Fredrik Björk

Digitala fotspår & Säkerhet på Nätet

Abstract

 

Nu för tiden så är det väldigt lätt att leta upp information om personer som kan vara allt från jätte personlig till sådant som inte alls är lika personligt. Företag använder sig av detta när man till exempel försöker att söka ett jobb, eller om man har varit på sidor för att köpa något och då visar reklam om det på sidor du brukar besöka. Hur mycket är för mycket och vart går gränsen på hur mycket information man ska kunna komma åt och vad ska man få komma åt och inte komma åt. Hur man kan skydda sig mot det?

I dag så är det väldigt vanligt att folk använder sig utav sociala medier så som Facebook, Twitter och WhatsApp för att dela med sig av sina dagar till sina kompisar och nära släckt när det har hänt något roligt eller om det har hänt något tragiskt i ens liv. Men man vill kanske inte vara så öppen med en del av det som man skriver på dessa sidor och är man inte riktigt medveten om hur sekretess inställningarna på dessa sidor är ( dem flesta som använder sig utav sociala medier i dag ) och det kan leda till att man gör vissa saker mer publika än vad som var tanken från början. Beroende på sammanhang och vilka personer man då har på sina sociala medier så kan det bli väldigt stora konsekvenser som kan vara svårt att ställa saker till rätta.

Men i dag så är den informationen om hur vi beter oss på nätet lätt att få tag på, och detta är något som många företag har börjat plocka upp på olika sätt och har börjat använda den informationen på flera kreativa sätt. Det är även privatpersoner som kan använda sig av denna information på olika sätt.

 

 

Beteende på Internet

 

Som jag påstod tidigare så är det vanligt att man som ungdom i dagens samhälle använder sig utav sociala meder väldigt frekvent som ett verktyg där man pratar med kompisar, håller kontakten med bekanta man inte pratar med dagligen, kollar om något intressant har hänt eller kanske om man är med i någon sorts grupp där man kan köpa och sälja saker, lägger upp något för att säljas. Det mesta som man gör på dessa sidor är offentligt direkt när man har gjort inlägget eller skrivit den där posten om hur roligt det var på festen igår kväll. I detta tillfälle så kan alla som du har på din vän lista se det som du har skrivit. Och det är något som man är ganska medveten om när man postar något och det är inget som man tycker är speciellt konstigt. Allt detta som man har skrivit på dessa sajter kommer att ligga kvar där tills man har tagit bort dem och under den tiden så kan vem som hälls komma och kolla på vad man har skrivit eller kollat på vad det är för bild man lade upp för några år sedan. Detta gör det svårt att ha koll på vad som folk ser och inte ser när dem besöker din profil eller kollar upp vem du är.

Även om man skulle ta bort det som man har skrivit så är det inte helt borta. Digital footprints säger såhär :

”Anything that has ever been online, even if deletedby the user, is still searchable. Just because it is not on yourcomputer or in your “trash” does not mean it is not still outthere in cyberspace.” (s.88)

Vilket gör det är omöjligt att ta bort information som omedvetet eller av misstag lagts upp på nätet, men Google kan fixa så att det inte går att googla på saker om man skulle vilja det.

 

Företag tjänar på dig?

 

I dagens samhälle så är det inte bara privatpersoner som använder sig utav sociala medier. Utan det är också stora företag som använder sig av dessa tjänster av olika anledningar.

Vissa företag använder sig av dessa medier för att nå ut med information om nya produkter till folk som har gillat deras Facebook grupp, folk som ”prenumererar” på deras Twitter feed och liknande, vilket är någon sorts medvetet val som man har gjort när man vill att dessa företag ska skicka information till dig.

Sedan så finns det företag som tjänar pengar på att sälja information om vad personer individuella personer kollar på när dem surfar nätet, och detta gör dem genom något som kallas cookies och dessa kollar upp hur unik din dator är och är din dator tillräckligt unik så kan dem se exakt vad det är man kollar på och när man kollade på det på internet. Denna information säljer dem sedan vidare till andra företag som använder sig utav det dem har fått och ger ”personlig” reklam på olika webbplatser som man besöker.

Sedan så använder sig också företag sig av internet för att göra en grundligare sökning på hur du är som person om man till exempel söker ett jobb i dag så är det inte helt omöjligt att dem kommer att kolla på hur du beter dig på sociala medier och saker som du har lagt upp tidigare för att kolla olika saker så som om man inte ljuger om sig själv. För på dessa sociala medier så står det ganska mycket om en person även om man inte tänker på det. Det står ofta vad man heter, vart man bor, vart man har gått i skola, telefonnummer med mera. Med denna information så kan dem då välja om man har vad som krävs, om man kanske har ett annat beteende än vad man beskrev på intervjun eller att du inte har det som krävs. Och du kanske inte får jobbet på grund av detta.

