Det vi inte ser – The Deep Web

Emma Glimne

 

Abstract

Det vi tar del av på nätet utgör en näst intill obefintlig del av vad som i själva verket florerar under ytan – på gott och på ont – och är en underjordisk värld där medelsvensson omedvetet lämnar avtryck, men sällan närvarar. Termen The Deep Web innefattar den del av internet som inte indexeras av sökmotorer och därför förblir dolt. Det betyder dock inte att den delen av nätet för den sakens skull är onåbar – de som har verktygen och kunskapen lever ett anonymt liv på nätet, förespråkar liberal handel, fritt informationsflöde och kämpar för människors rätt att skydda sin personliga integritet på nätet.

Frågan är om rätten till full anonymitet på nätet är på bekostnad av personlig och nationell säkerhet – det illegala informationsflödet och svarta marknaden har aldrig varit större än den är idag. Finns det något rätt och fel i kampen om fullständiga rättigheter till anonymitet på nätet?


 

Inledning

I följande text kommer du att få lära dig förhoppningsvis mer om ”The Deep web” i sin helhet än vad du kunde tidigare – jag tror på att ökad medvetenhet och kunskap om vad som rör sig bakom kulisserna, inte enbart lär dig om ämnet i sig, utan också om din egna närvaro och integritet på nätet.

Ämnet jag har valt är av extremt stor bredd och möjlig att avtäcka under 2000-3000 ord – jag har enbart skrapat lite lätt på ytan. I och med att ämnet i sig var rätt nytt för mig under min research, så har jag valt att basera mig först och främst på fakta innan jag ger mig i kast med diskussionen och vad jag slutligen kommit fram till med den här litteraturstudien. Är det någon som läser min essä och vill utveckla/dela med sig av kunskap till mig tar jag gladeligen emot det – ”The Deep web” är utan tvekan ett ämne jag vill lära mig mer om.

Essän är kommer att leda dig igenom följande huvudrubriker som enligt mig är de viktigaste att ta del av som är ny på ämnet – ”The Surface web” vs ”The Deep web”, ”Darknet” och ”Cypherpunks och kryptografi”. Under dessa förekommer det underrubriker som delar med sig av lite djupare förståelse inom specifikt område.

Jag ställer mig frågan om rätten till full anonymitet på nätet är på bekostnad av personlig och nationell säkerhet – och om det finns det något rätt och fel i kampen om fullständiga rättigheter till anonymitet på nätet?


 

1.”The Surface web” vs ”The Deep web”

Internet kan liknas vid ett hav av information. Ytan, där du och jag oftast simmar, utgör bara en liten bråkdel av vad som i själva verket existerar – i vårt fall på internet. Det vi ser när vi kopplar upp oss på nätet är sidor som blir identifierade av sökmotorer som till exempel Google. För att bli hittad måste webbplatsen ifråga vara statisk HTML och länkad på ett sätt som gör det möjligt för sökmotorerna att särskilja informationen (Bergman, 2001).

Där skiljer sig ”Deep web” åt från ”Surface web” – under ytan av det vi ser lagras den mängd av information som allmänheten aldrig kommer att ta del av, men som lagras dagligen av bland annat stat och stora företag. Det handlar om allt ifrån statliga- och vetenskapliga databaser och bankinformation till reservationssystem och bibliotekskataloger – allt det som är dolt bakom ridån av vad vi ser som offentlig information och vad vi kan söka oss fram till med standardiserade sökmotorer. Vi använder oss av och existerar på ”The Deep Web” under en daglig basis – många gånger utan att reflektera över dess existens (Wright, 2008, sid.1).

