CATFISHING varför händer det?

Alma Hjertén
channelcatfish_1

ABSTRAKT

Det blir idag allt mer vanligt att allting man söker här i livet går att finna på internet – även kärleken. Online dating har gått från någorlunda opopulära, komplicerade onlineprofiler till lättskötta och lättillgängliga mobilapplikationer och har därför aldrig varit så populära som idag. Internet och dess SNS (Social Networking Sites) har gett oss fantastiska möjligheter inom kontakt och kommunikation, särskilt när det kommer till att just hitta romantiska partners, men dess fallgropar och risker är något som borde uppmärksammas. Den här essän behandlar det nya fenomenet catfishing, när någon skapar en falsk identitet online för att finna eskapism och kärlek, och riktar in sig på anledningarna bakom detta och dess konsekvenser.

 

NYCKELORD

SNS (Social Networking Sites), integritet, catfishing, online dating, identitet, bedrägeri

 

INTRODUKTION

‘Catfishing:’ The phenomenon of Internet scammers who fabricate online identities and entire social circles to trick people into romantic relationships (Peterson, 2013).

I den amerikanska dokumentärfilmen ”Catfish” (2010) som senare utvecklades till en TV serie (2012), av Henry Joost och Ariel Schulman, får man höra en berättelse om ett gäng skaldjursleverantöres svårigheter att frakta levande torsk från USA till Kina. Leverantörerna kom därför på en lösning – de placerade ett antal malar (catfish), torskens naturliga fiende, i tanken under resans gång. Den här kluriga metoden fick torsken att hålla sig alert och aktiv vilket var precis det som krävdes för att köttet skulle hålla sig fast och fräscht.

There are those people who are catfish in life, and they keep you on your toes. They keep you guessing, they keep you thinking, they keep you fresh. And I thank god for the catfish because we would be droll, boring and dull if we didn’t have somebody nipping at our fin” (Palmer 2013).

Trots att denna historia mycket väl kan vara en anekdot så beskriver den konceptet mycket väl. Genom dokumentärens framgång år 2010 har man lyckats sprida mer uppmärksamhet när det kommer till forskning kring de psykologiska aspekterna som ligger bakom en människas drivkraft till att förfalska en identitet online, och följderna av en sådan invecklad lögn. Trots att begreppet catfishing kom först 2010 så har online dating bedrägerier funnits ända sedan 2007, men det är först nu, tack vare vår snabbt växande teknologi, som man har tvingats att börjat prata mer om det. Konsekvenserna som är både finansiella, integritetskränkande och emotionella är enligt forskning störst för offret av situationen, d.v.s. den lurade parten, eftersom den med största sannolikhet redan från början är en relativt ensam person (Buchanan, Whitty 2013).

 

DISKUSSION

Identitetsflykten av Catfishen

Den första tanken man kanske får när man hör om detta begrepp är – vad kan egentligen driva en människa till att begå ett sådant invecklat och sårande brott? Det ligger en stor mängd faktorer bakom detta, både psykologiska och finansiella. Den första anledningen till romantisk bedrägeri på nätet är helt klart tillgängligheten. Med stöd av en amerikans studie kunde man se att 53% av de intervjuade internetanvändarna såg online dating som ett bra sätt att träffa någon medans 54% av folket som använde online dating trodde att någon hade förfalskat information i sin profil (D’Costa 2014) ). Jag tror som sagt att det inte är svart och vitt utan lite av en gråzon. Det är oroveckande simpelt att manipulera och skapa sig en profil och ett nätverk online som övertygar med sin autenticitet. Trots att den skapade identiteten är falsk reflekterar den oftast en del av människans offline identitet. Enligt en studie som gjordes om sådana personer sade man att

the key finding of the research is that, contrary to engaging with the process of whole persona adoption, participants were keen to re-create their offline self online, but engaged in editing facets of self” (Bullingham, Vasconcelos 2013).

En 100% påhittad identitet är därför högst ovanlig, utan det finns alltid någon typ av koppling mellan online och offline personligheten, även om det bara innebär att de försöker skapa sitt otillgängliga drömliv. De påhittade historierna som bedragaren väver ihop brukar innehålla erfarenheterna, kompisarna och jobbtitlarna de önskade att de hade (Peterson 2013).

 

En ytterligare faktor som driver vissa nätsvindlare på SNS, utöver deras dröm om att självförverkliga sig online, är pengar. En brittisk undersökning inom ämnet kom fram till att

the fraudsters typically claim to be in love with the victim at a very early stage. They move the ‘relationship’ away from the dating site and instead communicate by Instant Messenger and email. Over periods of weeks, months or even years, communication between scammer and victim is very frequent and intense” (Buchanan, Whitty 2013).

