Stephanie Fernblad DIG13

Abstrakt

Sänka studiebidraget, miljarder kronor till försvaret, sänka skatten för pensionärer. Detta är bara några av nya förslag från Sveriges olika partier inför årets val. Förslaget till att sänka studiebidraget drogs tillbaka ganska fort genom bland annat Facebook-grupper och protester. Hur vi påverkas av de sociala medierna inför årets val varierar från person till person, men många påverkas på något sätt av alla Facebook sidor och grupper som finns både medvetet och omedvetet.

I figur 1 finns fem olika Facebook sidor med olika mängd ”likes”, några

facebook

grupper för partier och några grupper emot partier. Partierna och deras ”följare” kan publicera och dela saker som rör partiet. De som är intresserade av det specifika partiet ”likear” för att hålla sig uppdaterade och ta del av det som publiceras.

En del personers åsikter påverkas inte alls av vad som publiceras i sociala medier medan aktiva personer inom politiken tar vara på möjligheterna att sprida sina åsikter genom sociala medier. 

“It might also be the case that people active in politics take greater advantage of the possibilities of social media, organizing more effectively and enhancing their influence on the political system”

(Gustafsson, 2012) 

Men är det verkligen nödvändigt att visa i de sociala medierna vilket parti som kommer få vår röst, ska inte det vara något som ingen annan än du själv som har med det att göra?

I denna artikel kommer jag ta upp bland annat hur vi väljare kan påverkas av politik i sociala medier och hur politikers handlingar som offentliga personer framställs och påverkar partierna.

Introduktion

Ordet slacktivism har sin grund från ordet slacker och aktivism. En slacktivist är en typ av aktivist som t.ex. startar en Facebook-sida/grupp och inte direkt överbelastar sig själv (Wikipedia). Som mer konkret exempel Facebook-sidan ”Sverigedemokraterna ut ur riksdagen 2014” personen som valde att skapa sidan kanske inte ens har tänkt att rösta i valet 2014 vilket skulle göra personen till en slacktivist eftersom hen då inte anstränger sig till att försöka få det till att faktiskt hända. Det kan även vara tvärtom att skaparen av sidan faktiskt gör allt i sin makt för att fullfölja sitt syfte till att hen skapade sidan.

Hur vi väljer att rösta och varför beror i grund och botten på vilket parti som tilltalar oss mest och strävar efter det som du tycker är viktigt och håller med om. Men idag finns det så många andra faktorer som kan påverka detta, några exempel är debatter, skvaller, skandaler, incidenter och hur partierna uttrycker sig i media och valkampanjer.

Som ett exempel från 2010 där 3 stycken högt uppsatta politiker i Sverigedemokraterna filmar när de trakasserar flera personer och även är hotfulla med ett järnrör. Filmen kommer ut 2012 när tidningen Expressen följer upp händelsen som väcker stor uppmärksamhet och upprör många människor (Baas & Holmén, 2012).
Detta var en händelse som påverkade många människor, att personer så högt uppsatta i riksdagen beter sig på ett sådant sätt. Att de har starka åsikter om invandringen i Sverige som de tydligt i filmen uttrycker är en bidragande faktor till att många är emot detta parti. Oavsett så var denna händelse något som förmodligen gjorde att många av deras följare avböjde och inte längre såg partiet på samma sätt på grund av tre personer i partiet, något som påverkade hela partiet och inte bara dessa tre.

En annan händelse som det skrevs ganska mycket om var även en högt uppsatt politiker som publicera en bild på Instagram där han förmodligen av misstag visade lite för mycket hud. En sådan händelse ger i alla fall mig känslan av att han är en oseriös person, trots detta har han ju självklart också ett privatliv och är också bara människa.

Något jag tror som gör att offentliga personer inte har ett likadant privatliv som en icke-känd person, är bland annat för att de på t.ex. sin Twitter postar saker gällande sin position inom politiken och sedan även postar saker som berör deras liv utanför politiken, samma personer som ser inlägget om något gällande politik ser även de från personens privatliv vilket gör att det kan bli svårt för följaren att urskilja och det är ju trots allt samma person som skriver sakerna och därför blandas det ihop och gör att många inte ser att den offentliga personen också har ett privatliv.

Fakta

Genom en undersökning med 50 deltagare indelade i 6 stycken grupper som grund för artikeln ”The subtle nature of Facebook politics: Swedish social network site users and political participation” (Gustafsson, 2012). Deltagarna var antingen medlemmar i politiska partier, medlemmar i intresse-organisationer inom politik eller icke politiskt aktiva personer. Syftet med undersökningen var bland annat att ta reda på om de icke politiskt engagerade personerna påverkades av politik i sociala medier och om de i alla fall blev intresserade.

