MEDIEPRODUCENTERNAS ROLL I DEN NYA SYNLIGHETEN

Anton Johansson

130318322_669beb1a31_o

INLEDNING

Medieutvecklingen har medfört en ny form av synlighet till dagens digitaliserade samhälle. Denna nya synlighet är något som skiljer sig betydligt från den värld som fanns för några hundra år sedan.
Idag har en offentlig värld tagit plats där vi ständigt kan uppträda på webbplatser, bloggar, i våra TV-skärmar och på sociala medier och vara öppen för allas blickar.

En undersökning av Pew Research Center’s Internet & American Life Projekt (2012) visade att 67% av alla internetanvändare använder sig av något socialt nätverk. I åldern 18-29 sträcker sig siffran upp till hela 83%. (Duggan & Brenner, 2012)

Visst är det mycket som blir enklare för oss. Genom att enkelt slänga upp en bild eller status på något av våra sociala nätverk så kan vi nå ut med vårt budskap till en stor skara personer istället för att kontakta varje person, en och en. Men detta offentliga uppsving gör att vi ständigt ger och tar information helt öppet och offentligt ute på nätet. Att rikta sig mot en gemensam publik är inte lika enkelt längre, utan med denna utveckling har flera publikgrupper svetsats samman till en.

Vi som mediekonsumenter har fött fram ett ofantligt intresse för det privata och intimt biografiska i det offentliga. I takt med medieutvecklingen har en enorm press suttits på oss som medieproducenter då gränsen mellan det privata och offentliga blivit utsuddad. Att agera offentligt idag har i princip samma mening som att agera privat. (Lenemark, 2007)

Hur påverkas vi som medieproducenter i denna övergång från fysiska till digitala rum som gör det svårt att skilja på publikt- och privat?

 

KONTEXT KOLLAPS

Markus Bylund skriver i sin bok Personlig Integritet på nätet (2013) att samvaro med andra människor är som en funktion av personlig integritet. Denna funktion verkar i gränslandet mellan publikt och privat.
Han skriver att personlig integritet inte är ett tillstånd som man antingen har eller inte. Det är snarare en process där målet är att ständigt, för stunden, skapa en så god balans som möjligt mellan vad man väljer ska vara privat- respektive publikt.
Processen är dynamisk vilket medför att varje situation ställer krav på vad som är öppet och vad som är stängt utifrån de sociala förutsättningar som råder för stunden. (Bylund, 2013, s25)

Acquisti, A och Gross, R visar resultat i Imagines Communities Awareness, Information Sharing, and Privacy on the Facebook (2006) på att delningen av integritetsfrågor mellan medlemmar på tjänsten Facebook är väldigt stor. De visar också att den genomsnittliga Facebook användaren litar på systemet och de litar på de andra som är medlemmar på tjänsten. Tillitsgraden är alltså förvånansvärt hög. (Acquisti & Gross, 2006)
Vi delar med oss av en mer eller mindre privat sida av oss själva på sidor som Facebook eftersom vi känner stort förtroende för sociala nätverkstjänster idag. Vi känner oss trygga med de nätverk, grupper och andra personer som vi interagerar med.

Marwick, A och Boyd, D skriver i sin artikel I Tweet Honestly, I Tweet Passionately: Twitter Users, Context Collapse, and the Imagined Audience (2010) att med dagens teknologi medförs en kontext kollaps. Där plattas flera olika åskådargrupper ut till en enda stor publik vilket gör det omöjligt att enbart rikta sig mot en specifik grupp. Detta gör det svårt för producenter att använda samma tekniker online som de gör för att hantera vanliga fysiska konversationer. (Marwick & Boyd, 2010)

För hur vore det om all information om alla människor vore tillgänglig i varje möte med andra? Markus Bylund skriver att vår möjlighet att reglera vår närvaro skulle vara obefintlig. Vi skulle bete oss precis likadant framför kollegorna på jobbet som vi skulle göra inför vår respektive senare på kvällen. Vi skulle vara precis likadana när vi lekte med våra barn som när vi senare skulle gå ut på krogen för att ta en öl med vännerna. Våra personligheter skulle kort och gott vara väldigt platta och tråkiga. (Bylund, 2013, s28)

 