När “förhållandet” har nått en särskild punkt och tilliten har ökat kan bedragaren med stor sannolikhet berätta om någon tragisk olycka som har drabbat dem eller någon dem känner, och ber därför om små summor pengar. Det är just tack vare sympatin som förhållandet har lyckats alstra som gör att offret känner medlidande och därigenom blir bedragen på pengar. Som tidigare nämnt är den största anledningen för majoriteten av människor som letar efter kärlek eller en partner online – ensamhet. Den här faktorn är kraftigt associerad med benägenheten att skapa starka relationer online.

 

Trots att forskning inom ämnet fortfarande är mycket begränsad kan man koppla dessa beteendemönster till tidigare forskning. Identity negotiation theory är en sociologisk process som är uppdelad I två delar där människor tilldelar roller inom en relation.

“In the first phase people look for other who see them as they see themselves and approach interactions that are likely to uphold their self-view and self-esteem. This is known as self-verification. In the second phase people make predictions about how the other person will behave, and then act in ways that are likely to make the prediction true. This is called behavioral confirmation” (Swann, Ely, 1984).

Den här teorin är en av de bedrägliga metoder som används av nätets kärlekspredatorer.

 

Konsekvenserna

Något som jag tror att man kanske inte har i åtanke är eftereffekterna av en sådan blåsning. För det första är det efter avslöjandet en otrolig integritetskränkning för den drabbade. Inte nog med att personen i fråga känner sig utnyttjad och lurad utan många blir dessutom svindlade på pengar. Enligt en brittisk studie om sådana offer kom man fram till att

unlike other mass-marketing fraud victims, these victims experienced a ‘double hit’ of the scam: a financial loss and the loss of a relationship. For most, the loss of the relationship was more upsetting than their financial losses (many described the loss of the relationship as a ‘death’)” (Buchanan, Whitty 2013).

Precis som i andra situationer finns det olika sätt en drabbad kan komma att reagera. Vissa hittar inte sätt att hantera en sådan händelse på grund av att vänner och familj inte förstår vad de har gått igenom, och vissa förnekar att det ens hände vilket kan resultera i ett ytterligare liknande fall.

 

Enligt ännu en brittisk studie som gjordes, om främst de personer som utsattes för dessa illdåd, kunde man dela upp effekterna i olika teman. Den första var personens psykologiska och emotionella skick efter bluffen. Alla som medverkade i forskningen var negativt påverkade av det hela och kände ilska och avsky, särskilt de personer som hade blottat sig och även agerat sexuellt framför webkamera. Dessa människor meddelade känslor av sexuellt utnyttjande varav några dessutom kände sig mentalt våldtagna (Buchanan, Whitty 2016). En vanlig reaktion var även posttraumatiskt stressyndrom.

 Posttraumatic stress disorder is a disorder caused by exposure to a psychologically traumatic event, and is characterized by persistent intrusive memories about the event, persistent avoidance of stimuli associated with the trauma and persistent symptoms of increased arousal (American Psychiatric Association, 2000).

Ännu ett exempel på tema som behandlades var situationen med den drabbades familj och vänner. Generellt sätt var personens nära och kära inte särskilt duktig när det kom till socialt stöd. Detta kunde bero på att dem var oförstående och kunde tycka att personen var osmart som kunde falla för bluffen. Vissa kunde till och med vara arga om det var pengar inblandade.

 

När man fokuserar på bedragaren och offret tror jag att det är mycket lätt att glömma bort den tredje parten i ekvationen. Det är enligt mig i grunden här den digitala integriteten är som mest missbrukad. I majoriteten av fallen använder sig catfishen av en redan befintlig persons identitet. Utan en samling av bilder, som dessutom hänger ihop när det kommer till vänskapskretser, förlorar den stulna identiteten sin autenticitet och lögnen blir således omöjlig. Precis det här är problemets kärna. Om det inte hade varit så enkelt att ladda ner andra människors information och bilder så hade catfish fenomenet och dess problem antagligen aldrig fungerat. Personen vars identitet har blivit stulen upplever en annan form av integritetskränkning än bedragarens egentliga mål, men det betyder inte att den är mindre allvarlig. Utöver SNS som Facebook och Instagram så visade det sig enligt en studie inom identitetsstöld online att ”individuals who use the Internet for banking and/or e-mailing/instant messaging are about 50 percent more likely to be victims of identity theft than others”(Reyns 2011). Ju mer information man delar med sig av online och ju mer ens vardagsysslor utförs över nätet desto större blir tillgängligheten, integritetsrisken och chanserna till identitetsstöld.

 

SLUTSATS

The person who met him at the door was Angela Wesselman, a middle-aged overweight mother who admitted to creating the profile for Megan – as well as orchestrating an entire network of friends and family members to make Megan seem more authentic. Angela said she was lonely and enjoyed the personal connection that the scam provided her” (Peterson 2013).