Internetgenerationen som visas vara mer politiskt aktiva i sociala medier än vad medel användarna i sociala medier är (Gustafsson & Höglund, 2011), vilket också gör att de påverkas mer av händelser på t.ex. Facebook, än vad den äldre generationen gör.

Namninsamlingar både genom sociala medier och på andra sätt visar en studie att 18 procent av de deltagande kvinnorna någon gång skrivit på genom sociala medier medan männens procent andel ligger på 13 procent. Dock visar män större intresse att faktiskt ta kontakt med politiker utan hjälp av sociala medier. Däremot är skillnaden mellan män och kvinnor vad det gäller att kontakta en politiker genom t.ex. Facebook ingen större skillnad i jämförelse med resterande procent skillnaderna (Gustafsson & Höglund, 2011).

”The fear is that the resulting waves of minimal-effort engagement hold long-term costs for the public sphere, either by further dispiriting the issue public who find their online petitions and e-comments ignored, or by crowding out more substantive participatory efforts.”
(Karpf, 2010)

Aktivist vs. Slacktivist

Ett ord som dykt upp många gånger är slacktivism eller clicktivism som det också betyder tas upp och både beskrivs (se introduktion) och relateras till politik i sociala medier eftersom det är väldigt vanligt att slacktivister är politiskt intresserade men som nämnt av Rotman m.fl. (2011) gör personer som deltar i aktivism (alltså slacktivister) genom sociala medier något meningsfullt?

”För politikerna blir det allt viktigare att vara närvarande och personliga på en rad olika arenor. Närvarons betydelse ökar oavsett om det handlar om traditionella eller sociala medier. Internet och sociala medier kommer framöver att bli allt mer centrala som kommunikationskanaler till väljarna.”
(Grusell & Hast, 2010)

Grusell & Hast (2010) skriver att internet och sociala medier blivit en mer vanlig kommunikations väg till partiernas väljare. Eftersom en aldrig tidigare aktiv person inom politik så enkelt kan introduceras till politiken och de olika partiernas val kampanjer bland annat och även partiernas mål och grundfråga.

 “Most people might agree that social media participation raises awareness of, if not knowledge about, social issues; however, it is less clear whether raising awareness translates into more meaningful and tangible societal benefits.”
(Rotman m.fl., 2011)

Diskussion

Det är ingen nyhet att vi påverkas av vår omgivning, det många av oss dagligen ser i sociala medier har en stor inverkan på oss som för många är avgörande i t.ex. som ämnet är, valet av riksdag som är en viktig händelse där svenskarna har sin demokratiska röst och kan vara med och påverka för att skapa ett bättre samhälle.

Eftersom Sverige är ett land med hög nivå av bland annat social tillit gör rekryteringen genom sociala medier det enklare då man kan se om de tidigare varit aktiva inom politik (Gustafsson, 2012).

”It is not a given fact that individuals not already active in politics will take advantage of participating just because it is made easier by technology. It might also be the case that people active in politics take greater advantage of the possibilities of social media, organizing more effectively and enhancing their influence on the political system.”
(Gustafsson, 2012)

Att påverkas om sin omgivning gällande politik är något jag själv lagt märke till och kan relatera till, t.ex. jag som för första gången får vara med och rösta och är inte politiskt insatt för fem öre, blev inbjuden till en politisk debatt inför EU-valet. Något jag aldrig trodde jag skulle gå på visade sig förvåna mig och var riktigt intressant och jag fick en väldigt bra bild av vad de deltagande partierna står för och vad de vill åstadkomma.

De sociala medierna hjälper att öka spridningen på händelser och nyheter, dock behöver det inte betyda att en redan politiskt engagerad person utnyttjar sociala medier för att de blir enklare, men möjligheten finns till att mer effektivt öka sina chanser att påverka det politiska systemet.

Att ta vara på sin röst tycker jag är otroligt viktigt för det är DU som ska trivas i detta land och att ta som exempel länder där befolkningen kämpar för att ens få sin röst hörd och vi här i Sverige har sådana möjligheter att vara med och påverka både i Sverige och i EU-valet.

Trots att politiker också är människor så blir jag förvånad hur de som ”offentliga” personer inte är mer ”försiktiga” med hur de bemöter olika situationer som oftast bara skapar rubriker på grund av deras sätt att hantera situationen. Detta är personer som många vill ha som ”ledare” för Sverige, om de inte ens kan behärska sig och bete sig som civiliserade människor, hur skall de då kunna ta viktiga och avgörande beslut i Sveriges riksdag?

Vad det gäller politiska åsikter i sociala medier så är det enligt mig inte där de hör hemma riktigt, det parti du väljer att lägga din röst på är något som jag inte tycker att man delar öppet, dels för integritetens skulle och även andra personer som ser det du delar av dig med kan spridas runt hela världen med dagens sociala medier. Det finns tyvärr en del som tar sina politiska åsikter över gränsen kan jag tycka som rent av trakasserar och hotar andra människor på grund av deras politiska åsikt. Sverige är trots allt ett land där vi har yttrandefrihet och det ska ingen människa få ta ifrån någon annan.

