Abstract

Syftet med denna artikel är att belysa den personliga integriteten och om det är rätt eller fel att inkräkta på den genom att publicera känslig information i digitala medier. Det är svårt att definiera vad som räknas som en kränkning av samt att fastställa vad den personliga integriteten är. Det jag kommit fram till är att vårt lagstadgade skydd gentemot kränkningar av den personliga integriteten i vissa fall är obefintligt då det i lagen finns luckor som tillåter publicering av känslig information. Vår fascination att publicera och sprida känsligt material vidare i digitala medier kan kopplas till känslor av solidaritet. Sympatier väcks när vi kan identifiera en utsatt grupp som vår egen.

 

Introduktion

Digitala medier spelar idag en stor roll för vi uppfattar omvärlden. Oavsett om det handlar om nyheter, reklam, blogginlägg, en bild eller ett filmklipp som delas av vänner så kommer vi att uppfatta dem olika beroende på vilken situation som de presenteras i. I George W. Bushs valkampanj 2004 valdes det att använda bilder och filmer med innehåll från terrorattacken på World Trade Center. Syftet var att argumentera för att Bush gjort landet tryggare och starkare, men det fick ett bakslag då familjer till offer i katastrofen protesterade och ansåg att de utnyttjade attacken enbart för politisk vinning (Isikoff m.fl. 2004). Min uppfattning är att publiceringar i media kan ske utan en eftertanke på den personliga integriteten vilket kan leda till konsekvenser för den personen som drabbas. Kan det anses vara okej att liksom George W. Bush utnyttja människors misär i syfte att väcka opinion?

I denna artikel kommer jag att undersöka vad som menas med personlig integritet och vilket skydd det finns gentemot kränkningar av den. En fördjupning kommer även ske inom huruvida det finns något moraliskt rätt eller fel i att publicera känsliga dokumentationer i ett gott syfte. Artikeln kommer ha sin utgångspunkt i frågeställningen:

Är det rätt att genom spridning av information i digitala medier inkräkta på ett offers personliga integritet om syftet är att åskådliggöra orättvisor i samhället?

 

Teori

Personuppgiftslagen

Värnandet av den personliga integriteten är något vi i Sverige ser som en stolt tradition. Det är även beslutat i den europeiska konventionen samt i flera internationella konventioner att den personliga integriteten är en mänsklig rättighet (Bylund, 2013). Det finns dock inte någon specifik lag som i sig beskriver hur vår personliga integritet ska skyddas utan uppgiften att se till att detta skydd fungerar har fallit på datainspektionen. 1998 trädde personuppgiftslagen, PuL, i kraft vilken har till syfte att skydda oss människor och vår personliga integritet från att kränkas när våra personuppgifter behandlas (Datainspektionen, 2015). I PuL finns regler om hur dessa uppgifter får behandlas och den bygger till stor del på samtycke och upplysning till de registrerade. PuL bygger på det så kallade dataskyddsdirektivet vilket består av gemensamma regler som bestämts inom EU (Bylund, 2013).

Det finns inga i PuL specifika regler som hanterar publicering på internet utan de generella reglerna för behandling av personuppgifter gäller även här. Som individ har man rätt att publicera personuppgifter i löpande text så länge man inte kränker individen i fråga. Det är dock svårt att generellt bestämma vad som räknas som en kränkning av den personliga integriteten utan man får i varje enskilt fall istället göra en utredning och väga in samtliga faktorer (Datainspektionen, 2015). Betyder det att enda sättet vi kan kränka en individs personliga integritet är genom att bryta mot PuL? Bylund diskuterar i sin bok definitionen av personlig integritet och menar på att det är svårt att verkligen förklara vad det betyder. Det beror helt på vilken situation, vilket sammanhang och vem det handlar om (Bylund, 2013). Men vem är det då som avgör om ens personliga integritet blivit kränkt?

Om vi återgår till PuL igen, och dess syfte att skydda vår personliga information, så skulle man kunna säga att en kränkning sker när information om en individ sprids utan dennes samtyckande och i ett syfte att förtala eller hänga ut personen (Datainspektionen, 2015). Det finns dock ett undantag i lagen som gör det möjligt att i journalistiska ändamål publicera uppgifter som kan uppfattas kränkande om syftet är att upplysa, kritisera samt skapa en diskussion i relevanta samhällsfrågor för gemene man. Detta undantag är inte privilegierat till etablerade medier utan privatpersoner innehar samma rätt till publicering om syftet är av granskande skäl (Datainspektionen, 2015).

