En analys av nutida avlyssning, datalagring och censur på internet

Idag har de flesta människor en stor närvaro på internet och i sociala medier. Man gillar saker på Facebook, man skickar mail, kommenterar på nyhetsartiklar eller videoklipp och chattar med andra, ofta med en föreställning om vem eller vilka mottagaren/mottagarna är.

Föreställningarna verkar dock inte stämma så bra överens med hur verkligheten ser ut. Övervakningsprogram såsom PRISM har uppdagats av visselblåsare som exempelvis Edward Snowden där man lagrar praktiskt taget all information man kommer åt. Samtidigt varnar man för att länder som Kina och Ryssland agerar totalitärt i sin hantering av datainsamling och censur och att det är ett oetiskt förfarande.

Vilka data samlar världens myndigheter in egentligen, vad används informationen till? Vad innebär det för världens internetanvändare och vad kan det innebära i framtiden?

Instanser med datalagringssyfte, övervakning och censur i olika länder

Echelon är kodordet för bland annat ett globalt nätverk av insamlandet av privat och kommersiell data vari medlemsländerna i UKUSA-överenskommelsen¹ deltar genom signalspaning av olika slag. Systemet uppskattas samla in ungefär tre miljarder meddelanden per dag över hela världen genom radio- och satellitsändningar, fax, e-post och telefonsamtal, enligt Schmid (2001). Till en början var syftet med projektet att signalspana på före detta Sovjetunionen och de dåvarande östblocken men enligt Schmid skiftades fokus mot allmän kommunikation efter en tid.

PRISM är ett omfattande signalspaningsprojekt där Förenta Staternas säkerhetsorgan NSA (National Security Agency) genom bland annat bakdörrar i populära mjukvaror och sociala medier har samlat in kopiösa mängder data om dess användare . Facebook, Google, Microsoft, Apple och Skype är alla exempel på företag vars tjänster har blivit drabbade utan påstådd vetskap om dessa bakdörrar (Greenwald and MacAskill, 2013). Systemet gör det möjligt för NSA – tillsammans med GCHQ, brittiska Government Communications Headquarters (Prism and The European Union’s Data Protection Directive, 2013) – att samla in kommunikation mellan amerikanska användare och företagen utan fullmakt, helt lagligt (Ball och Ackerman, 2013).

FRA är Sveriges alldeles egna myndighet för signalspaning. Lagändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (2008:717) med flera innebär att FRA numera får signalspana på all kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. Detta innebär att viss telefon- och internettrafik filtreras genom sökbegrepp och en väldigt liten del av den information som avlyssnas ligger kvar i myndighetens databaser (Försvarets Radioanstalt, 2014).

Vid införandet var det en omdebatterad fråga huruvida enbart den svenska försvarsmakten skulle få laglig rätt att signalspana på den kabelburna trafiken eller om även andra institutioner skulle få den möjligheten och flera myndigheter och privatpersoner var negativt inställda till förslag om att låta polisväsendet få tillgång till trafiken (Sverigesradio.se, 2012; Dagens Nyheter, “Myndighet: Låt inte polisen använda FRA”, 2012). 2012 fattade riksdagen ett beslut om ännu en lagändring som innebär att Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen numera får signalspana på samma villkor (Riksdagen.se, 2014).

I Kina är datatrafikövervakning och censur på internet omfattande. Här svarar myndigheten Ministry of Public Security för vad som kallas för “the Great Firewall of China”, ett projekt som syftar till att filtrera bort sådant som anses vara skadligt eller influera den kinesiska befolkningen negativt (Qiang, 2008).

Kinas myndigheter har också visat sig infiltrera nätforum och mikrobloggar för att kunna hantera och styra diskussioner i vissa ideologiska banor (Watts, 2005). Enligt den kinesiska regeringen har över två miljoner offentligt anställda arbetsuppgiften att övervaka nätanvändandet i landet (BBC News, 2013). Man blockerar åtkomsten till information om exempelvis protesterna på Himmelska Fridens Torg 1989 med syfte att “undvika instabilitet och oordning i landet” (English.gov.cn, 2010) och man fängslar individer som skriver under namninsamlingar om exempelvis korruption, kommunicerar med utomstående grupper som är ideologiskt avvikande eller är allmänt kritiska mot den kinesiska regeringen (Enemies of the Internet, “China: Electronic Great Wall getting taller”, 2014).

