eye

Abstrakt
I den här essän tas effekterna av övervakningssamhället upp. Finns det risker med ett övervakningssamhälle och vilka är dem. Jag tittar närmare på The Helsinki Privacy Experiment som undersöker effekterna av att övervakas på närmare håll under en längre tid. Essän tar även upp omfattningen av övervakningen, företag som stater och demokratiskt valda regeringar till förtryckar-regimer.

Inledning
Sedan förra året så har debatten om den personliga integriteten varit aktuell då den 30 åriga Edward Snowden lämnade sitt hem i Hawaii i maj 2013. Med sig hade han 200 000 hemligstämplade dokument ifrån sin dåvarande arbetsplats NSA: National Security Agency (Dawod, 2013).  Dem hemlighetsstämplade dokumenten vittnade om övervakning i olika former och allt emellan högt uppsatta politiker till vanliga medborgare hade blivit granskade av massövervakningen. Tillvägagångsätten har varierat ifrån telefonavlyssning till insamlad data ifrån informationsflöden på sociala medier (Dawod, 2013)

Så enligt min mening så för dessa avslöjanden oss allt mer närmare George Orwells roman och framtidsdystopi 1984. Boken handlar om en totalitär stat styrt av en oligarkisk diktatur. Där medborgarna övervakas genom en teleskärm som är precis som dagens tv fast den övervakar också tittaren (Wikipedia, 2013). Det som skildras i romanen är ett samhälle där personlig integritet och rätten till att vara anonym försvinner, i boken lever dem i ett storebrorssamhälle. Det är ett system som lätt kan missbrukas om makthavarna har ont uppsåt (Wikipedia 2013) Vi lever i tid av övervakning och den teknologi som har skänkt oss frihet och revolutionerat våra vardagliga liv, är också tekniken som används till för att övervaka oss (Richards, 2013, s 1936).

Mångfalden och omfattningen av den övervakning som är möjlig idag, och dem tekniska lösningar som finns saknar motstycke i människans historia.  Sedan 2001 så har övervakningen fokuserat på anti-terror verksamhet men på senare år har även demokratiskt valda regeringar i väst engagerat sig i övervakning av sin egen befolkning (Richards 2013). Men hur påverkas vi människor av den här massiva övervakningen som sker, vad finns det för faror med den? Är personlig integritet och privatliv något som inte existerar längre i det digitala samhället och hotas demokratin? Det vi inte vet har vi inget ont av?

Omfattningen av övervakningen
Den statliga övervakningen som utförs idag är omfattande. I Kina exempelvis övervakas internettrafiken för att kunna upptäcka oliktänkande och tysta dem. I samband med den arabiska våren så använde sig stater av övervakning av sociala medier för att kunna hejda revolter. Och i Vietnam så misstänker aktivister att dess regering använder sig av datavirus för att övervaka trafiken på internet (Richards, 2013, s 1938)

Men det är inte bara diktaturer och kommunister som sysslar med den här typen av verksamhet. Demokratiskt valda regeringar har rustat upp efter tragedin den 11 september i USA och efter dem tragiska bombningarna i London 2005 (Richards, 2013). Idag är Storbritannien ett av världens mest övervakade länder med sina kameror på offentliga platser och på privata områden. Parlamentet i Storbritannien har enorma befogenheter som gör att dem kan övervaka internet trafiken och I USA så har National Security Agency investerat ordentligt i att kunna övervaka och samla data (Richards, 2013). 2012 så rapporterade The Wired Magazine att NSA bygger en massiv ”Supercomputing” data center i öknen i Utah, där målet är att fånga in och arkivera världens internet trafik (Richards, 2013). Men det stannar inte där, företag som Facebook och Google sparar data våra internet vanor paketerar det och sen säljer vidare vår personliga information och använder det till riktad reklam som har blivit en mångmiljard industri. (Richards, 2013, 1941) Som sagt, omfattningen av övervakning sträcker sig ifrån stater till företag. Men hur påverkas man som individ av detta och vad händer med rätten till privatliv och kränker övervakningen den personliga integriteten?

