Ungdomar på Internet – en essä om integritet      

 

 -Bakgrund-

”I synnerhet unga lever en stor del av sitt liv på Internet. Ökningen av andelen ungdomar som är aktiva på olika communities de senaste åren är explosionsartad – nästan alla är idag medlemmar i Facebook eller någon annan Community. Detta innebär att digitala spår i ännu högre utsträckning än tidigare lämnas som kanske inte alltid är tänkta att delas med andra. Att följa hur unga ser på denna verklighet är av stor vikt för att förstå hur de hanterar mer eller mindre privat information.” (Pernemalm & Lindgren, 2011)

Internet är en plats där man utvecklas, skolarbete kan göras men även en plats för umgänge. Unga personer behöver ha en egen privat sfär och vuxna måste ge dem utrymme och respektera deras integritet. Men de vuxna måste vara engagerade, lägga ner tid och sätta sig in i deras digitala vardag. Barn och unga möter i dag många situationer där de snabbt behöver bedöma vad som är sant och inte i mycket material på internet (Lindqvist & Thorslund, 2011).

Bylund (2013) berättar att olika uppgifter registreras om oss hela tiden. Från förskolan, jobbet, mydigheter och banker. Även på internet delar du och dina vänner information med varandra.

Pernemalm & Lindgren (2011) skriver att det finns en växande medvetenhet om integritetsfrågor och att detta är i samklang med en ökad tolerans för hur informationen kring andra människor hanteras. Att lägga upp bilder på andra personer är idag uppfattat som mer okej. Det är tydligt att ungas beteende också följer samma mönster på internet.

Lindqvist & Thorslund (2011) skriver i deras rapport Ungas integritet på nätet att när människor befinner sig på ett visst avstånd, i detta fall framför en skräm så tenderar vi att börja lämna ut personlig information. Det kan vara allt ifrån bilder, texter, känslor eller åsikter. Detta kan vara information som vi i normalt fall inte skulle dela med oss av. Unga som vuxna måste hitta ett förhållingssätt till ibland helt ocensurerat innehåll. De måste också kunna avgöra trovärdigheten i både informationen vi ser och personer vi möter. Detta är inte alltid enkelt även för den vuxna individen och för de unga leder detta till att de kan sättas på svåra prövningar.

-Problemområde-

Essäns fokus ligger på hur unga personer hanterar internet och vad det är de delar med sig av. Integriteten är viktigt för oss människor och i ung ålder kan det vara svårt att veta hur man skall agera på Internet. Förhoppningarna är att denna essä skall måla upp de viktigaste aspekterna kring hur unga använder Internet idag och vilka problem de kan stöta på.

-Problemformulering-

I bakgrunden målades en problembild upp som kommer knyta an till min frågeställning. Denna frågeställning kommer stå som bakgrund i diskussionsavsnittet.

  • Vad gör unga på Internet idag?
  • Hur ser ungdomar på integritet i samhället/ Internet?
  • Hur kränks ungdomar på Internet?
  • Hur kan unga skydda sin integritet på Internet?

-Syfte-

Syftet med denna essä är att försöka skapa en övergripande bild av ungas internetvanor och hur de kan skydda sin integritet. Genom att granska ett urval av artiklar hoppas jag kunna måla upp de viktigaste aspekterna. Målsättningen är att läsaren kan använda sig av essän för att få en snabb överblick om hur unga idag upplever sin närvaro på Internet.

-Metod-

Med hjälp av olika nyckelord har artiklar sökts ut på Internet. Dessa artiklar har sedan granskats och ställts i mot varandra för att sammanställas i ett resultat. Baserat på artiklarna har frågeställningarna besvarats och en slutsats har arbetats fram.

-Resultat-

Vad gör unga på Internet?

Datainspektionens rapport Ungdomar och integritet som är skriven av Pernemalm & Lindgren (2011) baseras på ett urval på 522 ungdomar i ålder 15 – 18 år. Ungdomarna besvarade en webbenkät och urvalet har samma fördelning som befolkningen i stort, baserat på kön, religion och ålder. Resultatet har jämförts med tidigare års studier (2007, 2008, 2009).