När Nev Schulman I filmen Catfish (2010) spontant dyker upp utanför hans internetflickvän Megans hus, får han sig en stor överraskning. Angela Wesselman är ett synnerligt bra exempel på en typisk catfish. Olika händelser i hennes liv hade lett henne till att leva ett liv hon i grunden inte ville eller hade tänkt sig. Detta resulterade i en törst för verklighetsflykt, längtan efter en digital identitet och även schizofreni. Det var i hennes fall inte ekonomin som spelade roll, utan möjligheten att få uppleva det liv hon aldrig kunde få.

 

Idag kan man tänja på gränserna mer än någonsin när det kommer till identitet på nätet. Tyvärr är det nog i första hand erfarenhet som kan göra en människa tillräckligt kritisk i fråga om förtroende till andra och deras trovärdighet. Det finns dock varningar, eller ”red flags”, för typiska beteendemönster av en catfish. Frekventa saker man borde reagera på är om personen påstår att vara en modell, har under 100 vänner på facebook, berättar om en traumatisk upplevelse, inte kan skicka en bild på sig själv på direkten eller inte vill använda en webkamera (Dr. Phil 2015). På grund av det faktum att identitetsförfalskning är så pass enkelt idag är det bästa man kan göra för att skydda sig att alltid vara alert och på sin vakt. Om man håller sig till de tidigare nämnda varningsteckenen så borde man vara utanför den värsta riskzonen. Vad gäller identitetsstöld är det dock oerhört svårare att skydda sig med tanke på att det finns minst en bild eller någon form av information om alla individer på nätet. Vår offline kultur är ett minne blott och catfishes har blivit en del av vår vardag. Trots att verklighetsflykt kan vara nyttig då och då – så ska det inte behöva ske på någon annans bekostnad.

 

 

KÄLLFÖRTECKNING

– Bild. Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/Catfish

– Catfish (2010), video online. Tillgänglig:  http://documentary-movie.com/catfish/. (2016-05-16)

Vetenskapliga artiklar

– American Psychiatric Association (2000) Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Washington, DC: American Psychiatric Press

– Buchanan, T, Whitty, M T. (2013). The online dating romance scam: causes and consequences of victimhood, Psychology, Crime & Law, 20(3), 261-283. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com.ezproxy.server.hv.se/doi/full/10.1080/1068316X.2013.772180

– Buchanan, T, Whitty, M T. (2016). The online dating romance scam: The psychological impact on victims – both financial and non-financial, Criminology & Criminal Justice, 16(2), 176-194. Tillgänglig: http://crj.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/16/2/176.full.pdf+html

– Bullingham, L, Vasconcelos, A C (2013). “The presentation of self in the online world”: Goffman and the study of online identities, Journal of Information Science, 39(1), 101-112. Tillgänglig: http://jis.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/39/1/101.full.pdf+html

– Kaskazi, A. (2014). Social Network Identity: Facebook, Twitter and Identity Negotiation Theory. In iConference 2014 Proceedings, 858 – 859. Tillgänglig: https://www.ideals.illinois.edu/bitstream/handle/2142/47365/276_ready.pdf?sequence=2

– Reyns, B W. (2011). Online Routines and Identity Theft Victimization, Further Expanding Routine Activity Theory beyond Direct-Contact Offenses, Journal of Research in Crime and Delinquency, 50(2), 216-238. Tillgänglig: http://jrc.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/50/2/216

– Swann, W B, Ely, R J (1984). “A Battle of Wills: Self-verification versus Behavioral Confirmation.” Journal of Personality and Social Psychology , 46.6, 1287-302

 

Artiklar

– D’Costa, K (April 2014). Catfishing: The Truth About Deception Online, Scientific American. Tillgänglig: http://blogs.scientificamerican.com/anthropology-in-practice/catfishing-the-truth-about-deception-online/

– Dr. Phil (Februari 2015). Online Dating Red Flags: Warning Signs of a Catfish, Relationships/Sex. Tillgänglig: http://www.drphil.com/advice/online-dating-red-flags-warning-signs-of-a-catfish/

– Palmer, R (January 2013). Where Does “Catfish” Come From? Online Hoax Movie Inspired by Fisherman’s Lore, International Business Times. Tillgänglig: http://www.ibtimes.com/where-does-catfish-come-online-hoax-movie-inspired-fishermans-lore-1022374

– Peterson, H (January 2013). Mail Online. Tillgänglig: http://www.dailymail.co.uk/news/article-2264053/Catfishing-The-phenomenon-Internet-scammers-fabricate-online-identities-entire-social-circles-trick-people-romantic-relationships.html