Effekterna av övervakningen
The Helsinki Privacy Experiment är en studie där deltagarna blir övervakade under en längre tid i sina hem. Experimentet går ut på att få reda på dem långsiktiga effekterna av att övervakas och hur privatlivet förändras under dem omständigheterna. Deltagarna övervakades med kameror och mikrofoner och deras internettrafik var synlig för observatörerna. I en undersökning bland deltagarna där dem fick svarade på den hypotetiska frågan om materialet ifrån deras övervakning skulle av någon anledning läcka vidare till en tredje part, vilket av det material ville man helst behålla för sig själv. Det man allra minst ville läcka var video till myndigheter. Inte för att dem kände att dem hade gjort något olagligt, utan för att det skulle kränka deras rättigheter(Oulasvirta et al. 2012, s47).

Att bli övervakad skapar inga negativa effekter på nivå av stress eller mental hälsa, dem psykiska effekterna av att övervakas på nära håll under en längre tid är obefinliga om man bortser ifrån personlig integritet (Oulasvirta et al. 2012, s49). Men när vår personliga integritet hotas då hotas också vårt fria samhälle eftersom det är uppbyggd på fria sinnen och fritt tänkande (Richards, 2013, 1946). Richards argumenterar också för att övervakning avskräcker excentriska och avvikande beteenden. I Boken 1984 där författaren George Orwell förutspår och skildrar ett storebrors samhälle, anser Richards att hans insikter av effekterna av övervakningen är korrekta. Rädslan av att övervakas får människor att bete sig på ett sätt som dem förmodligen inte hade gjort annars (Richards, 2013, s 1948). Men Friedland menar att Datainsamling har blivit mer försvarbart och till synes mindre skadligt. Övervakningen som sker är ofta passiv och påverkar inte våra vardagliga liv, och det är inte ett problem om man inte har något att dölja (Friedland, 2014).

Professorn Anthony Giddens argumenterade redan på 80-talet för att övervakningen ständigt strävar efter tillsynen av sociala aktörer och det innebär en ständig risk för att tillsynen ska leda till dominans (Richards, 2013, s 1949) Senare forskare har undersökt riskerna med övervakningen som innebär demokratiskt självstyre där konsekvenserna blir självcensur i tal, handling och till och med tro. I en studie om EU: S datalagringsderektiv noteras att ”Under pervasive surveillance individuals are inclined to make choices that to mainstream expectations ” (Richards, 2013).

Om vi tittar igen på Deltagarna i The Helsinki Privacy Experiment så upplevde de att bli övervakade genom datorn var i stort sätt lika störande som att bli övervakade av en kamera. Alla deltagare ändrade hur dem uppträde i hemmet för att reglera hur övervakningen uppfattades (Oulasvirta et al, 2012, s49).  Något deltagarna var tvungna att göra var att acceptera att dem förlorat sina privatliv eller skapa privata zoner där dem inte kunde övervakas. För några av deltagarna blir övervakningen ett störningsmoment då den inser att det finns vissa saker som utomstående inte ska få reda på som känsliga telefonsamtal och surfhistorik (Oulasvirta et al, 2012, s48).

Enligt Richards (2013, s1953) att ha makten till att samla in information gör att man kan utpressa sina motståndare och hota med att offentliggöra hemligheter. Ett av dem mest övertygande exemplen är när FBI lyssnar av Martin Luther King. JR då dem oroade sig för att King skulle vara ett hot mot de rådande ordningen. FBI lyssnade av hans telefon i hopp om att hitta information till att använda för utpressning.

Vi har alla hemligheter som vi föredrar att dem hålls hemliga och inte offentliggörs, övervakningen idag ger dessa hemligheter större chans att komma ut. Övervakarna har en orolig makt och kan använda information emot oss. (Richards, 2013, 1954). Richards (2013) säger att myndigheter utövar sin makt genom övervakning och kan på så sätt kontrollera beteenden. Att använda sig av CCTV (Closed-circuit television) övervakningskameror kan få medborgare att lyda lagen, men det kan få andra effekter också (Richards, 2013, s 1955).

