Marknadsföring i digitala medier

Inledning

Företag har länge nått ut till sina kunder och marknadsfört sig på olika sätt. Nu med dagens teknik; med hjälp av sociala medier underlättar det för företag att nå ut till sina kunder och få resultat mycket snabbare. Inte konstigt att många företagare vänder sig till sociala medier då det går att sprida reklam mer effektivt, till exempel genom delningar och ’’likes’’ på Facebook.

I den här studien kommer vi ta oss genom marknadsföringens stora ökning inom sociala medier, varför företag vänder sig till sociala medier som en marknadskanal, samt förstå hur min information är intressant för företag. Är det okej för företag att spåra sina kunder och hur mycket kränks ens personliga integritet av den samlade data som används till marknadsföring i den virtuella världen? Samt diskutera det positiva och negativa kring använding av sociala medier som marknadskanal.

Marknadsföring på Internet

Marknadsföring är något som företag använder för att forma sig själva, sina produkter och tjänster. Det har funnits många olika marknadsföringskanaler som TV, papperstidningar, radio och något som ökat kraftigt under åren; Internet. Företag kan nu direkt kommunicera med sina kunder genom sociala medier. (Lundin & Lundqvist, s.11) Idag använder sig företag allt mer av sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram för att enkelt sprida sina nya produkter och tjänster. Genom till exempel Facebook kan användare dela bilder, video, starta intressegrupper, men framförallt kommunicera med vänner och bekanta, företag och organisationer.

Då som företag har börjat växa i sociala medier, kommer frågan; hur marknadsför sig dem i de olika kanalerna. Det finns många olika metoder till att marknadsföra sig så bra som möjligt. Företag ser till att både göra direkt och indirekt reklam till sin publik. I studien tar jag upp tre olika marknadsförings metoder som företag använder som är exempel på direkt och indirekt reklam.

Personifierad Marknadsföring

Många webbsidor idag använder sig av ’’cookies’’, ett sätt för att spåra sina kunders sökvanor. ’’Cookies’’ kan från första eller tredje part installeras på ens dator första gången du besöker sidan, därefter finns cookien sparad på din dator. Genom detta kan servern hålla reda på besökarnas preferens eller identitet när dem besöker sidan igen. (Sabina Sjölund, s.20)

Personifierad marknadsföring kan oftast vara jobbiga att hantera. Cookies bygger på vad du gör på webben men inte varför du gör det. Ett exempel som Sabina Sjölund tar upp i sin text är att du letar efter en present till sin 12 åriga brorson, eller helt enkelt söker information kring något du jobbar med, allt detta du gör på din datan kan leda till att du får se en personifierad marknadsföring på grund av ditt söknings beteende. (s.21) Data samlas hela tiden över de sidor du besöker och de produkter du tittar på. Detta leder till att du i snarast framtid kommer att se en hel del bakanta produkter marknadsföra åt dig på olika sidor. (Sjölund S, s.22) Detta kan framstå som både postivt och negativt, då du kan hitta saker om de intresse som du har, men också hitta saker som faller i kategorin ’’jag sökte på detta en gång och nu får jag massa spamm om det’’.

I sin text skriver Sjölund om att reklam på internet, personifierad marknadsföring, är riktad reklam är någonting som går emot personers integritet och privatliv, men å andra sidan visar det finnas stora möjligheter med riktad reklam för både företag och konsumenter. (Sjölund S, s.23)

Viral Marketing

När kunder delar och sprider information kring varor, tjänster och företag till deras vänner och bekanta, kallas det för viral marknadsföring. Människor har en belägenhet att lita mer på vänner och bekantas omdömen än vanlig reklam. (Papadopoulou & Hallak, s.6)

Enligt Oliver Hinz, (2011) är denna metod den mest effektiva och billiga marknasföringsmetod för företag. Genom att budskapet sprids på rätt sätt till sina bekanta blir det en högre vinst, samt att denna metod stärker tilliten mellan kunder och företag. (Papadopoulou & Hallak, s.6)

