överskrift-1

 

Abstrakt

Användning av sociala medier och mötesplatser online har ökat dramatiskt i både storlek och användare de senaste åren. Det är idag helt naturligt att man är medlem eller på något sett nyttjar någon form av socialt media regelbundet. Det finns en mängd olika nätverk att ansluta dig till och det största av dem är Facebook där hela 1,3 biljoner människor har ett konto idag (Andersson, 2014). På de sociala medierna har vi blivit väldigt engagerade, man bloggar, twittrar, delar och gillar åt alla håll. Men även om användningen av sociala medier är stor så är kunskapen av vad som görs med informationen du lämnar ifrån dig relativt liten. Att dina “like”-mönster på Facebook avslöjar en mängd av personlig information om dig är det inte många användare som har koll på. Jag kommer i denna essä titta närmre på vad man kan utläsa av denna information och hur eller om vår personliga integritet påverkas.

Inledning

Sociala interaktioner, nöjen, shopping och insamling av information är bara några av de saker som nu mera förmedlas av digitala tjänster och enheter. Sådant digitalt medierande beteende kan simpelt spelas in och analyseras och kan enkelt sedan bli grunden till t ex riktad marknadsföring eller personliga sökmotorer (Kosinskia, Stillwella & Graepelb, 2013). Men tillgången till denna information tillsammans med en vilja att utforska våra beteenden på internet mer innebär en relativt ny utmaning gällande integritet och äganderätt till data.

Personlig information på Facebook

Bland sociala media användare är en vanlig uppfattning att det ända folk kan ta reda på om dig är den informationen du väljer att dela med dig av själv (Johansson, 2011). I en undersökning som gjordes av Alyson L. Young, master of arts in media studies och Anabel Quan-Haase, faculty of information and media studies (2009) i London, som handlar om oron över hur personlig information används på Facebook visar de på att vi anger en hel del personlig information frivilligt. I studien kommer de fram till att t ex 99.35% av Facebooks användare använder sitt riktiga för- och efternamn, två tredjedelar av användarna delar med sig av sin sexuella läggning, relations status och intressen (sport, artister, skola m.m.). Denna information är alltså det du anger för att skapa ett konto och informationen du frivilligt fyller in i din profil. Som nämndes tidigare har Facebook över 1,3 biljoner användare och då kan man förstå vilken mängd datainformation (som vi frivilligt anger) företaget har tillgång till redan här.

”Gilla”-knappen

I takt med att företaget har växt har informationskanalerna till och från Facebook även de ökat drastiskt. Den största skillnaden gjordes genom lanseringen av ”like” knappen (Flecther, 2010). ”Like”- knappen eller så kallad ”gilla”-knappen är en markering man kan göra för att visa att man tycker om något eller tycker det är intressant. Denna knapp startades på Facebook och gör så att andra medlemmar kan se vad du gillar för något, det kan vara statusuppdateringar, bilder, Facebookgrupper eller fan-sidor. Sidorna kan handla om allt ifrån din favoriträtt till en bra artist (Johansson, 2011). Nu ville även så många externa hemsidor som möjligt ha en koppling till Facebook genom denna ”like”-knapp så även de kunde sprida sitt varumärke i det stora närverket. Så då lanserades dessa externa ”gilla”-knappar, där du på andra sidor kan gilla t ex nyhetsartiklar eller goda recept och din ”gilla” markering kommer automatisk upp på din Facebooksida. Antalet hemsidor som har denna ”gilla”- knapp har ökat och enligt Craig Smith (2014) som är ägare och chefredaktör för tidningen Digital Marketing Ramblings används ”gilla”- knappen 4,5 billioner gånger om dagen.

