Jobbintervju 2016, helt i onödan?

Av: Amanda Ljunggren


innehåll

1.Abstract
1.1 Inledning
1.2Litteraturstudie
1.3Diskussion
1.4 Slutsats
1.5 Källförteckning

 

Abstract
I det digitaliserade samhälle vi lever i idag använder en stor del av oss sociala medier. Det gör det lätt för oss att hålla kontakt med våra nära och kära, och ta del utav händelser som våra vänner delar med sig utav. Samtidigt utgör sociala medier ett hot idag. Vår integritet är i vissa fall helt oskyddad och användandet utav sociala medier har i vissa fall konsekvenser.

Introduktion

Allt fler människor använder sig utav någon typ utav socialt media så som Facebook, Twitter, blogg eller Instagram. Vi lever i ett digitaliserat samhälle, och trots att vi blir mer och mer medvetna om de spåren vi lämnar efter oss på internet finns det fortfarande många aspekter som vi inte tänker på när vi interagerar i sociala nätverk. Det är till exempel inte helt ovanligt idag att arbetsgivare googlar en efter en arbetsintervju, för att ta reda på mer om personen i fråga. Men är det helt rätt, att en kanske ska få lida för en ”like” man inte tänkte igenom för två år sedan, eller att ens politiska värderingar, sexuella läggning eller kompiskrets kan få en opartisk arbetsgivare att tänka om när de anställer nya medarbetare? Syftet med denna Essän är att förstå vad arbetsgivare tittar på vid en rekrytering i dagens samhälle, när de inte längre bara har ett CV eller en intervju att gå på utan ett helt socialt nätverk på internet. Betyder det man gör på internet som privatperson någonting för rekryteraren? Och i sådana fall, kommer det i framtiden tvinga fram ett mer reflekterande användande utav sociala medier, där privatpersoner får lära sig att ta kontroll över sina kanaler och strategiskt utnyttja dessa till sin fördel vid en eventuell granskning?

litteraturstudie

Enligt Johanna Rovira (2015) har en ny undersökning visat att så mycket som 7 av 10 arbetsgivare idag googlar sina arbetssökare, och utav dessa har dessutom 3 av 10 erkänt att de någon gång valt bort en arbetssökare på grund utav vad de sett vid en sökning på internet.

Philip L.Roth, Philip Bobko, Chad H. Van Iddekinge och Jason B. Thatcher (2016) Nämner att det inte heller är så enkelt som att man låser sina privata konton, som till exempel Facebook, så att endast vänner kan se innehållet på sidan då företag ofta finner detta misstänksamt ”The lack of information causes assessors to set the value of unknown information at some subjectively determined average level. The associated uncertainty often leads to incorporation of an additional “devaluation parameter.” For example, applicants who do not have information on their SM sites about attention to detail might be perceived as being below average on this attribute. ” – L. Roth, Bobko, H. Van Iddekinge, B. Jason,. (2016, p.274)

För att dra en parallell till detta menar de på att enligt en undersökning där rekryteraren ställde en fråga till den sökande där frågan löd om de tidigare har varit dömda och de fick som alternativ att svara antingen nej, ja med en förklaring eller blankt svar så var det lika illa att lämna ett blankt svar som ett ja. Med andra ord är utebliven information nästan lika illa som dålig information och detta gäller även användandet utav sociala medier.
De skriver även om det så kallade ”positive-negative asymmetry effect” som innebär att den negativa informationen de hittar väger mycket tyngre än de positiva. Så om en har en bra Googlesökning, eller ett professionellt och städat flöde på Facebook som överlag är positivt så kan en enda negativ sökträff ta över alla de bra träffarna. (2016)

Vid det laget man är medveten om detta, både hur vanligt det är att man blir googlad och hur viktigt det är hur man framstår på sociala medier så kan det ändå vara för sent för att återställa allting. Det vill säga att om en skulle vilja göra en ”nystart” på internet så är det inte säkert man lyckas. Alex Pentland (2013) berättar om de digitala spåren vi ständigt lämnar efter oss när vi interagerar med internet. Han beskriver det som att vi lämnar digitala brödsmulor efter oss konstant. Med andra ord att allting i dagens digitaliserade samhälle kan snappas upp. Till exempel de samtal vi ringer, de personer vi chattar med och de saker vi handlar över internet – allting finns någonstans kvar. Han menar då på att dessa brödsmulor vi lämnar berättar en mer exakt sanning om oss själva än det vi faktiskt väljer att berätta för folk.
”The digital breadcrumbs we leave behind as we go about our daily lives—which reveal more about us than anything we choose to disclose—provide a powerful tool for addressing social problems. ” – Pentland (2013, p.34)

