Linda Hedman DIG13

Sammanfattning

Facebook är ett socialt media som många människor använder dagligen för att dela med sig av och få tillgång till information. Vad för slags information man ska dela med sig av är dock något som många tycker är svårt, och ett felaktigt beslut kan ge negativa konsekvenser för användaren. Vad som styr vad som delges beror på dels på sociala normer och personliga aspekter. Många tänker inte på hur lätt information kan spridas och de konsekvenser som finns, sekretessinställningarna ställs oftast in en enda gång och kan vara krångliga att ändra. En möjlighet för att minska de negativa konsekvenser som kan inträffa kan vara att Facebook ger mer information till användare kring integritet.

Key words: privacy, integrity, Facebook, management, settings.

 

Inledning

Att använda och spendera tid på de olika sociala medier som finns är något som många människor gör dagligen. De sociala medierna används för att hitta och hålla kontakten med vänner, familj och bekanta. De är en källa till information samt en plats där man själv kan dela med sig av kunskap, tankar, idéer och händelser man stöter på i vardagen. Framför allt Facebook är en sådan plats och används av flera miljoner användare världen över. Många av dessa personer delar med sig av information utan att tänka på vem som kan se det eller hur informationen kan spridas och användas på ett oönskat sätt. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda mer på hur människor förhåller sig till dessa sekretessinställningar på sociala medier, exempelvis Facebook, vad anledningen är till att de ställer in dem på ett specifikt sätt och vad konsekvenserna blir av det.

 

Relaterad forskning

Hur användarna ser på integritet- och sekretessinställningar

Som en del av deltagandet i sociala medier avslöjar användaren en stor del personlig information för att kunna hantera sin identitet och bygga socialt kapital. De avslöjar sina intressen, kontaktinformation, gruppkontakter och dagliga aktiviteter. I den fysiska världen vet vi vad för slags information som kan delges och vad som inte är lämpligt att avslöja, beroende på sammanhang. På nätet är det däremot svårare att veta vad som kan delges till andra och inte (Strater & Lipford, 2008, s.111).

Enligt Strater och Lipford (2008, s.113) avslöjar Facebook-användare en hel del information kring sig själva så som födelsedag, hemort, vänner, bilder och e-mail. Vissa delade även med sig av känsligare information som adress, schema och telefonnummer, och även om användarna är medvetna om de integritetsbekymmer som finns och försöker skydda sin integritet så är de strategier de använder sig av för att skapa integritet ofta benägna att misslyckas.

I en undersökning gjord av Fogel och Nehmad (2008, s.158) visade det sig att män oftare än kvinnor öppet visade sitt telefonnummer samt e-mail på sin profil på Facebook.

Fogel och Nehmad (2008, s.159) säger också att de i sin studie fann att kvinnor tänkte mer kring sin integritet och visade mindre identitetsinformation än män. Innan kvinnor skapade sig en profil på sociala medier behövde de även förvissa sig om att deras integritet skulle vara skyddad.

Madden (2012, s.2-3) visar i sin undersökning att mer än hälften av användare på sociala medier säger att deras profil är privat så att endast vänner kan se den, och att kvinnor i högre grad än män ställer in sekretessinställningar.

Stutzman & Kramer-Duffield (2010, s.1554) säger att genom att ha en privat profil som endast vänner kan se kan användaren begränsa åtkomsten av information som finns tillgänglig via webbplatsen.

Anledning till valda inställningar

Enligt Strater och Lipford (2008, s.114) görs många av integritetsvalen på Facebook tidigt när man skapar sin profil och omprövas eller ändras sällan. Användarna väljer ofta även att inte gå igenom sin avslöjade information när de ändrar sina profiler. Sidorna med sekretessinställningar besöks inte heller ofta, användarna säger att de glömt bort vart inställningarna finns eller ifall de ens hade ändrat sina standardinställningar. Integritets-inställningarna gjordes som sagt oftast när kontot skapades och var inte inställda utefter en pågående Facebook-användning. Detta medför problem då nya användare stöter på sociala normer och press att avslöja information vilket driver dem till att delge sig av mycket information. Användarna upplever det som att det är obligatoriskt att ge ut information när de skapar sitt konto, och trots att de verkar medvetna om den breda publik som har möjlighet att se deras personliga information valde de att fylla i den iallafall.