Jag läste i artikeln (Tracking the Footprints of Anonymous Defamation in Cyberspace A Review of the Law and Technology) att poliser idag använder sig utav system som kollar IP-adresser på folks datorer för att grundligt kunna hitta vilken plats man befinner sig på (Raymond Placid & Judy Wynekoop, s8). Senare i artikeln så förklarar dem också att internet inte är ett medel för privat kommunikation eftersom att man lämnar efter sig information hela tiden. Detta inkluderar IP-adresser som sparas på avlägsna sajter (Raymond Placid & Judy Wynekoop, s17).

 

 

Vart går gränsen?

 

Efter som det som man skriver och gör på internet är såpas lätt att ta fram är det väldigt lätt att hitta information som folk inte borde få tag på och det är sådant som kan kränka os personligt, detta kan vara en del saker som man kanske inte vill vara så öppen med. Till exempel om man inte vill gå ut med sin sexuella läggning så kanske man besöker forum med lika sinnade, och med hjälp av detta så kan man utan att personen har skrivit detta någon stans egentligen räkna ut saker med hjälp av sådana ”undersökningar”.

Enligt User’s perspectives on privacy in web-based applications så finns det 5 olika saker man kollar på dessa saker och det är: medvetande av att information tas upp, användning av information, ersättning, känsligheten av informationen och kännedom med enheten. Detta är olika sätt att kolla allvarligheten på den informationen som företag samlar in. (s.99)

Är det okej? Har gränsen blivit nådd där? Har man gått för långt? Vart går gränsen? Detta är väldigt svåra frågor att besvara eftersom alla ser på dessa saker som skrivs på olika sätt. Vissa är jätte bekväma med vilka dem är som personer medan andra inte är lika säkra på vissa saker om sig själva, är det då okej att börja gräva i deras personliga preferenser. Ska man kunna hitta så mycket information om människor som man inte känner, ska man kunna använda denna information som man kan hitta till att sälja saker eller att man skicka länkar till sidor man kanske är intresserade av. Då börjar man verkligen att röra sig på en nivå som börjar bli lite läskig samt obehagligt. Även om man har koll på de säkerhets åtgärder som man kan ta på sociala medier, så som att bara visa inlägg man gör till vissa personer, att göra sin användare privat så att bara valda personer kan kolla på vad du lägger upp så är man fortfarande inte skyddad mot dem sakerna som kollar vad du är inne på för sidor och du kollar på för olika sorters varor.

Det finns ett ganska intressant fall av detta då det var en tonåring som hade blivit gravid och inte berättat detta för sina föräldrar. Hon hade då suttit och kollat på bäbis kläder och leksaker i smyg. Men föräldrarna fick reda på att hon var gravid på grund utav all reklam om barnkläder som började visa sig hela tiden. Detta var ju något som tonåringen var väldigt privat och inte ville dela med sig av.

 

Hur man hittar någon

 

I dag så är en av faktorerna till att man kan bli ”avlyssnad” så lätt beroende på att den tekniken som vi använder oss av både på användarsidan och på den ”kollande” sidan. Just nu så är det mycket vanligare att folk har unika webb applikationer. Detta gör att det är mycket lättare att urskilja datorer från varandra. Och detta testade jag på sidan Panopticlick som kollar hur lätt det är att identifiera din exakta webbläsare. För det är den informationen som man använder för att identifiera personer med. Så denna webbsida är till för att man ska kunna identifiera dem sakerna som gör sig unik på nätet och där med gör det svårare att bli hittad.

Testet som jag gjorde visar mig mycket information som kan leda till att man blir hittad. Testet kollar vad man har för plugin installerade, skärm storlek, tidszon, språk, plattform och mycket mer.

 

 

Hur skyddar man sig?

 

Enligt Youth and surveillance in the facebook era, så säger dem:

”The growth of data collection and measurment in digital and social media is far outpacing our ability to understand what the system is and how it works.” (s. 777)

Vilket dem menar att det är väldigt svårt att göra något åt folk som kollar data för att teknologin avanceras så fort att man inte hinner ta itu med det gamla innan det kommer nya sätt att läsa information.

 

I dag så finns det en del olika programvaror och säkerhetsåtgärder som man kan använda sig av för att skydda sig emot en del av dessa saker som jag pratat om. Vissa saker är svårt att skydda sig helt emot men då finns det program som i alla fall kan hjälpa till med att hålla koll på vad som händer i alla cookies som man får när man kommer in på en webbplats.