Storföretag som Google skapar detaljerade profiler om vår surfhistorik, köphistorik och intressen och andra företag som Acxiom och LexisNexis gör ännu mer detaljerade profiler och säljer sedan vidare dem till företag som sysslar med direkt marknadsföring och till företag som gör bakgrundskollar osv. (Richards, 2013. s 1957) På det här sättet sorteras och kategoriseras vi som konsumenter. Richards (2013) menar att ett perspektiv är att frukten av dataövervakningen kan ses som vanlig marknadsföring. Men tänk på vilken makt företag får med den här datan i jämförelse emot kunden. Sorteringen kan i sin tur leda till diskriminering (Richards, 2013)

Personlig integritet och Säkerhet
Vad är då personlig integritet? Ett perspektiv på personlig integritet är möjligheten att skärma av sig och att få vara i lugn och ro. En annan syn på det är att skydda oss ifrån genererande och pinsamma situationer (Bylund, 2013).

Iordanis Kavathatzopoulos (2014) forskare vid Uppsala universitet menar att anledningen till att vi inte förbjuder spioneri och datainsamling av personlig information är behovet av korrekt information. Han menar att det behovet inte enbart finns hos stater och stora organisationer utan också för oss som individer. För att tänka rätt och fatta riktiga beslut och bygga våra handlingar på välgrundade argument så kan vi inte utgå endast ifrån den informationen som andra människor eller organisationer kan presentera för oss om sig själva. Brist på rätt information leder oss att till att tänka fel (Kavathatzopoulos, 2014). Han nämner också ett välanvänt argument (enligt honom) är att staten måste kunna skydda sig och därför måste man spionera på folk.

Lagen som ska skydda vår integritet har inte utvecklats i den grad som dem den stigande övervakningen har. Speciellt övervakning genom datorer och andra osynliga former. Historiskt sätt så handlar integritets lagar mest om synliga intrång (Friedland, 2014). Det mest rationella argumentet har länge varit om man inte behöver oroa sig för att man inte har något att dölja (Friedland, 2014).

I don’t have anything to hide But I don’t have anything I feel like showing you, either (Solove, 2011) Om man nu inte har något att dölja så påpekar Solove (2011) på riskerna med att staten har stora mängder data på allas aktiviteter, intressen, läs vanor, ekonomi och hälsotillstånd. Vad händer om regeringen skulle läcka den informationen till allmänheten? Tänk om staten bestämmer baserat på dina mönster av aktiviteter att du troligen är inblandad i en kriminell akt? (Solove, 2011). Det finns även risker för att staten inte kan skydda din information på ett säkert sätt och en identitetstjuv kommer över dina uppgifter, så även om du inte har något att dölja så kan staten skada dig på många sätt (Solove, 2011).

Som sagt, information samlas in utan att någon kommer till skada så finns det risk för att den makten missbrukas, eftersom dem här typerna av myndigheter opererar hemligt så finns det inte heller någon som övervakar övervakarna (Friedland, 2014).  Solove (2011) Menar att problemet med argumentet ingenting att dölja likställer personlig integritet med sekretess, och att personlig integritet har fler bottnar än så.  Datainsamlingen framkallar också ett slags utanförskap, en uteslutning som hindrar människor ifrån att ha kunskapen om hur deras personliga information används(Friedland, 2014).

Staten har ansvar för att skydda sina medborgare, och måste samtidigt balansera denna plikt mot den enskildas rätt till ett privatliv (Sheldon, 2011). Studier om CCTV (Kamera övervakningssystem) visar på en väldigt liten effekt på våldsbrott men fordonsrelaterade brott har minskat. Denna tendens verkar vara mer frekvent i Storbritannien än i andra länder. Även om forskningen visar blygsamma men positiva resultat så ser ACPO (Association of chief Police Officers) CCTV som en viktig del av brottsutredning. Gripandet och domen mot London bombaren David Copeland år 2000 är ett exempel på hur bra och stor nytta CCTV kan vara till (Sheldon, 2011). Dessa kameror som finns utplacerade lite varstans i London gav även polisen nyckelbevis i undersökningarna efter bombningarna i juli 2005 (Sheldon, 2011)

