Påverkas dagens ungdom positivt eller negativt av att bli introducerade till sociala medier vid en tidig ålder?

Abstrakt

Internet och sociala medier är överallt idag. Det används till mycket mer än endast privat bruk. Det används till exempel i skolan, på jobbet och som en plattform att hålla koll på släkt och vänner. Det är heller inte bundet till endast dator längre. Nu når man internet och sociala medier även i Ipads och mobiler. Vilket gör det enklare att hålla sig ständigt online.

Några som använder sociala medier mer än några andra är dagens tonåringar. Över hälften av barn vid redan 10 års ålder använder sig utav olika slags sociala medier (dailymail, 2014) Är det rätt att så pass unga barn använder sig av nätet? Är en person på 10 år mogen nog att förstå sig på sin egna, men också andras personliga integritet? I denna essä kommer jag ta upp både för och nackdelar med att unga människor använder sociala medier vid en så pass tidig ålder.

Introduktion

För ungdomar som alltid har varit omgiven av skärmar, som ständigt varit “alltid på” och där multitasking helt enkelt är en del av vardagen (Bogdanova, 2013) De har vuxit upp med teknologin till skillnad från de flesta vuxna som blev introducerade till det senare i livet. De följer lättare med i teknologins utveckling och de senaste trenderna.

Att använda nätet och sociala medier är idag den mest vanliga aktiviteten hos barn och ungdomar enligt Schurgin O’Keeffe, Clarke-Pearson, 2011. De hävdar också att man bör förvarna föräldrarna om att deras barn hänger på nätet och att det kanske inte alltid är den bästa platsen för barn att vistas på. Föräldrarna måste även lära barnen att använda internet på ett sunt sätt och kunna förstå och hantera problem som kommer med sociala medier. Så som ”nätmobbning, ”facebook depression” sexting och exponering av olämpligt innehåll. (Schurgin O’Keeffe, Clarke-Pearson, 2011)

Facebook har länge varit det ledande sociala medier bland både vuxna och tonåringar. Som tiden går verkar det som att unga hittar nya platser att vara på och överger facebook.

”Unga vill inte hänga på samma sociala medier som deras mamma och mormor” – (Karlsten, 2013) Karlsten, expert på sociala medier, hävdar att hänga på Facebook är lite som att vara på släktkalas och att unga gärna hittar nya platser där de kan uttrycka sig på. Snapchat, Kik, Twitter, Instagram och Ask,fm är exempel på sociala medel som växt hos den yngre generationen. De vill inte vistas på sociala medier där de känner sig övervakade av familj.

Vad är positivt?

Även om det är väldigt mycket negativt kring unga som använder internet finns det de som säger att det kan vara positivt.

Lärande

Pujazon-Zazik, Park, 2010 anser att användandet av sociala medier kan hjälpa unga att förbättra sin självkontroll. Även förmågan att respektera andra och deras åsikter, och kunna uttrycka egna känslor på ett sunt sätt. De anser även att det kan hjälpa ungdomarna att engagera sig i kritiskt tänkande och beslutfattande.

Kompisars accepterande och att få känslan av bättre självförtroende är oerhört viktigt i tonåren. Subrahmanyam and Greenfield, 2008 menar att internet är i första hand till för ungdomar att stärka sina så kallade ”offline” relationer med vänner. Att det är lättare att hålla kontakt med vänner och bekanta offline, än i ”verkliga” livet. Vilket hjälper unga att öka deras kontaktnät.

Uppmärksamhet

Internet är även bra för de ungdomar som kanske har svårt att få uppmärksamhet annars.

”For adolescents who feel isolated, such as those with interests outside the mainstream culture, SNSs may provide a social outlet that is otherwise unavailable” – (Pujazon-Zazik, Park 2010)

Kanske är det barn som har föräldrar som inte ger dem den sortens uppmärksamhet de vill ha. Föräldrar som är upptagna med annat, kanske har krävande jobb eller flera ungar att hålla koll på. Oavsett orsak så är det många ungdomar som söker uppmärksamhet på nätet, där det är lättare att få det. Bara sådana saker som att prata med kompisar eller bekanta kan höja deras självkänsla.

Skolarbete

Ett ytterligare exempel på vad som kan vara positivt med att unga använder internet är hur det kan hjälpa skolarbetet. Målgruppen här går med största möjlighet i skolan. Högstadiet, Gymnasiet och till och med mellanstadiet.

