En essä av Rebecka Linderot DIG13

hide

Garniers reklamkampanj “Hide yesterday” 2014.

“Social networking websites are enormously popular, but they present a number of privacy risks to their users, one of the foremost of which being that social network service providers are able to observe and accumulate the information that users transmit through the network.“

Matthew M. Lucas and Nikita Borisov, 2008.

Abstrakt

Användandet av sociala medier har ökat obehindrat senaste åren och i och med detta ökar vår synlighet. Vi kan snabbt få kontakt med varandra trots geografiska skillnader och att få information går numera snabbt och enkelt via en enkel handling, trycka på “sök”. Samtidigt som vår synlighet ökar, jämsides med det också tillgången till information, blir det också svårare att kontrollera vad som publiceras och vår integritet hotas.

Vem som kan se denna publicerade information kan vara bortom vår egna kontroll även om det handlar om oss och vårt eget privatliv. Även om vi lyckas eliminera informationen från den källa den publicerats är detta ingen garanti för att informationen eliminerats likaså. Genom delningar och gillningar kan informationen leva vidare.

 

I denna artikel handlar därför om vilka rättigheter vi har när det kommer till privat information som publicerats eller delats utan vårt tillstånd och om det går att förhindra. I artikeln diskuteras också om detta skiljer sig åt från person till person eftersom jämställdhet och lika rättigheter är ett omtalat ämne i det moderna samhället men också varit likaså i flera år hundranden bakåt i tiden.

Inledning

De senaste åren har användandet av sociala medier ökat drastiskt.

“Starting only a few years ago, several networks now boast tens of millions of users and are continuing to grow. “(Lucas and Borisov, 2008.)

I och med att användandet har ökat medför det även vissa risker eftersom vår synlighet ökar i takt med användandet och mer och mer personuppgifter och privata angelägenheter blir digitala.

“Along with new opportunities come new risks. Social network providers maintain vast repositories of personal information.” (Lucas and Borisov, 2008.)

Att vår integritet kränkts är det antagligen många som erfarat på ett eller annat sätt, egentligen är det bara att kolla i skvallertidningar och på bloggar för att se detta. Själv har jag erfarenhet av att min integritet kränkts genom sociala medier trots försiktighets återgärder. Vem som kan få tillgång till vår privata information kan ibland vara bortom vår egen kontroll.

“To facilitate social interactions is the main functionality of all OSNs. However, it may lead to privacy leakage in a uncontrol- lable way for OSN users.” (Chi Zhang and Jinyuan Sun, Xiaoyan Zhu, Yuguang Fang, 2010)

Därför valde jag att gräva mig djupare in i vad för rättigheter som vi har och om de rättigheterna egentligen har någon effektiv verkan. Det är inte endast på grund av egna erfarenheter jag valt mitt ämne men också på grund av att jag anser att det i dagens samhälle krävs mer vetskap om vilka rättigheter man har och hur viktigt det är att tänka efter innan man publicerar något på sociala medier samt vilka effekter det kan få om vi inte tänker efter.

Fakta

Våra rättigheter är begränsade i sociala medier angående vår integritet. Detta betyder att man måste vara ännu mer försiktig med vad man publicerar eftersom man är ansvarig för vad man skrivit även om du gjort detta i tron om att det var begränsad tillgång till vad du publicerats. Lucas och Borisov, besvarar frågan om vilka rättigheter vi hade 2008 angående facebook;

“Having shown that the risk of privacy breaches is real, we pause briefly to consider whether there already exists a legal framework for protecting the data that users transmit through Facebook – that is to say, we consider whether there is a precedent indicating that Facebook has an obligation to protect the personal privacy of the information that its users transmit through it. The ultimate answer we find is “no.”

(Lucas and Borisov, 2008.)

Liksom det finns lagar och regler för det mesta så finns det regler angående sociala medier. De är dock inte alltid till vår fördel utan behandlar istället användadet av information via sociala medier som bevismaterial i rättegångar. I sverige sedan 1 Maj, 2012 trädde lagen om att teleoperatörer ska lagra trafikinformation i 6 månader. På polisens hemsida finns även en guide om it-relaterade brott och där beskrivs vad som kan räknas som ett brott. Främst beskriver de brott så som hackning, skimning och gromning men det är uppenbara brott som samhället handskas med sedan datorer kom i bruk. Vad som är mer intressant är svenska polisens beskrivning av PUL, personuppgiftslagen.