FÖRESTÄLLD PUBLIK

Varje deltagare i en kommunikativ handling har en föreställd publik. På sociala medier upprätthåller användare ett persona för att möta alla möjliga olika slags läsare. Tack vare kontext kollaps så föreställer sig ofta användaren en publik av de mest känsliga läsarna. Det kan vara en förälder, en respektive eller en chef. (Marwick & Boyd, 2010)

I artikeln I Tweet Honestly, I Tweet Passionately: Twitter Users, Context Collapse, and the Imagined Audience (2010) nämns även ’the nightmare reader’ som är den värsta tänkbara läsaren.
Att föreställa sig denna mardrömsläsare gör att samtal och diskussioner på sociala medier blir begränsade och användare har svårt att våga yttra sig. (Marwick & Boyd, 2010)

I boken It’s complicated (2014) skriver Danah Boyd om ett par olika tekniker som ungdomar idag använder för att navigera runt i privata rum dit deras mardrömsläsare inte hittar. Detta är tekniker som att till exempel skapa parallella konton, att agera under pseudonym eller smeknamn eller att skapa fakesters. (Boyd, 2014)

 

DET PRIVATA HAR INVADERAT OFFENTLIGHETEN

”Jag skulle hellre vilja veta vad han verkligen talade om i sitt tält med någon av sina nära vänner kvällen före ett slag än vad han sade i sitt tal till armén dan efter, och hellre vad han gjorde i sitt arbetsrum och sitt sovrum än vad han gjorde mitt på Forum och i senaten.” (Lenemark, 2007) 

Christian Lenemark citerar i sin artikel Den nya synligheten (2007) essäistikens anfader Montaignes uttalande för fem hundra år sedan.
Han skriver att medieutvecklingen har resulterat i att det privata invaderat offentligheten och ingenstans märks detta tydligare än på nätet, som har utvecklats till en arena för självarkivering och självpresentation. (Lenemark, 2007)

Utvecklingen som skett med radio och tv, och nu på senare tid även internet, har medfört ett allt mer offentligt samhälle.
Att agera offentligt, vilket idag i princip enbart sker genom medier, har fått samma mening som att agera privat. Det privat-personliga har fått en enorm betydelse och går knappast att undkomma i ett så digitaliserat samhälle som vårt. Vi befinner oss nu mer i en gränszon som medieforskaren Joshua Meyrowitz på 1980-talet kom att namnge middle-region. (Lenemark, 2007)

I artikeln Why we blog (2004) nämns fem större skäl till varför vi människor bloggar; att dokumentera våra liv, förmedla påståenden och åsikter, uttrycka känslor, framföra idéer genom skrivandet och forma och att upprätthålla forum.
Några skriver för att dokumentera sitt liv och riktar sig framförallt mot vänner och familj för att hålla dem uppdaterade kring vad de gör och vart de är. Några vill uttrycka sina tankar och känslor och använder sin blogg för att uttrycka sig framför publik.
Bloggen beskrivs även som en avlastningsventil och en plats för att bearbeta sina problem. (Nardi m.fl. 2004)

De anledningarna, som nämns ovanför, är alla till en stor del privata skäl. Att äga sin egen blogg idag är som att sköta sin alldeles egna privata scen i offentligheten, oavsett vem du är. (Lenemark, 2007)
Marwick och Boyd skriver att en del värderar helheten och integriteten i det de skriver om mer än att öka antalet läsare de har genom att ge dem vad de vill ha. De ser deras personliga varumärke som en grundläggande del till vad de anser är äkta. Med andra ord, att medvetet skriva till en publik räknas som oäkta. (Marwick & Boyd, 2010)
De skriver även för att nå äkthet, eller ”authentitet”, måste producenter upprätthålla jämnvikten mellan att uppmuntra till informationsbyte, som att dela med sig av en känsla (till exempel ’titta vad jag åt till frukost-bilden’), och behovet att hålla information privat. Åtminstone dold från vissa grupper.
Att ständigt behöva välja mellan vad som ska visas och vad som ska döljas resulterar i fel då och då och även de producenter som inte skapar någonting anstötligt måste formulera och anpassa sig efter den föreställda publikens omdöme. Detta medför en press att prestera på ett sätt som har kvar de positiva intrycken men också samtidigt verkar äkta. (Marwick & Boyd, 2010)

 

DISKUSSION

Danah Boyd skriver att många ungdomar försöker att fly undan det offentliga och navigera till rum där de får vara privata. (Boyd, 2007) Hon beskriver med andra ord hur offentligheten har gjort intrång på vårt privata i och med att vi har flyttats från fysiska rum till en allt mer digitaliserad värld. Detta har resulterat i ett flertal olika tekniska åtgärder i försök att skydda den personliga integriteten.