Krulliga pommes frites = högt IQ

Enligt en undersökning som publicerades av ”Proceedings of the National Academy of Sciences (2013), ger Facebook användare omedvetet ut ledtrådar om deras privatliv till andra genom att klicka på “like” knappen. Michal Kosinskia, David Stillwella och Thore Graepelb som gjorde undersökning kom fram till att mönstret i vad användaren har valt att ge tummen upp till (”like”) ger en förvånansvärt träffsäker uppskattning av användarens ålder, etniska tillhörighet, IQ, sexuell läggning, hur mycket du litar på dina vänner, om du röker eller drogar eller om du har lätt att samarbeta bland annat. I studien undersöktes 58.ooo frivilliga Facebookanvändare och deras konton. Man visar på att relativt grundläggande digitala register över mänskligt beteende (i detta fall Facebook-likes) kan användas för att automatiskt och med en hög sannolikhet uppskatta personliga egenskaper som människor normalt skulle anse vara privata. I undersökningen hade varje person i genomsnitt 170 olika ”likes” och man utgick ifrån att hitta samband i frågorna om ålder, kön, intelligens, förhållande status, religion, politik, drogkonsumtion, sexuell läggning och föräldrarnas förhållande status.

De kunde utläsa att personer med hög intelligens gillar ”Åska”, ”The Colbert Report”, ”Science” och ”krulliga pommes frites”. Medan Facebookanvändare med låg intelligens gillar ”Sephora”, ”Jag älskar att vara mamma”, ”Harley Davidson” och ”Lady Antebellum”. Gillar man författaren Oscar Wildes och artisten Leonard Cohens så är man troligen politiskt vänsterorienterade och artistiskt lagd, medan tummen upp för Batmanfilmen The Dark Knight Rises talar om att du är en introvert person, enligt forskarna. Denna information är till skillnaden från det du frivilligt anger inte något du själv har makt och kontroll över då du inte vet vad som kan utläses från den. Så tillsammans med den frivilliga informationen har Facebook ökat mängden datainformation de har om dig och detta är information som direkt kan skada din personliga integritet.

Vad är integritet?

Wikipedia (2014) beskriver integritet som ett begrepp som innebär frihet från självmotsägelser i handlingar, värderingar, metoder, principer, förväntningar och så vidare. En mer traditionell förklaring är att integritet är ett personligt val, ett kompromisslöst och förutsägbart konsekvent engagemang för att hedra moraliska, etiska, andliga och konstnärliga värden och principer (Killinger, s 12, 2010). Personlig integritet beskrivs av Lagen.nu (2014)(en sida som samlar information om innehållet i gällande svensk lag) som den enskildes rätt att kontrollera vem som kan få tillgång till dennes privata information. Men när integritet inte längre är ett personligt val och vi inte har kontroll över vår personliga information, äventyras alltså den personliga integriteten. Susan B. Barnes skriver i sin essä ”A privacy paradox: Social networking in the United States” (2006) om hur man på nätet lever i en paradoxal värld gällande integritet. Å ena sidan avslöjar vi intima tankar och beteenden på nätet medan å andra sidan myndigheter och marknadsförare samlar in personuppgifter om oss överallt. I en sådan digital värld vi lever i hävdar Barnes att det är svårt att ha personlig integritet.

Kränkning av den personliga integriteten

Ett exempel som tydligt visar på att förutspå personlig information för att förbättra produkter, tjänster och riktad marknadsföring kan leda till kolossala övertramp för vår personliga integritet och orsaka förödande konsekvenser är fallet med en 15- årig tjej i USA (Kosinskia, Stillwella & Graepelb, 2013).

Den stora varukedjan Target har utvecklat ett system som kan läsa in och ”avslöja” när en kvinna troligen är gravid de första veckorna av graviteten (Duhigg, 2012). Målet med detta system är att Target ville fånga kunderna så tidigt i deras graviditet som möjligt för att kunna knyta dessa kunder till sin butik genom extremt riktad marknadsföring. Varukedjan sparar all köpinformation om deras kunder och det var denna information de använde för att skapa systemet. Genom att kolla på köphistoriken kunde de utläsa att kvinnor som precis fått reda på att de blivit gravida köper bland annat större mängder av oparfymerad lotion, mer vitaminer och större handväskor som ska rymma t ex blöjor (Duhigg, 2012).