 

Här är en lista på några program och knep man kan använda sig av, med en beskrivning på vad dem gör.

 

Privat Browsing.

Detta är när man använder sig utav den inbyggda funktionen i den webbläsaren man använder för att göra sitt besök på webben lite säkrare. (Leave no trace)

Detta är dock inte ett av de säkraste sätten man kan surfa på för detta tar inte bort alla spår som man skulle kunna läsa utifrån utan det är bara vissa grejer som inte går att läsa. (Leave no trace)

 

 

Byta webbläsare.

En sak som man skulle kunna göra är att helt byta den webbläsaren som man har till en säkrare. En av de större, säkra webbläsarna är Tor.

Tor är en av dem säkraste programmen när det gäller att surfa på nätet. I detta program så kommer man att vara helt anonym, på grund utav att när man surfar på internet här så kommer både utgående och inkommande data att ha kommit genom flera andra datorer som använder sig av samma program. På grund av detta så kan man inte se din IP-adress. Samt att man inte kommer att kunna läsa utgående data som säger vilken sida du har gått in på. (Leave no trace)

En av två nackdelar som finns är att det inte är ett jätte snabbt program efter som det är så mycket data som förs genom andra datorer. (Leave no trace)

Den andra är att det är väldigt många olagliga sidor som håller hus här. Knarklangare, människohandel och vapenhandel är en del av de som använder sig av säkerheten här.

 

EditThisCookie

Är en extension till Google Chrome där man kan hantera cookies på flera olika sätt. Man kan ta bort cookies, modifiera cookies, sätta upp ett cookie filter, lägga till nya cookies, exportera och importera cookies. Med dessa olika alternativ så kan man välja bort de som trackar din dator, man kan hindra att saker hamnar på din dator som inte borde hamna där utan att man behöver gå igenom och kolla med jämna mellanrum. (EditThisCookie)

 

 

Diskussion

 

När det gäller att bli avlyssnad så är det en grej jag inte tycker är jätte bra. Det är att med den koll som företag har på sina arbetande i dag så kan man i princip bli sparkad för att man var och fästade en fredag. Din kompis har lagt upp där man sitter med en öl i handen, du har självklart blivit taggad efter som det var så roligt att du var med. Denna bild kommer upp i ditt flöde och företaget som du jobbar för ser bilden, och eftersom dem inte tycker att det är ett bra beteende för deras arbetare så får man sparken. Ska det vara så?

Det finns också visa saker som det kan vara bra om man kan hitta den information som man behöver. Som till exempel om polisen skulle göra en utredning om terror dåd eller mord, stora brott helt enkelt så ska dem ju kunna undersöka saken. Men ska polisen då också kunna söka upp information om dig när dem misstänker att man har snattat bara för att kolla vad man gör på nätet?

 

 

Referenser

 

Artiklar

 

Raymond Placid & Judy Wynekoop (2014). Tracking the Footprints of Anonymous Defamation in Cyberspace: A Review of the Law and Technology. [elektronisk]

http://www.tandfonline.com.ezproxy.server.hv.se/doi/abs/10.1080/15536548.2011.10855903

 

 

Zviran, Moshe (2008). Zviran, USER’S PERSPECTIVES ON PRIVACY IN WEB-BASED APPLICATIONS.

[elektronisk]

http://search.proquest.com.ezproxy.server.hv.se/docview/232574996/fulltextPDF/FF31C5C42C2B45BBPQ/1?accountid=14825

 

 

Shelley C. Moore (2012) Digital Footprints on the Internet. [elektronisk]

http://web.a.ebscohost.com.ezproxy.server.hv.se/ehost/detail/detail?sid=ec13f14d-c58a-485e-81d6-f82b27f5ac4d%40sessionmgr4005&vid=0&hid=4214&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=104424562&db=c8h

 

 

Kathryn C. Montgomery (2015). Youth and surveillance in the Facebook era: Policy interventions and social implications. [elektronisk]

http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0308596114001955

 

 

Webbsidor

 

Panopticlick (2016) Electronic Frontier Foundation 815 Eddy Street San Francisco CA 94109 USA  [elekronisk]

https://panopticlick.eff.org/

 

Leave no trace: tips to cover your digital footprint and reclaim your privacy  (2014) PCWorld [elektonisk]

http://www.pcworld.com/article/2143846/leave-no-trace-tips-to-cover-your-digital-footprint-and-reclaim-your-privacy.html

 

EditThisCookie (2014) editthiscookie.com [elektronisk]

https://chrome.google.com/webstore/detail/editthiscookie/fngmhnnpilhplaeedifhccceomclgfbg?hl=sv