Abstract

Att vara en offentlig person eller kändis kan locka många. Möjligheten att höras och synas är det som lockar mest. Men vad innebär det om man vill synas och höras som offentlig person på internet? Är det helt riskfritt? Inte helt om man ser till vetenskapen. Framförallt för det är lättare att sprida åsikter i negativ anda i medier än positiva. Dessutom är det svårt att gå vidare med en anmälan när någon trakasserat en på internet, även kallat näthat. Trots att det är mestadels yngre människor som vistat på internetsidor där man är som mest utsatt är det svårt att se en koppling till ålder och näthat. Istället ser man en klar koppling mellan kön. Det finns alltså risker med att röra sig på nätet som offentlig person, särskilt om man är kvinna och på grund av utseendet.

Inledning

Att ha som arbeta att ständigt synas och höras kan enligt många låta som rena rama drömmen. Som offentlig person har man både ögon och öron på sig i allting man gör. Ju större plats internet tar i samhället, desto mer plats får man som offentlig person att röra sig på. Nu är det lättare än någonsin att dela med sig av sina åsikter och sprida information som offentlig person. Många kändisar väljer att medvetet vara nätaktiva av den anledningen.

Att därimot bli kritiserad för sina åsikter är var och varannan kändis vardag, men vilka risker finns det med att ha en hög aktivitet på nätet som offentlig person? I den här essän tar vi reda på vad som är en “offentlig person”, varför man väljer att vara aktiv på nätet och begreppet “näthat”.

Vad är en offentlig person?

Wikipedias hemsida förklarar man begreppet som “En person som har en offentlig position genom sitt yrke eller på andra sätt sägs ibland vara en offentlig person.” (Wikipedia, 2014)

Man förklarar också att begreppet inte är helt utrett i svenska sammanhang, det innebär att ordet är svårt att definera. I rapporten Senmoderna miljöer : Massmedier och organisationen av det privata och det offentliga (Reimer, 1994) talar man om massmediernas roll för vardagslivet. Man förklarar ordet offentlig person vid att man syns och hörs mer i media och har en högre igenkänningsfaktor. I essän förklarar man begreppet efter Bo Reimers förklaring, alltså att en offentlig person är någon som ofta syns i media. Essän jämställer också ordet offentlig person med kändis. Enligt Michael Rübsamen, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, så är företeelsen kändis något som samverkar mellan tre medverkande delar publik, person och medier. Fenomenet kändis är något som lockar till fantasi och drömmar men även är dagsfärskt och kortvarigt. Ju yngre man är, desto mer lockar även kändisskapet. (Rübsamen, 2012)

Att vara aktiv på nätet

Det kan finnas många anledningar till att vilja synas och höras på internet, även om man inte räknas som en offentlig person. I dagsläget finns det miljontals tjänster som har i uppgift att sprida den information du vill på ett så smidigt sätt som möjligt. I rapporten Can You See Me Now? Audience and Disclosure Regulation in Online Social Network Sites av Zeynep Tufekci visar man på att det blir allt viktigare att vistas på nätet, framförallt för den yngre generationen. Enligt författaren är anledning till detta mönster en längtan efter bekräftelse och uppmärksamhet, vilket är typiska begär hos särskilt yngre individer. Ju mer bekräftelsebehovet ökar, desto mindre eftertraktas det privata behovet.

Många är aktiva på internet, det visar statistik från Svenskarna och Internet 2013. Anledningarna till att vara aktiv skiljer sig drastiskt om man ser till åldersgrupper. Att kommentera det som andra publicerat är den mest upprepande aktiviteten på internet, särskilt i åldern 12-25 år. Nästan lika vanligt är det att själv publicera statusuppdateringar. Störst andel svenskar besöker Blockets annonssida. Anledningen är att alla olika åldrar söker sig till deras annonser, men dock inte lika flitigt. De mest aktiva internetanvändarna år 2013 är i åldern 16 till 25 år.

Som offentlig person kan det både vara en fördel och en nackdel att vara aktiv på nätet. Någon som har sett baksidorna av att vara aktiv på nätet är tv-bonden Susanne Brännemo som efter att medverkat i realityserien “Bonde söker fru” blev förföljd av en man i flera års tid. Susanne var mycket uppmärksammad i media efter sin medverkan i programmet och var aktiv både på sociala medier och sin blogg.