Bergman (2001) redogör nyckelfynden i White paper: The Deep Web: Surfacing Hidden Value baserat på samlad data om ”The Deep web” mellan 13-30 mars år 2000:

  • Den offentliga informationen tillgänglig på ”The Deep web” var under studien 400 till 550 gånger större än ”Surface web”, som många gånger definieras som ”the internet”.
  • ”The Deep web” innehåller 7,500 TB information jämfört med ”Surface web” på 19 TB.
  • ”The Deep web” innehåller nästan 550 miljarder enskilda dokument i jämförelse med en miljard på ”Surface web”.
  • Mer än 200,000 ”deep websites” beräknas för närvarande existera.
  • 60 av de största ”deep websites” innehåller runt 750 TB av information tillsammans – alltså överskrider de storleken på ”Surface web” 40 gånger enkomt.
  • ”Deep websites” får i genomsnitt 50% större månatlig trafik än ”surface websites” och är mer högt länkade än ”surface websites” – dock är dessa fortfarande obekanta för allmänhetens internetsökningar.
  • ”The Deep web” är den störst växande kategorin av informationsflöde på internet.
  • ”Deep websites” tenderar att vara betydligt snävare, med mer djupgående information, än konventionella ”surface webites”.
  • Den totala summan av kvalitétsinnehåll på ”The Deep web” är 1,000-2,000 gånger större än på ”Surface web”.
  • Innehåll på ”The Deep web” är av stor relevans för all behov av information, för marknaden och för domänen i sig.
  • Mer än hälften av innehållet på ”The Deep web” finns i ämnesspecifika databaser.
  • Hela 95% av ”The Deep web” består av allmänt tillgänglig information – utan att omfattas av avgifter och subscriptions.

1.1 Att söka inom “The Deep web”

Trots den information vi inser att vi aldrig kommer att ta del av finns det en enorm kraft i informationsflödet vi faktiskt kan ta del av med rätt kunskap – till exempel guldkorn inför en research som de ordinära sökmotorerna tappar bort. Istället har de en tendens att leverera gammal skåpmat som blivit länkad hit och dit och blivit besökt av en popularitet – sådant som ligger på första plats på ”Surface web” när en mindre specifik sökning efterfrågats.

Mycket av den research som gjorts av forskarna inom ämnet har fokuserats på att utveckla användbara och specialiserade sökmotorer för att lokalisera specifika databaser (Wright, 2008, sid.1) Källorna på ”The Deep web” lagrar sitt innehåll i sökbara databaser som aktivt producerar träffar som resultat av specifika förfrågningar (Bergman, 2001). Första steget i jakt på en träff inom ett specifikt ämne, som till exempel Google i sin tur fumlar bort, är att söka sig vidare på ”Google Scholar” – en söktjänst där man kan leta upp vetenskapliga artiklar och tidskrifter, genom att helt enkelt göra en mer specificerad sökning. Om man går lottlös från det alternativet är det definitivt en idé att börja söka sig neråt till databaserna som är lite svårare att nå – men fullt möjligt.

Www.deep-web.org (2011-2015) är en webbplats innehållande verktyg och tips till att komma åt och använda ”The Deep web”. Den drivs för närvarande av en man vid namn McCartney Taylor, ingenjör och president på Blackbeard Data Services. Under menyfliken ”About” står det följande:

“Deep-Web.org is comprised of internet research die-hards in Texas. We saw the birth of the internet, and watched the transition of knowledge discovery move from libraries to online. It is our goal to improve the research skills of every person on earth. Only through knowledge can societies grow and become more civil.”

På ovan nämnd hemsida finns diverse sökmotorer listade som underlättar en eventuell sökning på ”The Deep web” och hänvisar därför direkt till för den nyfikne, då listan är lång och tjänar olika syften beroende på hur specificerat sökresultat man vill nå. Jag vill tillägga att det är fullt lagligt att röra sig och söka fritt på ”The Deep web” – men den som önskas tillträde bör vara aktsam och göra sin research gällande säkerhet på den delen av nätet. Det finns saker som enligt mig borde förbli osedda – vilket leder oss ännu djupare till skrymslen och vrår där mörkret tar vid.


2. “Darknet”

The online world, like the world in general, has a dark side, known as the “Darknet.” – Reid Goldsborough, (2016)

Termen ”Darknet” populariserades i en artikel år 2002 av fyra Microsoft-forskare efter att ha studerat digital piratkopiering och utvecklingen av peer-to-peer nätverk. ”Darknet” är mer eller mindre ett distinkt nätverk av människor som stödjer kryptografiskt dolda mediasidor och illegala marknadsplatser (Moore & Rid, 2016, sid.15).