Pernemalm & Lindgren (2011) skriver att trots att vi i Sverige redan har en mycket hög nivå av unga som använder IT så ökar siffran. I princip alla ungdomar surfar dagligen på internet. De tre vanligaste IT aktiviteterna är:

  1. Surfa på Internet – 93%
  2. Besöka Facebook – 76%
  3. Skicka SMS – 74%

Vidare skriver Pernemalm & Lindgren (2011) att communities är det som kanske påverkar ungas syn mest på integritet. I webbenkäten ställdes frågan: vilka communities är du medlem i/besöker du 1 gång i veckan eller oftare? De fem främsta presenteras här nedanför:

  1. Facebook – 92%
  2. Youtube – 75%
  3. Windows Live Spaces (MSN) – 39%
  4. Bilddagboken – 29%
  5. Flashback – 20%

Pernemalm & Lindgren (2011) jämför tidigare år med denna rapport och det ser ett maktskifte i vilka communities unga besöker. I de tidigare rapporterna använde sig fler ungdomar av bilddagboken men Facebook har gått om.

Dock skall det noteras att 1 av 5 ungdomar besöker regelbundet det kontroversiella forumet Flashback. Detta trots att de flesta föräldrar troligtvis inte hade uppskattat ungdomens närvaro där. Flashback har en 18-årsgräns men det är fritt fram för vem som helst att registrera sig (Pernemalm & Lindgren, 2011).

-Hur ser ungdomar på integritet?-

Vad anser ungdomar vara mest privat?

Enligt rapporten Ungdomar och integritet som är skriven av Pernemalm & Lindgren (2011) anser ungdomar att känslor, ekonomi och boende är det som är mest privat. Födelsedatum och hälsa är också relativt viktiga för ungdomar. Religiös tro och politisk åsikt är dock inte lika privat information. Det som anses vara minst privat är vilka skola eller arbetsplats man befinner sig på och vart man bor, vilket land man är ifrån eller vilket som är ens favoritlag.

Vilka känner ungdomar ett stort förtroende för?

Pernemalm & Lindgren (2011) skriver att 60% av ungdomarna uppger att de har ett stort förtroende för polisen. De jämför detta med de 46% av ungdomarna som har stort förtroende för skola och vuxna i allmänhet. 39% av ungdomarna har stort förtroende för staten. Dock är det bara 33% av ungdomarna som har förtroende för privata företag.

Ungdomars inställning till övervakning i samhället

Acceptansen kring övervakning är hög bland ungdomarna i dagens samhälle. Överlag är ungdomar mest positiva till övervakning som kan stoppa allvarlig brottslighet. Nedanför finns en lista på acceptansen på olika typer av övervakning (Pernemalm & Lindgren, 2011):

  1. Kameraövervakning om det förhindrar grov brottslighet – 85%
  2. Kameraövervakning om det förhindrar terrordåd – 82%
  3. Spara uppgifter om Internetsurfning ifall om det avslöjar pedofiler – 77%
  4. Avlyssning av telefoner ifall det förhindrar terrordåd – 77%
  5. Spara uppgifter om Internetsurfning om det förhindrar terrordåd – 74%

Pernemalm & Lindgren (2011) nämner att ungdomar är positiva till övervakning där syftet är att förhindra brott är stor. Ungdomarna är dock medvetna om att de inte vill vara övervakade ifall inte syftet med övervakningen är att stoppa brott. Nedanför ges ett par exempel på övervakning som ungdomar inte anser vara nödvändiga:

  • Kameraövervakning om det innebär att jag kan se att kompisar är på ungdomsgården – 8%
  • Kameraövervakning ifall det leder till att folk städar efter sig i tvättstugan – 14%
  • Butiker sparar information om vad kunder handlar om det innebär att försäkringsbolag kan informeras om vilka som är rökare – 14%

Ungdomars inställning till övervakning på internet

Ungdomar anser att övervakning på Internet är mindre populärt än exempelvis telefonavlyssning. 2009 var det mindre ungdomar än tidigare som ansåg att det var ok att uppgifter kring Internetsurfning sparades. Dock visar 2011 rapporten att det har gått tillbaka till ”normalläget”.  Vidare skriver Pernemalm & Lindgren (2011) att det finns inga belägg för att debatterna kring IPRED och FRA skulle lett till en långvarig förändring av bilden på övervakningen på Internet. 63% av de unga anser till och med att deras Internetleverantör får censurera sidor med olagligt innehåll.