Personuppgiftslagen, PUL

“All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet innefattas av personuppgiftslagen, PUL. Förutom personuppgifter räknas också foton in som en personuppgift.” Polisen.se 2012-11-13

Däremot är polisen vag angående vad ett brott är, de skriver att om någon lägger ut bilder som du inte godkänt att det kan vara ett brott men inte nödvändigtvis. Huvudsakligen ligger detta i den kränktes händer. Det är därför viktigt att tänka på vad man publicerar på nätet eftersom det kan vara ett brott om personen du skriver till tar det på allvar eller känner sig kränkt. Om det är ett brott beror så klart också på innehållet du publicerat.

“Om du sprider allvarligt kränkande bilder eller filmer om någon, eller sprider ett rykte, kan det vara ett brott som kallas förtal. Det kan exempelvis handla om att du lägger upp en nakenbild eller skriver elaka saker som inte stämmer.” Polisen.se 2012-11-13

Att förtal och kränkning är ett brott det är självklart även om gränserna för vad som bestämmer om det är just ett brott är något suddiga. Men det är inte alltså bara personen i fråga som publicerat detta som kan åtalas för brott men den som kanske länkar vidare kränkningen på Twitter eller facebook kan vara lika skyldig till brottet (Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik i URs film om internettrakasserier).

Det finns dock undantag när det kommer till journalistiska ändamål. Det beskrivs här nedan av datainspektionen.se;

“Ibland publiceras personuppgifter på Internet på ett sätt som är kränkande utan att publiceringen står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser. Det beror bland annat på att det i personuppgiftslagen finns ett undantag för journalistiska ändamål. Detta undantag gäller inte bara etablerade medier som tidningar och radio utan även privatpersoner som vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Att informera och debattera om personal som missköter sitt arbete och om situationen vid ett vårdboende kan vara tillåtet med stöd av detta undantag trots att det kan finnas information som kan uppfattas som kränkande för personalen.”

Sedan finns det ännu en regel som gäller här i Sverige, den så kallade tryckfrihetsförordningen, som också påverkar om publiceringen är ett brott. Lagen innerbär att vem som helst i Sverige har rätt skriva och publicera (liksom yttrandefrihetsgrundlagen) utan att någon granskar vad denne skrivit innan tidningen går i tryck eller läggs ut på tidningens hemsida. Dock så måste du senare kunna stå till svars för vad du har skrivit och förklara varför du till exempel brutit mot de pressetiska reglerna (po.se).

“Lagregler beträffande publiceringar i tidningar och tidsskrifter finns i tryckfrihetsförordningen (TF). TF ger varje medborgare rätt att uttrycka sig fritt i skrift. Lagen ger också enskilda skydd mot ärekränkningar i tidningar. För t ex nättidningar finns motsvarande regler i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).” po.se

Även om det i sig inte finns en specificerad lag som sociala medier måste följa eller måste stå till svars för om information läckt ut måste de erhålla möjligheten till sekretess inställningar för att ge användaren en chans att dölja känslig information. Inte enligt lag men för att människor ska använda tjänsten måste de känna sig säkra. “It must be noted that privacy in social networks is not a purely deterministic function of technical rules.”(Fred Stutzman, Robert Capra, Jamila Thompson, 2011). Allt mer blir detta alltså ett måste för tjänsten eftersom det skrivs allt oftare om skandaler angående sociala medier i tidningarna, så som att folk fått avgå från sitt arbete på grund av olämpliga bilder eller statusar på facebook. Ett exempel är en 28 årig man från Skövde som uppdaterat sin status när han var på jobbet, “En dag kvar av veckan på detta dårhus”, han blev sedan av med sitt jobb då denna status kommit till chefens vetskap (SvD, 3 januari 2011). I artikeln Privacy and Security for Online Social Networks: Challenges and Opportunities skriver Zhang et. al. om specifikt användarnas krav på tjänsten för att känna sig säkra; To sum up, a user’s privacy requirement is twofold. First, unauthorized entities (i.e., who are not granted access to the private data) must not learn the content of the private data which reveals identifying information of the data owner (user).

