Abstrakt

Politiker och kändisar är ständigt på löpsedlarna på grund av olika skandaler för att locka till sig köparna. Ola Lindholm och personerna som drabbades av NOWT-skandalen är personer som av helt olika anledningar har fått sin integritet kränkt. Det som kommer tas upp i denna essä är om/att media ibland går för långt och trampar på den personliga integriteten samt vinklar nyheter för att öka försäljningen. Det kommer även tas upp förbättringar som kan göras för att öka förtroendet för mediernas arbetssätt.

Keywords: integrity, media, scandals, ethics

Introduktion

Den första tidningen gavs ut 1605 och handlade då om att upplysa allmänheten om världsnyheter (Linderborg, SvD, 2005). Detta har idag utökats genom att skriva om diverse andra förteelser såsom tv-program, kändisar och skandaler.

Den stora avlyssningsskandalen i Storbritannien 2011 där tidningen “News of the world” blev påkomna med att lyssna av mobiltelefoner av kändisar och anhöriga till avlidna soldater skapade oro över hela världen. Efter att Edward Snowden sedan gick ut genom den brittiska tidningen 2013 “The Guardian” med hemlig information om USA´s massövervakning ökade oroligheten ytterligare. Folk började mer och mer fundera kring sin personliga integritet vilket ledde till att många diskussioner om storebrorssamhället tog ytterligare fart. Samma år blev svenska barnprogramsledaren Ola Lindholm utpekad för att ha använt kokain i media. Expressen tog del av den sekretessbelagda informationen genom att en polisen läckt ut informationen innan domen fastställs.

Inblick i skandalerna

“News of the world” var en kändistidning som rapporterade skvaller och skandaler bland kändiseliten. 2011 upptäcktes att flera av tidningens anställda anlitat en privatdektektiv, detta för att möjliggöra avlyssning av mobiltelefoner tillhörande kändisar och anhöriga till stupade soldater. Det var en grävande journalist från “The Guardian” som kom fram till den här informationen. Tidningen tvingades lägga ner samma år.

5926628252_25cb7b0084_z Ola Lindholm fick efter en fotbollsmatch på Råsunda göra ett drogtest som visade positivt för kokain. Expressen fick informationen ifrån en läcka inom polisen och detta blev en stor skandal i landet, på grund av att Ola är en offentlig person och involverad med barn på flera sätt i sitt yrke.
5702677314_eee3e4996d_z Snowden arbetade som CIA-agent med IT-säkerhet där han kom över en hel del hemligstämplad information och blev förfärad över arbetsmetoderna. Han valde att gå ut med informationen för att låta andra ta del av hur skevt han ansåg att systemet fungerade i hopp om en förändring. Efter att materialet publicerats har Snowden jagats över hela världen av både regeringar och av medier.

9011750145_082343d1cb_z

 

Negativa aspekter på att media tar sig friheter

Medier skriver och publicerar information som ska locka till sig köpare. Detta resulterar i att man i vissa fall inte skyr några medel för att få tag i nyheter oavsett om det sker genom laglig eller olaglig väg. Tidningsförsäljningen har minskat (statistikcentralen, 2013) och man försöker att hålla kvar i läsarna och i många fall vinklas löpsedlar så att man som läsare kan få felaktig uppfattning om innebörden om man inte väljer att köpa tidningen. I fallet med Ola Lindholm och NOTW använde medierna sig av olagliga handlingar för att komma åt information som dem annars inte skulle ha tillgång till. I en artikeln skriven av Susanne Fengler (2012) beskrivs behovet av att hålla massmedia ansvariga brådskande av flera medieforskare, detta behov anses ha ökat ytterligare efter skandalen i Storbritannien.
Man betonar att straffen behöver bli hårdare då dagens böter är försumliga jämnfört med vinsten. Man är medveten om att det inte finns möjlighet att övervaka allt som publiceras då vi har ökat utbudet ofantligt med hjälp av webben men anser att läsarna kan hjälpa till att kritisera journalistiken. Tidningar har egna riktlinjer kring vad som är skäligt att skriva men väljer ändå att bryta mot dessa för chansen till en stornyhet.
I en artikel för världspolitiska institutet (Liber m.fl.,2013) har man frågat flera globala experter om vad som bör vara hemligt och sekretessbelagt. Dessa är enväldiga i att det är omöjligt med en total öppenhet och transparens men att regeringar bör hålla så lite som möjligt hemligt detta för att få befolkningen delaktiga och medvetna. Är man öppen med detta har folket mer förståelse kring varför staten väljer att samla in data, lagra och hemlighetsstämpla dokument.

