Full integritet på nätet. En möjlig strävan?

Av: Marcus Alfredsson – DIM-15

Abstract

Internetanvändningen är vanlig hos människor. Vi är ett digitaliserat samhälle och använder oss av internet dagligen. Den teknologiska utvecklingen har gjort det lättare att gå in på nätet mycket tack vare verktyg som surfplattor och mobiltelefoner. Den personliga integriteten blir alltmer svår att bibehålla just för internets stora inflytande och det kan uppstå en hel del risker som kan bli ganska allvarliga. Inte helt problemfritt med andra ord. Syftet med arbetet är att få en tydligare bild om full integritet på nätet faktiskt är möjligt. Det kan uppnås till viss del i framtiden, men i nulägget ser det inte ut som en möjlig strävan.

Inledning

Idag är många människor ute på internet. Ung som gammal besöker vi det någon gång i våra liv med olika syften. Många använder det i arbetslivet och andra med nöjessyfte. Vissa läser tidningen på nätet vilket är en stor faktor till att läsning på papperstidningar har minskat så kraftigt.

Många använder internet helt enkelt, och ofta stöter vi här på situationer där integritet är en viktig fråga, exempelvis när vi skapar konton på olika webbsidor. Man är inte alltid helt skyddad och det har uppstått situationer som faktiskt är ganska allvarliga.

Det finns risker, och eftersom att så många människor använder internet dagligen samt att det inte är helt säkert vad det gäller den personliga integriteten, är detta ett intressant ämne att diskutera. Syftet är att få en tydligare bild: Kommer vår integritet på nätet någonsin vara helt säker dvs. är full integritet en möjlig strävan?

Texten är disponerad genom först ovanstående abstract och inledning, därefter resultat vilket innehåller diskussioner utifrån fakta och egna resonemang. Nästkommande diskussionsdel följer det mer subjektiva hållet dvs. mina egna åsikter. I avslutningen redogörs slutsatsen och det hela avslutas med en referenslista.

Resultat

Vad är personlig integritet?

Man kan först fråga sig vad integritet är. I ”Svenska Akademiens Ordlista”, SAOL 13 (2006, s. 389) förklaras begreppet som ett ”orubbat tillstånd; okränkbarhet; oberoende”, vilket det just är. Att man kan känna sig säker på att ens integritet inte blir kränkt.

Personlig integritet går i samma spår. Enligt lagen.nu är det ”den enskildes rätt att kontrollera vem som kan få tillgång till dennes privata information” (Lagen.nu). Jag tolkar det på likvärdigt sätt.

Med full integritet på nätet menar jag att man har total kontroll över vad om sig själv ligger ute. Det kan vara allt från personuppgifter till bilder på sig själv. Privata ting med andra ord. Det innebär också att man har full kontroll så att eventuella risker såsom hackning och identitetsstöld kan undvikas.

Det finns en annan viktig aspekt att tänka på. I den vetenskapliga artikeln ”Self-exposure and exposure of the self: informational privacy and the presentation of identity” påpekar författaren Shoemaker (2010, s. 3) att vår möjlighet att bibehålla privat information har i och med teknologins utveckling blivit svårare dels genom datorer, men även genom mer simpla ting som att visa rabattkuponger i mataffären, beställa pizza, ansöka om lån eller jobb, använda bank eller kreditkort m.m. Han menar på att vart vi än går, samlas små bitar av vår personliga data. Det sker alltså inte endast på internet, som är det jag fördjupar mig i det här arbetet, utan det sker likaså i det verkliga livet, dvs. utanför internets värld.

Bylund (2013, s. 37) är inne på samma spår i sin bok ”Personlig integritet på nätet”. Han menar att personlig integritet har flera perspektiv, flera betydelser. Två exempel är fysisk integritet som han påstår kan hotas exempelvis genom polisingripanden och smygfotografering i omklädningsrum, och finansiell integritet som är när viss information kan hota en persons ekonomi. Utifrån vad båda författarna här har skrivit kan man tolka som nämnt ovan att personlig integritet inte endast gäller på nätet utan likaså rent fysiskt, i det verkliga livet. Båda är hotade. Internet och det fysiska livet är två perspektiv som är viktiga att skilja på just för att innebörden är såpass annorlunda.

