Abstract

Denna undersökning tar upp hur internet har utvecklats från ett nätverk mellan användare till att bli mer och mer centraliserat, där stora aktörer som Facebook och Google mer än gärna tar hand om alla dina uppgifter och filer. Går utvecklingen åt rätt håll, eller borde vi återgå till att själva ha kontroll på vår information och till ett nätverk mellan klienter?

Inledning

Idag lagrar vi en stor del av vår information på internet med hjälp av olika tjänster. Vår information lägger vi upp på Facebook, våra filer på Dropbox eller Google Drive och bilderna på Instagram. Vår musik ligger på Spotify och vi skickar e-post på Gmail. Molnet, enligt NE (2014) definierat som ”[…]externt serverutrymme för datortjänster som är tillgängligt via Internet från enskilda datorer”, bidrar till en bekvämare tillvaro där man enkelt kan komma åt det mesta av sin information, oberoende om du är hemma eller inte, men det bidrar också till att mer och mer av våra liv ligger i ett fåtal företags händer. Men är detta rätt sätt att uppnå denna bekvämlighet, hur har internet formats till vad det är idag och vad innebär det att så mycket av vår information finns i händerna hos så få företag? Internet var från början skapat som ett decentraliserat nätverk, men har på senare tid utvecklats mer och mer åt ett helt annat håll där de mest använda webb-applikationerna är centraliserade, där vår information finns samlad. Detta har lett till att de som tillhandahåller dessa centraliserade plattformar också har kontroll över en extremt stor mängd data över vår personlighet och vårt beteende (2012).

Teori

Internets historia

Den 12 november 1990, skrev Tim Berners-Lee, med hjälp av Robert Cailliau, ett förslag till CERN (Organisation européenne pour la recherche nucléaire), där han då var anställd, kallat Hypertext Project som beskrevs som ”a way to link and access information of various kinds as a web of nodes in which the user can browse at will” (1990). Detta är vad som senare formades till world wide web, eller W3, det internet vi existerar idag.

Internet idag 

Det world wide web Tim Berners-Lee skapade under 90-talet har utvecklats mycket och är idag långt ifrån de statiska länkar som existerade då, utan det är nu ett mycket mer dynamiskt och innehållsrikt nätverk med en mängd olika media och där utvecklare skapar applikationer som kan användas på allt från vår dator och telefon till vår TV och bil. (Clark, 2014). Enheter som bärbara datorer och telefoner blir kraftfullare, men trots detta så används de huvudsakligen till att ansluta till tjänster som existerar på centraliserade servrar på internet (Baumgart och Hartmann, 2011). Ett exempel på dessa tjänster som är en stor del av mångas liv är ett medlemsskap i ett socialt nätverk på internet (Online Social Network, eller OSN) – enligt Pew Research Center (2013) använder 73% av vuxna internetanvändare någon form av sociala medier – där vi kan hålla kontakten och interagera med vänner, arbetskamrater och familj. Ett socialt nätverk, som exempelvis Facebook, låter oss samla alla dessa kontakter på samma ställe där vi kan utbyta information och meddelanden. Vi kan oftast ställa in hur mycket och till vilka vi delar vår information, men trots detta är det centraliserade tjänster som dras med några stora nackdelar. Integritetsproblem är ett av dessa problem, detta då all vår information finns lagrat utom vår kontroll (Baumgart och Hartmann, 2011). Ett annat problem är också att det krävs konstant internetuppkoppling för att komma åt vår information på dessa centraliserade servrar (Baumgart och Hartmann, 2011).

fossystart@2x

Decentraliserad jämfört med centraliserad.
Bild: Bastian Allgeier.

Sociala nätverk som är decentraliserade är något som redan börjat vinna intresse, där tanken om en plattform där användare skapar och hanterar sin egen data har skett bland annat genom ett ökat intresse för personlig integritet. Detta intresse anser Baumgart och Hartmann (2011) ha sitt ursprung i ett missnöje över de strikta avtal som de existerande centraliserade tjänsterna har, samt en ökad rädsla för identitetsstöld. Fler är också medvetna och oroliga över att dessa tjänster säljer information som du delar till en tredje part, utan ditt godkännande (Nandi, 2013).

Svårigheter

Det har redan skett försök att skapa plattformar som är decentraliserade, som exempelvis olika former av distribuerade sociala nätverk, men dessa alternativ har inte lyckats få någon större genomslagskraft (Naryanan m. fl, 2012). Exempel på dessa är Diaspora (2014) som genom donationer kunde skapas efter att det spridits att Google och Facebook mellan 2009 till 2010 hanterat användardata på ett oansvarigt sätt (Naryanan m. fl, 2012). Denna tjänst har nått en viss popularitet, men är långt bort från att konkurrera med jättar som Facebook.

Vad är det då som gör det svårt att återgå till ett internet som inte är centraliserat, där vi själva förvarar våran data? Det finns många faktorer som försvårar detta, bland annat existerar många tekniska begränsningar vid en eventuell decentralisering. Funktioner och beräkningar, som exempelvis sökfunktioner, filtrering av skräp och olika analyser, försvåras om man inte har tillgång till alla data på ett och samma ställe (Naryanan m. fl, 2012).