Positiva aspekter på att media tar sig friheter

Genom den grävande journalistiken kan befolkningens insikt i samhället öka och ger en annan möjlighet att kunna känna sig delaktig och upplyst i områden som de annars inte har kunnat ta del av. Vi är allmänt mer bevakade i samhället idag och journalister är inget undantag, dessa har inte bara pressråd, ombudsmän utan även läsarna som kan kritisera/rosa det publicerade materialet vilket leder till en ökat kvalité och trovärdighet. Flera olika forskningar/studier har gjorts om öppenhet inom journalistiken men enligt Michael Karlsson (2010) har hittills ingen varit tillräckligt omfattande för att ge helt säkra resultat men genom att ha en öppen journalistik involverar man läsarna i informationskällor och skapar då en bättre möjlighet för granskning samtidigt som trovärdheten ökar. Efter att “The Guardian” publicerade Snowdens information ser ⅔ av Amerikanska folket honom som en hjälte. De anser att folket har rätt att veta vad som pågår och att han handlade helt korrekt (Lönegård, fokus, 2013)

David S. Allen (2008) skriver det omvända att öppenhet och transparens inte nödvändigtvis enbart är positivt,  utan att kravet på öppenhet även kan hämma journalistiken när nyhetsbyråerna vet om att dom är granskade.

Hur ska man låta media stå till svars?
Media kan orsaka allvarlig skada trots att lagar inte har brutits och man vill att journalisterna och dess tidning/företag strävar mot en moral som inte blottar människor och dess integritet (Fengler, 2012). Det finns många fall där media har orsakar personliga kriser men i det här stycket läggs fokuset på Ola Lindholm och personerna som blev drabbade av avlyssningsskandalen i Storbritannien.
I fallet med Ola Lindholm gick Expressen ut med sekretessbelagd information på löpsedlar och porträtterade honom som en knarkande kändis som jobbar med och för barn. Utan att lägga en värdering kring Olas handling borde man ifrågasätta om detta var ett bra sätt att gå ut med denna sorts av information, har vi rätt att ta del av den här informationen och bör den vara offentlig.
Läckor inom polisen är ett känsligt ämne där bristen på anmälningar mot polismyndigheten motverkar en förbättring (Mbenga, 2011). När uppgifterna om Ola var ute i hetluften blev det en hetsjakt efter kommentarer av Ola och hans familj, detta drabbade inte bara Ola utan människors integritet runt omkring honom. Media anklagade Ola för att själv ha satt sig i hetluften då han medveten valde att inte kommentera händelsen (Mbenga, 2011). Ola valde vid ett senare tillfälle att skriva om händelsen med egna ord på sin blogg för att undvika att media vinklade hans version. Det var först när domen var fastställd som han valde att gå ut och prata med media. Enligt (Lindqvist, DN, 2011) påverkade mediauppståndelsen rättsprocessen negativt.

Vi har flera icke statliga verk som har som uppgift att bevaka journalister och deras arbeten men har inte möjlighet att kontrollera allt och det finns stora brister (Fengler 2012) För att minska olaglig publicering behöver straffen bli hårdare. I dagsläget är straffen lindriga och böterna är snarare en symbolisk summa än ett straff, detta leder till att tidningarna väljer böter och publicerar sekretessbelagd information (Fengler 2012) .
Idag finns det två förekommande straff inom mediesektorn där böter står för en del och dåligt rykte för bolaget eller journalisten en annan. För att en organisation eller journalist ska kunna granskas krävs öppenhet, annars kan en journalist i stort sett oberört fortsätta att publicera och detta är något som (Fengler, 2012) anser är ett bra steg mot att få bättre kvalité på journalistiken. John V. Pavlik skriver i en artikel från 2004 att de flesta journalister fortfarande förlitar sig på egna källor och intervjuer men att man i brist på tid även tvingas söka upp osäkra källor på webben som en genväg.