Men sådan extremt riktad marknadsföring kan få tragiska konsekvenser. Target kan felaktigt antyda en graviditet eller om kvinnan vill hålla graviteten hemlig då hon är ogift, om hon lever i en kultur där det ej är accepterat eller inte har berättat om det än för någon (Duhigg, 2012). Det var fallet för den 15 åriga tjejen. Hon hade inte berättat för sin familj än om sin graviditet när pappan fick se reklamen som innehöll babyprodukter och var adresserad till sin dotter. Informationen ledde till en farlig kränkning av hennes privatliv. Här kan man relativt lätt göra kopplingen att detta fall lika gärna hade kunnat vara information som hade kunnat komma av dina ”likes”. David Stillwell, som var en av författarna till undersökningen som gjordes om Facebook-”likes” säger till tidningen USNews:

 “Likes” will probably one day be used by advertisers to target specific products to individual people ” (Stillwell & Koebler, 2013).

Sekretessinställningar

Få användare av sociala medier tänker på att allt de gör på nätet syns och sparas för evig tid. Google, Facebook, Twitter sparar all information som vi användare förser dem med. De inte bara sparar den, de äger den. Facebook äger all information på din sida vilket innebär att dem även får använda den. När man väl har skapat ett konto kan man i princip inte ta bort kontot ifrån nätet (Hillervik, 2012). Men hur kan vi skydda vår information på Facebook?

När en användare skriver en statusuppdatering, lägger ut en bild, skapar en fan-sida eller gillar något på Facebook kan man välja sekretess inställning. På så sett kan man skydda sitt innehåll till viss del (Andersson, 2012). Det är nämligen ”ägaren” till originalinlägget eller sidan som bestämmer sekretessinställningar, väljer hen att dela offentligt så kommer dina kommentarer och ”likes” visas för alla eller om hen väljer att dela inom hens vänskapskrets vilket gör att bara vännerna ser det du kommenterar eller ”gillar” (facebook, 2014). Det man ska vara medveten om är att något som har varit en sluten grupp eller inlägg ena stunden kan vara offentlig nästa (Andersson, 2012).  Genom att kolla på statistiken om hur många vänner en genomsnittlig användare har, vilket är 200 förstår vi vilken spridning en ”like” har om den är offentlig (Smith, 2014). Genom att dela med sig till alla sina 200 vänner som delar till sina vänner också vidare kan informationen spridas till miljontals människor på bara några timmar. Här kan man dra slutsatsen att informationen på Facebook är otroligt lättillgänglig för flera miljoner människor utan att de flesta människor är medvetna om det.

Det finns dock tjänster att ta till om du känner för att ta bort alla dina t ex ”likes” eller statusuppdateringar för att skydda din information ifrån att bli använd på andra sett än det tänkta syftet (Golbeck, 2014). Absterge är en sådan tjänst där du kan ta bort alla dina ”likes”. Problemet blir då att även om informationen ser ut att vara bort för dig och oss användare så äger Facebook fortfarande informationen och har den sparad på sina servrar. De har denna frihet och möjlighet att spara och använda informationen då du har godkänns Facebooks användarvillkor (Forman, 2013).

Hur kan vi utläsa personlig information ifrån våra ”likes”?

Hur kan dessa tre forskare (Kosinskia, Stillwella & Graepelb, 2013) säga att sannolikheten att du har hög intelligens om du gillar ”krulliga pommes frites” är stor fast än att det inte finns något konkret samband mellan att vara smart och ”krulliga pomfritt”? Jennifer Golbeck som är chef över Human-Computer Interaction Lab at the University of Maryland, berättade i sin presentation på TEDxMidAtlantic konferensen 2013 att man måste kolla på några underliggande teorier för att förstå hur man har tagit fram dessa fakta. En av dem är en sociologisk teori som kallas homophily. Homophiliy beskrivs som ”kärlek till samma” och med det menas att individer har en tendens att umgås och kopplas samman med liknande människor (Wikipedia, 2014). Kortfattat kan man alltså säga att människor är vänner med människor som är lika dom själva, så om du är smart är det sannolikt att du är vän med smarta personer, om du är ung är det sannolikt att du har unga vänner.