Det hela började med en oskyldig vänförfrågan på Facebook som sedan eskalerade i en långvarig terror. Mannen började stalka Susanne på många olika sociala medier inklusive hennes blogg. Det som först var små oskyldiga kommentarer blev snabbt ständig telefonterror och milslånga mejl. När hon medverkade i tv-programmet “Stalkers” sade hon.
– Han tror på riktigt att vi är ihop, han verkar helt besatt!

Mannen dömdes senare till sluten psykiatrisk vård för olaga förföljelse. (Stalkers, 2012)

Näthat

Som offentlig person finns alltid risken att bli kritiserad eftersom man är mer synlig än andra och ofta har det inom sin yrkesroll. När man talar om kändisar och internet är det ofta elaka kommentarer och trakasserier som dyker upp, i folkmun även kallat näthat. Enligt juridikinstitutet är näthat att utsätta någon för hot, sprida lögner och kränkande uppgifter på internet. (Juridikinstitutet, 2014) Att utsätta någon för mail- eller smstrakasserier är också en form av näthat. Man får aldrig hota en person till att han eller hon känner sig rädd eller publicera uppgifter som anses personliga. Enligt juridikinstitutet är dock inte alla typer av kränkningar på nätet olagliga. Att uttrycka åsikter om någons yttre eller andra personliga ställningstagande är inte brottsliga. Då väger yttrandefriheten tyngre än rätten över att slippa bli kränkt. Därför väcker många anmälningar aldrig åtal. Ett brott som redan är otillåtet enligt lagen, exempelvis brott mot PuL (Personuppgiftslagen SFS 1998:204), blir ofta mer aktuella i sådana sammanhang. Om man drabbas av näthat finns det flera olika sätt att få hjälp, här är juridiksintitutets guide för hur man ska hantera ett kränkande handling på internet.

– Spara bevisen. Skriv ut på papper och ta skärmdump på bilder, kommentarer eller inlägg.
– Skaffa ett vittne genom att be någon titta på originalet.
– Polisanmäl.
– Anmäl till Datainspektionen.

Det finns också större risker att bli näthatad om man uppföljer vissa kriterier. Om du är kvinna exempelvis. I rapporten From Old Media Whore to New Media Troll (Gorton & Garde-Hansen, 2013) talar man om hur kritiserad kvinnokroppen blir i medier, här tog man som exempel när Madonnas bilder från en fotografering läckte ut i skvallerpressen och dem sedan spred sig över hela världen. Erfarenheter inom yrket hamnade i skymundan när man talade om Madonnas läckta bilder, istället hamnade fokuset på hennes nysläppta album så var det hennes kropp som blev det centrala. Rapporten påstår att man som kvinna ofta blir mer utsatt i medier än vad män blir, och främst för sitt utseende.

I rapporten Beyond antifandom: Cheerleading, textual hate and new media ethic (Jane, 2014) berättar man om om anti-fandom (även vid benämning haters) och hur dem uppmärksammas i media. Artikeln kritiserar hur såkallade anti-fans sprider sina åsikter (särskilt textbaserade) som att dem tillhör majoriteten olikt de åsikter som fans sprider. Såkallade fans har enligt författaren alltid känntecknas med att vara lättpåverkade och korkade i massmedia, därför framställs inte deras åsikter lika tydligt. Denna trend gör att inflytelserika texter i negativ anda av starka textproducenter får mer plats i massmedia än dem som är i positiv.

Diskussion

Att vilja vara aktiv på nätet är genomgående i nästan alla människors liv, det visar statistik från Svenskarna och Internet 2013. Om man ser till statistiken är det behovet att göra sin åsikt hörd genom sociala medier stor, större ju yngre man är. Michael Rübsamens föreläsning om begreppet kändis visar även på att det finns en längtan efter att göra sin röst hörd, likt en offentlig person, särskilt i yngre åldrar.

Om man ser till statistiken så är det därför yngre nätanvändare använder sig av tjänster där man kommenterar och delar med sig av sina åsikter populära. I rapporten Can You See Me Now? Audience and Disclosure Regulation in Online Social Network Sites visar även att det blir allt viktigare att vara nätaktiv. Det positiva med att vara nätaktiv är enligt artikeln att man på ett mycket smidigt sätt kan sprida sina åsikter olikt andra medieformer. Det som du delar med sprids också snabbare och du kan få massiv respons utan att vara varken en celibritet eller journalist.