Många tänker nog på personuppgifter som data i form av personnummer, namn, kundnummer och adress men även foton, video- och ljudupptagning placeras inom samma kategori (EU-upplysningen vid Sveriges riksdag, 2015)Rätten till personuppgifter faller dock endast på individer som är i livet (Personuppgiftslag 1998:204). Om nu PuL inte längre gäller för en avliden, vem har då rätt att stå upp för dennes personliga integritet? Försvinner rätten till en personlig integritet i samma stund som man somnar in? Även om syftet med att publicera personlig information är att åskådliggöra orättvisa så kan de vara ute på djupt vatten då de inkräktar på en individs personliga integritet vars möjlighet att säga ifrån inte existerar. En fråga man kan ställa sig är om det är etiskt rätt att utnyttja en individs misär oavsett vilken intention man har?

Aktuella fenomen

Under den senaste tiden har det i USA framkommit åtskilliga fall där poliser tagit felaktiga beslut vilket resulterat i flera dödsfall. De dokumenteringar som finns av händelserna sprids i diverse digitala kanaler i syfte att lyfta fram de orättvisor som dessa individer fallit offer för. Dock finns det inte alltid dokumentation från sådana situationer och då står istället ord mot ord vilket ofta resulterar i att poliserna frias då de inte anses ha gjort något fel. En sådan händelse är incidenten gällande skjutningen av Michael Brown. Polisen Darren Wilson stannade Brown på en gata då han var misstänkt för stöld i en matvarubutik. Tumult bröt ut mellan Wilson och Brown, skott avlossades och Brown avlider. Bevisen var dock otydliga och vittnesmålen osammanhängande vilket resulterade i att polisen som sköt friades från misstanke (The New York Times, 2014). Fallet bidrog till stora protester då det ansågs att skjutningen var rasrelaterad och sedan dess har fler fall uppdagats där poliser på ett eller annat sätt agerat felaktigt vilket resulterat i dödsfall för obeväpnade afroamerikaner. Skjutningarna av Tamir Rice, Eric Harris samt strypningen av Eric Garner är tre sådana fall där poliser kan ha gjort felaktiga bedömningar vilket resulterat i att offren av de skador de förorsakats (The New York Times .A, 2015). Skillnaden mellan dessa tre och fallet Michael Brown är att det här fanns bildbevis från händelserna vilket resulterade i att en kompletterande och mer rättvis bild av situationen möjliggjordes. Det finns ännu ett fall som fått än mer uppmärksamhet än de tidigare exemplen och det är mordet på Walter Scott. Polisen som sköt hävdade att hen agerade i självförsvar då Scott skulle ha tagit dennes elpistol, men ett videoklipp som släpptes några dagar efter incidenten visade att Scott sköts i ryggen springandes obeväpnad bort från polisen (The New York Times .B, 2015).

Vad är det som får oss att fascineras av händelser som dessa? Vad rättfärdigar oss att sprida videor och bilder från sådana händelser och på så sätt inkräkta på dessa individers personliga integritet?

Malcolm Payne beskriver i sin bok hur massmedia kan användas för att konstruera ett visst fenomen som ett socialt problem:

”Sociala problem uppstår då en social grupp främst genom massmedia framgångsrikt påstår något genom en viss social frågeställning som är problematisk och som kräver sociala och politiska ingripanden. Argumentet går ut på att sociala problem inte är problematiska i sig utan att de skapas genom att en eller annan grupp hävdar något i samband med dem.”

(Payne, 2008, s.240)

Genom att hävda att någonting är problematiskt och på så sätt få en medial uppmärksamhet, kan man alltså konstruera människors tankar om ett visst fenomen.