Golbeck menar dessutom på att man vet mycket om hur informationen sprids genom nätet. Hon menar på att virala videos, Facebook ”likes”  eller annan information sprids på exakt samma sett som sjukdomar. Det är något vi har studerat länge hävdar Golbeck. Så genom att sätta ihop dessa teorier kan vi börja förstå hur processen fungerar för att komma fram till hur ”like” informationen kan samlas och vara trovärdig. Golbeck förklarar det genom en hypotes:

 ”So if I were to give you a hypothesis, it would be that a smart guy started this page, or maybe one of the first people who liked it would have scored high on that test. And they liked it, and their friends saw it, and by homophily, we know that he probably had smart friends, and so it spread to them, and some of them liked it, and they had smart friends, and so it spread to them, and so it propagated through the network to a host of smart people, so that by the end, the action of liking the curly fries page is indicative of high intelligence, not because of the content, but because the actual action of liking reflects back the common attributes of other people who have done it” (Golbeck, 2013).

Diskussion

Många artiklar, böcker och kommentarer menar på att det krävs en drastisk reform i lagar och att man dessutom ska begränsa tillgängligheten av personlig information genom att ge kontrollen över sin egen information till varje individ. Helen Nissenbaum som skrivit boken ”Privacy in Context: Technology, Policy, and the Integrity of social Life håller inte med. Hon menar på att folk inte bryr sig om att begränsa flödet av informationen utan mer om hur den används och att den hamnar i rätt sammanhang. Att lösningen skulle vara att ge makten om informationen till varje individ, att dessa företag så som Facebook hade sagt, varsågoda nu äger ni er data själva, känns alldeles för naivt då bland annat de flesta sociala media företagen får sin intäkt genom att dela med sig av eller utnyttja användarnas data på något sett. Ibland sägs det till och med att vi användare inte är kunderna utan produkterna på Facebook (Golbeck, 2013). Golbeck vill hellre att vi satsar på en effektivare lösning vilket hon tror att mer forskning ger. Genom forskning kan vi utveckla mekanismer som upplyser användarna om riskerna som finns genom att ”gilla” denna sida. T.ex. “Genom att gilla denna Facebook sida eller genom att dela denna personliga information, har du underlättat möjligheten att förutspå om du använder droger eller inte”. En sådan lösning kan ha stor effekt på om en användare väljer att dela något öppet, dela det privat eller hålla det offline helt (Golbeck, 2013). Det ger även en viss kontroll över din personliga integritet tillbaka till individen.

Stillwell, Kosinska och Graepelb menar på att det finns en del positiva effekter av att läsa av ”likes”. Genom att utforska användarnas personliga egenskaper och preferenser kan man förbättra produkter och tjänster. T.ex. skulle digitala system och enheter (t.ex. nätbutiker eller bilar) utformas för att anpassa varje användares enskilda profil. Dessutom hade riktad marknadsföring förbättrats genom att lägga till psykologiska dimensioner till vår aktuella användarprofil (Kosinskia, Stillwella & Graepelb, 2013).

Koebler som nämns tidigare i texten som skrev en artikel i USNews om undersökningen som Stillwell, Kosinska och Graepelb gjorde anser att detta tänk liknar ett storebrorssamhälle för mycket (medborgare är ständigt bevakade och den personliga integriteten, anonymitet och ens privatliv kan hotas (Wikipedia, 2013)). Det kan få tydliga negativa konsekvenser då informationen läses av på ett stort antal människor utan att de märker eller har godkänt detta. Kommersiella företag, statliga institutioner eller till och med ens Facebook-vänner kan använda programvaran för att utläsa sådana förutsägelser, även om felaktig, detta skulle kunna utgöra ett hot mot individens välbefinnande, frihet, eller till och med liv (Koebler, 2013).

Stillwell, Kosinska och Graepelb skriver slutligen i sin undersökning att ökad medvetenhet om digitalexponering påverkar människors upplevelse av digital teknik negativt, att deras förtroende för online-tjänster har minskat och att det kan avskräcka dem från att använde dem helt.

Slutsats

Vår personliga integritet hotas av informationen man kan ta reda på genom våra ”likes”. Oavsett om det är av kommersiella företag, statliga institutioner eller dina vänner som undersöker och tar reda på information om dig. När information (dina ”likes”) som är avsedd för ett helt annat ändamål används, utan användarens kännedom, till att avslöja personlig och kanske privat information om dig och setts in i andra sammanhang kan det uppstå en farlig kränkning av ens personliga integritet. En bra start för att komma fram till en lösning är att användarna ska bli medvetna om att detta sker och få mer kunskap om hur det går till och hur man kan undvika det.