Vidare är det i nuläget mycket mindre tillförlitligt med ett decentraliserat alternativ, där fler uppkopplingsproblem, risk för duplicerad information och nya krav, som synkronisering av användares tidsinställningar, alla bidrar alla till att ett decentraliserat internet (eller ens enstaka applikationer) har det svårt och därför ännu inte lyckats nå ut till de breda massorna (Naryanan m. fl, 2012). Det finns också tankar om att nätverkseffekten (The Network Effect (Wikipedia, 2014)) är starkare i centraliserade nätverk då dessa nätverk är mer integrerade (Naryanan m. fl, 2012).

Kognitiva faktorer är också något som hindrar anammandet av decentraliserade tjänster. Att användare generellt sett måste installera extra mjukvara är ett stort hinder. Att majoriteten inte är kunniga i hur man ställer in mjukvara effektivt bidrar också till risk för säkerhetsproblem. Ytterligare problem är att mer kontroll över sin information innebär också fler beslut (Naryanan m. fl, 2012).

Förslag

Det existerar olika flertalet tjänster och  och mjukvaror som inte förlitar sig på centraliserad arkitektur. Baumgart och Hartmann (2011) hävdar att dagens kraftfulla enheter har potential som på ett mer effektivt sätt skulle kunna utnyttjas om dessa själva kunde använda tjänster som att skicka meddelanden eller dela filer direkt mellan varandra, istället för via centrala servrar. De har ett förslag som fungerar på detta sätt som de kallar SODESSON (förkortning av Service-Oriented, Decentralized and Secure So- cial Networks), som de beskriver som en mellanhand som möjliggör lättillgänglig åtkomst till tjänster som förses av användaren själv och dennes sociala miljö (Baumgart och Hartmann, 2011).

Informationen och därmed kontrollen, skulle i detta fall då stanna mellan den användare som skickar och den som tar emot och inte lämnas i händerna på någon annan tredje part, vilket skulle åtgärda båda tidigare nämnda problem med integritet och kravet på uppkoppling.

Nandi m. fl (2013) delger en annan lösning på integritetsproblemet, där vi kan fortsätta använda de centraliserade tjänster vi är vana vid, men där det existerar en mellanhand som ser till att vår personliga information inte hamnar hos dessa tjänster. Detta skall vara möjligt med ett ramverk som de kallar P3.

Vad säger skaparen av World Wide Web?

Tidigare nämnda skaparen av W3 anser att internet måste tillbaka till att vara decentraliserat, och han ser stora problem med att vara ”beroende av stora företag, och en stor server [översatt]” (Clark, 2014) och att det bidrar till att hämma innovation. Han säger vidare att avslöjandet av statlig övervakning av NSA och GCHQ (Greenwald, 2013) (Ackerman and Ball, 2014) (Ball m.fl, 2013) och den misstro som uppstått efter detta, är ett stort orosmoment där han ser hur detta kan leda till stora nätverk som China’s Great Firewall, för att ”skydda” medborgare från övervakning och att personer som Edward Snowden (tidigare anställd konsult för ovan nämnda NSA som läckte sekretessbelagda dokument som avslöjade utbredd statlig övervakning (Wikipedia, 2014)) måste beskyddas anser han vara viktigt för att förhindra att enskilda organ får för mycket makt (Clark, 2014).

Diskussion

Det finns många svårigheter med decentralisering som måste överkommas för att det skall kunna anammas av en majoritet, speciellt de som kräver extra kognitiv ansträngning (som ovan nämnda exempel med att installera extra mjukvara). Att centrala tjänster är smidigt att komma igång med och kräver lite ansträngning är just vad som gör dem så tilltalande . Vidare är det visserligen ett problem att man lämnar ut mycket information utom sin kontroll, men samtidigt är det också detta som möjliggör att vi kan skapa en anteckning på Evernote, för att senare logga in på mobilen och läsa eller ändra den.

Ett intressant sätt att tackla centralisering för att det skall fortsätta vara smidigt, är hur Bastian Allgeier (Allgeier, 2013) diskuterar hur det egentliga problemet med decentralisering är att samtliga lösningar är krångliga och dåligt designade.”It’s all about the interface” (Allgeier, 2013) som han säger.

”Anybody with basic computer knowledge can save images on Dropbox and share them with their friends or family. But compared to that it’s almost rocket science to run your own server and do the same thing via FTP.”
(Allgeier, 2013)

Vidare är hans åsikt att vi har blivit slavar under ett fåtal monopol, ett centraliserat internet, där vi lägger över all vår information. Samtidigt säger han ”On the other hand ’the personal cloud’ is trending like crazy” (Allgeier, 2013).