-Negativa upplevelser på Internet-

Enligt Pernemalm & Lindgren (2011) har många ungdomar upplevt att de blivit kränkta på internet. Bland de vanligaste kräkningar hör: Någon har skrivit något oschysst saker om dig (56%), någon har ljugit om dig på internet (54%), någon har lagt ut bilder på dig på internet mot din vilja (37%) och någon har sextrakasserat dig på Internet (23%).

Vidare skriver Pernemalm & Lindgren (2011) att nästan hälften av alla ungdomar som använder Facebook har blivit utsatta för en s.k. ”Facerape”. Det innebär att någon annan har fått tillgång till din Facebook och skrivit roliga eller taskiga saker under ditt namn. Detta uppfattas av många ungdomar som kränkande.

Nätmobbning

I Rädda Barnens (2014) rapport Ung Röst 2014 har nästan 25 000 barn svarat på enkätfrågor om deras rättigheter. Rapporten tar upp mobbing och framhäver att fler barn rapporterar att de blir mobbade på Internet. 24% av barnen har fått kränkande meddelande på Internet från andra barn. Var tionde tjej har blivit kontaktad på Internet av en vuxen som vill samtala om sex. Det är dock 5% av killar som bli kontaktade av samma anledning.

Rapporten har en fråga som tar upp vart ungdomar känner sig mest otrygga. 25% av barnen känner sig otrygga på stan/i centrum under kvällstid. Detta kan ställas emot 6% som känner sig otrygga på Internet.

E-mobbning kan ta sig i form genom att någon inte blir inbjuden eller att systematiskt får nej på förfrågningar. Påföljden av detta kan bli att den som frusits ut blir ensam både på Internet och i skolan (Lindqvist & Thorslund, 2011).

-Vad bör ungdomar tänka på när de befinner sig på Internet?-

Hur presenterar man sig själv?

Lindqvist & Thorslund (2011) skriver att man i regel säger att man har 30 sekunder på att presentera sig själv. Att presentera oss själva en den fysiska världen är något vi är vana vid, vi tar i hand och vi berättar vårt namn när vi träffa en ny person. Skillnaden mellan den fysiska världen och världen på Internet är att den senare saknar de fysiska elementen så som kroppspråk och andra invanda signaler. Eftersom ungdomar istället blir tvungna att presentera sig själv i text så kan frestelsen att tjänja på gränserna ibland. Antingen kan man dölja viss information eller helt enkelt presentera egenskaper man saknar för att verka bättre.

Vidare skriver Lindqvist & Thorslund (2011) att många ungdomar skapar en låtatsidentitet. Som exempel använder de sig av en 12 årig pojke som låtsas vara 18 år gammal på ett internet forum. Problematiken är att även fast pojken loggar ut ifrån datorn så fortsätter 18 åringen finnas på forumet. Hur kommer pojken uppfattas om sin omgivning i forumet och hur kommer andra kommunicera med honom om de tror att han är 18 år? Vilka diskussioner är han mogen för att ta och i slutändan, hur blir hans verklighetsuppfattning?

Vad för information lämnar ungdomar ut?

Precis som vuxna har ungdomar olika komfortzoner. Personlig information delas med olika personer i ens omgivning. Dock är det en generationsfråga om vilken information man är beredd att lämna ut. Många ungdomar kan idag tänka sig att dela med sig av sin politiska åsikt men ens egna känslor och ekonomi räknas fortfarande som mycket privat (Lindqvist & Thorslund, 2011).

Lindqvist & Thorslund (2011) nämner också att ungdomar idag är medvetna om att personuppgifter är något att vara rädd om. I regel så finns en medvetenhet att personuppgifter inte lämnas på publika forum.

Bylund (2013) skriver att eftersom sociala medier har fått en sådan stor använding så har personlig integritet på Internet ifrågasatts. Speciellt unga människors stora varana att i detalj beskriva deras liv. Vissa menar på att detta är ett sätt för den personliga integriteten att försvinna. Bylund (2013) menar dock på att slutsatsen är förhastad – integriteten är lika viktig idag som den var tidigare. Dock är den annorlunda idag än för 20 år sedan. Förändringen innebär vad vi delar med oss av, till vilka och hur vi gör det. Alltså inte att vi delar med oss allt till alla.