Men Christian Lenemark menar istället att medieutvecklingen har medfört att det privata invaderat offentligheten, inte tvärt om.
Han nämner några exempel som dockusåpor, reality-tv, nätdagböcker, bloggar och personliga hemsidor och säger att dessa använder verkligheten och den privata bekännelsen som ett lockbete. Detta är decenniernas samhälleliga och kulturella förskjutning mot det privata i det offentliga. (Lenemark, 2007)

Alexandra Nilsson, eller Kissie som är hennes mer kända alias, driver sin egen blogg. Detta har kommit att bli hennes yrke och hon driver denna offentligt. 2010 fick Alexandra sin ytterdörr vandaliserad eftersom någon eller några tagit illa upp av någonting hon publicerat på bloggen. (Expressen, 2010)

Som Marwick och Boyd nämner i sin artikel så är det inte alltid lätt att som offentlig person behöva välja mellan vad som ska visas eller inte. (Marwick & Boyd, 2010)
Att detta kan resultera i att den offentliga personen får sin ytterdörr nerklottrad med sprayfärg och grisblod visar prov på att gränsen mellan offentligt och privat är hårfin. Precis som Christian Lenemark skriver så har det privata blivit en central del i det offentliga på många olika sätt. Personers tankar och åsikter läggs fram i TV, på bloggar och på andra offentliga platser för hela världen att ta del av. (Lenemark, 2007)

I Expressen säger Alexandra Nilsson (2010): 

”Det som händer på internet bryr jag mig inte om, men det här är allvarligare.” 

Hon menar att det som händer i fysiska förhållanden är mycket allvarligare än det som händer på internet för att det är mer äkta.
Här slår det slint. Om allmänheten reagerar negativt finns chansen att de hämnas på det privata. Här är det ingen skillnad om du uttalat dig via någon form av media eller ute i verkliga livet, vad som är sagt är sagt.
Extra tråkigt blir det, som i Alexandras fall, när den offentliga personen yttrar sig yrkesmässigt. Om vi inte ens då kan sära på vad som är offentligt och vad som är privat så verkar det som om att denna nya form av synlighet har tagit integritet ifrån dagens offentligt agerande personer.
Men som Nikke Lindqvist skriver i sitt inlägg Transparens och integritet är inga motsatser (2012) så har transparenta personer gjort ett val. De har valt att synas och höras. Att man är en transparent person behöver inte betyda att man saknar integritet.

Wikipedia (2016) förklarar begreppet integritet som följande:

”Integritet är ett begrepp som innebär frihet från (och/eller avsaknad av) självmotsägelser i handlingar, värderingar, metoder, principer, förväntningar och så vidare. Inom etiken handlar det om ärlighet och sanningshalt. Integritet kan betraktas som motsatsen till hyckleri i den meningen att det ytterst handlar om huruvida något är konsistent eller självmotsägande, exempelvis skall diskussionsparter med (möjligen skenbart) olika värderingar antingen stå för dessa eller också erkänna ett analytisk misstag och justera sin åskådning.

Begreppet integritet kan även syfta på den offentliga personens förmåga att utöva sin makt, ledarskap eller annat inflytande på ett sådant sätt att den inte låter sig påverkas av sina egna intressen och/eller korrumperas.” 

Så till viss del får man räkna med att personer kommer att reagera starkt om man gör som Troy Buswell i Austrailen gjorde. Buswell var en offentlig person som var ansiktet utåt åt en politiskt engagerad grupp men som plötsligt började sniffa på kollegornas stolar och göra sexistiska stön. (The Australian, 2008)
Här är ett fall på en person som är transparent och saknar integritet. Men bristen på integritet är ingen annan än han själv som står för.