Generellt valde Facebook-användare att visa eller inte visa viss information utefter vad de ansåg säkert och lämpligt. Många användare var dock noggranna med att inte avslöja kontaktinformation, adress och scheman, och reagerade negativt på de användare som visade sådan information. Användarna verkade däremot helt förbise annan personlig information så som födelsedag, hemort och e-mail. Många andra kategorier som exempel intressen och favoritfilmer ansågs även vara säkert att avslöja på sin profil. Anledningen till varför användarna väljer att visa viss information beror på varför de använder sidan. De som använde sidan för praktiska anledningar, som att hitta klasskamrater och lokala händelser, ansåg det inte viktigt att ge ut privat information. De som istället använder sidan för att hålla kontakten med vänner ansåg den personliga informationen som en viktig del för att på så vis ge andra en möjlighet att lära känna användaren (Strater & Lipford 2008, s.114).

Även sociala normer spelar roll då användare väljer att skydda eller visa viss information. Man är van vid hur en Facebook-profil ser ut och märker när information man är van vid att se saknas eller är extra synlig. Nya Facebook-användare tänker över möjligheten till en bred och offentlig publik och det spann av människor som kan tänkas se deras profil. Detta påverkar då hur de ställer in sina sekretessinställningar. Allt eftersom de använder Facebook, skapar sig ett större kontaktnät och är i kontakt med vänner, minskar uppfattningen kring deras publik. Användarna interagerar mer och mer med specifika personer som tillslut blir den primärt tilltänkta publiken och de glömmer bort den resterande delen av publiken som har åtkomst till deras profil. Även om användarna fortsätter att göra ändringar som påverkar deras integritet, som att lägga till nya vänner och ny information, överväger de sällan på nytt sina integritetsalternativ utan behåller istället sina profiler anpassade efter den från början tilltänkta publiken, men som nu inte längre stämmer överens med verkligheten (Strater & Lipford 2008, s.115).

På många sociala medier är användaren ansvarig för vilken typ av information som ska vara synlig och ifall någon del av den informationen ska skyddas via sekretessinställningarna. Från och med att de går med i mediet tvingas användarna att skapa sig en mental modell över deras tilltänkta publik och önskade grad av integritet, samt att sedan bestämma hur de bäst ska kunna matcha den tillgängliga personliga informationen med denna modell. Tyvärr erbjuder de flesta sociala medier lite förklaring kring de val som användarna har kring sekretess-inställningarna och vilka konsekvenser dessa val kan leda till, vilket leder till att användarna är tvungna att komma på egna strategier för att nå en bra balans mellan integriteten och det önskade intryck de vill göra (Strater & Lipford 2008, s.113).

Att den information vi delar med oss av på Internet och sociala medier kan användas av en tredje part för att ge riktad reklam till användarna tror jag är något som de flesta upplevt. Har man letat efter nya skor på olika webbutiker ena dagen är Facebook-sidans reklamfält ofta fyllt med erbjudanden om just skor.

Även uppdateringar, bilder, likes, delningar, vänner och intressen är sådant information från nyhetsflödet som leverantörerna utnyttjar för att kunna sälja riktad marknadsföring samt beteendedata till andra företag (Bylund 2013, s.71). Hade man som användare varit mer uppmärksam på detta tror jag att man kanske hade gjort andra val gällande sina sekretessinställningar.

Enligt Waters och Ackerman (2011, s.105-106) finns det olika anledningar till varför man väljer att ge ut viss information, en anledning är självpresentationen där man vill visa upp sig själv på ett bra sätt för andra. Andra anledningar kan vara att skapa relationer till andra människor samt att hänga med i trender. Att få tag på och dela information samt underhållning är andra bidragande faktorer.

Waters och Ackerman (2011, s.106) menar att vissa användare på nätet är medvetna om den risk som finns i att ge ut personlig information, men att vad som anses riskfyllt att ge ut skiljer sig från person till person, samt att de risker som finns i att ge ut information kan övervägas av fördelarna, så som ökat förtroende, kontakter och positiv respons.