Slutsats
Det jag har tagit upp i den här essän är hur omfattande övervakningen är, hur den påverkas oss som människor och våra rättigheter. Effekterna och konsekvenserna av övervakningen är följande: Den ökar inte vår stress nivå eller skadar vår mentala hälsa om man bortser ifrån personlig integritet(Oulasvirta et al, 2012, s49). Samtidigt påpekar Richards (2013, s 1946) vikten av vår personliga integritet, för när den hotas då hotas även vårt fria och demokratiska samhälle. Han menar också på att övervakning avskräcker excentriska och avvikande beteenden. Richards (2013, s1948) Menar på att vi förändras genom att vi beter oss annorlunda om vi vet att vi är övervakade, deltagarna i The Helsinki experiment ändrade också sina beteenden för att kunna reglera hur dem uppfattades, så det är helt klart en effekt av övervakningen (Oulasvirta et al, 2012, s49).  Forskningen kring cctv övervakningskameror visar på att kamerorna har en liten men önskvärd effekt på våldsbrott. Samtidigt som fordonsrelaterade brott minskar. Polisen ser också CCTV kamerorna som en viktig del av brottsutredning (Sheldon, 2011).

 

Diskussion
I debatten om massövervakning så ställer man alltid den personliga integriteten emot storebrorssamhället, och argumentet som berättigar övervakningssamhället är att staten måste skydda sin befolkning mot brottslighet och terrorist-aktiviteter. Ett vakande öga över oss som skyddar oss mot hot som vi själva inte kan skydda oss ifrån, borde vara en självklarhet. Men sen förstår jag inte riktigt hur vi ska få ha en personlig integritet fullt ut samtidigt som stater övervakar sina medborgare. Precis som deltagarna i The Helsinki Privacy Experiment så kanske det är dags för oss människor att acceptera att vi inte kommer kunna få ha något privatliv längre, och det är upp till oss själva att skapa privata zoner. Om staten kan garantera mig att mina uppgifter sköts korrekt ska jag då acceptera förlusten av mitt privatliv? En effekt av övervakningen är att vi beter oss annorlunda då vi vet att vi är övervakade, men när övervakningen sker hemligt vem övervakar övervakarna? Så om jag inte har något att dölja så behöver jag inte vara rädd för att övervakas förutsatt att myndigheter kan förvara mina uppgifter säkert så at mina personliga uppgifter inte kommer i fel händer.

 

Källförteckning:

Bylund, Markus. 2013. Personlig integritet på nätet. Kapitel 2. Tillgänglig: http://personligintegritet.se/las-boken/ 2014-04-22

Dawod, Nivette, 2013. Snowdens alla avslöjanden. Aftonbladet.
Tillgänglig
: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17997209.ab 2014-04-16

Friedland, Steven. 2014. The Difference Between Invisible and Visible Surveillance in a Mass Surveillance World. Elon University Law Legal Studies Research Paper No. 2014-02. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2392489

Kavathatzopoulos, Iordanis. 2014. Storebror vs Lillebror. UNT.se
Tillgänglig: http://www.unt.se/debatt/storebror-vs-lillebror-3051274.aspx 2014-04-21

Oulasvirta, Antti. Pihlajamaa, Aurora. Perkiö, Jukka. Ray, Debarshi. Vähäkangas, Taneli. Hasu, Tero. Vainio, Niklas. Myllymäki, Petri. 2012. Long-term Effects of Ubiquitous Surveillance in the Home. ACM New York, NY, USA.
Tillgänglig:
http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2370224

Richards, Neil. 2013. The Dangers of surveillance. Harvard Law Review 2013 Vol. 126:1934. Tillgänglig: http://ssrn.com/abstract=2239412

Sheldon, Barrie. 2011. Camera surveillance within the UK: Enhancing public safety or a social threat? International review of law , computers & technology. Volume 25, Issue 3. 2011. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com.ezproxy.server.hv.se/doi/full/10.1080/13600869.2011.617494#tabModule

Solove, Daniel J. 2011. Why Privacy Matters Even if You Have ‘Nothing to Hide. The Chronicle of higher education. Tillgängling: http://www.immagic.com/eLibrary/ARCHIVES/GENERAL/CHRON_HE/C110515S.pdf

Wikipedia, 2013. Storebrorssamhälle.
Tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Storebrorssamh%C3%A4lle 2014-04-16