De får lättare tag på lärare och klasskamrater. Vissa skolor har även kursmaterial på nätet, vilket ungdomarna lätt kan leta fram.

Föräldrar blir ofta oroliga över att deras barn spenderar för mycket tid online. Ny teknik är skrämmande för den som inte är van, och det är inte alltid föräldrarna är vana. Då är det inte konstigt att det skapas oro. Men enligt Lindqvist och Thorslund, 2011, så är deras oro helt i onödan.

”Min erfarenhet är att det mesta som unga gör på nätet är sunt och vettigt om man skrapar lite på ytan. Men jag ser också att många vuxna aldrig kommer så långt att de skrapar på ytan, kanske just för att de är oroliga och vill skydda sina barn” – (Lindqvist och Thorslund, 2011) De anser att vuxna borde sluta lägga ner tid på att oroa sig över sina barn och göra något kreativt av den tiden istället.

Vad är negativt?

Nästan ingenting bra kommer utan någonting dåligt. Det blir inget undantag här. Det man hör mest om när det talas om unga personer och internet är negativa saker. Vuxna som klagar över att deras barn hänger alldeles för mycket vid datorn och går miste om det ”verkliga” livet. Eller allt de dåliga som ungdomarna ser på internet och hur de påverkas negativt av det. Men det är inte allt. De vuxna har oftast en väldigt liten aning om vad ungdomarna gör på nätet och vad som faktiskt sker där. Hade de vetat om allt som händer där kanske de hade infört ”en timme max per dag” igen? För att minska att just deras barn råkar ut, eller håller på med något av detta som sägs här nedan.

Internet kunde hjälpa elever att göra bättre ifrån sig i skolan. Dock finns alltid risken att eleverna tar sig friheten att fuska när de har tillgång till internet. Användning av sökmotorer för att leta upp svar eller samarbeta med klasskompisar trots att det ska göras individuellt. ”Almost 50 % of kids have found test answers online” (Bogdanova, 2013) Det är ju som att ha facit till varje prov. Och vem orkar plugga när man kan hänga med kompisarna? När man är ung känns allting så otroligt viktigt, allt utom skolan. Så varför slösa dyrbar umgänges-tid till att plugga när de kan googla fram svaren. Så skulle jag tro ganska många av dagens ungdom resonerar.

Nätmobbning

Något av det tyvärr vanligaste är ”Cyberbullying” Eller nätmobbning som det heter på svenska. Som är precis vad det låter som. Mobbning som sker via elektronisk kommunikation. Det kan handla om allt från hot och rykten, till spridning av pinsamma eller personliga bilder. Detta händer genom e-mail, meddelanden, chatter, webbplatser eller via sms i telefonen. Varför nätmobbning har blivit mer populär än ”traditionell mobbning” beror på att anonymiteten som finns på internet lockar personerna att våga säga sådant som de kanske inte skulle sagt personligen (Pujazon-Zazik, Park 2010) Men bara för att personer skriver saker anonymt eller inte spelar ingen roll för hur den mobbade tar emot den informationen. Nätmobbning kan få fruktansvärda effekter. ”cyberbullying is quite common, can occur to any young person online, and can cause profound psychosocial outcomes including depression, anxiety, severe isolation, and, tragically, suicide.” (Schurgin O’Keeffe, Clarke-Pearson, 2011)

Att nätmobbning kan ge sådana starka reaktioner kan bero på att det inte händer enbart i skolan, som kanske var vanligare förr. Med dagens teknologi har man tillgång till sociala medier hela tiden, med dator, padda och mobil. Vilket gör att den mobbade är ständigt utsatt, dag som natt.

Oförståelse

Något annat som oroar vuxna och föräldrar när det gäller barn och ungdomar på nätet är att de kanske inte alltid har förståelse för allt på internet. Våldtäktsmän och pedofiler till exempel. På internet är det väldigt enkelt att skaffa sig en ny identitet och lura människor genom att låtsas vara någon annan.

