– En essä om integritet på världens största sociala nätverk

66% av Sveriges befolkning är aktiva och det publiceras 350 miljoner bilder dagligen. Denna essä riktar in sig på integritet och sekretess när det kommer till det sociala nätverket Facebook.  Denna snabbt växande sociala media började som ett litet nätverk för Harvardstudenter i USA 2004 och har idag 757 miljoner aktiva användare världen över. Fotodelande, taggningar och tredje parts-applikationer är några av de begrepp som jag, i denna essä, tar upp och försöker koppla ihop med integritet och sekretess.

 

Introduktion
Johnson, Egelman och Bellovin skriver i deras undersökning ”Facebook and Privacy: it’s complicated” (2012) att 94,6% av dem som deltog i undersökningen, endast visar information för sina facebookvänner. Och om jag kollar runt bland mina facebookvänner ser det ut som att det resultatet stämmer bra även bland mina vänner. En stor majoritet av facebookanvändare vill alltså vara privata. Men hur privat är du egentligen? Jag har i denna essä valt att skriva och grotta ner mig i Facebooks användarvillkor och framförallt den delen som handlar om bilder. Vad har Facebook egentligen för rättigheter när det kommer till Dina bilder som Du publicerar och hur kan du som Facebookanvändare påverka vad som visas på din profil?

 

Bakgrund
Facebook var från början ett socialt nätverk begränsat till  Harvardstudenter (där grundaren Mark Zuckerberg studerade). Siten blev populär och man utökade sitt nätverk och snart hade studenter på de flesta universitet i USA och Kanada tillgång till siten. Facebook blev sedan ett bolag 2004 och lanserade en High school-version 2005. Det var först år 2006 som det blev fritt fram för pevem som helst över 13 år att skapa ett konto (Wikipedia). Idag är 757 miljoner människor dagligen aktiva på Facebook (Smith, 2014) och i Sverige hade 66% av befolkningen ett konto 2013 (internetstatistik.se).

Fotodelande
Facebook är den största siten för fotodelande (Besmer m.fl, 2010) och dagligen laddas det upp ca 350 miljoner bilder världen över och varje Facebookanvändare har i genomsnitt laddat upp 217 bilder (Smith, 2013). På Facebook kan du ändra sekretessinställningar på allt du lägger upp. När du till exempel laddar upp ett foto har du tre olika alternativ att välja mellan: Offentligt (innebär att alla, även de som inte har ett facebookkonto kan se ditt foto), vänner (endast dina Facebookvänner ser fotot du postar) och anpassat (där du kan välja att till exempel endast dela fotot med vissa utvalda vänner) (Facebook, 2013).

För innehåll som skyddas av upphovsrätten, t.ex. foton eller filmklipp (Skyddat innehåll), ger du oss uttryckligen följande behörighet, i enlighet med dina sekretess- och applikationsinställningar: du beviljar oss en icke-exklusiv, överföringsbar, vidarelicensierbar, royaltyfri, global licens att använda allt Skyddat innehåll som du publicerar på eller i anslutning till Facebook (Innehållslicens). Den här Innehållslicensen upphör att gälla när du tar bort ditt Skyddade innehåll eller ditt konto, förutsatt att innehållet inte delats med andra som inte tagit bort det.” Detta står i Facebooks användarvillkor, men vad betyder det egentligen? (Facebook, 2013)

Detta är vad Facebook har för användarvillkor vad gäller foton som du laddar upp.
Några översatta termer för att göra stycket lite mer lättförståeligt:

Icke-exklusiv: Du garanteras ingen ensamrätt till ditt foto. Facebook har rätt att själva använda fotot och att licensiera det vidare (vidarelicensierbar) (lag24.se).
Överföringsbar: Fri att överföra.
Royaltyfri: Facebook kan använda dina foton i flera olika sammanhang utan att ge dig någon ekonomisk ersättning för det (Wikipedia, 2014).
Global Licens: Licensen gäller över hela världen.

Så kortfattat menar Facebook att fotona och filmklippen som du postar på din Facebooksida har Facebook rätt att använda över hela världen i diverse syften och helt gratis tills det att du raderar dem. De är dock klara med att dina foton är upphovsrättsskyddade, vilket innebär att du äger fotot och att du har rätt att välja vart du vill publicera det (Mediekompass.se). I detta fall har du valt att publicera ditt foto på Facebook och i och med det accepterat deras användarvillkor och innehållslicens.

På Facebook kan du även tagga dina vänner i bilder och du kan själv bli taggad. Detta beskriver Besmer och Lipford (2010) som ett problem. Många av deltagarna i deras undersökning beskriver att det ofta kommer upp foton som man kanske inte vill bli taggad på och att man som användare har svårt att kontrollera detta. När du blir taggad i ett foto får du en notis om detta och kan först då välja om du vill ta bort eller behålla taggen. Det finns ingen funktion där du kan acceptera taggen innan det syns på Facebook vilket Besmer och Lipford anser vore en bra och välbehövd förbättring.

