LiveLeak

 En amoralitet eller ett steg för yttrandefriheten?

Av Linnéa Bengtsson

images

1. Sammanfattning

Med digitaliseringen sprids idag information fortare än någonsin. Vi lever i ett samhälle där det mesta är tillgängligt och vårt behov av kunskap bara ökar. Detta informationsöverflöd är många gånger på gott och ont. Morbida bilder från krigszoner, olyckor och brottsplatser har under åren blivit vanligare att sprida med hjälp av sidor som LiveLeak. Detta är en fråga om moral och etik då lagarna sällan skyddar oss från den här typen av bildspridning och inte sällan är de som sprider innehållet anonyma. I den här essän behandlar jag frågan om LiveLeak, bilddelning och dess moraliska samt juridiska aspekter.

 

2.       Inledning

Ett överflöd av information, ett hav av kunskap. Det är vad människor i dagens moderna samhälle har tillgång till tack vare internet som ger oss möjlighet att från våra skärmar se världens alla hörn. I en fungerande demokrati är en viktig grundpelare att medborgarna har tillgång till information för att kunna delta i den demokratiska debatten samt samhällsprocessen. Media är en central del inom demokratin och censur är det som begränsar yttrandefriheten. Frågan är vad som är yttrandefrihet och vad som är moraliskt fel.

År 2006 den 31 november grundades en webbplats av brittiska Hayden Hewitt m.fl. där människor hade möjlighet att ladda upp och dela filmklipp med varandra. Denna videotjänst fick namnet LiveLeak och har under sina snart tio aktiva år skapat oräkneliga kontroverser inom media. Mycket av LiveLeak’s innehåll är både våldsamt och kan ses som anstötligt då kontroversiella filmer på bland annat Saddam Husseins avrättning har läckts.  (Cömleki, F)

Sidan kan betraktas som en webbplats där medborgarjournalistiken står i centrum. Deras marknadsförande motto blev ”redefining media” och snart efter sidans uppstart började det delas videoklipp av krig, brott, underhållning och politik med mera. (Cömleki, F) Hayden Hewitt ombads, men nekade till att ta ner filmerna då han ansåg att det som visades var sanningen och allmänheten bör veta vad som händer i deras omvärld.

Jag kommer i den här artikeln se till ett moraliskt perspektiv, finns det något syfte med den här typen av kontroversiell media? Är det vår mänskliga rättighet att ha tillgång till allt som försiggår i världen eller finns det en gräns på vad som är moraliskt rätt att visa? Jag kommer även att se till samtliga lagar om fotografering samt filmning och hur detta innehåll får spridas.

 

 

3.       Resultat

3.1 LiveLeak’s kontroverser

Mycket stötande innehåll har laddats upp på den omstridda webbsidan. Bland annat tortyrscener från Abu Ghraib-fängelset i Bagdad, scener som ansågs så pass makabra att man valde att inte visa dem i vanliga nyheter. Dessa filmer visade exempelvis hur fångar blev våldtagna, fick händer och tungor avklippta samt blev på annat sätt torterade av amerikanska soldater .

År 2007 läckte ännu ett filmklipp, den här gången den inofficiella videon på Saddam Husseins avrättning. En till och med råare och ”verkligare” version än den officiella, vilket blev otroligt uppmärksammat av allmänheten. Denna uppståndelse har av många betraktas som ett förklätt hot för att nyttja den här typen av media för ett politikkritiskt syfte. (Orton, K 2013)

Samma år meddelade Vita husets före detta pressekreterare, Tony Snow, att bara månader senare skulle amerikanska soldater vara utrustade med egna kameror för att ha möjlighet att dela sina egna upplevelser på sidor som LiveLeak. Detta för att världen skulle få se vad som verkligen försiggick. Snow menade på att denna typ av information skulle bli mer sanningsenlig än vad som vanligtvis visas upp av journalister.  (Orton, K 2013)