År 2013 togs en av de största illegala marknadsplatserna som fanns på ”Darknet” ner av FBI – kallat ”Silk Road”. Denna ”fria marknadsplatsen” köpslog främst om droger av alla dess slag, men också om illegala vapen, förfalskade dokument och lönnmördaravtal. I och med webbplatsens nedstängning skapades nya liknande marknadsplatser där handeln fortsatte att florera mellan sina anonyma besökare, säljare och administratörer (Goldsborough, 2016).

På ”Darknet” finns det också en hel del webbsidor med pornografiskt och våldsamt innehåll. Dessa bidrar med videolänkar på allt ifrån våldtäkter, tidelag, pedofili, tortyr, red-rooms och sjuka fetischer som människor bakom sin anonymitet vill bejaka (Moore & Rid, 2016, sid.23).

 

2.1 Anonymitet

Först vill jag klargöra att anonymitet på nätet inte går hand i hand med den olagliga aktivitet som sker på ”Darknet”. I artikeln Cryptopolitik and the Darknet ger Daniel Moore och Thomas Rid (2016) ett träffsäkert exempel:

Alice, who lives in a small town, wants to buy a pregnancy test, but doesn’t want to be seen doing so by the shop owner, Bob, a friend of Alice’s father. Rather than simply going to the store, Alice wears a mask, walks a detour, and pays in cash. Bob will not be able to identify her or trace her. Alice’s privacy and anonymity are assured.”

I det här fallet används anonymitet enbart som ett sätt att skydda den egna personliga integriteten, utan att för den sakens skull begå ett brott. Samma sak är det på nätet. Sedan kan man självfallet diskutera för och emot anonymitetens ”be or not to be” – en diskussion jag väljer att ta under själva diskussions-delen av den här essän.

Tor, den mest anmärkningsvärda mjukvaran som tillåter dig att surfa anonymt på nätet, är ett öppet nätverk och förväntas vara det största av de liknande nätverken I2P och Freenet. Mjukvaran är gratis och finns till Windows, Mac, Linux/Unix och Android (https://www.torproject.org/, 2016).   Browsern erbjuder två tjänster – anonym surf och hosting av anonyma informationsbyten. Det är betydligt vanligare att använda den för browsing (bläddra, söka på nätet) än hosting (värd av anonymt informationsflöde) och  Daniel Moore och Thomas Rid (2016) påstår att de flesta Tor-användare aldrig har besökt en dold webbsida, till exempel sådana som finns att hitta på Darknet och som utgör 3-6% av all trafik som görs med hjälp av browsern. De flesta användare väljer helt enkelt att enbart använda programvaran för att söka sig runt på konventionella webbsidor – säkert och anonymt.

Så vad är det den genomsnittlige nätanvändaren försöker undvika när hen ifråga väljer att browsa nätet med hjälp av Tor? På www.torproject.org under menyfliken ”About Tor” och ”Overview” står det följande:

Individuals use Tor to keep websites from tracking them and their family members, or to connect to news sites, instant messaging services, or the like when these are blocked by their local internet providers. Tor’s hidden services let users publish websites and other services without needing to reveal the location of the site. Individuals also use Tor for socially sensitive communication: chat rooms and web forums for rape- and abuse survivors, or people with illnesses.”

Tjänster kommer att missbrukas på ett eller annat plan oavsett vad det handlar om för typ av tjänster – även om de skapats med lagliga visioner. Tor browser är en nyckel till det som kallas ”Darknet” och möjliggör för användarna att begå illegal handel och utbyta tjänster bortom vår fantasi.

