Martina Andersson                                                          Högskolan Väst
920529                                                                                  DMI100
2014-04-30                                                                           7,5 HP

Twitter+ facebook= revolution?

Abstrakt Denna essä fördjupar sig i tidigare och aktuella revolutioner där sociala medier har haft en central roll i utbrytandet av protester på gatorna. Somliga anser att sociala medier spelade en stor roll medans andra hänvisar mer åt den nya teknologins framfart och dess påverkan på informationsspridning. Hur man använde dessa sociala medier som verktyg kommer att presenteras samt analyseras med stöd utifrån vetenskapliga studier och uttalanden. Det kommer också tas upp en diskussion gällande hur detta påverkar den personliga demokratin och integriteten och om vi i framtiden kommer att kunna räkna med att internet och social medier har en positiv påverkan på människans frihet.

Introduktion

Utveckling inom IKT(Internet och kommunikations teknologi) har expanderat våra kommunikationsmöjligheter. Via datorer och mobiltelefoni kan vi ständigt hålla oss uppdaterade och tillgängliga. Sociala medier är något som tagit världen med storm. Hela 72% av alla internetanvändare är aktiva i sociala medier och 71% av dessa är aktiva via sin mobiltelefon (Jeff Bullas, 2014). Samma statistik visar också att facebook har idag 1.15 miljarder användare, twitter 550 miljoner och Google+ har en miljard registrerade konton. Man har funnit att människor twittrar och bloggar med mera för att träffa likasinnade personer, finna kärlek, bygga självförtroendet och för att ligga i framkant av nya ideér eller trendiga ämnen. Andra ser sociala medier som ett sätt att få sin röst hörd, och positivt påverka humanitära orsaker, miljöproblem, ekonomiska frågor eller politiska debatter (kietzman mfl. 2011). Sociala medier gynnar delning av information och bidrar till att människor kan förmedla kunskap sinsemellan. Trots detta finns det också en negativ uppfattning om det. Med det stora informationsflödet är det ibland svårt att avgöra dess trovärdighet och vem som är ursprungskällan (Babajide Osatuyi, 2013). I en undersökning som Osatuyi lyfter undersökte man hur människor söker och delar information. Det visade sig att människor väljer att dela information om det kan gynna personen i fråga och tar därför det ställningstagande innan de aktivt delar vidare informationen.Vad som anses vara trovärdigt beror på informationens karaktärsdrag. Vad man menar med det är att olika faktorer som bidrar till ens förhållningssätt gentemot informationen. Dessa faktorer kan vara tillbehörande information som länk till andra källor, intresseområde, inbäddat video- eller ljud material och även hur familjär man är med den som gjort inlägget. (Babajide Osatuyi, 2013) Ett nytt fenomen som har väckt diskussioner är sambandet mellan sociala medier och revolution. Sociala medier har börjat verka som ett centralt verktyg i att inspirera, organisera,informera, globalisera och dokumentera pågående revolutioner. Detta har uppkommit i länder där demokratin och den personliga integriteten har blivit kränkt och har lett till frustration och misstycke hos medborgarna som tillslut gått emot makten och styret i landet i form av demonstration för att söka förändring.

Demokrati & integritet

Den personliga demokratin bygger på mänskliga fri- och rättigheter som yttrande frihet och rättigheten till att bilda sin egen åsikt oberoende av yttre påverkan. Varje människa ska ha rätten till arbete och mat på bordet och känna sig trygga i det land de bor i, vilket är upp till regeringen att säkerställa. (manskligarattigheter.se) Personlig integritet är dels rättigheten till åsiktsfrihet samt ha frihet till att kunna ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighetsinblandning, (Wikipedia.org) För många är detta en självklarhet, medans för andra är motsatsen en vardag och än idag kämpas det för en demokratisk värld och för en samvaro där man får lov att tycka utan våldsrelaterade konsekvenser. Enligt FN:s regeringskansli fastställde man 2010 att 116 av 194 länder räknas som “valdemokratier” vilket innebär att man uppfyller de formella kraven på demokrati men att problem gällande bland annat hög korruption, bristande politiskt utrymme och mycket våld kvarstår. Länder som anses helt fria når endast upp till 46% av all världens befolkning. (Regeringen.se 2010) Förutsättningarna inom IKT i kampen för människans rätt- och friheter har ändrats och skapat nya stigar och satt spelreglerna i gungning på många håll.