År 2007 den 30:de juli laddades ännu en video upp som även denna skulle komma att bli oerhört omtalad. Det var det brittiska public service företaget BBC:s tv-program Panorama som visade i ett inslag, Scientology and me, hur unga människor blev överfallna och slagna medvetslösa. Dessa videos blev snart uppladdade på LiveLeak och Panorama ombad grundaren att ta ner materialet men som tidigare nämnt nekade han till denna förfrågan. (Wikipedia, 2016)

I mars 2008 kom nästa uppståndelse då den islamfobiska filmen Fitna, gjord av den holländska politikern Geert Wilders, laddades upp på webbsidan. LiveLeak säger sig vara opartiska i bemötandet gentemot medlemmar samt innehåll då alla har rätten till yttrandefrihet (inom ramarna för sitens regler), oavsett om innehållet går emot deras egna, personliga värderingar. Fitna togs dock ner efter hot mot LiveLeaks personal men laddades återigen upp då säkerheten hade förstärks. I år, första april togs den ner igen men denna gång på grund utav upphovsrättsliga skäl men ska enligt LiveLeak laddas upp snart igen. (Orton K, 2013)

När USA förberedde inför ett militärt ingripande i Syrien använde de sig av kommersiell media för att sprida en medvetenhet om situationen. LiveLeaks användare tyckte informationen som media spred var vinklad och började arbeta emot detta scenario genom att ladda upp avrättningsvideos på syrianska medborgare. Dessa videos kom att påverka det militära ingripandet och ändrade allmänhetens syn på att det skulle vara ett krig för demokrati. Med detta kan man dra slutsatser om hur LiveLeak, som säger sig vara en opartisk sida, ibland omedvetet tar sida inom politiska debatter och även påverkar sina användare. (Cömleki, F)

 

3.2 Etiska regler inom media

3.3 Kommersiell journalism

Hur kan media då fastlägga vad som är moraliskt rätt att visa? Detta är en fråga kluven mellan yttrandefriheten och etiska aspekter. Etikens gränser förändras över tiden, utvecklas och inkluderar fler gruppers perspektiv. Frågor som våld mot kvinnor, HBTQ-personers rättigheter, djurplågeri och miljö var sådant som förr ignorerades i den etiska debatten. Etik är en konstant diskussion och ett projekt som aldrig färdigställs. Inom journalismen är detta således en extra essentiell fråga som måste vara central i alla lägen. Även fast något är juridiskt lagligt att publicera, är det inte alltid nödvändigtvis moraliskt rätt. En väsentlig del inom journalismetiken är att fastställa hur existerande normer tillämpas inom samtidens etiska huvudfrågor.

Några av de aktuella diskussionerna inkluderar följande:

 Bedrägeri och förfalskning: Bör journalister ha rätten att ljuga om sin identitet eller använda dold teknologi, såsom kameror eller röstinspelare, för att få information?

Speciella situationer: Hur bör journalister rapportera om gisslantagningar, självmordsförsök och andra händelser som kan förvärra situationen?

Grafiskt material och bildmanipulation: När bör journalister publicera bilder som kan anses vara makabra och stötande? När blir dessa bilder exploaterande för personerna bilderna framställer?

Etik mellan olika medietyper: Bör reglerna för vanlig journalistik även tillämpas på internetmedia och medborgarjournalistik? (Jorgensen K, 2009)

Dessa är frågor som berör LiveLeaks val av bemötande till vilket sorts material som är okej att visa. Inom vanlig media finns det etiska regler för hur information ska nyttjas samt publiceras. Till exempel bör man vara noggrann med att visa offer för brott största möjliga hänsyn, beakta upphovsrätten med dess citatregler och fotorätten, samt visa hänsyn vid anskaffning av bildmaterial. (Dahlgren P, 2006)

 