Han har en vision om en framtid där alla har en egen server, något som han idag anser är alldeles för krångligt för gemene man (Allgeier, 2013). På denna server skulle innovativa utvecklare kunna skapa plattformar, som istället för att vara centrala, befinner sig i varje persons hem. Detta kan låta väldigt avlägset, men betänk att det för inte många år sedan var relativt ovanligt med att vara ansluten till internet hemma, medan det nu är relativt ovanligt att inte vara det (enligt U.S Census Bureau (2013) hade 18% av befolkningen i USA internetanslutning hemma, medan det 2010 hade ökat till 71%).

Dessa tankar är Bastian inte ensam om och medan, som han säger, ”All technical trends on the web have followed the quest for the next Facebook” (Allgeier, 2013), finns det skaror som istället arbetar för ett decentraliserat internet. Ett exempel på detta är Decentralize Camp (2014), som arbetar för ett decentraliserat internet.

”The web is more and more converting to a monoculture. Big global players like Google, Facebook and Co. control every part of our digital life and build an alternative web of walled gardens” (Decentralize Camp, 2014).

Vidare skriver de på deras hemsida:

”[Decentralize Camp] aims to bring people of various disciplines together. Developers, Designers, System administrators, UX experts, concepters – people who love and work for the web – are invited to meet and exchange ideas and concepts for a more open, decentralized future of the internet” (Decentralize Camp, 2014).

Decentralize Camp är ingen organisation, utan en konferens där innovatörer kan utbyta idéer och information för att sträva mot målet, som enligt de själva är ”[…] to move the web in a new direction” (Decentralize Camp, 2014).

Slutsats

Ett centraliserat internet har så många fördelar och är något som är en stor del av mångas liv, vilket gör att det är svårt att bryta trenden med centraliserade tjänster. Förslag som nämns ovan, som exempelvis Baumgart och Hartmanns SODESSON är eventuella lösningar, men oavsett vilken lösning som blir aktuell, kommer den bli det först när det inte blir någon negativ påverkan för någon som vill byta. Snarare måste det bli en förbättring, och jag tror inte att det räcker med en vetskap att man har sin information under egen kontroll. Som det är nu använder vi tjänster som förvarar vår information, även om vi kanske vet om riskerna, då det helt enkelt löser så många problem för oss.

Ett decentraliserat internet är dock höaktuellt, särskilt efter nämnda skandaler med Facebook och Googles datalagring och oro över statlig övervakning efter NSA och GCHQ. Det är något jag tror kommer att uppstå i någon form, om så är med hjälp av SODESSON eller egna servrar, så kommer det behövas en genomtänkt lösning med bra design som gör att alla kan använda den.

 

Referenser

Allgeier, Bastian (2013). The Future Of The Web — A Draft. The Nitty Gritty. [Elektronisk] Thenittygritty.co. Tillgänglig: http://thenittygritty.co/the-future-of-the-web-a-draft [2014-04-30].

Ball, James, Borger, Julian och Greenwald, Glenn (2013). Revealed: how US and UK spy agencies defeat internet privacy and security. [Elektronisk] the Guardian. Tillgänglig: http://www.theguardian.com/world/2013/sep/05/nsa-gchq-encryption-codes-security [2013-04-30].

Baumgart, Ingmar och Hartmann, Fabian (2011). Towards secure user-centric networking: Service-oriented and decentralized social networks. pp.3–8.

Berners-Lee, Tim och Cailliau, Robert (2014). WorldWideWeb: Proposal for a HyperText Project. [Elektronisk] W3.org. Tillgänglig: http://www.w3.org/Proposal.html [2014-04-30].

Clark, Liat (2014). Tim Berners-Lee: we need to re-decentralise the web (Wired UK). [Elektronisk] Wired UK. Tillgänglig: http://www.wired.co.uk/news/archive/2014-02/06/tim-berners-lee-reclaim-the-web [2014-04-30].

Decentralizecamp.com, (2014). Decentralize Camp. [Elektronisk] Tillgänglig: http://decentralizecamp.com [2014-04-30].

(2014). Diaspora. [Elektronisk] Diaspora. Tillgänglig: https://diasp.eu [2014-04-30].

Greenwald, Glenn (2013). NSA collecting phone records of millions of Verizon customers daily. [Elektronisk] the Guardian. Tillgänglig: http://www.theguardian.com/world/2013/jun/06/nsa-phone-records-verizon-court-order [2014-04-30].

Nandi, Animesh, Aghasaryan, Armen och Chhabra, Ishan (2013). On the use of decentralization to enable privacy in web-scale recommendation services. pp.25–36.

Narayanan, Arvind, Toubiana, Vincent, Barocas, Solon, Nissenbaum, Helen och Boneh, Dan. (2012). A critical look at decentralized personal data architectures. arXiv preprint arXiv:1202.4503.

Ne.se, (2014). Molnet | Nationalencyklopedin. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/molnet [2014-04-30].

Pew Research Center’s Internet & American Life Project, (2013). Social Networking Fact Sheet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.pewinternet.org/fact-sheets/social-networking-fact-sheet/ [2014-04-30].

United States Census Bureau, (2013). Computer and Internet Use in the United States. Tillgänglig: http://www.census.gov/prod/2013pubs/p20-569.pdf

Wikipedia, (2014). Network effect. [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Network_effect [2014-04-30].