Josef Wiklund

Abstrakt

Internetbaserade sociala nätverk så som Facebook, Instagram  och Twitter har svept över samhället med storm och skapat ett intresse för nätverkande hos både unga och vuxna. Den
senare nämnda åldersgruppen har i många fall bra koll på vad som bör lämnas ut om ens privatliv och inte, men hur ser den yngre generationen på det hela? Enligt Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund (2011) är den personliga integriteten ingenting man ska ta lätt på, speciellt inte när det kommer till unga internetanvändare som vandrar webben utan en vuxen till hands.

 

Inledning

“There’s a widespread myth that American teenagers don’t care about privacy. The logic is simple: Why else would teenagers share so much on Facebook and Twitter and YouTube? There is little doubt that many – but not all – American teens have embraced many popular social media services. And there is little doubt that those who have are posting photos, sharing links, updating status messages, and commenting on each other’s posts. Yet, as Waffles explains above, participation in such networked publics does not imply that today’s teens have rejected privacy as a value. All teens have a sense of privacy, although their definitions of privacy vary widely.” – boyd & Marwick (2011).

I takt med att internetanvändningen hos barn och ungdomar ökar växer sig frågan kring integriteten allt starkare och är enligt mig en fråga som bär stor vikt i dagens samhälle. Enligt Lindqvist och Thorslund (2011) använder 98 procent av barn i åldrarna 12-16 år internet, vilket är en markant ökning över de senaste åren. Syftet med den här artikeln är att belysa de integritetskränkande problem som finns, hur medveten den yngre generationen är om problemen, hur de kan lösas och hur ungdomar gör för att behålla sin integritet så intakt som möjligt. Jag kommer även att rikta in mig på den åldersgruppen som använder sig av sociala medier trots att åldersgränsen är för hög.

Skandal efter skandal får vi höra i medier hur läckt känslig information och lättklädda bilder sprider ångest bland ungdomar på internet. Det var inte länge sedan som ett Instagramkonto orsakade upplopp på en skola i Göteborg. Slutsatsen vi många gånger drar är att ungdomar helt enkelt inte tänker efter hur deras internetanvändande kan skada deras och andras integritet. Dock visar många undersökningar på motsatsen. Unga internetanvändare verkar i stor utsträckning ha bra koll på vad som är lämpligt och inte att dela, posta eller tweeta. Bland annat verkar unskapen kring hur sekretessinställningar kan hindra ointentionerade mottagare att se vad man gör på internet ha ett stadigt fäste hos den yngre generationen. Kanske är det inte så illa som man kan tro?

 

Frågeställning

Följande frågor anser jag är centrala i ämnet. Det viktiga att fastställa är vilka integritetsrelaterade problem vi står inför och hur ungdomar gör idag för att undvika dem. Många gånger kommer kränkningar från den gruppen i bekantskapskretsen som brukar kallas för signifikanta andra. Det innebär att de som blir kränkta på nätet många gånger blir det av människor som står dem någorlunda nära eller umgås i samma kretsar. Hur kan vi ur  ett samhällsperspektiv jobba förebyggande mot kränkningar när de sker på ett sådant internt stadie?

Social steganografi

Vilka integritetskränkande problem kan då uppstå bland unga på nätet? Svensson och Dahlstrand skriver i rapporten Nätkränkningar (2014) att närmare hälften av alla ungdomar mellan 16 och 25 år har upplevt att de blivit kränkta av någonting som någon annan har skrivit om dem på internet. Ungefär 15 procent medger att de har skrivit någonting som kan anses vara kränkande för någon annan. Varför uppstår dessa kränkningar? Är exempelvis nätmobbning någonting relativt nytt eller är det bara resultatet av att skolgårdsmobbningen följer med över internet? Göran Englund (2011) beskriver sambandet mellan traditionell verbal mobbning och nätmobbning som starkt. De som utsätts för nätmobbning är i de flesta fall utsatta för någon form av verbal mobbning, vilket är den vanligaste formen av mobbning i årskurs 3-6 och 7-9. Men när kan en kommentar anses vara kränkning? Enligt boyd & Marwick (2011) är integritet ett mycket brett begrepp. Filosofer och jurister har jobbat flitigt med att sätta fingret på frågans svar för att kunna avgöra när integriteten har kränkts på ett eller annat sätt. Men problemet i frågan, skriver boyd och Marwick, är att uppfattningen om vad integritet är varierar kraftigt efter hur människor föreställer sig det i sina egna liv. Enligt mig måste det innebära att det i praktiken inte går att fastställa en grund för vad vad en integritetskränkning är och inte. Det man får göra är att se till vad den enskilda individen tycker, vad som uppfattas som en kränkning och vilka etiska riktlinjer som kan tänkas saknas hos den som kränker någon.