Denna begrepp kan också kallas för ’’virusmarknadsföring’’, på grund av att reklamen sprider sig och förökar sig över Internet på samma sätt som ett virus. Grundtanken med viral marknadsföring är att så snabbt som möjligt sprida sitt budskap. Fördelen här är att Internet har blivit så stor att detta lättare hjälper företag med deras virala marknadsföring mer än tidigare. (Marjamäki & Svensson , s.45)

Ett exempel som Marjamäki & Svensson tar upp i sin text är fallet Pronto communications, Walt Disney (s.49). Som en lansering av den nya utgåvan av Djungelboken startade Walt Disney tävlingen ’’Bananjakten’’, där det fanns gömda bananer på 200 stycken externa Internetsidor.  Internetsidorna som var involverade fick inte något betalt, utan genom de personer som deltog i tävlingen så skapade detta trafik till sidorna vilket sajtägarna tjänade på. Därför var det en fördel för sajtägarna att sprida ordet om tävlingen. Detta kunde göras bland annat genom s.k. ’’banners’’ på olika hemsidor, länkar, e-postmarknadsföring eller att skriva om tävlingen på användares gästböcker. Företaget förklarade senare att tävlingen inte vara huvudmålet, utan det var att få de tävlande att prata med sina vänner och bekanta om filmen och tävlingen i sina bloggar eller andra sociala medier.

’’Vi vet att det är samtalen och tipsen från vänner som oftast leder till köp. Genom att tävlingen kräver lite mer engagemang av målgruppen och att det tar lite tid att komma igenom den får vi målgruppen att vara en del av varumärket och prata om filmen under längre tid’’– Martin Andersson, projektledare på Pronto Communication. (Marjamäki & Svensson , s.45-46)

Denna marknadsföringsmetod skär inte direkt in i en persons integritet, utan detta sprids till en början bland dina kontakter, vilket kan fortsätta att expandera och spridas till andra människor, det blir alltså som ett virus man har svårt att hosta bort.

Stealth Marketing

Stealth marknadsföring är en finansierad försök till att påverka en viss målgrupp genom kommunikation som kan uppfattas som icke-kommersiell. (Marjamäki & Svensson , s.15).

Detta är en metod där företag väljer att ’’viska’’ ut sitt budskap till vissa utvalda människor. Istället för att marknadsföra sig traditionellt; ’’så högt som möjligt’’, väljer istället marknadsföraren speciellt utvalda personer för att sprida sin information. På detta sätt kan man se produkten eller tjänsten fyllas med något tilldragande karaktärsdrag, där kunderna får känslan av att han eller hon upptäckt denna produkt helt själv, utan någon yttre påverkan. Det finns många sätt att utföra detta, till exempel verbalt, eller genom sociala medier, till exempel att en trendsättare visar upp produkten, exempelvis att han eller hon har på sig företagssponsrade kläder, och delar detta genom sociala medier. (Marjamäki & Svensson , s.54)

Felicia Karlström och Linda Söderström skriver om att värdet för sponsring av en person kan samanfattas i tre faktorer; hur känd en person är, vilken typ av attraktionskraft denna har och slutligen hur pass trovärdig individen är. (Karlström F & Söderström L, s.13-14) Att nå ut till personer är en väldigt vanlig metod i sociala medier – där det kan vara kända individer som blir sponsrade av företag, att till exempel bära deras kläder eller annat. Ett vanligt ställe där kläder och modé tar över i sociala medier är exempelvis Instagram. Här får vi möta många så kallade ’’trendsättare’’ som lägger upp bilder från deras vardag, där man bland annat får se vad dem har på sig, äter, dricker, eller vart dem befinner sig. Allt detta kan påverka konsumenterna till att klä, äta och dricka som han eller hon.

Men hur påverkas vi av denna metod av den lag vi har i Sverige? Marknadsföringslagen förklarar: ’’9 § All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar.’’(http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486) De vill säga om du får betalt för något du ska skriva på din blogg – pengar eller produkter – måste det framgå tydligt att det är reklam, annars är detta så kallad dold marknadsföring, eller s.k. ’’smygreklam’’, vilket är olagligt.