 

2.2 Digital valuta

År 2009 lanserades Bitcoin, en peer-to-peer digital kryptovaluta, som möjliggör näst intill direkta online-betalningar med väldigt låga avgifter (Zohar, 2015). Precis som Tor Browser skapades inte Bitcoin i syfte att utföra olaglig aktivitet, utan är en ny form av valuta som fungerar utmärkt för snabba överföringar över hela världen – och det görs utan en tredje part, vilket betyder att det inte är några statliga banker iblandade som inte enbart tar lång tid på sig att utföra överföringen, utan också lagrar transaktionen. På så sätt liknas Bitcoins vid kontanter och kan utföras anonymt direkt mellan privatpersoner och företag. Bitcoins går inte att förfalska då den är baserad på kryptoteknik och utan tillgång till de privata nycklar som motsvarar dina tillgångar är det omöjligt att stjäla (www.bitcoin.se).

Jag nämner det igen. Tjänster och programvaror, i det här fallet en kryptovaluta, skapas inte i olagliga syften – vilket det oftast identifieras som. Bitcoin är den valuta som används av en majoritet på ”Darknet” för att köpa och sälja illegala varor som till exempel droger, vapen och lönnmördarkontrakt (Moore & Rid, 2016)


 

3. Cypherpunks och kryptografi

www.microsoft.com förklaras kryptering som ett sätt att förvränga innehåll för att öka säkerheten i meddelanden och filer. Informationen kan enbart läsas av den som har rätt krypteringsnyckel för att dekryptera filen ifråga.  Daniel Moore och Thomas Rid (2016) menar på att den florerande krypteringspolicyn testar värdet av den liberal demokratin, då ett alltmer avgörande dilemma har uppstått genom åren; chifferkryptering skyddar medborgare när de söker information, använder banker och shoppar online. Å andra sidan möjliggör chifferkrypteringen också ett skydd för terrorister och kriminella – och deras kommunikation och agerande på nätet.

Cypherpunks – en aktivistgrupp med matematiker, kryptografiker och hackare med libertariansk, kryptoanarkistisk filosofi startade i början på 1990-talet en rörelse som än idag värnar om anonymitet, individuell frihet och integritet på nätet. De anser att alla människor har rätt till stark kryptografisk kod, fullständig informationsfrihet och kommunikation utanför statens vakande ögon. Den stora vändningen kom i och med WikiLeaks och idén om vad det innebar att vara cypherpunkare – detta gjorde att rörelsen spred sig och växte allt mer. Julian Assange, editor-in-chief av WikiLeaks, står i dokumentären Deep Web (2015) framför en folksamling och ropar följande i en megafon:

This movement is not about the destruction of law, it’s about the construction of law!”

Rörelsens största motståndare är kort och gott staten – som gör allt i sin makt för att motarbeta deras liberala tro på fullständig anonymitet på nätet. Enligt Cypherpunks-rörelsen är människor strikt begränsade och kontrollerade av staten, vilket i sig påverkar våra egna beslut och inkräktar på den individuella friheten. För Julian Assange är krypteringen ett sätt att tvinga upp statens dörrar och göra dem mer transparenta – statliga hemligheter görs publika och den personliga integriteten skyddas genom att hålla staten på en armslängds avstånd (Bartlett, 2016).


 

Diskussion

Som jag skrev i inledningen var ämnet nytt för mig innan jag började göra research för den här essän/artikeln. Jag visste att ”The Deep Web” och ”Darknet” existerade.. ish.. men hade aldrig tänkt tanken på att fördjupa mig inom ämnet. Det jag läst och tagit del av har ”blown my mind” – det har drivit frågan om personlig integritet på nätet ett steg vidare.

Som jag har kommenterat med två korta notiser i essän kommer världen aldrig att bli fri från missbruk och illegal aktiviteter – och det spelar ingen roll om det handlar om nätet eller inte. Mörkret kommer alltid hitta sin väg in på något sätt – tyvärr. Därför tycker jag att det är extremt svårt att ta ställning eller argumentera för och emot. Problematiken är ett faktum och självklart tycker jag att det är fel att människor blir övervakade genom sin närvaro på nätet – speciellt när det kommer till segregering och intersektionalitet. Jag kan dessutom hålla med cypherpunk-filosofin gällande den individuella friheten och det fria informationsflödet som vi alla bör värna om i den digitala-era vi befinner oss i. There’s no turning back. Däremot ställer jag mig onekligen negativ till nätverk som är ute efter att skada andra människor – antingen för pengar eller för sitt egna sjuka nöjes skull. Det är svårt att promota en rörelse, men inte en annan. Är jag en av dem som värnar om möjligheten till fullständig anonymitet och rätten till att styra över min personliga integritet, ställer jag mig bakom en rörelse som möjliggör för kriminella organisationer och privatpersoner att sprida vidriga filmklipp och leva rövare på svarta marknaden där fan och hans moster säljs vind för våg. Så vad gör man? Blundar och låtsas som det regnar?