Något jag även tycker är lite synd är att det finns så lite forskning kring hur politiker ställs i media och hur de själva framträder i både sociala medier och t.ex. debatter, presskonferenser och liknande. Något jag också tycker är viktigt för både partier och politikerna är att uppskatta sina medlemmar och röstare, för utan dem hade de inte kommit så långt med sin politik och växt.

Slutsats

Eftersom det gjorts så få fakta baserade studier gjorts och knappt skrivits om politiskt deltagande och sociala medier i Sverige (Gustafsson, 2012) så har det inte varit det lättaste att hitta artiklar och underlag som rör Sveriges regering och politik specifikt därför valde jag att gör en bredare sökning och ha källor från andra ställen i världen som grund för min artikel.

Politiskt aktiva personer har lika stor användning av politik i sociala medier som en icke aktiv person då lika mycket information finns att tillgå för de båda personerna och att vara icke aktiv inom politiken är ett val varje individ gör och alla kan förmodligen lika lätt övertalas till att bli mer aktiva inom politik för att vara med och göra skillnad.

”Detta innebär också att den rimliga slutsatsen måste vara att användare av sociala medier framstår som mer politiskt aktiva än icke-användare när vi summerar de aktiviteter som nämns i frågan och de ges samma vikt.”
(Gustafsson & Höglund, 2011)

 

Partier med syfte att locka röstare har idag största fördelen att sociala medier är så stort som det är då spridningen på händelser och annat som de vill förmedla till omvärlden. Men för att framgångsrikt rekrytera medlemmar och röstare krävs det att vara aktivist och inte slacktivist, både som partimedlem och person med syfte att locka andra människor till att rösta på ett visst parti.

”In the government, new media are capable of transforming power relationships between citizens and organizations to create a more open government; new media might even have the potential to transform current governance system at the city, state or country levels.”
(Picazo-Vela m.fl., 2012)

Att regeringen har stor makt och inflytande över Sveriges befolkning kan ses som både positivt och negativt då maktmissbruk lätt kan förekomma I politiska sammanhang och utnyttja sin makt som jag anser att de tre SD-medlemmarna gjorde i järnrörsskandalen.

Som jag har nämnt tidigare i artikeln så tycker jag det är viktigt att inse hur viktigt det är för alla som har rösträtt att ta vara på det och vara med att påverka det är ändå vi som röstare som skall trivas och bo i detta samhälle.

 

Källförteckning

Baas, David & Holmén, Christian (2012). Almqvist och Ekeroth beväpnar sig med järnrör. [Elektronisk]. Expressen. 15 november.
Tillgänglig: Expressen.se [2014-04-23].

Grusell, Marie & Hast, Lennart (2010). Sociala medier ställer nya krav på politiker. [Elektronisk]. GP.18 april (uppdaterad 20 april).
Tillgänglig: GP.se [2014-04-24].

Gustafsson, Nils (2012). The subtle nature of Facebook politics: Swedish social network site users and political participation. [Elektronisk].
New Media & Society, vol 14:1111. p. 1111-1127
Tillgänglig: SAGE journals [2014-04-22].
DOI: 10.1177/1461444812439551

Gustafsson, Nils & Höglund, Lars (2011). Sociala medier och politiskt engagemang. [Elektronisk].
Lycksalighetens ö. Fyrtioen kapitel om politik, medier och samhälle. s. 511-524.
Tillgänglig: Lunds Universitets Publikationer [2014-04-24].

Karpf, David (2012). Online Political Mobilization from the Advocacy Group’s Perspective: Looking Beyond Clicktivism. [Elektronisk].
Policy & Internet vol 2:4. p. 7-41.
Tillgänglig: Wiley Online Library [2014-04-23].
DOI: 10.2202/1944-2866.1098

Picazo-Vela, Sergio, Gutierrez-Martinez, Isis, Luna-Reyes, Luis Felipe (2012). Understanding rosks, benefits, and strategic alternatives of social media applications in the public sector. [Elektronisk].
Government Information Quarterly. vol 29:4. p. 504-511.
Tillgänglig: ScienceDirect [2014-04-24].

Rotman, Dana, Vieweg, Sarah, Yardi, Sarita, Chi, Ed, Preece, Jenny, Shneiderman, Pirolli, Glaisyer, Tom (2011). From slacktivism to activism: participatory culture in the age of social media. [Elektronisk]. CHI EA ’11 Proceedings of the 2011 annual conference extended abstracts on Human factors in computing systems. p. 819-822.
Tillgänglig: ACM Digital Library [2014-04-23].
DOI: 10.1145/1979742.1979543

Wikipedia (2013-12-31). Slacktivism. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Slacktivism [2014-04-23].