viktigt att det tydligt framgår när det är du som tycker något genom formuleringar så som ”Jag ansera att, men enligt mig, min förståelse av detta är”. Syftet med diskussionen är att svara på frågeställningen genom att på olika sätt analysera vad andra författare säger och blanda det med egna, väl grundade, åsikter. Dessa egna, väl grundade åsikter, kan man ”bädda för” i avsnittet relaterat innehåll där man har en chans att visa vad man menar. När man fört samman frågeställningen, de vetenskapliga texterna, egna väl grundade åsikter samt relaterat innehåll kan man, innan man går in på en slutsats, bredda sig igen och diskutera vilka konsekvenser ens slutsatser kan få i ett större och längre perspektiv.

Vid det här laget skall läsaren förstått vad ditt bidrag är. Bidraget är nyttan, det viktiga, det du vill ha sagt och det du vill berätta för världen som den tidigare inte visste. Detta tack vare att du fört en genomtänkt, nyaserad och trovärdig diskussion. Artikeln avslutas med en kort slutsats som som inte sammanfattar hela artikeln utan endast diskussionen. Sedan följer sedvanlig referenslista.

Att ta hänsyn till

Du har ca 2 500 ord på dig att utveckla och besvara eller resonera kring din frågeställning. Din artikel skall vara välrefererad enligt Harvardsystemet (Så som ni brukar göra).

Att referera lämplig litteratur inom det som tagits upp på kursen är naturligt, att söka upp och behandla andra referenser likaså. Det handlar då både om vetenskapliga artiklar från erkända konferenser och tidsskrifter men också referenser till välsedda bloggar och tidningsartiklar.

Referenser till Wikipedia kan vara okej när det gäller att visa på fakta och till exempel grundläggande förståelse för ett begrepp. Att förhålla sig reflexiv och kritisk till det man läser är viktigt. Med det menar jag att man hela tiden bedömer om det är rimligt det författaren skriver. Samtidigt är det centralt att man ställer samma krav på sitt eget resonemang. Viktigt är också att man problematiserar det man skriver och att man resonerar kring den i någon slags slutsats. En röd tråd är centralt, att texten hänger samman och på ett tydligt sätt leder läsaren genom texten.

Den röda tråden innebär också att man strävar efter att hålla sig till ämnet och inte vandrar iväg. Tillsammans med vetenskaplig kvalité och analytisk höjd är det också detta som kommer att ligga till grund för bedömning. Några punkter att ta fasta på:

Referenser är bra och viktig för att ge artikeln trovärdighet, din diskussion skall utgå från dina böcker och artiklar, kurslitteratur samt annan relevant information men också innehålla egna tankar. Referenser till det man diskuterar är naturligt och bör förekomma ofta. Kritisera och exemplifiera kring det du skriver om. Din röst skall höras men den måste balanseras med andras.

Upplägget och argumentationen i artikeln skall vara tydlig och väl genomarbetad så att läsaren lätt kan följa de argument som ges. Det är bra att inte krångla till texten och att skriva så att läsaren kan förstå. Således är det viktigt att skriva ut hela sitt resonemang, läsaren skall inte behöva gissa eller läsa mellan raderna om vad du egentligen menar. Detta är viktigt. Fokusera på det ämnet du valt. Hjälp läsaren igenom texten. Tänk på att du inte skriver till mig som lärare. Texten skall rikta sig till den som vill veta mer om området du valt. Utgå från att din artikel kommer publiceras i din portfolio, i en branschtidning eller motsvarande.

Med analytisk höjd menar jag hur, smart, och välgrundat ditt resonemang är. Håller det du säger för en närmare granskning, tvivlar jag som läsare eller är det gammal skåpmat som vi hört förut?

Börja nu

En regel som vi lärt oss den hårda vägen är att det som inte finns nedskrivet finns inte! I ditt huvud, när du tänker på sin essä, så kan det mesta låta logiskt och intressant. Men det är först när det blir nedskrivet som det går att bedöma ämnet och idéns potential.

Skriv först din artikel i punktform så att du får en överblick över vad som behöver göras, vilket material du behöver hitta och läsa för kunna skriva samt svara på din frågeställning.
Börja skriv nu. Det som inte är nedskrivet finns inte.
Idéer till teman på artiklar hittar du i klassens samlade tweets #DMI100

Din artikel:

  • Artikeln har läraren och klassen som sin målgrupp, du skriver till dem
  • Artikeln skall ta upp ett för kursen relevant och gärna aktuellt ämne
  • Det är centralt att ämnet och sedan även artikeln är centralt avgränsad
  • Den skall bestå av ca 2500 ord
  • Den skall har format enligt “konferensmallen”
  • Artikeln skall vara välstrukturerad vad gäller innehåll
  • Artikeln skall ha en tydlig röd tråd och en trovärdig argumentation
  • Artikeln skall innehålla minst tre vetenskapligt publicerade källor som skall vara av god relevans för din artikel
  • Du skall ge skriftlig och konstruktiv feedback på två medstudenters artiklar