Internets inflytande

Som Shoemaker (2010, s. 3) ovan nämner i sin artikel är det den teknologiska utvecklingen som gjort det svårare för oss människor att bibehålla privat information till oss själva, och rent personligen delar jag samma åsikt som honom. Då Shoemaker nämner att datorer är en stor orsak och inte uttryckligen internet kan man ändå, själv tolka utifrån det som han skriver, att internet också är en orsak. För mig beror det just främst på internets stora inflytande.

Författaren Jeffery (2009, s. 313) redogör likt Shoemaker i sin vetenskapliga artikel ”The internet of things: The Death of a traditional database?” för hur internet försvårar möjligheten att hålla sig privat, utan någon risk att rubba den personliga integriteten.

Dessa två artiklar får mig att tänka på tiden när internet inte hade en lika dominerande roll i samhället som den har nu. Visserligen har det under större delen av mitt liv varit populärt men jag märker en tydlig skillnad på hur internetanvändningen såg ut under tidigt 2000-tal gentemot idag, 2016. Det kändes inte alls lika dominerande och intresseväckande som nu. Känslan var att vi inte var tillräckligt bekväma med det som vi kanske ville, men att vi ändå använde det var ett faktum. Vår integritet var givetvis hotad även på den tiden, och min uppfattning är att det bara har eskalerat till att ha blivit mer hotad just p.g.a. den ökade internetanvändningen.

Det författarna Shoemaker och Jeffery skriver om är en stor orsak; den teknologiska utvecklingen och internetanvändningen försvårar möjligheten för personlig integritet. Samtidigt finns det aspekter med internet som tyder på detta mer än andra.

Sociala mediers roll

Sociala medier är mycket väl integrerade i dagens samhälle. Oavsett om det är på tv eller nätet m.m. blir vi ofta informerade till att ”gilla” eller ”dela” saker och ting. Det kan handla om den enklaste artikeln på internet eller ett tv-program, som ber en att besöka och gilla dennes Facebooksida.

Min känsla är att vi är ganska beroende av dessa på det sättet att vi vill att samhället skall fungera på ett modernt sätt, men när det då gäller den personliga integriteten och att bibehålla den på internet försvårar sociala medier den möjligheten.

I den vetenskapliga artikeln”Networked privacy: How teenagers negotiate context in social media” nämner författarna Marwick och Boyd (2014, s. 1051) att teknologi som låter en vara social gör att vi kan dela information med vem som helst. Det är enligt mig det som sociala medier till stor del handlar om. Vi vill dela med oss av våra och andras upplevelser samtidigt som vi vill ta del av det som vänner och familj delar. Personer inom kändisbranschen kan också nu med enkelhet följas vilket dels ökar deras synlighet, men det gör även kontakten mellan fan och kändis bredare.

Demokratin vi lever i låter oss att agera väldigt fritt i sociala medier då man kan skriva om och lägga ut bilder på det mesta vilket gör det svårt att behålla den personliga integriteten.

I en artikel på Svenska Dagbladet (SvD), ”Sociala medier kan kosta dig jobbet”, beskriver författaren Axelsson (2012) hur avgörande det kan vara om man skall få ett jobb eller inte beroende på vad som står och syns på dig i sociala medier. Axelsson skriver att ”Så många som 56 procent av arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen surfar runt och kollar upp arbetssökande, enligt en granskning av tidningen Hotellrevyn.” ”Vanligast är att kolla upp Facebook” nämner hon, vilket är det sociala mediet med flest användare.

Om man tycker att arbetsgivare här gör intrång mot den personliga integriteten är givetvis en personlig fråga, men att kontrollera vad som läggs ut på dig kan vara svårt. Något egenskrivet går givetvis, men bilder från exempelvis förra helgens galna fest är svårare. Här kan personer ”tagga” de på bilden så att de genast hamnar på den taggades profil vilket ger enkel tillgång för potentiella arbetsgivare. Å ena sidan går det att själv ta bort taggen, men då kan det redan vara försent, arbetsgivaren kan redan ha sett bilden. När taggen väl är borta är bilden visserligen kvar och frågan är, om det inte är en vän som lagt ut bilden utan någon annan, hur skall man då kontrollera vad som läggs ut på dig? Alla arbetsgivare har inte samma tankesätt, menar Axelsson. Utan det finns sådana som föredrar att träffas personligen istället för att titta på deras profiler i sociala medier.