3.4 Medborgarjournalism

Inom medborgarjournalistiken finns det några liknande etiska riktlinjer, såsom att man ska vara ärlig, rättvis samt inte orsaka onödigt lidande för dem inblandade. De som engagerar sig i medborgarjournalistik vill många gånger ha rättigheter som vanliga journalister men samtidigt behålla sin anonymitet samt utnyttja internets frihet. Uppståndelsen av medborgarjournalistik försummar ofta det faktum att medborgarnas delaktighet inte är bra om den inte är etiskt rätt. Fokusen ligger dock mer centralt på huruvida medborgarjournalistik är ett positivt fenomen för vår yttrandefrihet hellre än att ifrågasätta det etiska värdet i det som läggs upp. Onlinekommunikationens reproducerbarhet och anonymitet väcker nya etiska problem och kan kräva mer övervägande och reflektion av människorna som sprider information online. (Roberts J, 2013)

Avrättningen av den amerikanska journalisten James Foley år 2014, filmades och spreds av den islamistiska terrororganisationen IS, bland annat på Youtube, Twitter och LiveLeak. Denna film togs snabbt ner av samtliga webbsidor och Twitter bannade de som spred filmklippet på siten. Youtube tillåter videos med våldsamt innehåll om de uppnår ett dokumentärt eller utbildande syfte. (Willams L, 2014) Även LiveLeak valde att ta ner videon trots sina tidigare uttalanden om yttrandefrihet då de aktivt valt att inte sprida material från IS. (Wikipedia, 2016)

Vilken information har vi som publik rätt till? Har vi ett behov av att se dödsscener och våld i  media? Att ladda upp bildmaterial på en privatperson kan inkräkta på dennes privatliv och värdighet, speciellt om innehållet visar upp personen i ett kränkande ljus. Nyhetsvärdet av en dödsscen motsätter sig i frågan om mänskligt privatliv och värdighet eftersom att man exponerar dessa människor i deras svåraste stunder. Att blotta en människa på detta sätt endast för att dennes död inträffade på offentlig plats är otillräcklig grund för att kränka dennes integritet och värdighet. Har man råkat ut för något så förskräckligt har man fortfarande rätten till sitt privatliv och detta bör inte ignoreras på grund av allmänhetens rätt att veta. Även de anhörigas känslor bör tas i beaktande vid denna typ av situationer. Svårigheten är dock att dölja denna typ av händelser för en visuell exponering. (Morse T, 2014)

 

 

3.5 Juridiskt rätt?

 

3.6 Svensk lag

Bestämmelserna om vad som är lagligt att filma, se och dela online kan vara en komplex fråga med många kryphål och undantag.

Idag är allt material på internet legtalt att titta på så länge dess källa är laglig. Människor har på så vis rätt att streama film, samt titta på videos uppladdade på sidor som LiveLeak med våldsamt innehåll. (Fagerström N, 2015) Att filma på offentlig plats är i Sverige även detta lagligt, det finns heller inget krav för samtycke så länge det inte är privat mark. Det är dock olagligt att smygfilma med ljud, vilket innebär att samtliga som är med på filmen inte har gett sitt medgivande för att bli filmade. Om man i smyg fotar eller filmar en person och sedan delar materialet på sociala medier i syfte att kränka personen kan det strida mot personuppgiftslagen. Detta är straffbart om det rör sig om spridning av känsliga uppgifter. Till detta räknas bland annat politisk åskådning, hälsa samt sexuell läggning. Många gånger är det endast spridningen och inte fotograferingen som är olaglig, dock finns det samtliga undantag. Lagen om kränkande fotografering menar att själva handlingen är kränkande om den inträffar i hemlighet eller utan personens medgivande i privat miljö.

Det finns även undantag för spridning av material, även i dem situationer innehållet kränker personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen gäller ej om bilderna endast ska användas till privat bruk, inte heller till journalistiska ändamål. Är materialets syfte att väcka opinion om till exempel missförhållanden är det legalt att sprida informationen, detta gäller alla människor och inte endast journalister. (Korbutiak J, 2016)

 

3.7 Brittisk lag

Då Hayden Hewitt är brittisk medborgare kan vi även se till Storbritanniens lagar om fotografering och filmning.

