Abstrakt

Filterbubblan skapas av individens tidigare sökningar och klickningar i webbläsaren, denna filterbubbla hjälper sedan att gissa sig till vad användaren är ute efter för information baserad på användarens tidigare sökningar. Detta kan få konsekvenser när sökningarna handlar om nyheter. Dagens teknik gör det möjligt för nyhetssökarna att djupdyka i det som massmedia inte skriver om, medan nyhetsundvikarna knappt behöver anstränga sig för att få ett ensidigt nyhetsflöde skräddarsytt efter ens verklighetsuppfattning. Ett samhälle med demokrati bygger på att befolkningen har en jämn kunskapsnivå för att kunna ta ställning i frågor runt politiken och samhället. Hur påverkas demokratin när det är individen som styr sitt nyhetsflöde och inte nyhetsbolagen som är utbildade till att servera allsidiga nyheter, viktiga nyheter ur ett samhällsperspektiv?

Inledning

-Vem är det som har sagt det?

I tidig ålder ifrågasätter vi varifrån informationen kommer, då den säkra källan finns i vuxenvärlden. Barn får lära sig att inte tro på allt de hör, läser eller ser. I dagens digitala samhälle florerar information och nyheter på sociala medier. Hur många har ett kritiskt tänkande till det som sprids på de sociala medierna idag? Forskning visar på att även massmedia på social medier har felaktig eller vilseledande nyheter, topp 100 mest tweetade historier från tidningen The Guardian’s datablog visade sig att 15% inte stämde med verkligheten (Schifferes m.fl. 2014). Vi delar och sprider nyheter, det är enkelt, det går fort och det är bara en knapptryckning bort. De sociala medierna utvecklas till vår tids nya nyhetskälla, en källa där den yngre generationen hämtar sina nyheter, 17- och 18-åringar får sina nyheter via mobiltelefoner, där den populäraste nyhetskategorin är nöjesnyheter på Facebook (Cederskog, DN, 2014). Den här essän kommer att handla om hur vi konsumerar nyheter på sociala medier och hur den personliga nätbaserade filterbubblan påverkar oss, vad det kan få för konsekvenser av ett passivt skäddasytt nyhetsflöde på nätet, hur kan det påverka vår verklighetsuppfattning, och om kan nyheter bli en klassfråga?

Filterbubblan

Eli Pariser menar på att filterbubblan skapas av allt vi söker efter på internet, allt vi klickar på sparas och vår webbläsare minns vad vi klickat på för att senare kunna förenkla våra sökningar och kunna ge förslag på vad den tror vi är ute efter och för att ge oss förslag på sidor den tror vi är intresserad av baserat på våra tidigare klickningar. Vårt sökande blir personligt, vilken kan resultera i att olika människor får olika nyheter beroende på den identitet som skapas av våra tidigare sökningar. Sedan 2009 har inte längre Google en standardmall för samma sökningsord utan sökningen speglar användarens sökhistorik (Pariser, 2011, sid 2.)

Pariser menar på att filtrering inte är något nytt, vi sållar ständigt. Vi väljer vilka kritiska glasögon vi vill ha på oss och när. På webben väljer du inte på samma sätt eftersom det redan är sållat efter dina intressen, till skillnad från tv-nyheterna som den kvällen kanske inte intresserade dig, men då fick du själv ta del, bedöma och byta kanal (Pariser, 2011 sid 10). När filtreringen inte ligger i användarens händer så är det svårt att veta vad som filtreras bort, vad man inte får ta del av. Enligt Pariser är våra sociala medier en växande nyhetskälla, vi letar och söker efter nyheter på till exempel Facebook (Pariser, 2011, sid 8).

En anledning till detta kan vara enkelheten och framför allt hastigheten på att sprida och dela nyheter på sociala medier. Idag kan vi i stort sett få ta del av nyheterna i samma stund som de händer. Twitter är ett effektivt forum när det kommer till att sprida nyheter, ett exempel är när nyheten nådde världen om Usama Bin Ladens död. Innan Vita Huset eller media gick ut med ett pressmeddelande och bekräftade, så gick redan rykten på twitter om hans avrättning. Twitter redovisade senare att under den natten, under de 1,5 timme innan händelsen blev bekräftad av media, hade det twittras om Bin Ladens död upp till 3000 tweets i sekunden (Hu m.fl. 2012). Hu menar på att det handlar om vem det är som sprider nyheten, det krävs en professionell person med auktoritet inom området och det ses som en säker källa som kan sätta obekräftade nyheter i mediadrevet, säkrast anser man fortfarande att massmedia är, men idag kanske inte den snabbaste (Hu m.fl. 2012).