 Referenser:

Andersson, Robert (2012-11-08) Vem kan se vad du gillar på Facebook? [Elektronisk] Tillgänglig:  http://www.facebookskolan.se/blogg/index.php?blogg=vem-kan-se-vad-du-gillar-pa-facebook [2014-04-11]

Barnes, Susan B (2006) ”A privacy paradox: Social networking in the United States” [Elektronisk] Tillgänglig: http://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/1394/1312 [2014-04-11]

Duhigg, Charles (2012-02-16)  How Companies Learn Your Secrets [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.nytimes.com/2012/02/19/magazine/shopping-habits.html?pagewanted=all&_r=0 [2014-04-11]

Facebook (2014-04-11) Hjälp, Vem kan se händelser om mina kommentarer eller gilla-markeringar i nyhetsflödet och realtidsrutan? [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.facebook.com/help/171783462899295/ [2014-04-11]

Fletcher, Dan. (2010-05-20) How Facebook is Redefining Privacy [Elektronisk] Tillgänglig: http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,1990798,00.html [2014-04-11]

Golbeck, Jennifer (2013-10) The curly fry conunarum: Why social media ”likes” say more than you might think! [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ted.com/talks/jennifer_golbeck_the_curly_fry_conundrum_why_social_media_likes_say_more_than_you_might_think?awesm=on.ted.com_j09Oj&utm_source=facebook.com&utm_campaign&utm_medium=on.ted.com-facebook-share&utm_content=awesm-publisher#t-576021 [2014-04-13]

Hillervik, Joacim (2012-11-04) Svenskar är naiva på nätet [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenskar-ar-naiva-pa-natet_7641436.svd [2014-04-22]

Johansson, Niklas (2011/05) Integritet på Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26707/1/gupea_2077_26707_1.pdf [2014-04-11]

Killinger, Barbara (2010). Integritet: Göra rätt saker av rätt anledning . McGill-Queens University Press. sid. 12. ISBN  9780773582804 .[Hämtad 2014-04-20].

Koebler, Jason (2013-03-11) Smart People Like Curly Fries and Other Information Facebook Knows About You [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.usnews.com/news/articles/2013/03/11/smart-people-like-curly-fries-and-other-information-facebook-knows-about-you [2014-04-11]

Kosinskia Michal, Stillwella David & Graepelb Thore (2013-02-12) Private traits and attributes are predictable from digital records of human behavior [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.pnas.org/content/110/15/5802.full#ref-4 [2014-04-10]

Nissenbaum, Helen (2009) Privacy in Contxt: Technology, Policy, and the Integrity of Social Life [Elektronisk] Stanford university Press, United states of America Tillgänglig:Google books [2014-04-11]

Lagen.nu (2014) Personlig integritet [Elektronisk] Tillgänglig: https://lagen.nu/begrepp/Personlig_integritet [2014-04-11]

Smith, Aaron (2014-02-03) 6 new facts about Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.pewresearch.org/fact-tank/2014/02/03/6-new-facts-about-facebook/ [2014-04-10]

Smith, Craig (2014-03-13) By the Numbers: 98 Amazing Facebook User Statistics [Elektronisk] Tillgänglig: http://expandedramblings.com/index.php/by-the-numbers-17-amazing-facebook-stats/#.U05g5a1_vVD  [2014-04-20]

Wikipedia (2014-04-08) Integrity [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Integrity [2014-04-19]

Wikipedia (2014-04-09) Homophily [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Homophily [2014-04-15]

Wikipedia (2013-03-08) Storebrorssamhälle [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Storebrorssamh%C3%A4lle [2014-04-22]

Young, Alyson L (2009-06-25) Information revelation and internet privacy concerns on social network sites: a case study of facebook [Elektronisk] Tillgänglig: http://dl.acm.org.ezproxy.server.hv.se/citation.cfm?id=1556499&bnc=1 [2014-04-21]