På samma gång som jag är fascinerad och uppslukad av denna nya kunskap känner jag mig också lite illa till mods. Det känns näst intill overkligt att något så stort som ”The Deep web” existerar. Fast när jag tänker på det så är det egentligen rätt självklart – bakom kulisserna, det är där det händer. Precis som de djupaste av hav och rymden ovanför oss. Det är kanske inte tänkt att vi ska veta allt? ”The World wide web” är dock skapat av människan, en viss förståelse borde finnas, men nätet har mer eller mindre blivit en levande organism. Pulserande och utvecklas för var dag som går. Jag hänger inte med. Gör du?

Slutsats

Jag ställde mig frågan om rätten till full anonymitet på nätet är på bekostnad av personlig och nationell säkerhet, och om det finns något rätt och fel i kampen om fullständiga rättigheter till anonymitet på nätet – och jag måste deklarera ett ja och ett nej. Oavsett vad vi gör för att skydda oss, på nätet eller ute i solen, kommer farorna ändå lura i skuggorna. Vi kommer aldrig att kunna skydda oss från allt – det är fysiskt och psykiskt omöjligt. Det kommer alltid att finnas människor som är ute efter att skada, förstöra och jävlas med andra människor. Sen om folk väljer att knarka ner sig – visst, gör det – men inte på bekostnad av andra människor. Kan det hållas inom stängda dörrar, på sidor som till exempel ”Silk Road” en gång var, är det fine – så länge ingen ofrivillig blir indragen/påverkad av nätverket. Tyvärr är det omöjligt att någonsin realisera.

Det vi däremot bör göra är att öka vår medvetenhet och kunskap kring internetsäkerhet, och tillåta oss att göra ett aktivt val i vår personliga integritet. Vi kan påverka den även om det är ett myller av information och suddiga gränser – läs på och engagera dig i debatten, för även om du väljer att simma relativt tryggt på internets glittrande yta har du en röst och borde ställa dig frågan; Hur vill jag existera på ”the world wide web”?


Referenslista

  • K, Michael. (2001). White paper: The Deep Web: Surfacing Hidden Value. [Elektronisk] JEP – The journal of electronic publishing, vol. 7(1). Tillgänglig: JEP [2016-05-23] DOI: 10.3998/3336451.0007.104
  • Goldsborough, Reid. (2016). Stay Clear of the Darknet. [Elektronisk] Tech Directions, vol. 75(7), sid.12. Tillgänglig: ProQuest [2016-05-26]
  • Moore, Daniel & Rid, Thomas. (2016). Cryptopolitik and the Darknet. [Elektronisk] Survival – Global Politics and Strategy, 58(1), sid.7-38. Tillgänglig: Tandfonline [2016-05-13] DOI: 10.1080/00396338.2016.1142085
  • Wright, Alex. (2008). Searching the Deep Web. [Elektronisk] Communications of the ACM, vol. 51(10), sid.14-15. Tillgänglig: The ACM Digital Library [2016-05-26] DOI: 1145/1400181.1400187
  • Zohar, Aviv. (2015) Bitcoin: Under the Hood. [Elektronisk] Communications of the ACM, vol. 58(9), sid.104-113. Tillgänglig: The ACM Digital Library [2016-06-01] DOI: 1145/2701411

Dokumentärfilm

 

Hemsidor “utan” given författare

  • Microsoft – Vad är kryptering? [http://windows.microsoft.com/sv-se/windows/what-is-encryption#1TC=windows-7]