Journalister söker efter nyheter på sociala medier eftersom det är ett forum där många nyheter slår igenom först, många kändisar och offentliga personer använder sociala medier att avslöja information om sig själva som det vet kommer hamna i mediadrevet, men journalister har fått konkurrens av den stora massan när det kommer till stoff till nyhetsartiklar, när den stora massan obehindrat kan publicera och sprida bilder på händelser på bara några sekunder efter det hände, ett exempel är när en mobilbild från kraschen 2009 med The Hudson River planet som snabbt nådde global publik tack vare social medier, men lika snabbt och lätt sprids också falska bilder exempelvis från orkanen Sandy, 2012 (Schifferes m.fl. 2014).

Vad delar och sprider vi på sociala medier?

Bortsett från att socialisera sig och kunna diskutera nyheter med likasinnade så menar Lee och Ma i sin artikel att två viktiga faktorer är för att skapa status och att skapa ett bra rykte, man strävar efter att bli omtyckt och vill anses av andra i sin sociala mediasfär som en viktig person (Lee, Ma, 2011).

Trots detta verkar vi ha lättare för att sprida lättsmälta nyheter, enligt Pariser är det nyheter som handlar om humor, sex, makt, skvaller, våld och kändisar, som vi läser först eller väljer att dela med like-knappen, Pariser menar på att det är svårare att trycka like på mer svårsmälta nyheter och detta gör att vårt nyhetsflöde skräddarsys efter oss och automatiska utesluter vissa nyheter som vår webbläsare antar att vi inte är intresserad av. Det är inte bara vår webbläsare som sållar, vi självcensurerar vår nyhetsdelning, så att det stämmer överens med bilden som vi tror att våra sociala medier vänner har av oss (Pariser, 2011 sid, 18, 63).

Ehsan Fadakar är kolumnist på Aftonbladet och har skrivit en krönika där han menar att ansvaret ligger på den stora massan, att det vi gillar och väljer att sprida vidare påverkar vad journalisterna väljer att skriva om. Fadakar menar att tyngre nyheter är det svårare att få spridning på, kvalitetsjournalistik står inte så högt i rang i de sociala medierna som den borde. Hans svar på detta är att man inte orkar ta till sig, att den inte är tillräckligt underhållande, att det är för långt. När han uppmärksammande årsdagen av det treåriga Syriska inbördeskriget på sitt twitterkonto där han ihärdigt delade både texter och bilder av kriget så började han tappa följare. (Fadakar, 2014). Malena Rydell som skriver för DN menar på att det aldrig innan varit så enkelt att undvika nyheter om politik och samhällsfrågor som idag, hon menar att detta skapar klasskillnader i mediekonsumtionen och att detta också bidrar till olika verklighetsuppfattningar (Rydell, 2014). Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap menar att det finns två stora grupper i informationsklyftan, ”Nyhetssökarna” och ”Nyhetsundvikarna”, Strömbäck menar på att detta kan resultera i en bristande demokrati då den bygger på jämlikhet i politiskt kunnande och deltagande och att kunna ta ställning i samhällsfrågor. Strömbäck jämför utvecklingen med USA:s brister i samhällskunskaps och deltagande (Cederskog, 2014). På Strömbäcks blogg beskriver han att människors mediekonsumtion kan generera en sämre social sammanhållning och kan komma att över tid inte dela samma verklighetsuppfattning för att vi söker oss till sociala medier som bekräftar vår egen verklighetsuppfattning och därigenom bruka nyhetsflöden som passar individens intressen (Strömbäck, 2014).

Diskussion

Till en början kanske det låter smidigt med filterbubblan som gör att jag som användare blir ihågkommen och får sökningsflödet filtrerat åt mig baserat på mina intressen, men när mina intressen speglar min tillgång till nyhetsflödet känns det inte lika smidigt. Jag anser att internet fungerar som ett av de fönster som vi har ut till omvärlden, detta fönster håller på att förvandlas till en spegel. Jag baserar det på när mina tidigare sökningar och klickningar filtrerar och förminskar mina kanaler till omvärlden och tar fram förslag på enbart mina tänkbara digitala intressen och vad som tros intressera mig och detta reflekteras även i nyhetsflödet. Det ställer högre krav och medvetenhet på användaren och dennes sökningsfärdigheter.