Något som blev ganska uppmärksammat var ”Instagram-upploppet” i Göteborg från 2012. Här blev en tjej felaktigt anklagad som skapare av ett Instagramkonto där följare skickade in bilder på unga tjejer och killar tillsammans med namn och text om deras påstådda sexaktiviteter. Senare utbröt ett våldsamt upplopp där ungdomar som var emot detta konto samlades för att konfrontera den felaktigt anklagade (Agö, 2012). Demokratin och friheten vi har på sociala medier syns tydligt här. Det är såpass enkelt att röra sig och lägga ut saker fritt på nätet, och konsekvensen här blev ganska extrem.

Det förekommer dock positiva ting med den svåra att bibehålla personliga integriteten.

I artikeln ”Hittades via polisens Facebook”, publicerad i Sydsvenskan, förklarar författaren Lindstedt (2013) hur en 69-årig kvinna i Lund hade på polisens Facebooksida efterlysts försvunnen och att en kvinna som såg denna efterlysning, tack vare det fick syn på den försvunna 69-åringen. Det här är ett bra exempel på när det är en fördel med svårigheten att behålla den personliga integriteten. Det kan göra det enklare att hitta personer och i det här fallet, personer som är försvunna.

Som nämnt tidigare är sociala medier mycket väl integrerade i dagens samhälle. I och med den teknologiska utvecklingen fungerar inte endast datorer som ett verktyg för att besöka dessa. Det kan även vara surfplattor och mobiltelefoner vilket är enklare att ta med sig utanför hemmet. Fler alternativ ger fler svårigheter att behålla den personliga integriteten.

Diskussion

Vår personliga integritet kan lätt bli hotad och det är ett problem som jag vill se försvinna. Hackerattacken på Sony Playstations nätverk 2011 är ett sådant exempel då jag själv kände mig hotad. Här kom den skyldige åt över 77 miljoner kontons användarinformation dvs. namn, adress, födelsedatum, lösenord och inloggningsnamn (Lindström, 2011). Det var ett problem som kvarstod länge men som jag lyckligtvis kom undan. Då det enligt Lindström inte finns bevis på att kreditinformation kan ha varit hotat, var det min största rädsla om jag hade blivit drabbad, men att även få sin användarinformation hackad som 77 miljoner konton fick, ville jag gärna slippa, som jag tur nog gjorde. Problem som detta är ett hot mot den personliga integriteten. Det kan även handla om email som verkar vara trovärdiga men vid några klick t.ex. stjäler ens kreditinformation.

Allt behöver inte ske på internet däremot. Liknande hot kan uppstå vid enkla telefonsamtal då värdefull information kan bli stulet endast genom att lyfta på luren, men eftersom nummervisning finns för det mesta nu för tiden har jag även lyckats att undvika detta.

Går vi tillbaka till författarna Shoemaker och Jeffery och deras vetenskapliga artiklar delar de som nämnt närliggande tankar; den teknologiska utvecklingen och internet är huvudsakliga faktorer som gör det svårt för oss att bibehålla vår personliga integritet. Det är något som jag har varit inne på i hela det här arbetet. Vi är idag ett otroligt digitaliserat samhälle och använder internet till olika ändamål dagligen.

Författarna Marshall och Tompsett (2005, s. 129) ger oss i den vetenskapliga artikeln ”Identity theft in an online world” en intressant punkt. De menar att när en person går ut på internet skapar de sig en slags artificiell representation av sin identitet ofta med syfte för att få passa in på en viss plats. Detta får mig att tänka på en intressant likhet med hur det ser ut i det verkliga livet, utanför internet. Ofta vill vi som individer skapa oss en viss identitet med olika betydelser, exempelvis att de som gillar hårdrock ofta klär sig på ett visst sätt. Vi vill passa in och samma gäller på internet men här är identitetsstöld ett större hot, som Marshall och Tompsett (2005, s. 128) menar är när en person tar åt sig en annan persons privata information och påstår sig vara denna. Detta är något som jag finner obehagligt. En liknande situation är när en person påstår sig i sin profil vara en viss individ, men det behöver givetvis inte stämma. Man kan med enkelhet skapa en felaktig profil där man påstår sig vara någon man inte är. Jag kan t.o.m göra det nu om jag så hade velat.