I artikel “From media selft-regulation to ´crowd-criticism´: Media accountability in the digital age” (Fengler, 2012) har man undersökt medias svaga punkter och lagt fram några förbättringsområden som kan hjälpa att skydda folks integritet samtidigt som förtroendet för journalistiken ökar. Man föreslår att man bör öka straffen för att minska publicering av sekretessbelagt material, plagiering samt påhittade nyheter. De anser att alla som jobbar inom media bör ha ett gemensamt mål, att skapa ett förtroende och att detta kan skapas genom att ytterligare engagera läsarna samt publicera rätt och laglig information.
Sveriges radio (2013) skriver i sin handbok för journalister om fördelar med sk. crowdsourcing, där man öppet låter läsarna antingen ta del av arbetet eller blir en del av det förslagsvis på en blogg. De beskriver att man måste tänka på att skriva om ett ämne som det finns stort allmänintresse av för att det ska fungerar på ett tillfredsställande sätt och få bra infallsvinklar. Även John V. Pavlik (2004) betonar vikten med att engagera sin publik i en öppen dialog för att förbättra kvalitén, skapa trovärdighet och viktigast av allt bibehålla integriteten i relationen mellan journalister, deras källor och målgruppen.

Man får ha förståelse för att journalister kan vinkla nyheter omedvetet beroende på egna åsikter, erfarenheter och källor men i fallen som tidigare nämnts ligger inte egna tolkningar till grund för metoderna utan enbart felaktiga och olagliga handlingar (Åhlund, SvD, 2010).

Den globala experten Dieter (2012) anser att lagstiftningen som tillhandahåller personuppgifter behöver förbättras för att skapa en balans mellan brottsbekämpning och individers integritet samt att sekretessbelagda uppgifter måste finnas men med förklaring kring vilka uppgifter dessa är. Snowden är av samma åsikt och på dessa grunder så sparade han hemligstämplad information i flera år innan han valde att gå ut med dessa.

Finns det alternativa lösningar för att bevara sin integritet?

Har man tillgång till hemlig information som man anser strider mot den personliga integriteten finns Wikileaks som publicerar informationen anonymt på sin webbplats. Wikileaks samarbetar med några av världens stora tidningar såsom The Guardian och New York Times. Snowden övervägde att publicera via Wikileaks men valde att gå direkt gå till den brittiska tidningen “The Guardian”, för att inte informationen skulle försvinna i mängden. Han valde även att gå ut med sin identitet i samband med avslöjandet för att inte skapa en häxjakt på “förrädaren” som han visste att det skulle bli,  utan valde att ta sitt ansvar då han ansåg att det han gjorde var rättfärdigat (Lönegård, fokus, 2013).
Man kan även precis som Ola gå ut med ett meddelande om hur man själv står i påståendet och ha chansen att försvara sig (Mbenga, 2011). Nackdelen är som vi varit inne på tidigare att många endast läser  löpsedlar och rubriker och efter det bildar sig en uppfattning. Har det redan gått så långt kan det vara svårt att nå fram med den egna versionen till en större skara.

Diskussion

Media har stor inverkan på dagens nyhetsflöde och genom den tar vi del av vad som händer omkring oss. Utan den hade vi varit helt ovetande om händelser runt om i landet och världen. I och med denna stora och viktiga uppgift som media har är det extra viktigt som publik att kunna lita på det som publicerats.

När det kommer till publicering av hemlig statlig information behöver man i regel inte vara orolig över den personliga integriteteten, den stärks snarare av att man upplyser folk att det samlas in fakta om den egna personen.

Publicering om händelser kring en enskild individ däremot är oftast utpekande och integriteteskräknande och bör därför göras med stor försiktighet samt öppenhet om källor.
Pavlik (2004) och Fengler (2012) hävdar att öppenhet är vägen att gå för en bra journalistik som bygger på kvalite och trovärdighet medans David S. Allen (2008) anser att öppenhet kan ge den motsatta effekten. Inga större studier har gjorts på öppen journalistik, därför finns det inga bevis som varken väger för eller emot (karlsson, 2010). Vi kan utifrån artiklarna se att öppenhet är den trenden vi går mot och som fler väljer att arbeta emot.
Genom den stora strömmen av nyheter som internet har öppnat upp för oss ställer vi högre krav på de större bolagen om trovärdhet och äkthet. Bloggar och sociala medier har vi inte lika stort krav på då dessa oftast inte följer journalistiska koder (Fengler, 2012).