I och med att taggning av bilder blivit allt mer vanligt har även tillgängligheten av människors foton ökat (Besmer m.fl, 2010). Detta är något som gynnar arbetsgivare. Fler och fler organistaioner använder Facebook och andra sociala medier vid rekrytering (Smith, 2010).  Mann beskriver i sin artikel från 2007 problematiken som kan uppstå i och med att bli googlad när man söker arbete. Vid en anställningsintervju lyfter du fram det som du tycker är relevant och det som du vill dela med dig av till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren i sin tur väljer att googla ditt namn kan den få reda på saker som du själv kanske inte hade velat nämna vid en första anställningsintervju men som är fritt fram för alla att ta del av. Kanske ibland helt utan din vetskap.

Sekretess

Facebook har gjort flera ändringar i sina sekretessinställningar sedan starten 2004. Från början var Facebook nätverks-centrerat. Användarna var kopplade till ett campus och deras innehåll var endast synliga för dem inom samma campus. Men i och med att Facebook blev öppet för alla kom de sekretessinställningar som fortfarande finns kvar idag där du kan välja för vilka du vill visa ditt innehåll (Offentligt, vänner eller anpassat) (Boyd m.fl, 2010). Varje gång Facebook introducerar en ny säkerhetsinställning är det standard att det delas offentligt. Ett exempel på detta som Boyd och Hargittai (2010) tar upp är när det introducerades en inställning där man kunde välja om man ville synas bland sökresultaten på olika sökmotorer var alternativ ”ja” ikryssat från början. Detta innebär att när man söker på någons namn på till exempe Google kommer deras Facebookprofil upp. Boyd och Hargittai menar även att inställningar som är standard har en stor betydelse då undersökningar visat att de flesta användare sällan ändrar dem.

Det finns även en tredje part (third parties)(Wang m.fl, 2011). Det fungerar som så att tredje parts-applikationer identifierar information som de sedan delar med reklambyråer och företag. På detta sätt kan företag och sidor ta del av din information i till exempel marknadsföringssyfte (Wang m.fl 2011). Många användare har dålig koll på vad som blir delat och med vem (Boyd m.fl, 2010). Johnson, Egelman och Bellovin beskriver detta som ett vanligt orosmoment bland användare. Men för att en applikation ska kunna ta del av din information måste du på något sätt godkänna detta, alla applikationer är tvungna att fråga användaren om lov till access till deras information. Undersökningar påvisar dock att användare inte läser igenom användarvillkoren och inte har någon koll på vad det är dem delar med sig av. Exempel på vad applikationer kan ta del av (vid godkännande av användaren):  Foton och videos, basinformation, vänners information och familj och relationsstatus (Wang m.fl 2011).

 


Diskussion
Hur många gånger har man inte accepterat användarvillkoren utan att ägna dem en tanke? Jag tror att många, inklusive jag själv, inte läser användarvillkoren innan man blir medlem på en site. Jag vet med säkerhet att jag inte läste dem 2007 när jag blev medlem på Facebook. När du blir medlem på Facebook behöver du inte bocka i någon ruta eller trycka på någon speciell knapp just för att godkänna villkoren utan det står i en liten notis att man godkänner användarvillkoren och man bekräftar då att man läst deras policy för dataanvändning när man trycker på ”Gå med”-knappen. Detta gör det ännu enklare att missa.

Ett problem, enligt mig själv, är att användarvillkoren ofta är svåra att förstå. Vid första anblicken på det användarvillkoret jag citerade tidigare trodde jag att det var något positivt. Facebook lade upp det på ett sådant sätt genom att skriva ”dessutom” innan, vilket jag anser är ett ord som innebär någonting som är till min, som användares, fördel.

Så vad har egentligen Facebook för rättigheter till foton, filmklipp och information som du postar på din Facebookprofil? Egentligen, som deras användarvillkor säger, så har dem rätt att göra i princip vad som helst med det du väljer att lägga upp, så länge det finns kvar på Facebook. När du tar bort information liknar Facebook det som att du tömmer din papperskorg på datorn, men att man ska vara införstådd med att borttaget innehåll kan finnas kvar som säkerhetskopior, under en rimlig tid, utan att visas för andra (Facebooks användarvillkor, 2013).