Men hur kommer det sig att denna metod fortfarande ändå håller sig aktiv när det finns lag om att smygreklam är olagligt. Hur möter vi all den indirekta reklam? Även om det finns regler, finns det alltid metoder till att gå runt dem. Företag kan bosätta sig i andra länder, där lagen säger annorlunda – och nu för tiden kan man hitta trendsättare överallt. Samt att denna marknadsförings metod handlar inte för det mesta att sälja sina produkter – utan att sprida dem, de vill säga ’’skapa uppmärksamhet’’ – vilket enligt svensk lag är okej. Detta skapar mycket möjligheter för företag att sprida sina budskap.

Sammanfattning

Olika slag av övervakningssystem är något som ökat allt mer i det moderna samhället, där de förekommer i olika skepnader och uppfyller olika funktioner. Visst kan det låta lite negativt när man hör ordet ’’övervakning’’, men övervakning är inte endast ’’spioneri’’ utan kan också vara om de tekniska processer som kan underlätta och skapa mer trygghet i människors vardag.

Jag håller i stor del med om det Sabina Sjölund skrev. Det finns både fördelar och nackdelar i dagens personifierade marknadsförings metod. Det kan visa sig att personer kan känna sig kränkta över denna ’’spioneri’’ som förekommer, men samtidigt är detta ett sätt för företag att lära sig mer om vad sina kunder är ute efter i marknaden och nå ut på bästa möjliga sätt.  Men då kan man också fråga sig, hur långt får företag gå. Ens personliga integritet kommer till fråga och visst är det inte okej att företag ’’spionerar’’ på sina kunder. Gränsen är svår att lägga ut då man egentligen inte vet hur mycket information som går till företag.

Av egen erfarenhet tycker jag att den så kallade Virusmarknadsföringen är något som funkar väldigt bra, speciellt inom sociala medier. Nu för tiden väljer folk att sprida sina produkter eller tjänster genom till exempel Facebook. Om någon privat person vill marknadsföra till exempel en stor fest, så skickar dem inbjudningar till alla sina vänner på Facebook, vilket kan leda till att dem personerna också bjuder in deras egna vänner – de vill säga att detta sprider sig flitigt genom Facebook och därav får dem in fler besökare till festen.

Många kan tycka att marknadsföring på Internet är störande eller påträngande. Men marknadsföring har alltid varit viktigt för företag. Att välja kanaler som TV och radio är något som vi idag är vana vid. Man är mer medveten idag om när man blir utsatt för reklam, vilket nästan händer hela tiden. På grund av detta väljer företag att hitta nya vägar att nå sina kunder. Här är ett citat från Göran Sach:
’’Sociala medier är nya informationskanaler för att nå flera potentiella individer/kunder/användare.’’ (Marjamäki & Svensson, s.62)
Vilket jag håller fullständigt med. Sociala medier har underlättat för både företag och kunder att nå varandra lättare, ge feedback och sälja sina produkter mycket snabbare. På detta vis skapas en så kallad tillit till varandra som innan inte funnits i samma grad.

I den här studien har jag fokuserat på personifierad-, viral-, och stealth marknadsföring. Viral marketing är det som är både billigare och smidigare där marknadsförarna släpper tråden och låter konsumenterna sköta resten. Det går mycket kring en enskild persons agerande. Om personen skulle helt och hållet sluta sända vidare meddelanden så skulle viral marknadsföring sluta funka helt och hållet.

Stealth marknadsföring är det som väckte mest intresse hos mig när jag läste och skrev detta arbete. Frågan kring etik kom upp vid några tillfällen. Den traditionella metoden att marknadsföra sig är att ha de klassiska reklamkampanjer, medan stealth marketing handlar mest om att människor ska påverkas utan att förstå att de blivit påverkade. Denna metod anses inte som en favorit bland många, då dem kan känna sig uttnyttjad som följare. Men många glömmer att bara för att man är en ’’kändis’’ och visar upp produkter, tvingar han eller hon inte personen att köpa produkten. Antagligen har du blivit påverkad på något sätt av denna stealth marketing, där du antingen vill äga samma kläder som han eller hon, inte bryr dig, eller helt enkelt är förskräckt över att någon försöker ’’viska’’ till dig att köpa en produkt.