Det är inte bara Google som sorterar åt mig, även tjänster som bland annat Netflix och Spotify ger mig förslag på vad de tror jag skulle kunna gilla. Forskning visar på att det är en effektiv metod för företag med rekommendationssystem för att öka försäljningen, Amazon ökade sin försäljning med 35% och på Netflix visade det sig att 75% av användarna valde vilken film de ville titta på utifrån rekommendationer, rekommendationssystem har visat sig ha större påverkan på individen än vad både experter eller vänner och bekanta har (Nguyen m.fl. 2014). Jag tycker att detta kan skapa problem för vår verklighetsuppfattning om världen som skapas med hjälp av nyheter kommer att baseras på våra intressen och inte på vad som kan vara viktigt att ta del av ur ett samhällsperspektiv.

Jag undrar vad vårt skräddasydda flöde gör med vår verklighetsuppfattning?

I en dokumentär från P1 (Rädda Sverige, 2014) så intervjuas människor med rasistiska åsikter som vill flytta från Sverige på grund av, till stor del, invandringen och välfärden. Några har slutat läsa tidningen på grund av att den är för allsidig och att det som skrivs inte stämmer överens med deras syn på invandringen, andra har slutat titta på tv och slutat lyssna på radion. Deras nyhetsflöde ligger på en av Sveriges största forumsajter Flashback, de hävdar att alla nyheter som är av intresse förr eller senare kommer till Flashback. Fördelarna de ser med att få sitt nyhetsflöde på Flashback är att alla kan få komma till tals, det är ingen censur och det diskuteras saker som inte tas upp i massmedia.

Detta visar på hur enkelt det är att censurera sitt eget nyhetsflöde och förstärka sin verklighetsbild, det blir ett problem när man väljer att konsumera nyheter som har positiv inverkan på sin verklighetsuppfattning och att man i stor mån kan utesluta andra nyheter. Med internet så kommer otroliga möjligheter att berätta vad som händer i resten av världen, färska nyheter som kan få snabb spridning, men det är en tuff uppgift att bryta sig in i människors filterbubblor.

Slutsats

En bra nyhet är det som är undantaget, det som sticker ut i vardagen. I dagens digitala samhälle svämmar det över av nyheter, stora som små. På våra sociala medier som vi som varje individ har skapat för olika syften sprids nyheter vind för våg, vissa granskar med kritiska ögon, andra inte.

Var sociala medier från början ett ställe som man kunde slappna av på? Ett ställe där man kunde hålla kontakten med nära och kära? Detta kan också vara en anledning till varför vi helst delar roliga och lättsmälta nyheter, vi ser sociala medier som en oas att slappna av i. Men när sociala medier blir en nyhetskälla för den yngre generationen är det dags att börja ändra beteendet på vad vi sprider och inte. Olle Findahl menar att idag är det inte längre teven som har den centrala rollen, undersökningar visar att det är internet som helt dominerar som nyhetskälla för människor upp till 35 års ålder (Findahl 2013). Ett mönster jag inte tror kommer ändras, snarare tvärtom, vi kommer bli mer och mer beroende av att ha internet i vårt vardagliga liv.

Filterbubblan kommer alltid att finnas runt omkring oss, digital som analog, det kräver en medvetenhet, som titeln antyder, en nertystad eller uppblåst nyhet har alltid två sidor, det finns ofta fler faktorer som bidrar till helheten.

På urplay.se (De obekväma, 2014) berättar Sebastian Stakset om hur viktigt det är att media uppmärksammar alla delar av samhället, han pratar om förorten, om gängkriminaliteten, om utanförskapet och klassklyftorna, om miljonprogrammen som lämnats utanför resten av samhället.

För ett år sedan hände detta i Husby;

Ett larm kommer in till polisen att en man går omkring på gatan och hotar folk med en machete i Husby. När polisen kommer till plasten har mannen gått in i sin lägenhet, i lägenheten befinner sig också hans fru. Polisen fruktar för kvinnans säkerhet och får tillstånd att storma lägenheten och föra kvinnan till säkerhet. Ett ingripande som går snett. Polisen menar att de agerade i nödvärn när de var tvungna att skjuta den 68-åringa mannen med ett skott i huvudet. Polisen informerar media som går ut med ett meddelande att en ambulans kommit till en lägenhet i Husby efter att polis skjutit en man vid ett ingripande och att mannen senare avlidit på sjukhuset. Den yngre folkmassan som samlats utanför lägenheten i Husby följer nyhetsflödet på sina mobiltelefoner och får information om att mannen vårdas på sjukhus när mannen i själva verket ligger kvar ihjälskjuten av polis i lägenheten. Det blir droppen som får bägaren att rinna över när felaktig information ges från polis till media om dödsskjutningen i Husby. (Uppdrag Granskning, 2014).

