En essä om Avpixlat som en erkänd medieröst

Emelie Öhman
2014-04-30

Abstrakt

Sajten Avpixlat beskriver sig som en oberoende Sverigevänlig webbplats för nyheter och opinion. De har i dagarna ansökt om utgivningsbevis. Om ansökan beviljas kommer det att få olika konsekvenser. Till exempel blir Avpixlat en erkänd medieröst och behöver inte ansvara för aktiviteterna på kommentarsfälten. Hur det kommer att påverka det politiska klimatet på Internet och i traditionella medier kommer att diskuteras i denna essä. Vilka etiska riktlinjer bör en som journalist förhålla sig till och hur kommer odemokratisk propaganda att utvecklas om sådana åsikter normaliseras?

Inledning

Det är ingen nyhet att Internet är en plats där alla människor kan komma till tals och dela information, kunskaper och nyheter. Tryckfriheten inrättades i Sverige som en av världens första länder år 1766, men ingick som en utav Sveriges grundlagar i form av tryckfrihetsförordningen 1949 (Wikipedia, senast uppdaterad 2014).

Denna tryckfrihet är en huvudnyckel till den demokratiska värld vi lever i, men hur kan detta översättas till nya plattformer så som Internet? Hur mycket kan vi egentligen luta oss mot yttrande- och tryckfrihetslagen när det kommer till att yttra åsikter om andra människors etniska bakgrund, religion, kön och politisk tillhörighet?

Min essä kommer att cirkulera till sajten Avpixlat, en kontroversiell hemsida som flertalet gånger kritiserats för sin hotfulla attityd på dess kommentarsfält och bristande källkritik på skribenternas publicerade material. Avpixlat ansökte nyligen om utgivningsbevis, och min frågeställning handlar om huruvida det skulle påverka det politiska klimatet både på Internet och de traditionella medierna.

I min essä kommer jag att ta upp direkt information från Avxpixlats hemsida. Det framkommer även juridiska aspekter som väntar en eventuell tilldelning utav utgivningsbevis. Vidare kommer en teknisk utveckling att vägas mot traditionell media. Jag kommer även att diskutera journalisters ansvar och etiska riktlinjer för en rättvis rapportering. Slutligen kommer läsarkretsen på Avpixlat att belysas.

Vad är Avpixlat?

Avpixlat är en enligt deras hemsida:

”en oberoende Sverigevänlig webbplats för nyheter och opinion.”

http://avpixlat.info/om-avpixlat/

Vidare i beskrivningen utav deras verksamhet publicerar webbsidan nyheter, debattartiklar och insändare. Som en motsats till traditionella medier, så vill Avpixlat skildra nyheter ocensurerat och enligt dem ”leverera obekväma sanningar”, och texterna lyser starkt igenom med främlings-, vänsterpolitiskt-, genus-, och queerförakt.

”Vi vill vara en nagel i ögat på PK-etablissemangets journalister och politiker, och verka som en stark opinionsbildande kraft för ett bättre Sverige som vi vet är möjligt…”

”…Hos oss kommer du att kunna ta del av fakta och analys kring sådana samhällsnedbrytande företeelser som islamisering, kulturradikalism, nationalmasochism och svenskfientlighet, skenliberalism och genus-, kvoterings- och queervansinne. ”

http://avpixlat.info/om-avpixlat/

I dagarna har det framkommit i medier att Avpixlat ansökt om utgivningsbevis för deras verksamhet på hemsidan (Juridikfronten, 2014). Enligt Avpixlats talesperson Mats Dagerlind handlar det om att sajten skall få skyddas utav grundlagsskyddet och att i och med ett utgivningsbevis kunna attrahera seriösa skribenter, annonsörer och att kunna erkännas som en etablerad mediaröst, även om det sistnämnda inte kommer att kunna ske över en natt enligt Dagerlind (Medierna i P1, Sveriges radio, 2014).