Det är är det lagligt att fotografera vem som helst som vistas på allmän plats. Generellt sett är det även relativt fritt att fotografera på privat egendom. Det är upp till ägarna av marken att själva uttrycka om det är okej eller inte. Kränkande och aggressiv filmning av en individ oavsett var denne befinner sig kan räknas som trakasserier. Det är även olagligt att fotografera personer under en rättegång, inkluderat domaren och jurymedlemmar. Att fotografera någon från försvarsstyrkan, polisen samt ordningsvakter bryter mot the Counter-Terrorism Act, detta gäller ej journalister m.fl.

Det är heller inte tillåtet att fotografera något som kan användas vid ett terrorbrott. I Storbritannien finns det även en lag om rätten till privatliv som kan brytas mot i vissa situationer då personen i fråga blir fotograferad samt filmad. (Wikipedia, 2016)

 

4. Diskussion

Rättigheter och lagar varierar från land till land, stat till stat. Det är därmed en mycket invecklad fråga vad som är juridiskt rätt och inte. Jag har i min undersökning försökt att finna information om lagar och bestämmelser från, inte endast Sverige och Storbritannien, utan även Irak, USA och gemensamma bestämmelser om krigsfotografering. USA:s lagar varierar som mycket annat beroende på i vilken delstat man befinner sig i. Dock är många av grundlagarna detsamma som Sveriges, som bestämmelserna om fotografering på allmän samt privat mark. I det jag läser märker jag att det många gånger finns kryphål för dessa bestämmelser, som till exempel det journalistiska värdet som kan göra en illegal bild legal. Lagar om fotografering vid krigszoner var en tvetydig historia som för mig var svår att sätta fingret på, vad är lagligt och vad är inte? Mest handlade detta om etiska frågor, vi får ställa oss mot tanken om vad som är rätt och vad som är fel och skapa vår egen bild av dilemmat.

Att filma en olycka, krigssituation och dylikt där någon eller flera dör är en moralisk och svår diskussion.

I både USA och Storbritannien kan fotografering och filmning av en annan människa utan samtycke, kränka lagen om the right to privacy. Frågan är om denna rättighet upphör dagen då man dör? I vilket fall som helst har människorna på filmen oftast anhöriga, är detta även en fråga om deras rättigheter att slippa ha en familjemedlems död sprida sig viralt på internet?

År 2006, Kalifornien, var 18-åriga Nikki Catsouras med om en bilolycka efter att hon lånat sin pappas bil utan tillåtelse. Nikki dog direkt och 18-åringens avlidna kropp fotograferades av poliser. Dessa bilder läcktes av samma poliser och finns idag även på LiveLeak. Människor började efter olyckan i, Nikkis namn att maila fotona till hennes familj. Familjen kom sedan att stämma polismännen med argumentet att även en död person har rätten till sitt privatliv och med detta vann de rättegången. Hovrätten konstaterade dock att i liknande situationer har inte den döde några rättigheter, de levande har inte heller rätten att tala för dem döda. (Cernovich, M)

Nej, vi kan inte föra de dödas röster men vi kan föra våra egna. Detta var i mina ögon inte endast ett brott mot Nikki, utan framförallt hennes familj som blev trakasserade med sådant sorts bildmaterial under fruktansvärda omständigheter. Dokumentation av brottsplatser samt olyckshändelser bör hållas bör hållas innanför professionella ramar och aldrig läckas ut till allmänheten. Den stora massan har ingen rätt att se eller ha tillgång till sådana bilder, det har inget nyhets- eller undervisningsvärde utan är bara rent av omoraliskt och makabert.