”Kids are gullible, and they haven’t been exposed to many of the evils of the world. Someone tells them, “Hey! I’m your friend!” and kids will believe them. That’s where the danger lies. You have to be teaching your child to be conscious of their interactions and the information shared online” (Bogdanova, 2013)
En 10 årig flicka skulle inte ifrågasätta om någon började skriva till henne och låtsades vara i samma ålder. De har lärt sig att inte prata med främlingar, men vad kan hända om man blir kompis med en jämngammal tjej? Det låter inte farligt eller misstänksamt när man är så pass ung.

All publicitet är bra publicitet. Eller?

Det var även positivt för unga att kunna använda Internet för att få uppmärksamhet som de annars inte får. Men finns det en gräns när de gör för mycket för att få den? Eller när de inte vet skillnaden på att få bra eller alternativt dålig uppmärksamhet. Internet ger unga möjligheten att visa deras personlighet. Är man osäker så kanske man vill visa upp en tuffare eller vuxnare sida av sig själv. Vet man då inte om hur farligt det kan vara att visa upp fel saker på internet eller saker som lätt missuppfattas kan det då uppstå problem.

”A review of MySpace profiles revealed that many users aged 14 to 17 seek to demonstrate familiarity with what is considered to be adult-oriented behavior: 20 % of adolescents’ profiles included swear words,

18% referenced alcohol use,

2% claimed marijuana use,

8% mentioned tobacco use,

and 5% included revealing photographs in underwear or swimsuits ”

(Pujazon-Zazik, Park 2010)

Livingstone, 2008 skriver om att den unga ”Myspace generationen” har ingen skam, och visar deras nakna kroppar och själar på ett sätt deras föräldrar aldrig kunde. Att dagens ungdom är så besatt av uppmärksamhet och likes att de gör näst intill vad som helst för att få den. Vilket visar att dagens barn och ungdomar inte har så stor koll på personlig integritet på nätet. På så sätt kan deras oförståelse orsaka problem. Unga tror ofta att de behöver visa upp sina kroppar för att få uppmärksamhet, eftersom de sätt så många halvnakna tjejer på internet och tv, vilket gör att de tror att det är så man ska uppföra sig och se ut.

Diskussion

Det finns alltid två sidor till varje historia. I detta fall har jag svårt att välja en fast ståndpunkt i om det är positivt eller negativt. Jag kan hålla med om att unga har svårare att förstå sig på integritet på internet och har det därför svårt att hålla sig till de reglerna. Å andra sidan så är de endast barn, och man kan inte förvänta sig att de ska förstå hur mycket som helst. Men om man nu inte förstår hur internet funkar, kanske man inte är redo att använda det?

Som (Bogdanova, 2013) skrev om att barn är godtrogna och vet inte hur mycket hemskt det finns på Internet. Är de gamla nog att lära sig eller bör de vänta några år tills de är mogna nog att ta till sig det?

Precis som Karlsten nämnde förut, att unga vill surfa utan föräldrar, nämner även Bogdanova. Hon anser att tonåringar använder sociala medier som en plats att uttrycka sig utan föräldrarnas snokande. Det kan jag faktiskt tycka är positivt. Speciellt när man är ung tonåring, då vill man gärna ha lite utrymme bort från föräldrarna. Även om många säger ”Jag skulle aldrig lägga upp något som jag inte skulle vilja att min mamma skulle se” (Nussbaum, 2007) Så tror jag det kan vara bra för tonåringar att få lite distans från föräldrarna. Inte för att de ska ta sig friheten att göra vad som helst, utan mer kunna vara sig själva utan att ha någon som kikar över axeln. En annan lösning hade kunnat vara att spärra vissa sidor så de unga inte kommer in på dem. Dock så tror jag personligen inte det skulle hjälpa. Då barnet antagligen har vänner med datorer, mobiler m.fl. och skulle då enkelt kunna ta sig förbi föräldrarnas gränser. Barn är ju kända för att göra tvärt emot vad man säger. Säger man till barn, även vuxna i detta fall, att inte trycka på den stora röda knappen. Så tror jag majoriteten känner att de dras till att vilja trycka på knappen. Bara för att man vet att man inte får.

Det Pujazon-Zazik och Park, 2010 skrev om att många väljer att nätmobba på grund av säkerheten med att vara anonym på nätet anser jag självklart som ett problem. Ska man ta bort anonymiteten då? Så kanske inte mobbarna vågar träda fram och trycka ner andra. Men då sabbar man för dem som vill vara anonyma av andra skäl. De som inte vill ha deras riktiga identitet på nätet för att de känner sig osäkra och vill kanske inte visa sig offentligt på nätet. Man tar bort deras säkerhet genom att ta bort anonymiteten. Även om det just är anonymiteten som gör att fler trycks ner.