Det är svårt att sätta fingret på vad det exakta problemet är, men en gemensam grund i de problem som ungdomar beskriver är att mycket av det som postas på exempelvis Facebook ursprungligen kan ses av vem som helst i vänkretsen. Detta resulterar i att ovälkomna och kränkande kommentarer ibland fälls på det innehåll som personen ifråga har delat. Många gånger beskrivs kommentarer som dessa som integritetskränkande, och för att skydda sig har ungdomar lärt sig att bland annat hantera mediets sekretessinställningar och utvecklat en teknik som Marwick och boyd (2011) kallar “social steganografi” – konsten att gömma sig i klar sikt. Det handlar om att välja själv vad man vill dela och till vilka det man delar ska gå ut till. I bilder och meddelanden använder ungdomar ett socialt kodat språk som endast en handfull utvalda människor förstår. Med hjälp av detta har ungdomar i stor utsträckning lärt sig att måla upp en välfriserad bild av sig själva, där endast det de vill att omgivningen ska kunna se finns med.

 

Ta frågan till skolbänken

Med vetskapen om hur många ungdomar hanterar sitt facebookflöde och hur de väljer att dela med sig av sin information verkar problemet onekligen inte vara så stort som man kan tro. Men som undersökningsresultaten från Svensson och Dahlstrands rapport (2014) samt Olweusenkäten¹ visar finns ändå problemet där. Om man bortser från appliceringen av strategier så som den ovannämnda, hur går det då att lösa problemet och minska antalet kränkningar ytterligare?  Då problemet ofta är förankrat i den närmre bekantskapskretsen hos kränkta och mobbade personer kan problemetupplevas svåråtkomligt. Mitt förslag är att ta integritetsfrågan till skolbänken, någonting som Katie Davis och Carrie James (2013) beskriver;

The research into youth’s privacy attitudes and practices suggests a number of areas in which young people could benefit from educational supports. One such area includes education around the properties of networked publics that distinguish them from offline contexts/…/” – Davis & James (2013)

Kärnan i ämnet är vetskapen kring hur den offentliga online-världen skiljer sig från verkligheten. Davis och James menar att det handlar om att lära elever hur man tar full kontroll över den information man väljer att dela online, både ur ett tekniskt såväl som ett etiskt perspektiv. Flera skolor använder sig idag av läromedel framställda av exempelvis i-SAFE och Common Sense Media. Det är dock ännu oklart vilken effekt den här sortens undervisning har, skriver Davis och James (2013), men jag anser att det är en god idé att försöka etablera ett sunt internetanvändande även genom utbildning.

 

Diskussion

Att integritetsproblemen existerar i den unga internetvärlden har ingen förnekat. För att övertygas räcker det att läsa om Instagramupploppet i Göteborg eller ta en snabb titt på sitt Facebook-flöde, för vidare övertygning går det även att se till statistik så som den publicerad i Nätkränkningar (Dahlstrand & Svensson, 2014) där mer än hälften av alla intervjuade ungdomar anser sig blivit kränkta på internet.

En viktig poäng som forskningen påpekar är dock att våra fördomar kring ungdomars integritetstänk kan vara lite missvisande och i många fall helt fel. Ungdomar verkar ha bra koll; de kan avgöra vad som är kränkande och inte och vet samtidigt varför. Som boyd och Marwick (2011) beskriver är ungdomar i stor utsträckning mycket medvetna om hur deras internetanvändande kan skada både dem själva och omgivningen. Ungdomar använder sig till och med av avancerade strategier för att filtrera bort kränkningar och andra oönskade kommentarer. Enligt mig är boyd och Marwicks studie ett tydligt bevis på att det ser väldigt annorlunda ut i jämförelse med vad vi tidigare trott.