Facebook & twitter revolution

En ny trend har skapats vilket har bidragit till spekulationer kring digitala teknikers effekt på individens frihet och dess påverkan på kommunikation- och informationsspridning med uppmärksamhet mot förtryckta länder, och dess eventuella medförliga förändringar gentemot de medborgerliga friheterna. Sociala medier har fått en central roll hos aktivisterna i korrupta länder och blivit en plattform för att få sin röst hörd. I vissa fall har dessa virtuella forum sporrat till uppror i form av fysiska protester. Detta har medfört nya ord som “twitter revolution” och “facebook revolution” vilket innebär att man anser eller spekulerar kring att en revolution startades pågrund utav eller med hjälp av sociala medier (Rhue & Sundararajan, 2014). Händelser som har berört detta nya fenomen var bland annat protester via twitter mot ett kommunistiskt valfusk i Moldavien 2009, ett annat är det iranska presidentvalet 2009-2010 medförde protester mot president Mahmoud Ahmadinejads seger och slutade med revolution under namnet “den gröna revolutionen” och “facebook-revolutionen”, den Tunisiska revolutionen 2010-2011, också kallad “Jasmine Revolutionen” och “ Wikileaks Revolutionen”, då man lyckades avsätta Zine El Abidine Ben Ali som haft makten i 23 år och strax där efter den “arabiska våren” 2011 då man lyckades avsätta den egyptiska presidenten Hosni Mubarak (Wikipedia.org, 2014) och inte minst den mest relevanta, pågående revolutionen “Euromaidan” i Ukraina . Egypten & Den arabiska våren En av de mest uppmärksammade revolutionerna är den “arabiska våren” som ägde rum i januari- februari 2011, vilket är ett bra exempel på sociala mediers roll i kampen mot Hosni Mubaraks regim. En kort redogörelse för hur den Arabiska våren gick till; 14-24 jan skedde ett sökande efter Egyptiska demonstranter via Twitter och Facebook. 90 000 facebook användare bekräftade deras deltagande inför den 25 jan. Den 25:e jan befann sig tusentals ungdomar på gatorna i Kairo och andra städer runt om i Egypten och protesterade. Det stora deltagandet ledde till ytterligare ett försök att få fler demonstranter ut på gatorna via sociala medier. 26-27 jan blockade regeringen Facebook och stängde ner internet och telefonkommunikatonen i sex dagar. Demonstranterna gav sig inte. Den 28 jan befann sig 1-2 miljoner demonstrerande människor på gatorna. Mubarak lovade att bilda en ny regering. 1 feb lovade Mubarak att inte ställa upp i presidentvalet i framtiden, men klargjorde att han hade makten fram till September samma år. 2 feb Använde regeringsstyrkor brutalt våld och dödade minst 26st egyptiska demonstranter. Denna dag har fått namnet “bloody wednesday”. Nya demonstranter deltog och antalet deltagare ökade till 4-5 miljoner. 4 feb steg siffran ytterligare och nådde nu 20 miljoner demonstranter över hela Egypten. Ju fler de blev, desto högre krav ställde dem. 10 feb Mubarak vägrar att kliva ner, men lät vice president ta över ansvaret. Demonstranterna omringade parlamentet och ministeriet och svor på att omringa honom tills deras krav blivit bemötta. 11 feb Mubarak avgick och den Egyptiska “army surprime council” tog över. De flesta kraven uppnåddes denna dag.                                                                                                                                     (Attia M.fl, 2011)     Mycket aktivitet innan och under revolutionen skedde via facebook och twitter. En av de största facebook sidorna som florerare strax innan utbrytet av revolutionen hette “We are all Khaled Said” som fick över 1.5 miljoner följare. Den 6 Juni 2010 befann sig den 28-åriga Khaled mohamed Said på ett internetcafé när han blev utdragen på gatan där poliser öppet misshandlade honom till döds (John Pollock, 2011). Samma källa hävdar att polisen antydde att han gjorde motstånd mot sitt arresterande. Hans familj berättade att han hade videomaterial på poliser som säljer droger och att myndigheter med största sannolikhet var oroliga över att han skulle publicera detta material på internet. Denna taktik hade blivit populärt i Egypten, att sprida avslöjande material om det korrupta samhället via Youtube och Facebook. Khaleds bror fotograferade hans ansikte efter misshandeln och publicerade dessa på Facebook. Historian om Khaled fick stor spridning och bilderna på Khaled blev nu en ikon och ett ansikte utåt som skulle påminna alla egyptiska medborgare att vi alla är Khaled Said, att det lika gärna kunde ha hänt dig. (Bostonreview.net 2011). Efter detta event spekuleras det om sociala mediers roll i den arabiska vårens uppror. Det finns delade meningar om att bland annat facebook och twitter spelade en stor roll, men att man också måste förstå de bidragande faktorer och den frustration som låg bakom revolutionens utbrytande. Attia, (2011) lyfter att sociala medier satte fart på revolutionen, men utav följd av flera politiska och sociala faktorer. Landet bestod av en hög nivå av korruption, byråkratisk laglöshet, hög arbetslöshet och fick uppleva brott mot de mänskliga rättigheterna i vardagen. Det har vart svårt för egypterna att få ihop tillräckligt med social indignation gentemot makten som leder uppror. Sociala medier öppnade upp för kommunikation och informations spridning, som tidigare inte kunnat nå ut till så många, så pass snabbt. Detta tllsammans med känsloväckande material som florerade på Internet, skapades den frustration som behövdes. Rhue & Sundararajan, (2014) Lyfter att det är för enkelt att säga att revolutionerna i både Tunisien och Egypten hände på grund utav facebook. Däremot trycker de på teknologin i sig, satellit TV, datorer mobiltelefoner och internet och hur de har varit en grundpelare i att informera, utbilda och knyta samman människor i regionen vilket i sin fördel stärker individerna och sätter staten i underläge. De är båda överens om att mobiliseringen och internet i samband med den nya teknologin påverkar informationsflödet och dess kommunikationsmöjligheter. Det underlättar även samordnad och organisering.