Media kan skada människors integritet genom att publicera ingående ibland osanna uppgifter om personers privatliv men samtidigt hjälpa oss att få fram information kring större företag och regeringar.

Slutsats

Det är svårt att ge en rak bild om hur media tar sitt ansvar gentemot den personliga integriteten. Den viktigaste delen i journalistiken är kontakten med publiken, bevara förtroende samtidigt som tidningar måste säljas. Det är lätt att förstå att dessa slits mellan att bevara integritet och skapa attraktiva tidningar. Att skaffa fram bra och laglig fakta för produktion är troligtvis den bästa vägen att gå. Smaskiga detaljer om kändisar är alltid ett intressant ämne som lockar publik så att utesluta detta från tidningarna är inte möjligt men att istället välja sättet man gör det på är ett steg i rätt riktning.

Källförteckning

 Allen S. David (2008). THE TROUBLE WITH TRANSPARENCY – The challenge of doing journalism ethics in a surveillance society. [Elektronisk] Journalism Studies, 9:3. 323-340. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/ [2014-04-28]

 Fengler Susanne (2012). From media self­regulation to ‘crowd­criticism’: Media accountability in the digital age.[Elektronisk] Central European Journal of Communication, 9. 175-189. Tillgänglig: www.ceeol.com [2014-04-28]

 Finlands officiella statistik (FOS): Massmediestatistik [e-publikation]. ISSN=2323-6337. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.4.2014]. Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jvie/2012/jvie_2012_2013-11-27_tie_001_sv.html.

Karlsson Michael (2010). RITUALS OF TRANSPARENCY – Evaluating online news outlets’ uses of transparency rituals in the United States, United Kingdom and Sweden .[Elektronisk] The Future of Journalism, v.11:4. 535-545. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/ [2014-04-28]

Liber O George, Dettke Dieter, Vogl Frank, Forte C. Maximilian, Falkvinge Rick, Alwadi Nada, Jalan Chong, Naja Adil (2013). The Big Question: What should governments keep secret? [Elektronisk] World Policy Journal. vol. 30:3 3-8. Tillgänglig: http://online.sagepub.com/ [2014-04-28]

 Lindeborg Lisbeth (2005). 400 år sedan första tryckta tidningen kom ut. [Elektronisk] SvD Kultur. Tillgänglig: http://www.svd.se/kultur/understrecket/400-ar-sedan-forsta-tryckta-tidningen-kom-ut_493001.svd [2014-04-28]

Lindqvist Roger (2011). Lindholm – jag är oskyldig. [Elektronisk] DN Kultur. Tillgänglig: http://www.dn.se/kultur-noje/lindholm-jag-ar-oskyldig/ [2014-04-28]

 Lönegård Claes (2013). Sagan om Snowden. [Elektronisk] Fokus. http://www.fokus.se/2013/12/sagan-om-snowden/ [2014-04-28]

Mbenga Koukkari Palmira (2011). Brottsrapportering i Expressen – publicering av sekretessbelagda uppgifter ur ett medieetiskt perspektiv [Elektronisk] Stockholm: Stockholms universitet (C-uppstats, instutionen för journalistisk och medievetenskap) Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:482280/FULLTEXT01.pdf [2014-04-28]

Pavlik V. John (2004). A Sea-Change in Journalism: Convergence, Journalists, their Audiences and Sources .[Elektronisk] Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies, vol. 10 no. 4 21-29. Tillgänglig: http://online.sagepub.com/ [2014-04-28]

 Sveriges Radio (2013) Sociala medier – En handbok för journalister [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/press/bilder/sverigesradio2013_socmed.pdf [2014-04-28]

 Åhlund, Rebecka (2010). Journalister är också människor. [Elektronisk] SvD Kultur. http://www.svd.se/kultur/tv/journalister-ar-ocksa-manniskor_5496817.svd [2014-04-28]