Det som publiceras på Internet är nästintill omöjligt att ta bort

När information laddas upp på Internet finns det egentligen inget som stoppar den att spridas vidare. Oftast vill vi bara dela med oss bilder till nära personer i vår omgivning. Därför bör man inte dela vissa bilder/filmer publikt. I regel skall privat information enbart delas med de närmaste. Något som ofta glöms bort är att en vän idag kan vara en ovän imorgon. En flickvän eller pojkvän som skickat ”oanständiga” till sin partner kan i värsta fall få se dessa bilder online ifall det slutar olyckligt. (Lindqvist & Thorslund, 2011).

-Diskussion-

Essän visar att många ungdomar använder sig av Internet på deras fritid. 93% surfar dagligen och 92% av dessa ungdomar använder sig av Facebook (Pernemalm & Lindgren, 2011).  Tittar man på Rädda barnens (2014) rapport Ung röst 2014 så är det 24% som har fått kränkande meddelande på Internet. Det är dock 3 år mellan studierna så det finns en chans att antalet ungdomar som befinner sig på Internet har ökat.

Om då antalet ungdomar på Facebook har ökat på dessa tre år är det också relevant att anta att antalet så kallade ”Facerapes” också har ökat. Pernemalm & Lindgren (2011) skriver att nästan hälften av ungdomarna på Facebook har blivit utsatta för ”Facerapes” och av ungdomarna som har blivit utsatta uppfattas detta som kränkande. Dock skall det nämnas att av de 25 000 ungdomar som Rädda Barnens (2014) rapport Ung Röst 2014 har intervjuat är det endast 6% som känner sig otrygga på Internet.

Lindqvist & Thorslund (2011) nämner att många ungdomar idag skapar låtsasidentiter. Vad händer när ungdomar gör detta i kombination med det som Pernemalm & Lindgren (2011) säger att 1 av 5 personer besöker forumet Flashback. Vad för information kan ungdomen filtrera bort och vad för information är nyttig för den unga personen att ta in?

Tittar man på Pernemalm & Lindgrens (2011) forskning så är många ungdomar positivt till övervakning i samhället om det stoppar grov kriminalitet. De är dock inte lika positivt inställda till övervakning av privata angelägenheter. Av intresse skall det tilläggas att enbart 39% av ungdomarna har stort förtroende för staten vilket är en ganska stor siffra eftersom det är statliga organ som har hand om exempelvis nätövervakning (FRA).

I Lindqvist & Thorslunds (2011) rapport Ungas Integritet på Nätet nämner de att det är svårt för alla inklusive vuxna att veta hur man skall presentera sig själv. Ibland lägger man till eller tar bort personliga egenskaper för att vissa en ”bättre” sida av sig själv.  De nämner också att det är en generationsfråga om vilka uppgifter en ungdom kan tänkas ge ut, politiska åsikter är kanske inte ett lika laddat ämne som för äldre generatationer. Dock är känslor och ekonomi det som är närmast det privata och det värnar de unga mycket om.

Bylund (2013) säger att det finns en större tro att den personliga integriteten håller på att försvinna eftersom personer numera delar med sig av allt på Internet. Dock säger han att skillnaden nu och för 20 år sedan är att vi delar information annorlunda och vi väljer vilka vi vill dela den med.

Vidare skriver Lindqvist & Thorslunds (2011) att ungdomar i dag är medvetna om att exempelvis bilder kan kopieras på Internet. De främjar ändå för att ungdomar skall tänka på att inte dela privata saker publikt.

-Slutsats-

Den här essäns resultat har visat upp vad ungdomar gör på Internet. Den fastslår vilka typer av kränkningar ungdomar kan få utstå på Internet och fakta på hur många som har blivit kränkta. Den visar även hur ungdomar upplever övervakning i samhället och förtroende för det runt omkring dem.

Vidare visar essän på hur ungdomar bör tänka innan de börjar använda sig av Internet. Hur man presenterar sig själv, vilka uppgifter man helst inte bör lämna ut och att de skall vara med medvetna om att bilder är nästintill omöjliga att ta bort ifrån Internet.

 

 

-Referenser-

Barnen, R., 2014. Ung Röst 2014, u.o.: Rädda barnen.

Bylund, M., 2013. Personlig Integritet på nätet, Stockholm: FORES.

Lindqvist, J. & Thorslund, E., 2011. Ungas integritet på nätet, Stockholm: .SE.

Pernemalm, P. & Lindgren, M., 2011. Ungdomar och integritet 2011, Stockholm: Datainspektionen.