Ukraina & #Euromaiden

Den mest färska revlutionen är den Ukrainska “Euromaiden revolutionen”. Protesterna på Kievs gator och i andra städer runt om Ukraina har hållt på sedan februari 2014. De är en respons på ett beslut Ukrainas regering tog i November 2013 som gick emot ett starkare band till Ryssland och Vladimir Putin och längre ifrån att stärka relationen till EU. Många tror att Ryssland pressade den Ukrainska presidenten Yanukovych till att inte anta EU’s avtal, vilket hade gynnat Ryssland och deras byteshandel med Europeiska länder, medans andra spekulerar kring att Putins känner ett hot inför ett europaliserat Ukraina och en allians med NATO. Hundratusentals människor har protesterat på gatorna och kämpar för att bli en del av EU (Alan Yuhas, Theguadrian, 2014-04) Även i denna revolution ser man över användandet av sociala medier. Eftersom det är en pågående kris är inget fastställt, men det finns spekulationer och pågående studier. Det har gjort en granskning av twitter och facebooks aktivitet från och med den 25 November. De kan fastställa att Facebook används mer än twitter (Pablo Barberá, Megan Metzger 2013). Den officiella Facebooksidan heter “EuroMaidan” och startades den 21 nov och hade i december över 126,000 likes. All information är i det ukrainska språket, vilket påtyder att informationen är för medborgarna, inte för ett globalt intresse. Sidan är till för att tillhandahålla information om de pågående protesterna för de som inte aktivt deltar och för att koordinera demonstranter. Det finns också viktigt information om logistik, som kartor som visar vart protestanter kan gå för att få gratis tea, tillgång till varma rum och ytor men också tips på hur man undviker att bli provocerad av poliser och dylikt. Det sker en aktiv interaktion mellan människorna på sidan. I december fanns det 2000 uppdateringar vilket hade fått upptill 50,000 kommentarer, över 1 miljon likes och delats över 230.000 gånger. Det finns mycket bevis på bruk av våld hos polismän i regionen där dom i vissa fall slår protestanter med batonger. Detta floreras och sprids flitigt. Man har också kunnat se ett tydligt mönster mellan revolutionen och antal nya twitter konton som skapades. Man har märkt en stor ökning i antalet skapande konton i exakt samband som protesterna startade. Detta ser man via att människor som använder hashtags; #Euromaidan (евромайдан) är till stor del nya twitter-användare. Endast 1.200 av de 34.000 användare som protesterade var användare sedan innan. Resterande har gått med efter att protesterna började.(Barbera, Metzger, Washintonpost, 2013) .