Bylund skriver att vi anpassar oss efter de sociala situationer vi befinner oss i. (Bylund, 2013) Vi berättar till exempel inte för arbetskollegan om hemorrojderna som stör, eller om grälet med flickvännen tidigare på morgonen.
Om en främling plötsligt skulle stannat dig ute på stan skulle du troligtvis inte ge ut ditt namn och nummer hur som helst. Skulle samma sak hända på något forum online är chansen desto större att du skulle lämna dina uppgifter.
Detta för att vi tänker precis som Alexandra gjorde när hon uttalade sig om vandaliseringen. Händer det på internet är det inte lika äkta.

Acquisti och Gross studie visar att nästan 77% av de som deltog i deras undersökning inte hade läst Facebooks integritetspolicy. Många av dem trodde även att Facebook inte samlar information om dem från andra källor, oavsett på vilket sätt de använder webbplatsen. (Acquisti & Gross, 2006)
De stora tjänsterna lämnar nu mer över ansvaret kring integritet som ligger i användarnas händer. En grupp användare där majoriteten inte vet hur integritetspolicyn ser ut och som inte bryr sig om vad som händer på internet, för de tror att det inte är äkta.

 

SLUTSATS

Att det som händer utanför våra digitala rum har högre värderingar än det vi gör medialt är ett fel sätt att tänka på. Särskilt med tanke på vilken utveckling vår värld håller på att genomgå. I takt med digitaliseringen har begreppen publikt och privat blandats ihop och vi har fått mycket svårt att skilja mellan de två.
I och med att vi flyttats från fysiska till allt mer digitala rum så ändras våra förutsättningar markant. Med kontext kollaps så har vi inte längre en lika självklar publik och detta måste vi som medieproducenter agera efter.

Visst sitter vi inne på en enorm press och ansvar, där vi både måste uppmuntra till informationsbyte och följa med i utvecklingen, men vi måste också vara äkta inför vår publik och värna om vår integritet.
Att det privata mer och mer blir en del av det mediekonsumenter förväntar sig är offentligt har kommit att bli resultatet av denna medieutveckling vi står inför idag.

Det är upp till oss som medieproducenter att ständigt göra noggranna val. Det gäller först och främst att vi förstår innebörden av digitaliseringen och att vi sedan kan skapa en så bra balans som möjligt mellan vad vi väljer att hålla för oss själva och vad vi väljer att visa. Oavsett om vi befinner oss i fysiska eller digitala rum så får vi får anpassa oss efter de sociala förutsättningar som vi står inför och ständigt sträva efter en hög individuell integritet.

 


 

 

REFERENSER

Acquisti, A & Gross, R. (2006) Imagines Communities Awareness, Information Sharing, and Privacy on the Facebook ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://people.cs.pitt.edu/~chang/265/proj10/zim/imaginedcom.pdf

Boyd, D. (2014) It’s Complicated ;
New Haven + London, Yale University Press. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.danah.org/books/ItsComplicated.pdf

Boyd, D & Marwick, A. (2010) I Tweet Honestly, I Tweet Passionately: Twitter Users, Context Collapse, and the Imagined Audience ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://is.muni.cz/el/1423/jaro2013/ZUR589f/um/marwick_boyd__2010_.pdf

Bylund, M. (2013) Personlig Integritet på nätet ; Stockholm, Fores. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://personligintegritet.se/las-boken/

Duggan, M & Brenner, J. (2012)
The Demographics of Social Media Users – 2012 ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.lateledipenelope.it/public/513cbff2daf54.pdf

Expressen. (2010, 29 december) Grisblod-attack mot bloggerskan Kissie ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.expressen.se/noje/grisblod-attack-mot-bloggerskan-kissie/

Lenemark, C. (2007) Den nya synligheten ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/den-nya-synligheten/

Lindqvist, N. (2012) Transparens och integritet är inga motsatser ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.lindqvist.com/transparens-och-integritet-ar-inga-motsatser/

Nardi, B. Schiano, D. Gumbrecht, M & Swartz, L (2004) Why We Blog ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.artifex.org/~bonnie/pdf/Nardi_why_we_blog.pdf

The Australian. (2008, 29 april) Buswell in ’chair sniffing’ scandal ; [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.news.com.au/national/chair-sniffer-was-in-mock-sexual-ecstasy/story-e6frfkp9-1111116260465

Wikipedia. (2016) Integritet ; [Elektronisk]
Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Integritet