Dessa tre marknadsförings metoder som jag nämnt går hand i hand. Varje dag gör varje individ reklam för något, varje dag utsätts personer för reklam – både medvetet och undermedvetet. Men för att ingen individ ska känna sig kränkt, eller att ens integritet inte respekteras – måste man hitta en balans kring användandet av sociala medier som marknadsföring. I stället för att ’’viska’’ sina produkter till trendsättare, så kanske man ska hålla sig till att anställa dem officiellt för ett foto, eller varför inte öppna en egen mediekanal för just marknadsföring för kändisar eller liknande. Det finns många sätt att vara mer ’’ärlig’’ för sina konsumenter, och stealth marketing är inte metoden för det. Den är effektiv, men inte öppen. Man kan komma att fråga sig ’’Vem kan jag lita på?’’, i princip så kan man aldrig veta till hundra procent om någon person på sociala medier gör reklam eller inte då det finns företag som fortfarande letar efter kunder för att ’’viska’’ sina budskap till. Ska detta få fortsätta? Eller ska det skärpa sig mer i sociala medier om att man måste skriva om man är sponsrad? Marknadsförarna och konsumenterna är beroende av varandra. Om man ständigt frågar sig vem man kan lita på, så är svaret egentligen ingen. Men samtidigt är det du själv som bestämmer om du köper något eller inte. I stället för att säga att du blivit lurad eller manipulerad, är det bättre att utbilda varandra redan i tidig ålder om marknadsföringens olika metoder inom digitala medier.

Det finns mycket att tänka på kring marknadsföring; reklam, lagar, intergritet, önskemål, budskap, etc. Allt detta vill företag jobba kring på bästa möjliga sätt för att göra sina kunder nöjda. De undermedvetna marknadsföringen som förekommer i dagsläget kan vara svår att skilja från sponsring, eller  en stil och budskap som en person vill förmedla. Rätt eller fel är svårt att svara på. Företag tänker för det mesta på att nå ut till sina kunder och att sälja, antingen produkter eller budskap – det är oftast svårt att skilja på dessa två då de båda förekommer ofta i sociala medier. När man ser en Instagram kändis endast bära Adidas kläder kan man genast tänka sig att den personen har blivit sponsrad att sälja sina produkter. Men det kan också vara att sälja ett budskap eller öka uppmärksamheten kring varumärket på sin blogg– man kan aldrig veta till hundra procent varför en person bestämmer sig för att bära en viss klädstil.

Vår information är alltid intressant för företag, då dem alltid strävar efter att marknadsföra sig på bästa möjliga sätt. Det är då som diskussionen kring ens personliga integritet kommer in och frågan ställs om det är okej för företag att spåra sina kunder. Internet är en unik och växande media plattform och det finns stora möjligheter för båda marknadsförare och konsumenter. Det visar sig att konsumenternas integritet kan några gånger komma till fråga, och självklart måste konsumenternas integritet respekteras. För att se personifierad marknadsföring som en framgång, kan saker bli svårare för företag att marknadsföra sina produkter. Kanske genom en fortsatt utveckling av den personifierade marknadsföringen på Internet så kan vi uppnå en nyare nivå av marknadsföring även där.

Gilda Ahmadniaye


 

Källförteckning

Karlström F., Söderström L., 2016. Moderna nyanser av klassiska allianser. En kvaliativ studie kring digitala influencer-samarbeten. Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:907221/FULLTEXT01.pdf

Lundin J., Lundqvist F., 2010. Sociala medier som marknadsföring – från ett organisationsperspektiv. Tillgänglig på: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23461/1/gupea_2077_23461_1.pdf

Marjamäki T., Svensson H., 2007. Sociala medier – En länk mellan producent och konsument. Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:238489/FULLTEXT01.pdf

Papadopoulou J.,Hallak A., 2015. Sociala mediers påvekerkan på marknadsföring- En studie om varför företag använder sig av sociala medier som marknadskanal. Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:848913/FULLTEXT01.pdf

Sjölund S., 2014. Studerandes attityder till personifierad marknadsföring på Internet. Tillgänglig på: http://theseus32-kk.lib.helsinki.fi/bitstream/handle/10024/74627/Studerandes%20attityder%20till%20personifierad%20marknadsforing%20pa%20internet.pdf?sequence=1

Sveriges Riksdag. Marknadsföringslag (2008:486). Tillgänglig på: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486