Utgivningsbevis

Utgivningsbevis beskrivs i korta drag med att privatpersoner, företag, organisationer får sina databaser inkluderade utav grundlagsskyddet (myndigheten för radio&tv, 2014). Att skyddas av grundlagsskyddet innebär att det finns en ansvarig utgivare som kan ställas inför åtal om material som publicerats anmäls (myndigheten för radio&tv, 2014). Vidare i grundlagsskyddet har myndigheter inte rätt att förhandsgranska och försvåra publicering, samt inte får forska efter information kring anonyma källor (myndigheten för radio&tv, 2014). I Avpixlats fall skulle kommentarsfälten ses som en separat del av sidan, där de anonyma kommentarernas författare själva skulle stå till svars för vad de har skrivit. Dessa kommentarer innefattar bland annat uthängningar och namnpubliceringar enligt Daniel Westman, forskare i yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet (Medierna i P1, 2014). Vidare i kraven att få ta del utav ett utgivningsbevis så skall det finnas en utgivningsansvarig, något som Mats Dagerlind vid godkännande skulle utropa sig som (Medierna i P1, Sveriges Radio, 2014). Ett annat krav är att databasen måste vara anknuten till Sverige, exempelvis ha en verkande redaktion i landet (myndigheten för radio&tv, 2014).

Yttrandefrihetsgrundlagen etablerades år 1992 i Sverige (Wikipedia, senast uppdaterad 2013). Denna lag innebär bland annat att alla svenskar har sin fulla rätt att uttrycka sina åsikter i alla sorters upptagningar, som till exempel radio och tv. Förutom biofilmer som visas för barn under 15 år så är det inte tillåtet för någon myndighet att kräva granskning av något som skall visas i tidigare nämnda upptagningar (Wikipedia, 2013). Upphovsmannen har rätt till anonymitet, dock inte vid grova yttrandefrihet- och sekretessbrott. I dessa fall gäller inte heller källskyddet (Wikipedia, 2013). Märk även att upphovsman i detta sammanhang inte är densamma som ansvarig utgivare.

Kritik

Det som kritiserats mest mot Avpixlat är den elektroniska anslagstavlan, kommentarfälten. Avpixlat motiverar möjligheten till att kunna kommentera anonymt med att etablerade medier hårdcensurerar sina kommentarfält, och för att göra motsatsen så tillåts en person att kommentera anonymt och med ”rejäl takhöjd” (Avpixlat, 2014). På sidan tillges ”frihet med ansvar”. Det skrivs också på Avpixlat att alltför grova kommentarer tas bort och Avpixlat hänvisar till att de förutsätter sin publik att vara vuxna människor. Fördelen med att tillges utgivningsbevis är att den ansvarige utgivaren inte skulle behöva stå till svars för vad som kommenteras på sidan.

Medierna i P1 (Sveriges Radio, 2014) beskriver Avpixlat som ”Sveriges största hatsajt”. Vidare i Medierna talades det även om att Avpixlat inte har någon ansvarig utgivare, och att många utav skribenterna är anonyma. Eftersom att Avpixlats servrar inte finns inom Sveriges gränser så är det också problematiskt för sidan att ta del utav grundfundamenten i yttrandefriheten (Medierna i P1, Sveriges radio, 2014) med anledning av att det inkommit anmälningar från Juridikfronten gällande sajtens anonymitet (Medievärlden, 2013). Enligt Medievärlden anmäldes Avpixlat utav Juridikfronten för brott mot BSS-lagen som handlar om administration kring elektroniska anslagstavlor, i detta fallet sajtens kommentarfält (Medievärlden, 2013)

Etik kring en förändrad journalistik

Horsti och Nikunen (2013) skriver om etik kring gästfrihet i en förändrad journalistik och menar att gästfrihet ur ett journalistiskt perspektiv är mycket viktigt för att skapa en rättvis social sfär. Några etiska mål som nämns är att att alla skall få uttrycka sig och få höras. Vidare så handlar det inte bara om representation, utan även begreppet förståelse är centralt och riktas mot att publiken tar ett ansvar gällande tolkning (Horsti och Nikunen, 2013). Horsti och Nikunen fortsätter med att klargöra teorin om gästfrihet med att det inte bara handlar om att kritisera journalisters brist på rapportering, utan även att kunna utveckla idéer om en förbättrad demokrati. Vidare uppmanas journalismen att rapportera ansvarsfullt och rättvist samt med hänsyn till en multikulturell publik, i och med detta underlätta för en offentlig diskussion. Extra fokus bör läggas på detta med anledning utav teknisk utveckling och att den finansiella situationen förändrar medielandskapet (Horsti och Nikunen, 2013).