Malala Yousafazai

Ett annat exempel, som lyfter kommunikationsverktyg utöver twitter och facebook men är högst relevant är den häpnadsväckande historian om den 17åriga pakistanska flickan Malala Yousafazai. När Malala var 10 år kom talibanerna till Swat, staden där hon bor, och skapade en kaotisk situation i regionen. De begick folkmord, var emot kvinnornas frihet och flickornas rätt till utbildning. De mördade folk för de mest absurda anledningarna och beslagtog människornas frihet. Malala bestämde sig för att kämpa och använde bloggande som ett medieringsverktyg. Hon ville berätta för världen vad som skedde i Swat. Hon kom i kontakt med bland annat BBC och andra media distributioner och blev rösten för folket. Därav blev hon ett hot för Talibanerna.Den pakistanska militären drev tillslut bort talibanerna 2009, men än var inte hoten över. (thenational.ae 2012) 2012 blev Malala skjuten på bussen på väg hem från skolan men lyckades överleva efter sju dagars koma. Malala ställde upp i en intervju i TV- programmet Skavlan där hon återberättar hennes historia. Hon berättar att folk var rädda för att stå upp mot Talibanerna då de som försökte få sin röst hörd, hittades alltid död morgonen därpå. Hon sa: ”vi sa att utan kamp, utan att kräva vår rätt, utan att kräva fred- så skulle vi inte få uppleva fred. Terrorismen bekämpas bäst med ord”.

Twitter + Facebook = Revolution?

Efter att ha satt mig in i dessa revolutioner mer ingående känner jag att man kan konstatera att sociala medier har haft en central roll. Men är det en avgörande roll? Jag vet inte, och det kanske man aldrig får svar på heller. Det finns så många olika faktorer man måste ta hänsyn till innan man svart på vitt säger att sociala medier låg bakom dessa revolutioner. Lyckade revolutioner har skett i århundraden, utan digitala mediers hjälp. Allt handlar i grunden om organisering utav människor som delar samma åsikt, kommunikation, indignation, viljan att förändra det orättvisa och hopp. Sociala medier förenklar och effektiviserar varenda aspekt utav kommunikation och informationsdelning för att det når ut till alla som väljer att vara mottagliga. Men det är också den digitala tekniken som har givit oss människor ett övertag. Mobiltelefoni, datorer och internet i samband med välkända och användarvänliga applikationer som människor kan hantera gör oss människor sammansvetsade. Youtube, facebook och twitter är tjänster där du kan publicera material. Men det är vi människor som aktivt delar, kontrollerar och styr dessa medier. Sociala medier styrs inte av sig själv. Samma sak gäller revolutionerna. Det är inte på de sociala medierna som revolutionen skedde. Där fick man sin röst hörd och fann stöd och kämpaglöd hos sina medborgare. Det var på gatorna det skedde. Där folk fysiskt demonstrerade och tog emot batongslag och fick offra sitt liv eller sin väns liv. På sociala medier kommunicerade man. På gatorna slogs man.