Omsorgsetik

Dessa handlingar skulle kunna placeras inom begreppet omsorgsetik, The Ethics of Care. Med omsorgsetik menas att ställning tas i om en handling är moraliskt rätt eller fel (Ethics of care, 2015). Vanacker och Breslin undersöker i sin artikel huruvida EoC, The Ethics of Care, är något mer än ett verktyg till för att påpeka moraliska fel i handlingar inom media. EoC anses främst gälla de förhållanden som vi är knutna till inom den privata sfären. Vanacker & Breslin tar i sin artikel upp två tolkningar på hur synen på omsorgsetik fungerar. Den första menar att de förhållanden som vi är bundna till har ett moraliskt företräde gentemot förhållanden där denna koppling är frånvarande. Om denna tolkning stämmer innebär det dock att vår moraliska övervägning endast blir begränsad till en liten grupp individer (Vanacker & Breslin, 2011). Den andra tolkningen anser att varje relation vi skapar med andra individer borde bemötas på samma sätt som om de redan tillhör vår innersta krets och det anses att EoC bygger på tron om att vi alla vill bli omhändertagna (Vanacker & Breslin, 2011).

Diskussion

Denna artikel visar inga klara tecken på vare sig det är rätt eller fel att publicera information som kan inkräkta på ett offers personliga integritet. Däremot presenteras teorier om varför fascinationen för detta fenomen kan vara så stor. Som individer är våra personuppgifter skyddade av personuppgiftslagen. Den har i syfte att skydda så att vår personliga integritet inte kränks vid de tillfällen våra personuppgifter behandlas och bygger på det så kallade dataskyddsdirektivet vilket består av gemensamma regler som bestämts inom EU (Bylund, 2013). Det finns dock inga enskilda direktiv vad gäller publicering på internet utan de generella reglerna för behandling av personuppgifter tillämpas (Datainspektionen, 2015). Generellt sett går det att säga att en kränkning sker när information om en individ sprids utan dennes samtyckande och i ett syfte att förtala eller hänga ut personen (Datainspektionen, 2015). Det är dock svårt att definiera hur och när en individs personliga integritet kränks utan i varje enskilt fall görs istället en analys där samtliga faktorer vägs in (Bylund, 2013). Då händelser ofta upplevas olika beroende på vilken situation, vilket sammanhang och vem det handlar om kan det även vara problematiskt att definiera vad den personliga integriteten är (Bylund, 2013). Detta gör det svårt att objektivt fastställa den personliga integriteten då det är något subjektivt. Oavsett huruvida en kränkning utförs så går det att komma undan med en sådan handling tack vare att det i lagen finns ett kryphål. Det innebär att om en publicering sker i syfte att skapa diskussion i viktiga samhällsfrågor har vem som helt rätt att i journalistiskt syfte publicera känsligt material. Detta innebär således att det lagstadgade skydd som finns för att värna om vår personliga integritet till viss del är obefintligt (Datainspektionen, 2015).

Digitala medier spelar stor roll då de hjälper oss att förstå vad som sker runt omkring oss. Viktig information kan snabbt lyftas fram och opinion kan enkelt skapas. Genom att till exempel hävda att det upprepade polisvåldet i USA har en koppling till rasism kan en social grupp skapa uppfattningar om vad som är problematiskt och på så sätt väcka sympatier hos individer som kan identifiera denna grupp som sin egen (Payne, 2008). Ett omsorgsetisk beaktande är i dessa fall passande då anledningen till att vi känner en skyldighet att ta hand om dessa individer, som vi innefattar i vår privata sfär, är för att det finns en potential att kunna påverka deras intressen i en större utsträckning (Vanacker & Breslin, 2011). Troligtvis sker denna känsla av solidaritet på grund av att vi känner igen oss i de offer som presenteras, vilket i sin tur resulterar i att vi känner sympati och en vilja av att hjälpa (Vanacker & Breslin, 2011). Min uppfattning är att det är just denna känsla av sympati som får oss att acceptera balansgången mellan rätt eller fel när vi inkräktar på den personliga integriteten. Genom att använda Vanacker & Breslins perspektiv kan det tolkas som så att vi skapar en fiktiv personlig relation till offren och rättfärdigar på så sätt vår spridning av de personuppgifter som publiceras(Vanacker & Breslin, 2011).