Ser vi till händelserna från Abu Ghraib-fängelset var det extremt kränkande för offren att dessa bilder läcktes. Dock kunde materialet användas som bevis för soldaterna som begått dessa brott. I sådana scenarion är situationen annorlunda, här är det en fråga om rättsliga beslut. Var det oetiskt material som läcktes? Ja men hade detta material ett värde och syfte? Ja, med dessa bilder kunde man ge dem utsatta rättvisa. Information som kan användas som bevismaterial, oavsett det oetiska innehållet, är något som bör komma ut. Att sprida våldsamma bilder på sidor som LiveLeak är möjligtvis inte det ultimata tillvägagångssättet för att få ut information vid sådana företeelser, dock är det kanske ibland det enda sättet. Jag kan tycka att den typen av innehåll kan tas ner när rättsprocessen är över men tyvärr är det inte så verkligheten fungerar. Vi kan inte styra internets innehåll. Självklart bör vi ha en insikt till vad som händer i världen men vi kan som tidigare nämnt inte kränka personers rätt till privatliv med personers rätt att veta. Det finns annat sätt att sprida information på, möjligtvis inte på ett lika grafiskt och anstötligt sätt men frågan är då om denna typ av informationsspridning är nödvändig för omvärldens allmänvetande? Många gånger tror jag inte det handlar om det nyhetsmässiga värdet, utan det handlar om information som tilltalar människors morbida sidor.

 

5.       Källförteckning

Cernovish M, (2010), Nikki Catsouras: Elevating the Dead’s Right to Privacy Over the Living’s Right to Free Speech, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.crimeandfederalism.com/2010/01/nikki-catsouras-do-the-dead-have-a-right-to-privacy.html Hämtad: 2016-06-01

Cömleki, F, m.fl. (2015), An alternative media experience: LiveLeak, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.academia.edu/9801471/An_Alternative_Media_Experience_LiveLeak

Hämtad: 2016-05-25

Dahlgren P, (2006), Etiska regler för press, radio och TV, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.voodoofilm.org/artikel/pressens-etiska-regler Hämtad: 2016-06-01

Jorgensen, K, (2009), The handbook of journalism studies, New York: Taylor and Francis, Tillgänglig: http://www.rasaneh.org/Images/News/AtachFile/30-9-1390/FILE634600594129473750.pdf Hämtad: 2016-06-01

Korbutiak J, (2016), Så säger lagen om smygfilmning, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.unt.se/uppland/uppsala/sa-sager-lagen-om-smygfilmning-4081701.aspx Hämtad: 2016-06-01

Orton, K m.fl. (2013), Digital Sociology: Critical Perspectives, [Elektronisk], Palgrave Macmillian, Tillgänglig: https://books.google.se/books?id=GdTQAQAAQBAJ&pg=PA165&lpg=PA165&dq=liveleak+founders&source=bl&ots=Y8Sg_OQbC-&sig=tzIVbQn2Wj5qiZlw4Fpr48BTOdA&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj6xZfP6ffMAhVHiywKHcgpCSc4ChDoAQgaMAA#v=onepage&q=liveleak%20founders&f=false

Hämtad: 2016-05-26

Roberts J, (2013), Ethics of Citizen Journalism Sites, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.academia.edu/2291679/Ethics_of_Citizen_Journalism_Sites Hämtad: 2016-06-01

Morse, T, (2013), Covering the dead – Death images in Israeli newpapers and praxis, [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.tandfonline.com.ezproxy.server.hv.se/doi/abs/10.1080/1461670X.2013.783295#aHR0cDovL3d3dy50YW5kZm9ubGluZS5jb20uZXpwcm94eS5zZXJ2ZXIuaHYuc2UvZG9pL3BkZi8xMC4xMDgwLzE0NjE2NzBYLjIwMTMuNzgzMjk1QEBAMA==
Hämtad: 2016-06-01

Wikipedia (2016), LiveLeak, [Elektronisk], Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/LiveLeak Hämtad: 2016-06-01

Wikipedia (2016), James Foley (journalist), [Elektronisk], Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/James_Foley_(journalist) Hämtad: 2016-06-01

Wikipedia (2016), Photography and the law, [Elektronisk], Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/Photography_and_the_law
Hämtad: 2016-06-01