För att falla tillbaka på problemet som, trots uppenbarelsen kring ungas integritetstänk faktiskt existerar, så visar Dahlstrand och Svensson (2014) att det fortfarande finns mycket att jobba med. Trots social steganografi och de sociala mediernas säkerhetsinställningar känner ändå en stor skara ungdomar att de blivit och blir kränkta titt som tätt på internet. Enligt mig handlar det om att jobba förebyggande mot problemet då jag anser att grunden till att kränkningar sker är att kunskapen kring vilka konsekvenser ett sådant användande kan få är bristande. Med skolmaterial från i-SAFE och Common Sense Media finns det en stor möjlighet att driva på utbildning inom etik och moral samt förnuftigt internetanvändande hos ungdomar. Följdfrågan som skulle kunna ställas är; “Men de som redan gått ur skolan och inte lärt sig än då? Hur ska de lära sig?”.

Jag tror, som tidigare beskrivet, att problemet grundar sig i människors etiska och moraliska värderingar, någonting som brukar visa sig mer ju äldre personer blir. En person som fritt kränker andra personer på internet skulle enligt vad jag tror inte ha särskilt svårt att kränka någon öga mot öga; grunden i problemet ligger i personligheten. Att barn och ungdomar tar sig ut på olika sociala medier trots att åldersgränsen är högre än deras ålder medför att den mobbning som sker bland unga människor följer med över internet, som presenterat i Englunds (2011) undersökning. Kanske vore den bästa lösningen att fortsätta jobba förebyggande mot de problem som redan fanns innan internet var med i bilden.

 

Slutsats

Unga har koll, mycket mer koll än vi tror, men ofta handlar det nog om de lite äldre åldersgrupperna när det talas om “ungdomar”. boyd och Marwick (2011) har i sin undersökning tillfrågat personer som har åldern inne när det kommer till många sociala mediers åldersgränser.  Facebook och Instagram må ha en åldersgräns på 13 år, men det har hittils inte varit något problem för en minderårig att klicka i några extra år på sin ålder under registreringen. Det medför att det retande och den mobbning som har försegått på exempelvis skolgården följer med över internet. Enligt GP (2014), som presenterar resultat från en studie på Göteborgs universitet, blir nätmobbningar bland yngre allt vanligare. Hela 16 procent av alla tillfrågade tioåringar uppgav att de någon gång blivit utsatta av nätmobbning. Mitt antagande är att strategier så som social steganografi inte används i så tidig ålder, och därför sker mobbningen allt mer frekvent i de åldersgrupperna. Min slutsats är, som jag nämnt ovan, att det handlar om personens egna moraliska och etiska värderingar. Det behövs en fortsatt utbildning inom etik och moral, men även hur användandet på internet skiljer sig från verkligheten då mobbningen som sker på nätet ofta är sker på samma sätt i vardagen utanför datarummet.

Referenslista

Lindqvist, Johnny & Thorslund, Ewa (2011). Ungas integritet på nätet. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf  [2015-04-18]

Davis, Katie & James, Carrie (2012). Tweens’ conceptions of privacy online: implications for educators. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17439884.2012.658404 [2015-04-19]

boyd, danah & Marwick, Alice (2011). Social Privacy in Networked Publics: Teens’ Attitudes, Practices, and Strategies. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1925128 [2015-04-19]

Svensson, Måns & Dahlstrand, Karl (2014). Nätkränkningar: Svenska ungdomars normer och beteenden. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/natkrankninga-svenska-ungdomars-normer-och-beteenden.pdf [2015-04-21]

Nilsson, Karin (2014). Nätmobbade barn blir allt yngre. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2562942-natmobbade-barn-blir-allt-yngre [2015-04-23]

Englund, Göran (2011). Sambandet mobbning och nätmobbning. [Elektronisk] Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25574 [2015-04-28]

¹Olweusenkäten är en elevenkät som 3902 elever i årskus 3-9 svarade på och ligger som grund till Englunds (2011) undersökning.