Internets fiender

Organisationen Reportrar utan Gränser sammanställer årligen en rapport över länder och organisationer de anser vara “internets fiender”²: institutioner som aktivt använder sig av censur och övervakning på internet. År 2014 placerade organisationen för första gången USA och Storbritannien på den listan, bredvid länder som Kina, Ryssland och Nordkorea (Reporters Without Borders, 2014). Organisationen anser alltså att dessa länders hantering av övervakning, datalagring och censur är jämförbar med länder som är ökända för sina brister i hur man ser på rättssäkerhet, yttrandefrihet, pressfrihet.

Diskussion

En viss problematik uppstår när företag som Facebook eller Google själva inte har möjlighet att veta vilken data myndigheter och andra institutioner lagrar om deras kunder. Integritetspolicys blir överflödiga när datan samlas in av sådana organ utan företagens kännedom eller tillstånd och det underminerar den rättssäkerhet demokratiska rättsstater har sin grund i.

Idag är det dessutom möjligt att analysera den typ av data som ofta finns tillgänglig om en på bland annat Facebook och profilera individer på sätt som tidigare inte varit tänkbart (Golbeck, 2013). Golbeck berättar om hur det finns flera exempel där privata institutioner – genom att analysera likes eller vilka man följer på sociala medier – lyckas dra slutsatser om individer med mycket god precision.

Det väcker ett dilemma eftersom det inte längre alltid blir möjligt att förhindra att viss information man av olika anledningar väljer att hålla undan från andra kommer ut när möjligheterna och potentialen att analysera beteendemönster och surfvanor blir allt större. Det är också viktigt att fråga sig vad detta har för implikationer i förhållande till myndigheters agerande gentemot den egna nationens medborgare eller människor i andra länder. Vi vet inte exakt hur eller till vad myndigheter som NSA i USA eller GCHQ i Storbritannien använder datan de samlar in vilket blir problematiskt när man ser till de möjligheter som finns kring hur informationen skulle kunna komma att användas.

Tittar man åt öst och åt länder som Kina eller Nordkorea ser vi hur regimerna använder den information de samlar in om sina medborgare för att hota, fängsla eller till och med döda exempelvis dissidenter och regimkritiker (Enemies of the Internet, “China: Electronic Great Wall getting taller”, 2014; Enemies of the Internet, “North Korea: the Web as a pawn in the power game”, 2014). Detta är naturligtvis fruktansvärt i sig självt men ger också upphov till att legitim kritik lyfts fram i mycket mindre grad på grund av självcensur.

Idag ser det inte ut på det här viset i majoriteten av västerländska, demokratiska rättsstater men det innebär inte att möjligheten inte finns, även om risken idag är liten. Allt eftersom den parlamentariska situationen förändras i ett land förändras också framtidsutsikterna och därför är det idag svårt att säga hur datan i framtiden kan komma att hanteras. Ponerar vi att exempelvis Storbritannien om 30 år har en regering bestående av extrema fascistiska makter finns det all anledning att oroa sig för att den data som deras signalspaningsmyndighet har lagrat kan tänkas grävas fram för att kartlägga oliktänkande eller andra grupper.

Vidare ska vi inte glömma att sådana typer av kartläggningar har skett och sker även i Sverige. IB-affären där försvarets underrättelsetjänst i hemlighet kartlade vänstersympatisörer under 70-talet (Säkerhetstjänstkommissionen, 2002) är ett exempel och nyligen uppdagades det att bland annat skånepolisen olovligen har kartlagt romer (Dagens Nyheter, ”Över tusen barn med i olaglig kartläggning”, 2014). Med detta vill jag argumentera för att det är fullständigt rimligt att vara försiktigt inställd till denna typ av massackumulering av data då det finns en reell möjlighet att lagrad information i framtiden kan användas i sådana sammanhang men också i andra, mindre allvarliga, sammanhang, men som aldrig godkänts av den enskilde individen.

