Abstrakt

I den här artikeln kommer jag att ta upp striden mellan ett öppet och brett internet mot den ökade massövervakningen som sker. Den kommer även belysa hur övervakning och sparad data över internet påverkar den gemeneman. Den kommer att ta upp diskussioner om hur vi borde se på vår personliga data och vad integritet betyder. Att analysera integritet är en knepig uppgift då den kan hanteras på så olika sätt, den ses även på olika sätt från person till person. Fokus kommer att ligga på att ta upp ämnet om hur viktigt det är att fundera över hur övervakning och spridning av data påverkar just dig.

 

Inledning

Den 7e april 1996 lyckades fotografen Jan Torbjörnsson knäppa en bild som förändrade inte bara hans egen karriär men även den dåvarande statsministern Göran Persson. Det var nämligen där och då, på Drottninggatan i Stockholm som Göran Persson blev hela Sveriges snattminister. På fotot ser vi hur Persson står och provsmakar, eller snattar, en godisbit. Bilden blev därefter ett scoop och av stort intresse för nyhetsvärlden, alla ville läsa om snattministern. (Svensson, 2011)

Med det nyhetsflöde vi matas av idag kan en nyhet som denna kännas orelevant och ganska klen, men nyheten slog ändå hårt och har blivit ett praktexempel på att göra en höna av en fjäder. Göran Persson har därefter vid ett flertal tillfällen nekat till snatteri medan bilden talar för en helt annan historia. Men varför väljer Persson att neka eller kanske ännu mer häpnandväckande, varför dömde Svenska folket honom så hårt? För med handen på hjärtat, vem har inte provsmakat en godisbit någon gång?

När Monica Lewinsky-skandalen nådde skvallerpressen exploderade världen. 22-åringen hade haft en kärleksaffär med USA;s dåvarande president Bill Clinton och den pålitliga familjefadern till president fick en ny kostym att bära. Skandalen var ett faktum och bevisen talade om en 8 månaders lång affär. I ett Ted Talk med Monica Lewinsky talar hon om priset av skam och hur skandalen satte en näthatsvåg i rullning mot 22-åringen. Hon blev kallad hora, slampa och hon kände sig hotad till livet. Själv erkänner hon till affären och rättfärdigar sig med att säga att hon var just 22 år och vem har inte varit ung och gjort ett misstag eller varit kär i fel person. (Lewinsky, 2014) Detta var 1998 och nyhetsvärlden har förändrats en hel del sedan dess och kanske är otrohetsaffärer och snatteri inte längre lika tabu-belagt. Vi möts i princip varje dag av en ny skandal, speciellt i populärkulturen och med hjälp av den växande sociala medier kan nyheter spridas längre och snabbare.

Enligt mig väger dessa två nyheter inte lika tungt men dom fyller ändå samma funktion, dom förmänskligar två personer. För kan det inte kännas ganska skönt att även statsministern ibland nabbar lite på påskgodiset för att inte få hem äckligt godis och även om både Monica Lewinski och Bill Clinton gjorde fel i att påbörja en kärleksaffär tillsammans så visar det ändå på ett mänskligt beteende, att göra fel.

När jag en kväll var ute med en vän och knäppte en bild på denne med öl i handen och dimma i blicken fick jag höra “nej den får du inte lägga upp på Instagram, min chef följer mig där!”. Nu skulle ju aldrig den här bilden bli någon större nyhet, så som snattministern, men den fyller ändå på något vis samma funktion. För personen på bilden är denna bild en skam fastän den påvisar en väldigt mänsklig och vardaglig händelse. Hen vill behålla vissa saker gömda för sin chef och även övriga för att upprätthålla någonslags fasad över sociala medier. Samtidigt som chefen skulle kunna trampa in i baren vilken sekund som helst, dessutom har de resterande gästerna i baren redan sett henne. Chansen är ju dessutom stor att i en annan bar i en annan del av stan sitter chefen själv med försämrat balanssinne och en fruktig drink i handen.

Jag kan se många anledningar till att människor borde släppa på integriteten och dela mer av sig själv på sociala medier för att bryta upp det tabubelagda men även för att skapa en mer mänsklig miljö på internet. Internet är väl ändå till för att öppna upp världen och inte stänga ner den bakom privata konton? Men vad som samtidigt är viktigt att ha i åtanke är hur personlig data över internet hanteras och övervakas. Dom tidigare nämnda exempel visar egentligen händelser som visar på ett mänskligt och kanske vardagligt beteende. Dom här händelserna är inga brott och kanske inte heller någon direkt hemlighet, men för personen i fråga känns det viktigt att hålla den här informationen för sig själv. Det samma kan gälla för vår personliga data över internet, det är inget brottsligt och kanske heller ingen hemlighet men du känner ändå att det borde vara du som har kontrollen över hur informationen delas och vem den når.