Trots att det Pentland skriver om inte handlar om just rekryteringsprocesser anser jag ändå att det är väldigt relevant till ämnet, att ha förståelse för vilka konsekvenser det kan ge att publicera ”fel” saker på internet, då dessa riskerar att finnas kvar för en lång tid, och i vissa fall till och med utan att vi är medvetna om det.

Teri Root och Sandra McKay (2014) undersöker varför företag väljer att kolla upp en på sociala medier vid en rekryteringsprocess och fick då svaret att de först och främst kollar upp så att kandidaterna representerar sig själv på ett professionellt sätt, för att se att de passar bra in i företagets arbetsklimat, för att ta reda på mer om kandidatens kompetenser och slutligen för att leta efter anledningar att inte anställa personen i fråga. De menar på att sociala medier idag är en stark kommunikationskälla och att man kan lära sig väldigt mycket om en person bara genom att se vem personen väljer att vara på sociala medier. I en undersökning skriver Root och Mckay (2014) att hela 70% av företagen de frågade erkände att de någon gång hade avvisat kandidater på grund utav vad de hittat på sociala medier. Alkohol och drogrelaterade inlägg och bilder var det vanligaste, men även om kandidaten någonstans pratat illa om en gammal chef, lagt upp olämpliga bilder eller skrivit negativa eller diskriminerande saker om andra människor.

Samtidigt nämner de att mot de 70% som någon gång nekat någon jobb efter en googling så menar de att 85% av företagen de frågade istället hade blivit influerade så pass positivt av en googling att de hade anställt personen, så man kan absolut se det positivt att företagen googlar en också. Här handlar det om man har hittat att kandidaten någon gång har arbetat som volontär, eller om den visar på kreativitet och håller en god ton i sociala medier.

Root och Mckay (2014) undersöker även hur medvetna studenter är om att företag kollar upp en på sociala medier och skriver att 93% av studenterna sa att de använde Facebook varav 56,7% av dessa hade sin profil inställd som privat så att bara deras vänner kunde se innehållet på profilen. 9.9% hade sin profil helt öppen för alla och 6.9% var osäker på vad deras sekretessinställning stod på. Resten svarade att de skräddarsydde sina inställningar inlägg efter inlägg. Av dessa 93% studenter svarade hela 80% att de var ganska, eller väldigt säkra på att de någon gång skulle bli googlade utav företag, och kunde på det viset ha det i åtanke varje gång de gjorde inlägg på Facebook. (2014)

diskussion

Vi lever i ett samhälle då både privatpersoner och företag har stor nytta utav internet och sociala medier och jag tror att det är oerhört viktigt att båda sidorna använder det med försiktighet och eftertanke. Genom denna undersökning har jag fått större förståelse för vad det är företag kollar på, och även hur stora procent det är som faktiskt gör det. Som privatperson ställt man inför ett val, där man själv kan välja hur man skall framstå på sociala medier. Vem är min ‘imagined audience?’ Dvs. Vem är min tänkta publik, men riktar jag inläggen till? Det är nog väldigt viktigt idag att man funderar på det, vem man faktiskt skriver till när man gör ett vanligt inlägg. Är det mina närmaste vänner som ska se detta, är det chefen, eller kollegorna?

Jag tror vi måste dels vara medvetna om konsekvenserna som kan bli av att vi skrivet eller laddar upp olämpliga saker på våra sociala medier, samtidigt som företagen som kollar upp oss får ta vissa saker med en nypa salt. Skulle det ligga uppe en bild ifrån ett festsammanhang där man kan se alkohol på bilden, så bör inte det påverka deras syn på en som kandidat till ett jobb. Först när de kan börja anta att man har en väldigt osund livsstil där alkohol förekommer ofta bör de få lov att se det negativt. Eller om man skriver ett skämtsamt inlägg som är riktat till någon som står en nära, så ska inte det betyda att man är oseriös/oprofessionell i andra sammanhang. Både privatpersoner och företag måste kunna skilja på privatliv och arbete för att ‘job screening’ skall kunna fungera på ett rättvist sätt.