Demokrati

Det finns ännu inga klara bevis på IKTs demokratiska påverkan isamband med dessa revolutioner. Det finns heller inga garantier att införandet av digitala teknologier kommer att leda anti- demokratiska regeringar åt en mer demokratisk ledning eller åt en lyckad revolution. (Rhue & Sundararajan, 2014) Trots detta går det inte enligt mig att komma undan det faktum att IKT och sociala medier hjälpte till att få ut nämre 20 miljoner revolutionärer på gatorna i Egypten, gav en 11-årig flicka i Swat en röst och möjligheten att kämpa för hennes och andra ungas demokratiska rättighet till utbildning och ger Ukrainas befolkning en chans att samordna sig och stå upp emot Putins regim och samtidigt få globalt stöd. Men det kommer inte smärtfritt. Människor misshandlas, tillfångatas och värre för deras virituella aktivitet om det inte anses passande av regeringen. En 13- årig flicka blir skjuten för att hon står upp för vad hon tror på. Det är inte demokrati. Förr var IKT en fördel till de som hade makten för det var en envägskommunikation (Tv, media, radio) medans dagens teknologi är tillgänglig för alla, ett nätverk där alla är ”connectade” men ingen är i total kontroll (Atti, 2011). Folket kan idag dokumentera på ett helt annat sätt, hur förtryck och korruption sker i landet och därav söka globalt stöd med dessa bevismaterial. Jag tror dock inte att det gör det demokratiskt alla gånger. På samma sätt som befolkningen kan samla in information så att deras ledare få stå till svars och på så sätt öka sina medborgeliga friheter, kan även regeringen göra detsamma mot folket. Denna form av överbevakning minskar medborgerliga rättigheter & personlig frihet. Sociala medier i sig kommer därav inte bidra till ett mer demokratiskt styre. Är det redan ett anti-demokratiskt tror jag att risken är stor att dessa integritetsbrytande tendenser till och med kan komma att förvärras i samband med IKT. Jag anser dock att inom regionen i förtryckta länder har IKT gett folket en chans att sprida information mellan varandra och sätta press på regeringen. Har de fått det på film, publicerar det och man sedan får en stor spridning, blir det svårt att stoppa. Därför har det vart svårt för regeringar att kontrollera informationsflödet och väljer därav att blockera sajter eller censurera helt. Väljer regeringen att blockera sajter, måste detta innebära att de känner sig hotade. Det borde betyda att sammanslagningen av människor och digitala medier innebär ett nytt slags vapen i kampen mot en demokratisk värld. ”It goes without saying that democracy requiers mechanism that makes ”rule by the people” possible” – Ari veikko Anttiroiko, 2003