The National Security Agency (NSA), har numera flera övervaknings program för att komma åt information från privata företag, dom avlyssnar telefonsamtal och samlar en stor massa telefon- metadata och -inspelningar. Mjukvaran Biometric Optical Surveillance System (BOSS) gör det nu även möjligt för företag, så som Facebook att använda sig av ansiktsigenkänning via bilder. Vi kan absolut fastställa att vi nu, mer än någonsin, lever i en massövervakad värld (Friedland, 2014). På många sätt hjälper övervakningen samhället, en ny värld finns numera över internet och även här sker kriminalitet. Med hjälp av den övervakning som arbetas fram kan kriminella spåras på ett sätt som inte var möjligt tidigare.

Den 5e juni 2013 tog den brittiska tidningen The Guradian upp historier angående NSA’s övervakningsprogram som ledde till uppror då många kände att det var ett hot mot sin integritet. Obamas regering försökte då försvara sig genom att säga att övervakningen var väsentlig för USA’s säkerhet och för att motarbeta terrorism. Obama själv utalade sig såhär, “We know of at least 50 threats that have been averted because of this information not just in the United States, but, in some cases, threats here in Germany. So lives have been saved.” (Bergen m.fl, 2014). På så vis kan som sagt övervakningen leda till något positivt. Många menar dessutom att om du inte har något att dölja så har du inget att vara orolig över. Men om vi ser närmare på vad övervakningen faktiskt gör så ser vi att många användare inte vet vilket data som sparas eller vad den kan användas för. Vill vi att myndigheter och polis ska kunna spåras oss i hemmet utan förvarning och vem är egentligen laglydig hela tiden? Och även om informationen sparas utan att skada så är den potentiella användingen och bevaringen fortfarande ett hot mot din integritet då den fortgår utan personens vetskap. (Friedland, 2014)

 

Diskussion

Skillnaden mellan den självmant upplagda bilden från helgens festligheter och Göran Perssons snatteri-skandal är att Persson själv inte valt att visa denna sida av sig själv och på så vis har hans integritet skadats. Om någon till exempel smygtittar på dig i omklädningsrummet så har kanske ingen hemlighet spridits men tänkt döljd information har spridits till utomstående. Situationen känns förmodligen obkväm och du känner dig bestulen på något, din integritet. Samma gäller för utpressning och opassande användning av personlig information. (Solove, 2011) Vad som kan anses vara privat kan alltså bestå av väldigt många saker. Människor ser inte heller på integritet på samma sätt, vad som anses vara privat för mig kan kännas som allmän information för någon annan.

Ett slag mot din integritet är inte att själv dela information om sig själv utan att någon annan kan tillgå information som du själv vill hålla gömd (Bylund, 2011). Så även om Perssons snatteri förmänskligar honom och även om vi kan förstå hans val så borde händelsen ses som så att den skadar Persson. Han har blivit bestulen på information om sig själv. Vi kan därför även förstå människors oro för massövervakning då vi utan direkt godkänande i princip blir bestulen på information.

Men borde vi lätta på vår integritet och inte längre känna att vår personliga information sprids är så tabubelagd och farligt. Vi är ju ändå alla människor av samma sort och för personen som smygtittar i provrummet är det ju knappast en hemlighet att du är naken under kläderna, så är ju även smygtittaren. Om regeringen vet vart du bor eller vilka affärer du oftast handlar i, vilken skada gör det egentligen? Har du inget att dölja så har du inget att vara rädd för. Med en mer öppen personlig information kan vi kanske på så vis följa vågen av sociala medier och internet vars grundfunktion på många sätt är att breda världen och föra samman människor. Om med samlad och precis data från alla så borde vi få en mer verklig bild av personer eller? Dessutom fungerar det bra i brottsutredningar men även för att motverka brott (Bergren m.fl, 2014). Eller borde vi kanske nu mer än någonsin hålla hårdare på vår personliga informaion då den kan spridas så otroligt fort och även kopplas ihop till en hel biografi. Vem skadar informationen och varför?

Jag väljer själv att inte dela särskilt mycket bilder eller statusar över sociala medier, och om jag gör det så håller jag det oftast lättsamt och inte för, vad jag anser vara privat. Dock har jag inga problem med att använda mig av ett google-konto för att spara data och jag läser heller sällan igenom privacy-kontrakt för olika tjänster. På många sätt skulle jag anse mig själv som relativt blåögd när det gäller delning av information om mig själv på internet. Jag ser ingen skada i informationen som delas, jag tänker att den rör enbart mig och är enbart till för mig. Ingen kommer att lista ut mitt lösenord tänker jag och därför kommer informationen om mina internet vanor stanna hos mig. Jag har ju inget att dölja, men riktigt så fungerar det kanske inte.