Men på samma sätt som att vissa dåliga sökträffar kan påverka oss negativt framkommer det ju även att man kan vända på det, och använda sociala medier på ett sådant sätt som ger en positiv inverkan på de företag som googlar en. Om jag ägnar varje inlägg några sekunders tanke, där jag formulerar mig snyggt, visar på god anda och bra kreativitet så kan det leda till något positivt.

Det blir allt vanligare att sociala medier används vid en rekryteringsprocess och det bör leda till att fler och fler blir medvetna om det och kan vända det till sin fördel. Om några år kanske alla som använder sociala medier har ett smartare tänk och en mer professionell inställning till användandet utav sociala medier och på så sätt kan man börja marknadsföra sig själv. Sedan tror jag att det är viktigt samtidigt att man använder det på ett ärligt sätt, både mot sig själv och mot andra för att man skall kunna få en klar bild om människan bakom profilen för att undvika framtida missförstånd.

Samtidigt kan jag tycka att det är fel utav företagen – Facebook till exempel, att inte ha ett stängt konto från det att man skapar sin profil. I dagsläget fungerar det så på så gott som alla sociala medier att sekretessinställningarna står som helt öppna då man skapar ett konto. Många skapar konton för första gången och är kanske inte fullt så medvetna om hur det fungerar med sekretess. Jag hade gärna velat se att inställningarna från det att man startar istället var stängda, så att man aktivt fått gå in och göra de öppna för allmänheten om det nu är det man vill. Nu känns det nästan som att man blir ”lurad” att ha en sida öppen för allmänheten om man inte direkt går in och ändrar och tänker på detta.

Företagen bör ha en klar policy om hur ‘job screening’ får gå tillväga för att det skall bli en rättvis bedömning. På samma sätt som att vi som använder sociala medier kan nekas jobb om det framkommer att vi diskriminerar eller nedvärderar andra människor så får det inte ske åt andra hållet. Den som håller i rekryteringen bör med andra ord vara helt opartisk och inte välja bort en kandidat på grund utav etniskt ursprung, religion, sexuell läggning eller politiska åsikter utan de får vara professionellt åt båda hållen. Kan man se över och kontrollera att det sköts korrekt kan denna typ utav rekrytering vara gynnsam för båda parter.

Ett verkligt möte mellan rekryterare och kandidat bör fortfarande vara det primära då kandidaten får en chans att visa upp sin professionella sida och lämna det privata hemma. Sociala medier kan då vara ett bra komplement till intervjun, då rekryteraren får en bra överblick i vem personen är, samtidigt som kandidaten kan använda sociala medier till att stärka sina goda sidor.

Slutsats.
Det är tydligt att den information ett företag tillhandahåller under en Googling av en jobbsökande påverkar dem i sitt val angående anställning. Utifrån den information de hittar kan de ställa sig antingen positivt eller negativt till den sökande. Vi har lärt oss att den negativa sökträffen väger tyngre än den positiva, men även att fler ungdomar är medvetna om att de troligtvis kommer att kollas upp på sina sociala medier och därför kan ta ställning utifrån det. I framtiden tror jag de flesta kommer att använda sina sociala medier i ett mer marknadsförande syfte och reflektera över vad som bör synas för alla eller inte.

källförteckning


L. Roth, P. Bobko,P. H. Van Iddekinge, C. B. Jason,J. (2016) ‘Social Media in Employee-Selection-Related Decisions: A Research Agenda for Uncharted Territory’, Journal of Management Vol. 42 No. 1
[elektronisk]
Tillgänglig:
http://jom.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/42/1/269.full.pdf+html

Pentland, A. (2013) ”The data driven society” scientific american.
[elektronisk]
Tillgänglig: http://connection.mit.edu/wp-content/uploads/sites/29/2015/01/Pentland-SciAmerican-Data-Driven-Society.pdf (2016-05-23)

Root, T. McKay,S. (2014) ‘Student Awareness of the Use of Social

Media Screening by Prospective Employers’, Journal of Education for Business, 89:4, 202-206,
[elektronisk]
Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08832323.2013.848832
(2016-05-27)



Rovira, J. (2015) ”Du googlas när du söker jobb”
[elektronisk]
Tillgänlig: http://www.kollega.se/du-googlas-nar-du-soker-jobb (2016-05-23)