Specifika lagar angående vad sociala medier ,så som facebook, äger av vad deras användare publiceras finns inte. Här handlar det också alltså om att användarna måste kunna lita på tjänsten för att använda den. Detta gäller till största del företag, privata som större organisationer, som har egna sidor på facebook där de publicerar bilder på sitt arbete. Detta kan vara till exempel konstverk och foton, samtidigt angår detta även privatpersoner som lägger upp bilder på sig själva, vänner, släkt och barn.

“I villkoren som gäller just nu äger du allt material som du lägger upp på facebook. Samtidigt ger du facebook fria rättigheter att använda ditt material så länge som du har kvar ditt konto.”

facebook-faq.se, 2013

Detta betyder alltså att facebook skulle kunna använda ditt material i annonser som har anknytning till tjänsten och så vidare.

  1. För innehåll som skyddas av upphovsrätten, t.ex. foton eller filmklipp (Skyddat innehåll), ger du oss uttryckligen följande behörighet, i enlighet med dina sekretess- och applikationsinställningar: du beviljar oss en icke-exklusiv, överföringsbar, vidarelicensierbar, royaltyfri, global licens att använda allt Skyddat innehåll som du publicerar på eller i anslutning till Facebook (Innehållslicens). Den här Innehållslicensen upphör att gälla när du tar bort ditt Skyddade innehåll eller ditt konto, förutsatt att innehållet inte delats med andra som inte tagit bort det.

Facebooks användarvillkor 2013

Det är för många kanske inte något som är särskilt uppskattat som nedanstående citat ger exempel på.

“För ett tag sedan ändrade facebook sina rättigheter i smyg utan att berätta något men några uppmärksammade det. Den nya texten kunde tolkas som att Facebook ägde alla rättigheter för evigt.. Det blev helt enkelt folkstorm kring frågan och facebook blev till slut tvungna att ändra tillbaka texten. De ursäktade sig med att det inte alls var tänkt att tolkas som att de skulle äga rättigheterna och att det inte var deras avsikt.” facebook-faq.se, 2013

Något som på senare tid också blivit uppmärksammat är annonserna på Facebook som är användaranpassade. Detta betyder att Facebook samlar information om dig som sedan möjliggör att skräddarsy annonsering efter dina intressen, gillningar och så vidare.

  1. Du ger oss ditt tillstånd att använda ditt namn, din profilbild, ditt innehåll och din information i anslutning med kommersiellt, sponsrat eller relaterat innehåll (t.ex. ett varumärke du gillar) som vi levererar eller aktiverar. Det innebär t.ex. att du ger oss ditt tillstånd att ta betalt av företag eller annan enhet som visar ditt namn och/eller profilbild tillsammans med ditt innehåll eller din information, utan att du får någon ersättning. Om du har valt ut en specifik målgrupp för ditt innehåll eller din information, respekterar vi ditt val när vi använder det.

Facebooks användaravtal 2013

 Diskussion

Det finns alltså lagar som ska skydda oss men vad som ofta nämns är också att vad som publicerat kan leva vidare för alltid. Publiceringen i sig är inte enbart problemet men även delning och spridning av innehållet i publiceringen. Att dela en tweet eller status kan vara början på en kedjereaktion som resulterar i en enorm spridningsvåg. Vad som endast fanns på någons twitterkonto kan finnas på forum, bloggar, nyheter och tidningar. Men det kan också vara en “osynlig” spridning som kan skada dig och din integritet genom stalkers, människor som samlar information om dig för att begå brott gentemot dig som intrång, sexuella trakasserier, misshandel och så vidare.

Främst är det alltså upp till oss att försöka förhindra att skadlig privat information sprids eller blir synligt för andra. Det finns inte några specifika lagar som sociala medier måste följa och stå till svars för läckage av information. Det enda kravet användarna ställer är att tjänsten ska kunna ge en resonabel möjlighet till inställningar för säkerhet och försegling av känslig information. Detta kan vara svårt i fall som facebook där man som ny användare kanske inte har erfarenhet av att konton från början är öppet för alla och att man själv aktivt måste gå in och ändra sekretess inställningarna. Det finns såklart ett avtal man måste acceptera när man skapar ett konto på majoriteten av sociala medier tjänster som är viktigt att läsa igenom men de flesta av oss gör nog inte det. Framförallt uppdagades detta då genom att Facebook i sitt avtal skrivit att de äger allt du publicerar och kan använda det hur de vill med anknytning med tjänsten.