Begreppet gästfrihet utvecklas vidare med att den absoluta tyngdpunkten med begreppet är att så kallad ”mainstream media” måste erkänna att det växer fram en ny dimension av medborgare på sociala plattformer för att lättare kunna förmedla fler röster (Horsti och Nikunen, 2013). För att detta skall kunna uppnås bör mediearbetare kunna identifiera och samverka med de gränsöverskridande dimensionerna som samhällets olika nivåer befinner sig på. Horsti och Nikunen menar att undvikande av detta kan leda till att minoriteter exkluderas ur den offentliga debatten, då det inte har lyckats skapa en bra plattform till detta. Varför detta kan bli problematiskt enligt Horsti och Nikunen är att tekniken utvecklas väldigt snabbt, och trots att det bildas nya utrymmen för deltagande och debatt, spridning av information som utmanar de traditionella medierna så ligger det också i fatet för hatpropaganda, rasistiska och odemokratiska rörelser.

Det politiska intresset ökar med åldern

Enligt en studie som publicerades 2013 så ökar det politiska intresset med åldern bortsett från deltagande vid demonstrationer, argumenterande för sina åsikter samt undertecknande av utrop (Holt, Ljungberg, Shehata, Strömbäck, 2013). Det visade sig även i studien att användandet utav Internet och sociala medier bidrog till ungas aktivism politiskt. Detta menas i studien att det leder till ett större deltagande i aktiv politisk närvaro bland unga (Holt, Ljungberg, Shehata, Strömbäck, 2013). Studien kunde även påvisa att det fanns tydliga skillnader i olika åldersgrupper gällande uppmärksamheten kring politiska nyheter i traditionella media, exempelvis radio, tv och tidningar. Denna del dominerades utav den äldre åldersgruppen. Unga däremot valde hellre att ta del utav politiska budskap i sociala medier (Holt, Ljungberg, Shehata, Strömbäck, 2013).

Slutsatsen av denna studie blev att användandet av sociala medier i politiskt syfte har en positiv verkan gällande både politiskt intresse och aktivism på samma sätt som traditionella medier har, trots att unga är mer aktiva politiskt på sociala medier än de äldre (Holt, Ljungberg, Shehata, Strömbäck, 2013). Ett argument för ungas låga uppmärksamhetsgrad mot traditionella medier är att sociala medier i detta sammanhang fungerar som en bro mellan åldersgrupperna, och att det inte finns större anledning till oro att unga hellre använder sig utav Internet och sociala medier som politisk plattform än traditionella medier.

Diskussion

Eftersom att ansökan om utgivningsbevis ännu ej behandlats och redovisats, så vill jag personligen jämföra sajten med en nyhetsblogg.

Idag lever vi i ett informationssamhälle där sammanhang inte alltid är uppenbara på Internet. Det finns risker för missförstånd, riktad information och kommunikation oavsett om du sprider, söker eller tar del utav information (Youngs, 2009). Youngs skriver att bloggar snabbt blivit en del utav den offentliga sfären och att det stundtals är problematiskt att skilja på offentlig och privat information då information sprids och tas emot snabbt. Källkritik diskuteras flitigt, och i detta informationssamhälle är det mycket enklare för den enskilda rösten att höras och spridas. Men problematiken som uppstår är att det blir svårare att avgöra relevans, trovärdighet och pålitlighet (Youngs, 2009). Att vara källkritisk tar mycket av vår tid då vi försöker att bedöma utsagors innehåll och hur det påverkar vår egna uppfattning (Youngs, 2009). Vidare fortsätter Youngs med att mediesfären flyttas från traditionella medier till mer moderna. En individ som driver en blogg på nätet har förmodligen självvalda sfärer där dennes information sprids, och eftersom att nätverk sprids hela tiden, så kommer det också att bidra till problematiken som tidigare nämnts. När den traditionella massmedian byter riktning mot fler Internetröster, kommersiella profiler och liknande, menar Youngs (2009) att dessa ”världar” kommer att lappa över varandra, och att arbetet med källkritik kommer att utvecklas. Detta med anledning utav att det individuella valet utav media kräver medvetenhet, och kommer att fortsätta kräva desto mer medvetenhet då individualiseringen expanderat och därmed tunnat ut linjen mellan privat och publik sfär (Youngs, 2009). Youngs förtydligar att det som menas med en expanderad individualisering kretsar kring konsumtion och produktion.

Grupper formas ofta utav liktänkande individer, och i fallet med Avpixlat kan jag anta att nyckelord för gruppen som samlas kring Avpixlat är patriotism, främlings- och vänsterfientlighet, islamofobi och förespråkare för patriarkatet. Druckman, Fein och Leeper (2012) skriver om ”bekräftelse-bias” och menar att individer som inte är så motiverade att söka efter information som är riktningsorienterad, med andra ord så söker individen information som stärker tidigare yttranden. Detta ser individen som bevis till tidigare påståenden och beskrivs av Druckman, Fein och Leeper som ”en tidigare inställnings-effekt”.