Något som informationen gör är att den skräddarsyr ditt internet för att passa dina tidigare sökningar och aktiviteter. Mina platstjänster visar kankse till exempel att jag spenderar en stor del av min tid i Göteborg, bilder och taggningar från event hos Yaki-da visar att det här är ett ställe som jag är intresserad av. Jag har kanske sökt på särskilda politiska parti, tittar ofta på Destiny child videos på youtube och förra veckan inhandlade jag en ny dator. För mig känns den här informationen inte relevant för någon men för många företag är detta nyckeln till mitt privatliv och ett sätt att ändra mina vanor. Har jag nyligen köpt en dator så är jag kanske även intresserad av att inhandla en musmatta eller kanske office-paketet. Kanske väljer jag att göra detta och på så vis har en sten satts i rullning. Mitt sökfält visar inte längre samma saker och jag blir tilldelad reklam som ska passa just “mig” eller i alla fall mitt “internet-jag”. Eftersom detta är den information jag blir tillgiven kommer förmodligen även mina vanor utanför internet ändras, då dessa ofta är så pass invävda i varann. Någon annan har alltså byggt upp en värld runt om mig med köpvanor och ett levnadssätt som jag själv anser och tror att enbart jag har kontroll över. Detta är på ett sätt självmant då det faktiskt är jag som sökt på vissa saker men samtidigt inte då jag inte själv styr över vilken information jag nås utav. Den styrs utav någon annan, tanken av detta kan kännas obehaglig och jag känner mig bestulen på information. Någon har smygtittat på mig i provrummet och jag känner mig obekväm i detta. Precis som Göran Persson som motvilligt fick information om sitt levandsätt och köpvanor spritt via löpsedlar delat till i princip hela Sveriges befolkning.

Så kanske kan vi även nu förstå oron hos dom som vill ha ett privat konto eller personen som inte vill att chefen ska se festbilden. Informationen i sig är inte en hemlighet och gör kanske ingen större skada men det är din information och skräcken att den ska nå ut till fel person eller hamna utanför dina händer är obehaglig. Internet är här en svår miljö att röra sig i då jag tror att många känner att dom inte har någon kontroll över hur data sprids. Trots ett privatkonto och nogrannhet i vilka bilder som delas i ditt flöde så sparas ändå stor del av din data i just hur du navigerar dig och vart. Så även om informationen inte gör någon skada och känns orelevant så måste vi ändå ha vetskap om hur den kan användas för att känna oss trygga och för att inte skada vår personliga integritet.

 

Slutsats

För mig känns det viktigt att vi har ett World Wide Webb som är just världstäckande och brett. Med en känsla av frihet och säkerhet att kunna navigera sig och dela information på ett så fritt sätt som möjligt. Jag vill se ett internet med öppenhet där du kan känna sig bekväm i att dela med dig och besöka vilka sidor du vill utan att informationen ska sparas och läggas i någon annans händer. Informationen är din och du väljer själv hur den bör användas. Jag tror att rädslan för övervakning gör människor aktsamma i sina internet vanor vilket på många sätt kan vara en bra egenskap. Kanske borde vi bara acceptera att övervakningen sköts av någon annan och att det är priset man måste betala för att röra sig över internet, att ta det goda med det onda. Att vår integritet skadas beror på att information om oss själva sprids utan vårt godkännande eller vetskap. Så har vi vetskap om hur övervakning fungerar och hur vår data kan användas så känns det kanske inte längre som att vi blivit bestulen på information. Det är en prikär situation vi sitter i och ett fungerande svar är svårt att hitta.

 

Källförteckning

Bergen, Peter. Sterman, David. Schneider, Emily. Calhall, Bailey (2014). Do NSA’s Bulk Surveillance Programs Stop Terrorists? [Elektronisk] New America Foundation. Tillgänglig: http://www.newamerica.net/publications/policy/do_nsas_bulk_surveillance_programs_stop_terrorists [2015-04-21].

Bylund, Markus. (2013). Din personliga integritet på nätet. Stockholm, Fores. Friedland, I. Steven. (2014). The Difference Between Invisible and Visible Surveillance in a Mass Surveillance World. [Elektronisk]. Elon University Law Legal Studies Reserch Paper No. 2014-02. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2392489 [2015-04-19]

Lewinsky, Monica (2015) The price of shame. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.ted.com/talks/monica_lewinsky_the_price_of_shame#t-329506 [2015-04-20]

Solove, Daniel J. (2011). Why Privacy Matters Even if You Have ‘Nothing to Hide’ [Elektronisk] Tillgänglig: http://chronicle.com/article/Why-Privacy-Matters-Even-if/127461/ [2015-04-20]

Sprague, Robert. (2011). Invasion of the Social Networks: Blurring the Line between Persona Life and the Employment Relationship. [Elektronisk]. University of Louisville Law Review, Vol. 50, 2011. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1773049 [2015-04-18]

Svensson, Niklas (2011) Så blev Göran Persson “Snattministern”. [Elektronisk] Expressen. Tillgänglig: http://bloggar.expressen.se/niklassvensson/2011/11/sa-blev-goran-persson-snattsministern/ [2015-04-20]