Slutsats

Det finns ännu inga klara bevis på sociala mediers & IKTs demokratiska påverkan hos dessa revolutioner. Det finns heller inga garantier att införandet av digitala teknologier kommer att leda anti-demokratiska regeringar åt en mer demokratisk ledning. (Rhue & Sundararajan, 2014) Det finns dock ett gemensamt ställningstagande att bl.a facebook och twitter spelade en central roll, men att man också måste förstå andra faktorer och frustration som låg bakom revolutionens utbrytande. (Attia M.fl, 2011) Sociala medier satte fart på den egypiska revolutionen, men utav följd av flera politiska och sociala faktorer. Landet bestod av en hög nivå av korruption, byråkratisk laglöshet, hög arbetslöshet och fick uppleva brott mot de mänskliga rättigheterna i vardagen. IKT och sociala medier har hjälp revolutionerande organistationer att inspirera, samordna och informera medborgare samt fått globalt stöd. Dock så ser man inte detta som en ensamstående faktor till revolutionen och inte heller dess framgångar. Människorna i samhället är de verkliga faktorena bakom lyckade revolutioner där sociala medier har endast agerat som ett viktigt verktyg i processen. Martina Andersson Högskolan Väst 920529 DMI100 2014-04-30 7,5 HP Sociala medier gör att människor kan dokumentera brott mot mänskliga rättigheter och på så sätt öppna upp ögonen för resten av världen så de får en chans att visa vad som händer i landet och att det inte står rätt till. Detta gör att somliga regimer som är medvetna om detta tänker ett steg längre och håller tillbaka på det fysiska våldet när det finns en risk att det kan fångas på film eller bild och sedan spridas på en tjänst som Youtube. Då minskar våldet, men de fundamentala problemen i landet kvarstår.     Referenser Alan Yuhas (2014-04-13) Theguardian: Ukraine crisis: an essential guide to everything that’s happened so far [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.theguardian.com/world/2014/ apr/11/ukraine-russia-crimea-sanctions- us-eu-guide-explainer[2014-04-30] Anver M. Emon, Ellen Lust, Audrey Macklin (2011-11-03) Bostonreview: We Are All Khaled Said [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.bostonreview.net/khaled- said-facebook-egypt-revolution-interview [2014-04-30] Ari-Veikko Anttiroiko (2003-09). Building strong e-democracy: the role of technology in developing democracy for the information age [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/cit ation.cfm?id=903926&bnc=1[2014-04- 30] Ashraf M. Attia,Nergis Aziz, Barry Friedman, Mahdy F. Elhusseiny (2011) The impact of social networking tools on political change in Egypt’s “Revolution 2.0” [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.se rver.hv.se/science/article/pii/S15674223 1100024X# [2014-04-30] Carola Frediani [() Techpresident: How Ukraine’s EuroMaidan Revolution Played Out Online [Elektronisk] Tillgänglig: http://techpresident.com/news/wegov/24 790/how-EuroMaidan-play-out- online[2014-04-30] Jan H. Kietzmann, Kristopher Hermkens, Ian P. McCarthy, Bruno S. Silvestre (2011-05) Social media? Get serious! Understanding the functional building blocks of social media [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.se rver.hv.se/science/article/pii/S00076813 11000061?np=y [2014-04-30] John Pollock (2011-08- 23)Technologyreview: Streetbook: How Egyptian and Tunisian youth hacked the Arab Spring. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.technologyreview.com/featur edstory/425137/streetbook/[2014-04-30] Lauren Rhue, Aurun Aundarajan (2014). Digital access political networks and the diffusion of democracy [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.se rver.hv.se/science/article/pii/S03788733 12000524 [2014-04-30] Maria Leissner (2010-09-15) Regeringkansliet: FN:s internationella Martina Andersson Högskolan Väst 920529 DMI100 2014-04-30 7,5 HP demokratidag:”Antalet demokratier minskar”[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/12669/a/1 52234 [2014-04-30] Megan Metzger (2014-02-21) Huffingpost: Tweeting the Revolution: Social Media Use and the #Euromaidan Protests [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.huffingtonpost.com/pablo- barbera/tweeting-the-revolution- s_b_4831104.html [2014-04-30] Mänskligarättigheter: På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/sv/de -manskliga-rattigheterna/pa-latt-svenska- vad-ar-manskliga-rattighete [2014-04-30] Nadia Diuk (2014-03)World affairs: Euromaidan: Ukraine’s Self-Organizing Revolution [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.worldaffairsjournal.org/art icle/euromaidan-ukraine%E2%80%99s- self-organizing-revolution[2014-04-30] New York Times (2012-10-09) YouTube: New York Times documentary based on Malala Yousafzai, a teen age activist [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=SbS O2akmKtM [2014-04-30] Pablo Barberá, Megan Metzger (2013- 12-04) Washingtonpost: How Ukrainian protestors are using Twitter and Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.washingtonpost.com/blogs/ monkey-cage/wp/2013/12/04/strategic- use-of-facebook-and-twitter-in- ukrainian-protests/[2014-04-30] Rebecca J. Rosen (2011-09-03) TheAtlantic: So, Was Facebook Responsible for the Arab Spring After All? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.theatlantic.com/technology/ar chive/2011/09/so-was-facebook- responsible-for-the-arab-spring-after- all/244314/ [2014-04-30] Skavlan Del 7 av 12 (2013-10-28) YouTube: Malala Yousafazai Pakistan [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=y4wy 5j5QsK [2014-04-30] Zia Ur Rehman (2012-11-11) TheNational: Shadow of the Taliban still haunts Swat Valley [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.thenational.ae/news/world/so uth-asia/shadow-of-the-taliban-still- haunts-swat-valley[2014-04-30]