Det negativa är att man har lättare att utsättas för olika typer av trakasserier som nätaktiv. Exemplet med Susanne Brännemo må vara ett extremfall men även ett bevis för hur man kan bli utsatt om man som offentlig person är aktiv på nätet. Att bli mail- och telefontrakasserad är även ett slags näthat enligt juridikinstitutet. Näthat är även svårt att fälla någon för eftersom den ofta hamnar i skymundan för yttrandefriheten. Man kan alltså fälla elaka kommentarer och personliga påhopp utan att bli fälld för det enligt juridikinstitutet. Det gör att det blir svårare för någon att bli fälld av ett såkallat “näthatsbrott”. Det bästa sättet att agera vid näthat är genom att spara trakasseriet genom exempel bildbevis och att skaffa sig vittnen, alltså på många sätt som möjligt stödja sitt anmälan. Det bevisar att det är svårt att få upprättelse för näthat, precis som juridikinstitutet påstår.

Emma A Jane påstår att anti-fans får mer uppmärksamhet i medier än fans. Hela rapporten visar att media är mer benägna att publicera material som är i negativ anda. Det kan förklara varför begreppet näthat har spridit sig såpass. Därför är det också lättare att kritisera offentliga personer och få stöttning i det eftersom det är mer socialt accepterat.

Det är svårt med hjälp av Svenskarna och Internetets statistik bevisa att man blir mer näthatad om man är ung och nätaktiv, därimot finns kopplingar mellan kön och nätaktivitet. Att bli näthatad är mer vanligt bland kvinnor än män, det visar artikeln From Old Media Whore to New Media Troll. Om man ser till den artikeln så är kvinnor som mest utsatta för näthat genom sitt utseende, oavsett profession och erfarenhet.

Slutsats

Att vilja vara nätaktiv blir allt vanligare och även ett smidigt sätt att sprida åsikter och information på. Som offentlig person är internet ett smidigt sätt att synas och höras men även ett ställe där man lätt kan bli trakasserad. Att utsättas av trakasserier på nätet kallas näthat och är svårt att bli dömd för eftersom den väger mot yttrandefriheten som ofta väger tyngre i rättssammanhang. Det är svårt att få en anmälan att gå vidare. Det är mer socialt accepterat att kritisera på internet än att lovorda något, vilket gör att näthat kan föröka sig ännu mer. Det finns ingen koppling mellan ålder på den aktiva och näthat, men att bli näthatad är vanligare bland kvinnor och främst i utseenderelaterade frågor. Om man ser till resultatet så finns det risker med att vara nätaktiv som offentlig person, den största risken är att bli näthatad och särskilt om du är kvinna.

Källor

(23-10-2014).Offentlig person. [Elektronisk] Wikipedia. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Offentlig_person [21-04-2015]

Findahl, Olle. (2013) De vanligaste aktiviteterna på internet. [Elektronisk] Svenskarna och Internet 2013. Tillgänglig: http://www.soi2013.se/3-vanligaste-aktiviteterna/manga-ar-aktiva-pa-internet/ [21-04-2015]

Gorton, K & Garde-Hansen, J 2013, ‘From Old Media Whore to New Media Troll: the online negotiation of Madonna’s ageing body’ Feminist Media Studies, vol 13, no. 2, pp. 288-302., 10.1080/14680777.2012.678370

Jane, E. A. (2014a). Beyond antifandom: Cheerleading, textual hate and new media ethics. International Journa of Cultural Studies, 17(2), 175–190. doi:10.1177/1367877913514330.

Juridik Institutet.(2014) Vad är näthat? [Elektronisk] Juridik Institutet. Tillgänglig: http://juridikinstitutet.se/nathat [21-04-2015]

Lundaforskare föreläser: Vad gör en kändis till en kändis? (2012) Michael Rübsamen.

[Radioprogram]. Producent: UR. UR Play, 29 februari 2012.

Reimer, Bo (1994). Senmoderna miljöer. Massmedier och organisationen av det privata och det offentliga. I Fornäs, Johan; Boethius, Ulf & Bo Reimer (red). Ungdomar i skilda sfärer. Stockholm: Symposion.

SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Stalker (2013). Avsnitt 1. [TV-program]. Viasat, TV3. 7 november. Tillgänglig: http://www.tv3play.se/program/stalkers/287818?autostart=true.

Zeynep Tufekci, ”Can You See Me Now? Audience and Disclosure Regulation in Online Social Network Sites”, 2008 [Elektroniskt] http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.304.6929&rep=rep1&type=pdf

Jenny Johansson, DIG14