Som nämnts tidigare, barn har lättare att följa med i teknologins utveckling är väl ändå något positivt. Att de växer upp med datorer, iphons och ipads gör att de får ett bra förstående för det redan vid en tidig ålder. Vilket borde resultera i att de även hänger på nästa trender inom teknologin och sociala medier. Eftersom det är något som används dagligen i arbetslivet så får barnen en bra start. De kommer aldrig behöva kämpa med att förstå sig på hur nätet, appar och kommunikation över nätet fungerar. Som många vuxna får göra. Det kan jag absolut se som en positiv effekt.

Slutsats

I dagens samhälle spenderar mer unga tid på nätet än någonsin innan. Detta är inte konstigt med tanke på att det har blivit en del av deras uppväxt.

Det är svårt att ge ett rakt svar på frågeställningen, då det inte är svart eller vitt.

Jag tycker unga ska kunna använda internet utan att vara rädda eller osäkra. De ska inte behöva känna sig utsatta på grund av mobbning eller kränkning. Hur man ska göra detta är svårt att säga. Det enklaste vore om människor bara blev snälla och lade av, men de lär nog inte hända. Tonåringar är arga och osäkra och tar tyvärr ut de över andra. Skulle man kanske ha högre straff för mobbning? Nu är man ju inte straffmyndig förrän man är 15. Men ungdomsvård, ungdomstjänst eller sluten ungdomsvård kanske räcker för att unga ska akta sig för hur de beter sig och vad de slänger ur sig på nätet. Nu är detta väldigt drastiskt, men det kommer inte ändras om man inte tar drastiska åtgärder. Barn ska inte behöva känna att självmord är enda utvägen på grund av att andra barn är elaka över nätet.

 

När det kommer till ungdomarnas integritet så handlar väl helt enkelt om att göra det bästa utav situationen. Få barnen att förstå allvaret med internet redan när de är små. Så de inte sätter sig och börjar chatta vid 10 års ålder utan en aning om vad konsekvenserna kan bli ifall det är fel person som sitter vid skärmen mitt emot. Istället för att klaga på att allt för många unga hänger på nätet är det kanske dags att anpassa sig istället. Dags att inse fakta. Internet var inte bara någon fluga, utan det är här för att stanna.

Så till er vuxna. Lär dem göra rätt, lär dem vad som kan gå fel och få dem att förstå konsekvenserna från deras agerande.

 

Andrea Eriksson.

Källhänvisning

Bogdanova, Diana. SOCIAL NETWORKS: CHILDREN AND PARENTS. International Journal “Information Technologies & Knowledge” Vol.7, Number 2, 2013
Elektronisk:
http://www.foibg.com/ijitk/ijitk-vol07/ijitk07-02.pdf#page=18

Daily mail reporter, More than half of children use social media by the age of 10: Facebook is most popular site that youngsters join. Daily mail. 14-02-06
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2552658/More-half-children-use-social-media-age-10-Facebook-popular-site-youngsters-join.html

Karlsten, Emanuel. Facebook allt mindre poppis bland unga. Aftonbladet. 13-12-28
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18088621.ab

Livingstone, Sonia and Helsper, Ellen. Balancing opportunities and risks in teenagers’ use of the internet: the role of online skills and internet self-efficacy. London School of Economics, UK. 09-11-24 Elektronisk:
http://nms.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/12/2/309.full.pdf+html

Nussbaum, Emily. Say Everything. New York News and Politics. 07-02-12
http://nymag.com/news/features/27341/

Pujazon-Zazik, Melissa. Park, M. Jane. To Tweet, or Not to Tweet: Gender Differences and Potential Positive and Negative Health Outcomes of Adolescents’ Social Internet Use. Sage publications. 10-02-16
Elektronisk:
http://jmh.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/4/1/77.full.pdf

Schurgin O’Keeffe, Gween. Clarke-Pearson, Kathleen and Council on Communications and media. The Impact of Social Media on Children, Adolescents, and Families. American Academy of Pediatrics. 11-03-28
Elektronisk:
http://pediatrics.aappublications.org/content/127/4/800.full