Fotnoter

1. UKUSA-överenskommelsen är en multilateral överenskommelse kring signalspaning där fem länder deltar: Storbritannien, USA, Nya Zeeland, Kanada och Australien.
2. Rapporten går att finna i sin helhet på http://12mars.rsf.org/2014-en/

Referenser

Ball, J. and Ackerman, S. (2013). NSA loophole allows warrantless search for US citizens’ emails and phone calls. [online] the Guardian. Tillgänglig på: http://www.theguardian.com/world/2013/aug/09/nsa-loophole-warrantless-searches-email-calls [Hämtad 20 Apr. 2014].

Golbeck, J. (2013). The curly fry conundrum: Why social media “likes” say more than you might think. Tillgänglig på: https://www.ted.com/talks/jennifer_golbeck_the_curly_fry_conundrum_why_social_media_likes_say_more_than_you_might_think [Hämtad 22 Apr. 2014].

Prism and The European Union’s Data Protection Directive. (2013). The John Marshall Journal of Information Technology & Privacy Law, [online] 30(2). Tillgänglig på: http://repository.jmls.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1733&context=jitpl [Hämtad 17 Apr. 2014].

Schmid, G. (2001). REPORT on the existence of a global system for the interception of private and commercial communications (ECHELON interception system). European Parliament.

Riksdagen.se, (2014). Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – riksdagen.se. [online] Tillgänglig på: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201213/JuU7/ [Hämtad 20 Apr. 2014].

Greenwald, G. and MacAskill, E. (2013). NSA Prism program taps in to user data of Apple, Google and others. [online] the Guardian. Tillgänglig på: http://www.theguardian.com/world/2013/jun/06/us-tech-giants-nsa-data [Hämtad 20 Apr. 2014].

BBC News, (2013). ‘Two million’ monitor web in China. [online] Tillgänglig på: http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-china-24396957 [Hämtad 24 Apr. 2014].

Dagens Nyheter, (2012). Myndighet: Låt inte polisen använda FRA. [online] Tillgänglig på: http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndighet-lat-inte-polisen-anvanda-fra/ [Hämtad 23 Apr. 2014].

Dagens Nyheter, (2014). Över tusen barn med i olaglig kartläggning. [online] Tillgänglig på: http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/ [Hämtad 24 Apr. 2014].

Enemies of the Internet, (2014). China: Electronic Great Wall getting taller. [online] Tillgänglig på: http://12mars.rsf.org/2014-en/2014/03/10/china-electronic-great-wall-getting-taller/ [Hämtad 20 Apr. 2014].

Enemies of the Internet, (2014). North Korea: the Web as a pawn in the power game. [online] Tillgänglig på: http://12mars.rsf.org/2014-en/2014/03/10/north-korea-the-web-as-a-pawn-in-the-power-game/ [Hämtad 21 Apr. 2014].

English.gov.cn, (2010). Full Text: The Internet in China. [online] Tillgänglig på: http://english.gov.cn/2010-06/08/content_1622956_7.htm [Hämtad 26 Apr. 2014].

Försvarets Radioanstalt, (2014). Urvalsprocessen – FRA. [online] Tillgänglig på: http://www.fra.se/4.6bc8a61512cc555baf580004065.html [Hämtad 25 Apr. 2014].

Greenwald, G. and MacAskill, E. (2013). NSA Prism program taps in to user data of Apple, Google and others. [online] the Guardian. Tillgänglig på: http://www.theguardian.com/world/2013/jun/06/us-tech-giants-nsa-data [Hämtad 27 Apr. 2014].

Reporters Without Borders, (2014). Enemies of the Internet. [online] Tillgänglig på: http://12mars.rsf.org/2014-en/ [Hämtad 23 Apr. 2014].

Säkerhetstjänstkommissionen, (2002). Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. 1. SOU, p.40.

Sverigesradio.se, (2012). ”Polisen ska inte kunna beställa signalspaning” – Nyheter (Ekot). [online] Tillgänglig på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5016790 [Hämtad 24 Apr. 2014].

Watts, J. (2005). China’s secret internet police target critics with web of propaganda. [online] the Guardian. Tillgänglig på: http://www.theguardian.com/technology/2005/jun/14/newmedia.china [Hämtad 24 Apr. 2014].

Qiang, X. (2008). How China’s Internet Police Control Speech on the Internet. [online] Rfa.org. Tillgänglig på: http://www.rfa.org/english/commentaries/china_internet-11242008134108.html [Hämtad 29 Apr. 2014].