Sammanfattning

Här kommer det diskuteras om hur vi påverkas av modern övervakning och vad effekterna av detta blir. Framför allt kommer det fokuseras på övervakningen på nätet. Samt regeringarnas ansvar för att hantera våra personliga data. Vi har alla vår egen areal av trygghet där vi känner oss bekväma med vissa saker. En s.k. komfortzon. Uppbyggd av våra erfarenheter och personlighet. Kommer vi i framtiden att bli mer försiktiga nätverkande individer som inte delar med oss av lika mycket som vi gör idag?

 

Nyckelord: komfortzon, integritet, övervakning

 

Inledning

Vad är din komfortzon och framför allt, hur stor är den? Har vi precis som många säger egentligen ingenting mot att bli övervakade? Eller kan detta visa sig påverka oss på andra sätt? Att vi rentav blir onödigt försiktiga? Vi har tidigare hört att vi ska försöka utöka vår personliga komfortzon i största möjliga mån. Men kan en komfortzon minskas? Innebär en minskning av din personliga integritet även en minskning av din personliga komfortzon, och vad kan det leda till i samhället?

 

Vad är din komfortzon?

Vi alla har en. Och den kan vara olika stor beroende på våra förutsättningar som person och vad vi har varit med om, eller inte varit med om. Brown (2008) beskriver att vår komfortzon bygger på hur vi hanterar vissa situationer. När vi hamnar i en stressig situation så har vi möjligheten att utmana vår rädsla och ångest och kan på så sätt övervinna dem vilket leder till att vår komfortzon expanderar. Situationerna då vi har möjligheten att utvidga vår komfortzon är ofta aktiviteter relaterade med tuffa utmaningar och risker som har en stark inverkan på våra känslor och vårt psyke.

Hoppa bungyjump skulle kanske kunna hjälpa dig att utvidga din komfortzon. Våga prata med någon man inte pratat med tidigare, eller att utmana sig själv med att skriva en lång essä. En anställningsintervju är kanske den vanligaste formen för tillfällen då människor vanligtvis sträcker sig själva lite utanför vad de är bekväma med. Många har varit på en anställningsintervju och vet hur psykiskt påfrestande det kan kännas till en början. Men även hur detta sedan släpper efteråt och du känner att du har blivit lite ”större” som människa. Detta genom att röra dig utanför din komfortzon.

Man brukar grafiskt visa en komfortzon som en rund cirkel som du befinner dig i. Den sträcker sig en bit utanför dig själv. Det är den delen du är van att vara i och som du känner dig bekväm inom. Här går gränsen för vad du vågar göra, vilka du vågar prata med etc. utan större ansträngning och utmaning för dig själv. Din komfortzon bygger på dina tidigare erfarenheter och man skulle kunna beskriva det som att den har en storlek som formats utifrån detta. En bit utanför din komfortzon ligger din Utvecklingszon där alla möjligheter finns.

Det är först när man vågar sig utanför sin komfortzon som möjligheterna uppenbarar sig för oss och det är där vi har möjligheten att växa som människor. För varje steg som vi vågar oss utanför komfortzonen så växer den samtidigt i takt med att vi kommer längre ut. En större komfortzon skulle kunna liknas vid större frihet (Brown, 2008). Min fråga i allt det här är om vår komfortzon kan göra det motsatta. Alltså minskas p.g.a. exempelvis traumatiska händelser och dåliga erfarenheter. Kanske skulle denna kunna minskas av att man som människa inte känner sig trygg längre. Hur ser vår komfortzon ut när vi surfar på nätet? Kan den där reduceras av dåliga upplevelser som internetmobbing, näthat eller av att vi känner oss övervakade?

 

Övervakning

Många vet inte alls hur deras data håvas in på nätet av regeringar. Detta kan resultera i en form av utanförskap (Friedland, 2014) eftersom en osäkerhet uppstår när de inte vet vad som fångas upp, vem som gör det, och vad som händer med informationen därefter. Vissa verkar ju dock inte oroa sig så mycket över vad som händer med deras data online och uttrycker sig ofta att man inte behöver oroa sig så länge man inte har något att dölja (Solove, 2011). Trots detta så kvarstår ju fortfarande det faktum att staten skulle kunna lagra just din information av någon anledning. Eftersom många också inte är rädda för att låna ut sin egen dator idag så kan man ju inte vara säker på vad någon skulle kunna pussla ihop för ett scenario av flera olika googlingar på din dator.