Det visar på hur den yngre generationen använder sig av internet för att få tag på nyheter och information. Tack vare att nyheter färdas fort idag så kunde de i Husby direkt se att felaktig information publicerats. På journalist förbundets hemsida finns en lista över publicitetsregler som journalister bör följa, en punkt är att massmedia ska ha en korrekt och allsidig nyhetsförmedling för att erhålla allmänhetens förtroende. Det står också att felaktig information ska rättas i lämplig form utan dröjsmål (Valhberg, 2013). Trots enkelheten att publicera på nätet så dröjde det till nästa kommande eftermiddag innan man rättade informationen om dödskjutningen i Husby (Uppdrag Granskning, 2014).

Jag tror att nyheter kan bli en klassfråga, när inte alla klasser får rättvisa i medierna, där inte alla klasser har samma förutsättningar eller utrymme i mediadrevet. Upplopp sker när människor känner sig felaktig behandlande i en demokrati, och det var precis vad som hände i Husby. Hur ska vi kunna kämpa för ett bättre samhälle när det är så enkelt att undvika nyheter? Det är bara att scrolla förbi, avfölja personer eller sitta och inbilla sig att sanningen om verkligheten finns i Flashbacks trådar.

Åsa Eriksson

Källförteckning:

Cederskog, Georg (2014).Tidningarnas teknikskifte vidgar informationsklyfta [Elektronisk] DN 2014-03-05. Tillgänglig: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tidningarnas-teknikskifte-vidgar-informationsklyfta/

De obekväma (2014). Sebbe Staxx.[TV-program]. Utbildningsradion, urplay.se 2014-04-11. Tillgänglig: http://urplay.se/Produkter/180674-De-obekvama-Sebbe-Staxx#innehall [2014-04-29]

Fadakar, Ehsan, (2014). Sluta gnäll på oss – när det är ert fel. [Elektronisk] Aftonbladet 2014-04-16. Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ehsanfadakar/article18728987.ab?fb_action_ids=10151946728241105&fb_action_types=og.recommends [2014-04-16]

Findahl, Olle (2013). Svenskarna och internet 2013. En årlig studie av svenska folkets internetvanor.[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.soi2013.se/7-webbversioner/viktigaste-nyhetskallan-i-olika-aldrar/ [2014-04-30]

Hu Mengdie, Liu Shixia, Wei Furu, Wu Yingcai, Stasko John, Ma Kwan-Liu (2012). Breaking News on Twitter. [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=2208672 [2014-04-16]

Nguyen T. Tien, Hui F Pik-Mai, Harper Maxwell, Terveen Loren, Konstan A. Joseph (2014). Exploring the Filter Bubble: The Effect of Using Recommender Systems on Content Diversity. [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2568012 [2014-04-23]

Pariser, Eli (2011). The filter bubble -What the Internet Is Hiding from You. New York. The Penguin Press.

Rydell, Malena (2014). Malena Rydell: Dagens nyhetskonsumtion är klasstyrd – kalla det lex Marie Antoinette [Elektronisk] DN 2014-04-16. Tillgänglig: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/malena-rydell-dagens-nyhetskonsumtion-ar-klasstyrd-kalla-det-lex-marie-antoinette/

Rädda Sverige (2014). Flykten från pisslandet.[Radioprogram] .Producent: Måns Mosesson. Sveriges Radio, P1 2014-02-02. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=909&grupp=20000

Schifferes Steve, Newman Nic, Thurman Neil, Corney David, Go ̈ker Ayse and Martin Carlos (2014). Identifying and verifying newa through social media. Developing a user-centred tool for professional journalists.[Elektronisk] Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1080/21670811.2014.892747 [2014-04-23]

Strömbäck, Jesper, (2014). Nytt forskningsprojekt om medier och demokratin. [Elektronisk] Tillgänglig: http://jesperstromback.wordpress.com [2014-04-23]

Uppdrag Granskning (2014). Poliskritik mot dödsskottet i Husby. [TV-program] Sveriges Television, SVT1, 2014-02-11. Tillgänglig: http://www.svt.se/ug/poliskritik

Vahlberg, Anita (2013) Journalist Förbundet [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-for-press-radio-och-tv/publicitetsregler [2014-04-29]