De har också alltså rätten att samla information om dig för att anpassa reklam och annonser som syns på just din Facebook, skräddarsytt efter dina gillningar och så vidare. Detta kränker vår integritet då allt vi delar på Facebook kan användas mot oss. I verkligheten har vi “ingen reklam tack”-skyltar på postlådan men någon sådan knapp finns inte på Facebook. Trots att vi blir medvetna om detta slutar sällan någon att sluta använda tjänsten. Tjänstens fördelar väger över nackdelarna men samtidigt borde det vara ett större tryck på Facebook för att vi och våra framtida barn kan vara säkra och undvika att vår integritet blir hotad.

När Facebook i smyg ändrade sitt användaravtal hävdade användarna sina rättigheter Jag själv känner dock att detta skulle behöva hända oftare, att vi hävdar vår rätt till att kunna vara privata och slippa känna att vår information kan användas emot oss. Trots sekretess inställningar kan information, som jag tidigare nämnt, läcka. Det räcker med att någon kopierar bilden eller texten eller tar en print screen och sedan kan de dela det vart de än behagar. Även om man alltså har de hårdaste inställningarna finns det alltid en möjlighet att känslig information och bilder delas och det blir svårt för sociala medier som Facebook och Twitter att kontrollera detta. Det finns ingen lag om att de ska stå till svars för läckage av privat information så länge de ger oss möjligheten att försegla vårt konto till begränsad tillgång för andra.

Många sociala medier tar också sitt ansvar genom att tipsa användaren om att endast acceptera förfrågningar från vänner du redan har i ditt offline-nätverk som du vet är äkta och kan lita på. På andra sidan rekommenderar de dock ofta att koppla ihop konton för att “Hitta fler vänner” att lägga till i sitt nätverk och uppmuntrar att använda sitt riktiga namn. Många gånger vill dessa applikationer och konton att hämta information från de andra applikationerna och eventuellt lägga upp material från ena konton till det andra. Till exempel när du uppdaterar Instagram att detta läggs på din Facebook-logg för dina vänner där. Problemet kan då vara att ena kontot inte är skyddat av sekretess inställningar som gör all information som inte är synligt på ena kontot blir synligt på den andra applikationen istället och än en gång hotas integriteten. Därför är det viktigt att kontrollera sina inställningar på alla konton och förhindra att känslig information blir synligt för fel användare.

Att känslig information blir synlig kan vara kritiskt för till exempel barn och ungdomar men också för anställda, kändisar, företag och politiker. De senare nämnda är också utsatta för papparazzi och skvallertidningar som publicerar eventuell oönskad information om dessa och hela tiden försöker hitta nästa stora nyhet. För barn och ungdomar är det kritisk på så sätt att cybermobbning blivit en stor del av vårt samhälle. Det finns flera artiklar om ungdomar som till exempel tagit livet av sig på grund av cybermobbning och att informationen fortfarande en lång tid framöver kan finnas kvar. Det finns exempel där cybermobbningen har spridit sig så att även om en elev bytt skola att denne fortsatt blivit mobbad och utsatt för att informationen spridit sig även dit. Ett känt exempel är också Amanda Todd som blev 15 år innan hon begick självmord. Hon hade under flera år blivit utsatt för cybermobbning. Trots att hon bytte skola fortsatte mobbningen då en nakenbild på henne spridits vidare dit också (Aftonbladet, 2012).

Inte nog med att läckage av information kan förstöra människors liv utan det är också en risk för ditt arbetsliv. Många personer har förlorat sina jobb eller blivit nekade arbetsmöjligheter  genom att viss information blivit synlig för arbetsgivare och medarbetare. Detta kan såklart vara både positivt och negativt på så sätt att ett företag eller arbetsgivare hittar din profil online och vill erbjuda dig arbete. Det kan också resultera i att personer med icke önskvärda rykten inte tas in i arbetslivet och företaget kan bibehålla en önskad fasad men det försäkrar oss inte om att företagets anställdas kompetensnivå höjs eller bibehålls. Det kan vara så att du bedömms på grund av etnicitet eller andra privata angelägenheter istället för din kompetens inom yrket.