Jag själv brukar försöka hålla koll på mina sekretessinställningar på foton och information jag väljer att posta på Facebook. Jag vill oftast att endast mina vänner ska kunna ta del av detta. Men även om jag är noggrann kan jag inte påverka allting. När du blir taggad i ett foto är det personen som lagt upp fotot som avgör vilka sekretessinställningar som gäller (Besmer m.fl, 2010). Så även om du inte vill visa foton på dig själv offentligt kan en taggning på en annan väns foto innebära att du gör detta ändå. Detta går till viss del att åtgärda genom att ta bort taggen. Fotot kommer dock finnas kvar men är inte taggat med ditt namn. Besmer och Lipford beskriver detta som ett orosmoment och att många användare försökte undvika att bli fotograferade och hellre be användaren som postade fotot att ta bort det innan man kollar i sina sekretessinställningar. Detta hade kunnat motverkas med en enkel funktion där du får godkänna en tagg innan den visas på fotot – då kan du själv få göra ett aktivt val.

Applikationer, eller tredje parts-applikationer som det kallas, är väldigt vanligt på Facebook. Dessa applikationer samlar in information från din Facebookprofil för att sedan kunna ge dig, som Facebook beskriver det, en bättre och mer anpassad upplevelse. Det är därför annonserna i ditt Facebookflöde ofta visar företag, vars webbplatser, du brukar besöka på nätet eller eftersom att du är singel är det många annonser från matchmaking-företag. Jag själv hade 112 stycken applikationer som låg och samlade in data från min Facebookprofil. Majoriteten av dessa hade jag ingen aning om att jag hade, vilket jag tror är väldigt vanligt. Det är går att gå in i inställningar och ta bort applikationer och du kan även där stänga av så att du inte kan använda det överhuvudtaget.

Både Besmer och Lipford och Johnson, Egelman och Bellovin skriver om att det är vanligt att arbetsgivare kollar in Facebookprofiler vid anställningsintervjuer och beskriver detta som ett orosmoment hos många användare. Som jag skrev tidigare är en funktion, som gör att man syns i sökresultat på till exempel Google, standard från början. Jag tror att många inte går in bland sina sekretessinställningar och kollar utan att denna inställningen ligger kvar och ofta är användaren helt ovetande om detta.

När du har en privat profil på Facebook så är den privat, av vad jag har kunnat se i den information som jag har hittat. Allt handlar egentligen om att ha rätt sekretessinställningar. Många sekretessinställningar är dock standard från början vilket kräver att man aktivt går in och kollar igenom och eventuellt ändrar dessa. Om du trots detta är orolig att människor som du inte vill ska komma åt bilder eller information om dig så avstå från att posta detta på Facebook och i andra Sociala Medier. Det är endast då du kan vara 100% säker.

Avslutningsvis.
Läs användarvillkoren, kolla igenom dina sekretessinställningar och rensa bland dina applikationer. Med andra ord, för att få din Facebookprofil så som du vill ha den, vare sig det är offentlig eller privat – gör aktiva val!

Erica Brandin

 

Källor

Artiklar
Besmer & Lipford. (201) Moving Beyond untagging: Photo Privacy in a Tagged World [Elektronisk]. CHI. Atlanta, USA.

Boyd, Danah. Hargittai, Eszter (2010). Facebook privacy settings: Who cares?[Elektronisk] First Monday.

Johnson, Egelman, Bellovin (2012). Facebook and Privacy: It´s Complicated. [Elektronisk] Symposium on Usable Privacy and Security (SOUPS). Washington DC, USA.

Mann, Michael D. (2007). Instant Background: With Employers Utilizing Google Searches, Job Candidated Discover That They Are What They Post. [Elektronisk] Palm Beach Daily Business Review

William P. Smith, William P., Kidder, Deborah L. (2010). You’ve been tagged! (Then again, maybe not): Employers and Facebook. [Elektronisk] Business Horizons

Wang, Na. Xu, Heng. Grossklags, Jens. (2011). Third-party Apps on Facebook: Privacy and The Illusion of Control. [Elektronisk] CHIMIT ’11 Proceedings of the 5th ACM Symposium on Computer Human Interaction for Management of Information Technology. New York, USA.

Webbsidor
Facebook (2013), Att dela innehåll och hitta dig på Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.facebook.com/about/privacy/your-info-on-fb [
2014-04-28]

Facebook (2013), Redogörelser för rättigheter och skyldigheter [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.facebook.com/legal/terms  [2014-04-28]

.se , Olle Findahl (November 2013) Svenskarna och Internet 2013 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.soi2013.se/5-sociala-natverk/facebook-haller-greppet/ [2014-04-28]

Lag24.se. En varumärkesinnehavares rättigheter [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.lag24.se/a/en-varum%C3%A4rkesinnehavares-r%C3%A4ttigheter [2014-04-26]

Mediekompassen. Upphovsrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/upphovsraett  [2014-04-22]

Smith, Craig (2014-03-13). By the Numbers: 105 Amazing Facebook User Statistics [Elektronisk] Tillgänglig: http://expandedramblings.com/index.php/by-the-numbers-17-amazing-facebook-stats/#.U1jaXMeVgXw [2014-04-22]

Wikipedia (2014-04-01) Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook [2014-04-28]

Wikipedia (2014-04-07) Royalty-free [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Royalty-free [2014-04-28]