Waters och Ackerman (2011, s.104) och Stutzman och Kramer-Duffield (2010, s.1554) nämner att det finns fem principer kring integritet på nätet:

  • Privat information: Den privata information som delas med andra.
  • Privata gränser: De privata gränserna är de mentala gränser man har för vad som ska vara öppet för andra och inte.
  • Kontroll och äganderätt: Kontroll och äganderätt handlar om att varje person har rätt till sin egen privata information.
  • Regelsystem: Regelsystemet bygger på integritetshantering som i sin tur består av vem som får reda på vad, processen att bestämma vad som ska vara öppet/privat samt processen att från gång till gång behålla sin integritet.
  • Personliga skillnader i integritetshantering: Den mäng och typ av information som delas med andra beror på vad användaren anser lämpligt.

Enligt Waters och Ackerman (2011, s.104) kan man till dessa fem principer koppla fem faktorer; kultur, kön, motivation, sammanhang samt förhållandet mellan risker och fördelar. Kultur innebär hur kulturella aspekter påverkar hur integritet uppfattas och vad för slags information som bör döljas eller visas. Kön spelar också roll då det visar hur normer för män och kvinnor bidrar till hur man ställer in sekretessinställningarna. Motivation kring integritet beror på användarens behov av sekretess, sammanhang innebär att omständigheter och situationer avgör hur användaren väljer att visa eller dölja information. Den sista faktorn kring risk/fördel innebär att det alltid finns både risker och fördelar med att vara privat och öppen med sin information, och att man innan bestämmer sig för hur man vill ha det väger man fördelarna mot nackdelarna som finns i den tänkta handlingen.

Child, Petronio, Agyeman-Budu och Westermann (2011, s.2017) skriver att användare på sociala medier ofta på nytt överväger sådan information de lagt upp, funderar på varför de la upp informationen från början, vad mottagarna kan göra med den samt även ångrar att de la upp den.

Jag tror att många säkert har ångrat inlägg man gjort på Facebook och efteråt valt att redigera inlägget eller till och med ta bort det helt.

Att ta bort uppdateringar och information som man redan lagt upp beskriver Child m.fl. (2011, s.2017) som blog scrubbing.

Anledningen till att ta bort uppdateringar beror på olika saker, bl.a. att användaren inser att informationen som hen lagt upp presenterade dem själva eller andra på ett oönskat eller felaktigt sätt. En annan anledning kan vara identitetsäkerhet, användare tar bort information på grund av att de anser att den kan blotta deras identitet och på så vis utsätta dem för risker. Att ta bort inlägg för att främja relationer och förhindra bråk är en annan anledning, samt rädsla då användarna insåg att utlagd information kunde resultera i negativa konsekvenser från auktoriteter (Child m.fl. 2011, s.2022).

Child m.fl. (2011, s.2024-2025) skriver också att användare valde att ta bort inlägg som kunde göra mer skada än nytta för dem, samt inlägg som fått negativ kritik av andra användare på sajten. Genom att ta bort inlägg signalerar användaren även till andra att hen har kontroll över sin egen information.

Konsekvenser

Det finns flertalet konsekvenser kring integriteten av att befinna sig på sociala medier och enligt Strater och Lipford (2008, s.114) handlar de flesta integritetsbekymmer om att man blivit förföljd eller fysiskt kontaktad av en främling.

Enligt Strater och Lipford (2008, s.111) kan ens närvaro på sociala medier medföra risker för användaren, exempelvis pinsamma situationer eller utpressning, på grund av att oavsiktligt ge ut känslig eller opassande information. Användarna kan till och med råka utsätta sig själva för förföljelse och identitetsstöld.

Strater och Lipford (2008, s.116-117) menar att en utmaning för Facebook-användare är att de lär sig vad för typ information som ska visas eller döljas efter hand, både genom sociala normer och egna erfarenheter. Problem kan även uppstå vid sekretessinställningarna på Facebook på grund av dess komplexitet och bristande användarvänlighet. Ofta stämde inte användarens förväntningar med resultatet från integritetsinställningarna, som då ledde till att information oavsiktligt var tillgänglig vilket var svårt för användaren att upptäcka.

 

Diskussion

Strater och Lipford (2008, s.111) nämner att vi vet vad som kan delges när man befinner sig ansikte-mot-ansikte med någon, men att veta vilken information som är lämpligt att ge ut på Facebook är desto svårare, vilket jag tror beror på att det kroppsspråk vi förmedlar vid fysisk närvaro inte kan utläsas via sociala medier. Vi kan inte direkt se hur mottagaren uppfattar vårt budskap utan behöver gissa oss till hur personen reagerar vilket kan leda till problem.