Slutsats

Vad hela artikeln handlat om är vår utsatthet i dagens samhälle där sociala medier används dagligen. Visst behövs det regler för sociala medier applikationer som ger oss möjligheten att vara privata och bevara vår integritet om vi så väljer detta. Samtidigt kan de inte stå till svars för vad vi själva väljer att lägga upp på nätet och hur detta påverkar vårt eller andras liv. Facebooks och anda sociala mediers skyldighet sträcker sig så långt som att informera oss om våra rättigheter och riskerna med att använda deras tjänster, vi bör alltså vara medvetna om konsekvenser det får. Sedan är det upp till oss att själva bestämma oss för vad av vårt liv vi vill dela med oss av och vad vi vill försegla och hålla privat. Att vi borde vara mer eftertänksamma i vårt twittrande och användande av Facebook är ett faktum. Dels för att skydda oss själva mot att bli åtalade för brott eller utsättas för det men också för att skydda de vi älskar. Kändisar och politiker har en annan förutsättning eftersom de är offentliga personer och de är också på det sättet kanske mer utsatta för brott och exponering än den vanliga medborgaren. Hur vida det nu är rätt eller fel är en fråga om etik och moral, vi som är aktiva på sociala medier är de som väljer vad som uppmärksammas på webben och det ligger också därför på oss att försöka förändra situationen som råder idag.

 

Referenser

Catarina Håkansson (2011) Facebookstatus kostade jobbet [Elektronisk] tillgänglig:

http://www.svd.se/naringsliv/facebookstatus-kostade-jobbet_5843855.svd

[2014-04-30]

C. Zhang, J. Sun and X. Zhu. (2012, Jul-Aug). “Privacy and Security for Online Social Networks: Challenges and Opportunities,”, Network. IEEE. 24 (4), pp. 13-18. [Elektronisk] tillgänglig:

http://ieeexplore.ieee.org.ezproxy.server.hv.se/xpl/articleDetails.jsp?arnumber=5510913&tag=1

[2014-04-30]

Datainspektionen.se (2014) Publicering på internet [Elektronisk] tillgänglig:

http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/

[2014-04-30]

Matthew M. Lucas , Nikita Borisov (2008) FlyByNight: mitigating the privacy risks of social networking, Proceedings of the 7th ACM workshop on Privacy in the electronic society, Alexandria, Virginia, USA

[Elektronisk] tillgänglig:

http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1456405

[2014-04-30]

PO.se (2014) Mer om tillämpning [Elektronisk] tillgänglig:

http://www.po.se/regler/lagregler

[2014-04-30]

Polisen.se (2012) It-relaterade brott – Lagar och fakta [Elektronisk] tillgänglig:

http://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/It-relaterade-brott/

[2014-04-30]

Facebook-faq.se (2013) Dina rättigheter på Facebook [Elektronisk] tillgänglig:

http://facebook-faq.se/facebook_tips_rad/facebook_rattigheter.htm

[2014-04-30]

Facebook-faq.se (2013) Säkerhet och integritet på Facebook [Elektronisk] tillgänglig:

http://facebook-faq.se/facebook_tips_rad/facebook_sakerhet_integritet.htm

[2014-04-30]

Facebook.se (2013) Redogörelse för rättigheter och skyldigheter [Elektronisk] tillgänglig: https://www.facebook.com/legal/terms

[2014-04-30]

Fred Stutzman, Robert Capra, Jamila Thompson (2011) Factors mediating disclosure in social network sites [Elektronisk] tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0747563210003158

[2014-04-30]

UR-Kunskapsbanken (2014) Hot på nätet lika olagligt som på gatan [Elektronisk] tillgänglig:

http://www.ur.se/Tema/Friad-eller-falld-i-juridikens-gransland/Internettrakasserier

[2014-04-30]

Victor stenquist och Olof  Svensson (2012) Hittades död efter internetmobbning [Elektronisk] tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15602496.ab

[2014-04-30]