Självklart borde information på ett eller annat sätt spridas ut, framförallt om rättvisa skippats, men behöver vi verkligen inkräkta på dessa offers personliga integritet ännu en gång genom att sprida känsligt material om dem? Det är viktigt att vara observant när man som individ ställs inför ett beslut som berör brottsoffer, individer som inte självmant sökt sig till media eller där ett journalistiskt beslut kan ha en dramatisk effekt på en människas liv. Ett omsorgsetiskt beaktande borde i sådana fall spela en stor roll i den moraliska beslutsprocessen (Vanacker & Breslin, 2011).

Slutsats

Det är svårt ur ett lagstadgat perspektiv att säga vare sig ett offentliggörande av känsliga dokumentationer är rätt eller fel då man som publicerande kan skydda sig om publiceringen sker i ett journalistiskt syfte. Däremot kan sådana handlingar kopplas till teorier i omsorgsetik, Ethics of Care, och våra sätt att belysa problem. Vi som individer kan med hjälp sociala grupper skapa uppfattningar om vad som är problematiskt i samhället kan och på så sätt väcka sympatier hos individer som kan identifiera vår grupp som sin egen. Troligtvis sker denna känsla av solidaritet på grund av att vi känner igen oss i de offer som presenteras vilket i sin tur resulterar i att vi känner sympati och en vilja av att hjälpa. Ett beslut till publicering kan för oss anses vara moraliskt rätt då vi kan se en potential att påverka intresset hos individer inom vår privata sfär. Men oavsett syfte så borde var och en ställa sig frågan om vad de själva hade önskat att någon gjorde i en liknande situation. Då det enligt PuL inte finns några raka direktiv för hur och vad en kränkning av den personliga integriteten verkligen är blir det upp till var och en att utifrån sina egna moraliska tankar och värderingar fundera över om det är rätt eller fel.

 

 

Referenslista:

Bylund, Markus (2013) Personlig Integritet på nätet, 1:a upplagan [Elektronisk] Stockholm: FORES. Tillgänglig: http://personligintegritet.se/ [2015-04-27]

Datainspektionen. 2015  Publicering på internet – Vad får man lägga ut på webben? – [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/. [2015-04-27]

Ethics of care – Wikipedia, the free encyclopedia. 2015. [ONLINE] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Ethics_of_care. [2015-04-27].

EU-upplysningen vid Sveriges riksdag. 2015.Personuppgifter och integritet –  [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Dina-rattigheter-i-EU/Personuppgifter-och-integritet/. [2015-04-27]

Isikoff, Michael, Gegax, T. Trent, Lipper, Tamara (2004) A ‘Shocking’ Stumble. [Elektronisk] Newsweek. 3/15/2004, Vol. 143 Issue 11, p6-6. 4/5p. Tillgänglig: https://www.ebscohost.com/ [2015-04-27]

Payne, Malcolm (2008) Modern teoribildning i socialt arbete
Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Personuppgiftslag 1998:204 Svensk författningssamling (1998:204) 2015.  [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/. [2015-04-27]

The Guardian. 2015. Charlie Hebdo attack: Sky cleared over clip of police officer’s murder [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.theguardian.com/media/2015/apr/21/charlie-hebdo-attack-sky-cleared-over-clip-of-police-officers. [2015-04-27]

The New York Times (25-10-2014) What Happened in Ferguson? [Elektronisk] New York. Tillgänglig: http://www.nytimes.com/interactive/2014/08/13/us/ferguson-missouri-town-under-siege-after-police-shooting.html [2015-04-27]

The New York Times .A(22-01-2015) In Tamir Rice Case, Many Errors by Cleveland Police, Then a Fatal One [Elektronisk] New York. Tillgänglig: http://www.nytimes.com/2015/01/23/us/in-tamir-rice-shooting-in-cleveland-many-errors-by-police-then-a-fatal-one.html [2015-04-27]

The New York Times .B(07-04-2015)South Carolina Officer Is Charged With Murder of Walter Scott, [Elektronisk] New York. Tillgänglig: http://www.nytimes.com/2015/04/08/us/south-carolina-officer-is-charged-with-murder-in-black-mans-death.html?_r=0 [27-04-2015]

Vanacker, Bastiaan, Breslin, John (2011) Ethics of Care: More Than Just Another Tool to Bash the Media? [Elektronisk] Journal of Mass Media Ethics: Exploring Questions of Media Morality, 21:2-3, 196-214. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/ [2015-04-27]