Att ge ut känslig information som kan utsätta användaren för risk tror jag många anser vara dumt och att det är något man ska akta sig för. Anledningen till att man ändå ger ut sådan information menar Waters och Ackerman (2011, s.105-106) bero på att man vill kunna visa upp sig själv för andra, samt att man via sociala normer lär sig vilken information som ska visas upp (Strater & Lipford 2008, s.117). Därför tror jag att man som ny Facebook-användare påverkas mycket av hur ens vänners profiler ser ut, man ser vad de delar med sig av och vill göra detsamma för att passa in, utan att bry sig om de konsekvenser det kan medföra. Waters och Ackerman (2011, s.106) menar att användarna är medvetna om riskerna men att den positiva responsen de får överväger de möjliga negativa riskerna.

Jag har själv ett Facebook-konto och har efter hand gått in och ändrat de sekretessinställningar som jag från början valde då jag skapade kontot till att vara mer privata med begränsad åtkomst för andra användare. Enligt Strater och Lipford (2008, s.114) ändrar Facebook-användare sällan dessa grundinställningar. Vad beror det på? Jag tror, liksom Strater och Lipford (2008, s.116), att det dels kan bero på att det är svårt att ändra dem samt att användarna inte är medvetna om de konsekvenser som inställningsvalen medför (Strater & Lipford 2008, s.113).

Även om användarna inte är så noga med att ändra vad som ska vara synligt för andra så är de enligt Child m.fl. (2011, s.2017) däremot villiga att ta bort och överväga information som de lagt upp. Strater & Lipford (2008, s.113) säger att många sociala medier ger lite information kring sekretessinställningarna och dess konsekvenser. Istället för att behöva ta bort inlägg eller gå tillbaka och ändra sina sekretessinställningar på grund av felaktiga val som gjorts i okunskap eller oaktsamhet, så anser jag att Facebook borde ge användarna mer och bättre information kring sekretessvalen och de följder som kan inträffa. Man ska inte behöva lära sig av, ibland förödande, misstag som kunde ha förhindrats från Facebook’s sida genom lite information kring integritet.

 

Slutsats

Att veta vad för information man ska ge ut på Facebook kan vara svårt att veta, och anledningen till varför man väljer att ge ut känslig information trots riskerna kan bero både på sociala normer och okunskap. Sekretessinställningarna görs vid skapandet av kontot och ändras sällan i efterhand på grund av ovarsamhet med även till följd av dess komplexitet. Jag anser att Facebook borde ge användarna mer information kring hur deras sekretessval kan resultera i oönskade konsekvenser.

 

Källförteckning

Bylund, M. (2013). Personlig integritet på nätet. Stockholm. [Elektronisk] Tillgänglig: http://personligintegritet.se/las-boken/ [2014-04-19]

Fogel, J. & Nehmad, E. (2008). Internet social network communities: Risk taking, trust and privacy concerns. New York. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0747563208001519?np=y#  [2014-04-20]

Madden, M. (2012). Privacy management on social media sites. Washington: D.C. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isaca.org/Groups/Professional-English/privacy-data-protection/GroupDocuments/PIP_Privacy%20mgt%20on%20social%20media%20sites%20Feb%202012.pdf [2014-04-20]

Strater, K. & Lipford, H. (2008). Strategies and Struggles with Privacy in an Online Social Networking Community. Charlotte: University of North Carolina. [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1531530   [2014-04-20]

Stutzman, F. & Kramer-Duffield, J. (2010). Friends Only: Examining a Privacy-Enhancing Behavior in Facebook. [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1753559 [2014-04-20]

Child, J., Petronio, S., Agyeman-Budu, E. & Westermann, D. (2011). Blog scrubbing: Exploring triggers that change privacy rules.  [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S074756321100104X#  [2014-04-20]

Waters, S. & Ackerman, J. (2011). Exploring Privacy Management on Facebook: Motivations and Percieved Consequences of Voluntary Disclosure. [Elektronisk] Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.ezproxy.server.hv.se/store/10.1111/j.1083-6101.2011.01559.x/asset/j.1083-6101.2011.01559.x.pdf;jsessionid=0CA3E7D0E161877A55E0BA66E1A75B15.f01t02?v=1&t=hub6zozr&s=01a41624e4947d4c54fc049639397f68262485eb [2014-04-20]