Osäkerheten över vad som är rätt och fel på internet kan ibland göra oss lata och att vi till slut slutar bry oss. Nästan konstant så hamnar vi i situationer där vi inte riktigt är säkra på vad vi godkänner eller varför vi gör det. Ett vanligt exempel är när man uppdaterar villkoren till Apple eller iTunes. Ofta är det en 50-60 sidor med villkor som du ska godkänna. Av enkelhet klickar i alla fall jag själv på godkänn utan att läsa igenom. Hur ska vi egentligen kunna veta vad stora bolag som Apple har för skrivelser om integritetsskydd om vi inte läser igenom det? I ett sådant här fall skulle det vara väldigt enkelt för ett bolag att utnyttja våra uppgifter till saker vi inte har en aning om eftersom vi inte läst igenom avtalet som vi just godkände. Regeringar kan samla in vår data och övervaka oss utan att vi vet om det, företag likaså, men då skulle de kunna luta sig tillbaka på att vi faktiskt gått med på det innan. Känner du någon som läst igenom Apples 60-sidors villkor? Inte jag heller.

När Umika Pidaparthy från CNN intervjuar advokaten Jonathan Handel, specialiserad inom teknologi, digitala media och immaterialrätt menar han att Apples villkor är ett kontrakt och bör behandlas som ett sådant. Han påpekar även att “when you got a content provider like a major label, they put pressure on Apple to keep their content protected,” he said. “As a result, you end up with these [lengthy] agreements.” (Pidaparthy, 2011).

Om det kan få läsaren att känna sig lite tryggare så har jag fått ett tips att kolla in sajten Terms of Service; Didn’t Read (2013). En grupp volontärer som valt att enkelt sammanfatta villkor eller kontrakt från många sociala medier, webbsidor, appar. De har även kategoriserat dessa från klass A till E där A står för sjystast villkor som inte missbrukar din data och respekterar dina rättigheter online. Klass E benämns av ToS;DR (2013) som villkor som väcker oro för dina rättigheter. Värt att nämnas här är att Terms of Service; Didn’t Read (2013) drivs av Unhoasted (2010) som innebär att din data inte skickas till deras egen server utan istället stannar i din webbläsare eller på din egen server om du har en sådan ansluten när du surfar.

Neuman (2013) skriver om vad som misstänks vara en cyberattack utförd 2012 av den Kinesiska regeringen mot USA där hundratals terabyte data stulits från så många som 141 organisationer. Spår av hackarna hittades överallt men man hade ändå inte lyckats att kontrollera situationen eller finna var de gömde sig. Om inte ens staten klarar av att säkra den information som de själva sitter på så är det ju inte helt omöjligt att även din egen data, lagrad av staten skulle kunna komma ut och spridas genom ännu en stor cyberattack. Detta är ett sådant läge då man skulle kunna gå från att vara en av dom som inte har något att dölja men plötsligt blir berövad på all sin personliga information. Har man verkligen inte något man skulle vilja dölja i det läget? Att bli blottad på internet skulle nog innebära, även för den som inte har något att dölja, en obekväm situation.

 

Diskussion

Åter till hur detta kan påverka vår komfortzon och vår bekvämlighet på nätet. Brown (2008) menar att komfortzonen bör ses som en metafor snarare än en modell. Att placera en person i en påfrestande situation t.ex. på nätet behöver inte betyda att personen hamnar i disharmoni. Människors oro över hur deras information på nätet hanteras av andra har nödvändigtvis inget med ens komfortzon att göra eftersom många själva delat med sig av informationen från första början. Davis-Berman och Berman (2002) pratar samtidigt om att de mest produktiva vägarna till tillväxt och förändring finns inuti komfortzonen. Att det är i tryggheten och säkerheten som man ska stanna eftersom det ändå till slut leder till inneboende motivation och förändring. De argumenterar för riskerna med att flytta sig ur sin komfortzon.

Vår personliga integritet skulle kunna ses som en komfortzon i sig. Vi har ett allmänt behov av personlig integritet (Bylund, 2013). Det är viktigt för oss att kunna bestämma själva och reglera våra sociala liv. En annan viktigt sak för oss är att kunna behålla vår identitet och självbild som Bylund (2013) skriver om eftersom vi då får möjligheten att gå ur sociala spel och roller för en stund. Man skulle kunna se det som att man går tillbaka in i sin komfortzon för att för ett tag reflektera över de sårbara delarna i sitt beteende. Samtidigt som det då och då även är minst lika nyttigt för en människa att dra sig ur sin zon för att bygga sitt självförtroende vilket även kan bidra till stärkt personlig integritet.