Min förhoppning är att vi en dag får se ett samhälle där hot mot den personliga integriteten på internet (samt i det verkliga livet) inte existerar. Det är viktigt för oss att känna den säkerheten. Även om det handlar om tillfällen som inte direkt är något hot (exempelvis personregistret Ratzit.se) hade jag velat se full individuell kontroll över vad som står om en själv på internet.

Men full integritet på nätet. Är det en möjlig strävan?

Slutsats

Vi lever i ett digitaliserat samhälle. Vi interagerar med internet vart vi än befinner oss med hjälp av den teknologiska utvecklingen. Vi delar med oss och tar del av andras upplevelser på sociala medier. Att bibehålla vår personliga integritet har aldrig varit svårare. Full integritet på nätet må uppnås till viss del någon gång i framtiden, men inte fullständigt. Vi kanske en dag blir av med all form av hot som utgörs mot vår privata information men mindre saker som inte direkt utgör något hot (personregister, datalistor) lär kvarstå. Den teknologiska utvecklingen har kommit för långt för att kunna ändra på det. Med tanke på hur det ser ut nu är full integritet på nätet ingen möjlig strävan. Men man skall aldrig säga aldrig. Människan har varit med om många revolutioner.


 Referenslista

Agö, Jenny. (2013). Tonåringar åtalas efter Instagram-upplopp i Göteborg. [Elektronisk] Aftonbladet, 21 maj. Tillgänglig: [2016-05-25]  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16812884.ab

Axelsson, Cecilia. (2012). Sociala medier kan kosta dig jobbet. [Elektronisk] Svenska Dagbladet, 7 februari. Tillgänglig: [2016-05-26] http://www.svd.se/sociala-medier-kan-kosta-dig-jobbet

Bylund, Markus, (2013). Personlig integritet på nätet. [Elektronisk] Falun. ScandBooks.    Tillgänglig: personligintegritet.se [2016-05-24] http://personligintegritet.se/las-boken/

Jeffery, Keith G. (2009). The Internet of Things: The Death of a Traditional Database? [Elektronisk] IETE Technical Review, Vol. 26 (5), pp. 313-319. Tillgänglig: Taylor & Francis Online [2016-05-23]                   http://www.tandfonline.com.ezproxy.server.hv.se/doi/abs/10.4103/0256-4602.55272

Lagen. (u.å). Tillgänglig: https://lagen.nu/begrepp/Personlig_integritet [Hämtad: 2016-05-24]

Lindstedt, Tommy. (2013). Hittades via polisens Facebooksida. [Elektronsik] Sydsvenskan, 16 januari. Tillgänglig: [2016-05-26]                                                       http://www.sydsvenskan.se/2013-01-16/hittades-via-polisens-facebook

Lindström, Anna. (2011). Playstations nätverk hackat. [Elektronisk] Expressen, 26 april. Tillgänglig: [2016-05-26] http://www.expressen.se/nyheter/playstations-natverk-hackat/

Marshall, Angus M. Tompsett, Brian C. (2005). Identity theft in an online world. [Elektronisk] Computer Law and Security Review: The International Journal of Technology and Practice, Vol.21 (2), pp. 128-137. Tillgänglig: Science Direct [2016-05-26]  http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0267364905000683

Marwick, Alice E. Boyd, Danah. (2014). Networked Privacy: How teenagers negotiate context in social media. [Elektronisk] New Media & Society, Vol.16 (7), pp. 1051-1067. Tillgänglig: Sage Journals [2016-05-25] http://nms.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/16/7/1051

Shoemaker, David. (2010). Self-exposure and exposure of the self: informational privacy and the presentation of identity. [Elektronisk] Ethics and information Technology, Vol.12 (1), pp. 3-15. Tillgänglig: Springer Link [2016-05-24]  http://link.springer.com.ezproxy.server.hv.se/article/10.1007/s10676-009-9186-x

Svenska Akademiens Ordlista, SAOL 13. (2006). Tillgänglig: http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol/saol-13-pa-natet/sok-i-ordlistan [Hämtad: 2016-05-24]