I sammanhanget med Avpixlat kommer detta att leda till en riktad medial presentation som kommer att stärka gruppens uppfattningar om vad som är sanning trots att denna övertygelse inte kommer att delas utav andra. Blir Avpixlat erkänd som en seriös medieröst så ser jag risken att vinklade nyheter och information kommer att spridas till större plattformer och därmed försvaga källkritiken. Nationalister kommer i sin tur att få större plats i det offentliga rummet där odemokratisk propaganda lättare kan spridas och påverka medborgare. Som tidigare nämnts så öppnar Internet för politiska kommunikationsverktyg, men med den otydliga skillnaden mellan personlig och publik sfär så händer det att åsikter som sprids över Internet inte överensstämmer med vad hen skulle stå för i verkligheten (Horsti och Nikunen, 2013). Anonymitet eller inte, detta är enligt mitt tycke de främsta anledningarna till att näthat får en såpass stor spridning.

I samband med att de som kommenterar på Avpixlats hemsida kan skyddas utav anonymitet, så ser jag ytterligare problem med utgivningsbevis. Det kommer inte att vara Avpixlats ansvar att styra upp sitt kommentarsfält, och skyddade identiteter kan vara svåra att få tag i om det rör sig om olagliga kommentarer, till exempel hets mot folkgrupp.

Det finns många politiska åsikter som cirkulerar i både publicerade texter och kommentarer på Avpixlat. Dessa åsikter (som kan ses som hotande mot människor tillhörande en viss religion, läggning eller politisk rörelse) kan med utgivningsbevis normaliseras. Det kan påverka människors inställning till mångfald, feminism och vänstersidan i det politiska klimatet.

 

Källhänvisning:

Andén, Axel (2013). Juridikfronten polisanmäler Avpixlat. [Elektronisk] Medievärlden. 5 september. . Tillgänglig: Medievärlden [2014-04-22].

Druckman, James N., Fain, Jordan & Leeper, Thomas J (2012). A Source of Bias in Public Opinion Stability. [Elektronisk]. American Political Science Review vol. 106:2, p. 430- 454. Tillgänglig: Cambridge University Press [2014-04-21].

Enander, Robin. (2013). Utgivarens ansvar och åtalspreskription vid yttrandefrhetsbrott på nätet. Juridikfrontens perspektiv [Blogg]. 13 november. http://juridikfronten.wordpress.com/tag/hets-mot-folkgrupp/ [2014-04-20].

Holt, Kristoffer., Shehata, Adam., Strömbäck, Jesper & Ljungberg, Elisabet (2013). Age and the effects of news media attention and social media use on political interest and participation: Do social media function as leveller?. [Elektronisk]. European Journal of Communication vol. 28:1, p. 19- 34. Tillgänglig: EJC [2014-04-22].

Horsti, Karina & Nikunen, Kaarina (2013). The ethics of hospitality in changing journalism: A response to the rise of the anti-immigrant movement in Finnish media publicity. [Elektronisk]. European Journal of Cultural Studies vol. 16:4, p. 489- 504. Tillgänglig: SAGE [2014-04-16].

Medierna (2014). Martin Wicklin. [Radioprogram]. Producent: Tredje Stadsmakten AB, Sveriges Radio, P1 29 mars.

Myndigheten för radio och tv (2014-03-20). Utgivningsbevis för databaser. [Elektronisk]. Stockholm: Globen. Tillgänglig: http://www.radioochtv.se/Tillstand-och-registrering/Internet/Utgivningsbevis/ [2014-04-20].

Youngs, Gillian (2009). Blogging and globalization: the blurring of the public/private spheres. [Elektronisk]. Department of Media and Communication, University of Leicester, Leicester, UK, vol.61 p. 127-138. Tillgänglig: Emerald Insight [2014-04-23].

Wikipedia (2014-04-17). Tryckfrihetsförordningen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tryckfrihetsf%C3%B6rordningen&oldid=25011813 [2014-04-22].

Wikipedia (2013-11-12). Yttrandefrihetsgrundlagen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Yttrandefrihetsgrundlagen&oldid=24308861 [2014-04-22].