Regeringarnas övervakning av oss är kanske tänkt att ske i hemlighet just med syftet att vi inte ska känna oss oroliga. Men eftersom det inte längre är någon hemlighet att vi är övervakade och att tanken nu finns planterad att den informationen inte är helt omöjlig att stjäla så skapas lätt en oro. Men känner vi oss mer övervakade och oroliga för att vi har läst att vi är övervakade? Själv är jag ju fortfarande kvar i stadiet där jag känner mig övervakad först när jag kan se det hända. Ex. någon kikar över axeln på mig när jag sitter och surfar, eller när jag skriver denna essä. Men jag behöver ju egentligen inte känna mig orolig eftersom jag inte har något att dölja. Jo. Jag har ju säkert som många andra massor att dölja. Jag pratar inte om svarta fakturor och dylikt. Vi kan känna oss obekväma med enklare ting än så.

Vill jag att någon ska se hur mycket jag har kvar på kontot så skärmdumpar jag detta och laddar upp bilden på Instagram. Mina konton på sociala medier är för tillfället öppna för i princip alla. Men det skrämmer mig inte eftersom jag själv inte känner mig obekväm med att möjligen vara övervakad elektroniskt. Det kanske är så en del av oss känner, fram till den dagen då det händer något. Var känner jag mig som mest övervakad? Det är faktiskt på bussen när man har folk bakom sig. Jag tror vi människor nu för tiden är väldigt bra på att övervaka vandra. Några av oss kanske också övervakar oss själva allra bäst. Men att övervaka sig själv låter för mig som en trång zon av komfort. Vem vet. Det kanske är skönt att någon annan sköter det åt oss? Jag skräms mer av den övervakning som sker bakom min rygg än den som sker framför min datorskärm.

Vi känner oss ofta obekväma med det vi inte förstår. Vi kanske inte skulle skrämmas lika mycket av övervakningen om vi hade bättre förståelse för den. Vi kanske skulle läsa Apples villkor om de var skrivna på ett enklare språk. I sin artikel skriver Umika Pidaparthy (2011) att ”lawyers agreed Apple should clarify some of the language in the document to make it easier for customers to understand. Handel believes it would be helpful if the terms would tell consumers exactly what they’re paying for.”

 

Slutsats

Som Brown (2008) nämner så är vår komfortzon något bestående som vi bygger upp med tiden. I de fall vi känner otrygghet och osäkerhet kan vi uppleva det som om vår komfortzon krympt. Men eftersom man en gång byggt upp den med tidigare erfarenheter i livet så är det enklare att komma tillbaka till där man varit eftersom en komfortzon egentligen inte kan krympa eftersom Brown (2008) menar att komfortzonen bör ses som en metafor snarare än en modell. Mycket kan vi människor vänja oss vid. Kanske kan vi rent av lära oss att acceptera att någon annan sköter övervakningen åt oss. Det är dock svårt att se hur detta ska kunna ske under kontrollerade former i framtiden då cyberattacker har potentialen att bara bli större och större i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt.

 

 

Källhänvisning

Berman, D., & Davis-Berman, J. (2005). Positive psychology and outdoor education. Journal of Experiential Education, 28(1), 17-24.

Brown, Mike. (2008). Comfort zone: Model or metaphor.” Australian Journal of Outdoor Education 12.1. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://edlinked.foe.waikato.ac.nz/users/michaelb/Staff_webpage/AJOE_v12n1_2008%20(2).pdf [2014-06-07].

Bylund, Markus. (2013). Personlig integritet på nätet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://personligintegritet.se/las-boken/ [2014-04-20].

Friedland, Steven. (2014). The Difference Between Invisible and Visible Surveillance in a Mass Surveillance World. Elon University Law Legal Studies Research Paper No. 2014-02. [Elektronisk].Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2392489 [2014-06-07].

Neuman, Scott (2013). Pentagon: China’s Government hacked U.S. networks. [Elektronisk] The Two-Way. 6 Maj. Tillgänglig: http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2013/05/06/181669131/pentagon-chinas-government-hacked-u-s-networks [2011-07-11].

Pidaparthy, Umika (2011). What you should know about iTunes’ 56-page legal terms.[Elektronisk]. CNN Tech. 6 Maj. Tillgänglig: http://edition.cnn.com/2011/TECH/web/05/06/itunes.terms/ [2014-06-19].

Richards, Neil. (2013). The Dangers of surveillance. Harvard Law Review 2013 Vol. 126:1934.[Elektronisk]. Tillgänglig: http://ssrn.com/abstract=2239412 [2014-06-07].

Solove, Daniel J. (2011). Why Privacy Matters Even if You Have ‘Nothing to Hide. The Chronicle of higher education. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.immagic.com/eLibrary/ARCHIVES/GENERAL/CHRON_HE/C110515S.pdf [2014-06-07].

ToS;DR (Terms of Service; Didn’t Read) (2013). I have read and agree to the Terms is the biggest lie on the web. We aim to fix that. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.tosdr.org/ [2014-06-19].

Unhoasted (2010). Unhoasted Web Apps. [Elektronisk]. Prag. Tillgänglig: https://unhosted.org/ [2014-06-19].