Sara Ahxner, 2015-04-30

1. Inledning

I sociala sammanhang där vi träffas fysiskt, så finns det vissa regler och normer som vi förhåller oss till. Beroende på vilket sammanhang mötet sker, så anpassar vi vårt innehåll och vårt språk efter vad som passar för situationen. Träffar vi till exempel våra vänner beter vi oss på ett visst sätt och när vi träffar våra föräldrar, så beter vi oss på ett annat. När det sociala interaktionen istället sker på internet, så kollapsar denna kontext, vilket innebär att den sociala situationen förändras. Även om många tror att det man skriver bara hamnar hos ens vänner på till exempel Facebook, så är sanningen något helt annat. Information som man delar med sig av på internet lagras och kan spridas till alla möjliga plattformar och tjänster. Detta betyder att vem som helst kan ta del av det vi skriver och delar på internet, vilket i sin tur innebär att vi egentligen inte vet vem som lyssnar. Den kollapsade kontexten handlar alltså om vår förändrade sociala situation och att vi på internet inte vet vem som lyssnar.

I denna artikel kommer jag att ta upp hur vår sociala situation har utvecklas och vad teknikens framfart har haft för betydelse för dagens samhälle. Jag kommer också titta på vilka olika metoder vi kan använda för att både värna om vår personliga identitet, hur vi kan hantera den kollapsade kontexten och även hur man kan gå tillväga för att nå en viss framgång på internet.

2. Teori

I denna del kommer jag bland annat att undersöka vilka faktorer Lee Rainie och Barry Wellman anser ligger till grund för hur dagens samhälle ser ut och även hur man ska bete sig för att lyckas på internet. Jag kommer även berätta om Soumitra Duttas teorier kring hur man kan ha olika typer av närvaro på sociala medier och även om vilka normer det finns att följa. Jag kommer också berätta vad Alice Marwicks och danah boyds undersökning har visat och på detta sätt förklara hur vi borde förhålla sin till den kollapsade kontext uppstår på internet idag.

2.1 Bakgrund

Att vi människor är sociala är inget nytt, vi har alltid haft ett stort behov av att kommunicera med varandra och i dagens samhälle är möjligheterna för detta bättre än någonsin. Om man jämför med hur vårt samhälle ser ut idag mot vad det gjorde för bara några år sedan, så har utvecklingen gått rasande fort. Genom teknikens ständiga utveckling, så har våra sociala förutsättningar helt förändrats och vi kan i dagens samhälle ständigt vara tillgängliga och alltid uppdatera om vart vi befinner oss och vad vi gör. Genom sociala medier, så har vi numera alla våra vänner direkt i mobilen eller via våra datorer och detta på ett sätt som vi aldrig tidigare har haft förut. Vi kan i stort sätt befinna oss vart som helst utan att riskera att vi ska tappa kontakten med våra vänner. Bakgrunden till denna utveckling kallar Lee Rainie och Barry Wellman för ”The triple revolution”. Dem skriver att det finns tre revolutioner som alla har växt fram i samband med att världen har förändrats och att dessa tillsammans har skapat det som vi idag kallar för ”nätverks individualism.”(Rainie, Wellman, 2012) Den ”sociala nätverk revolutionen”, ”internet revolutionen” och den ”mobila revolutionen”, har alla en bidragande effekt på hur dagens samhälle ser ut och har skapat ett nytt socialt beteende hos oss människor. Ett av författaras huvudargument, är att detta nätverkssamhälle skapar nya möjligheter för att umgås, arbeta, lösa problem och samla kunskap. Människor har dessutom kunnat bli mer självständiga och har en större frihet att kunna utforma deras egna nätverk efter vad som passar för just dem. Lee Rainie och Barry Wellman menar att denna förändring har varit bidragande till att vi idag är sociala på nya ett helt nytt sätt. (2012)

2.2 Nätverksförmågor

Lee Rainie och Barry Wellman pratar mycket om hur man ska bete sig för att vara den ”perfekta nätverkande individen” och menar att om man följer vissa nätverksförmågor, så kommer man att lyckas detta. Den mest grundläggande och absolut viktigaste nätverksförmågan, är den som dem kallar för ”networking literacy”. (Rainie, Wellman, 2012) Här handlar det om att den nätverkande individen smidigt ska kunna förflytta sig mellan sina olika nätverk och detta dessutom ska kunna göras utan att man blir låst till endast ett nätverk åt gången. Man ska kunna byta nätverk på ett snabbt och smidigt sätt och om man använder sig av denna nätverksförmåga, så följer man enligt Lee Rainie och Barry Wellman, den så kallade ”gyllene regeln”. Vilket innebär att man skannar sina befintliga nätverk i hopp om att ständigt kunna upptäcka nya nätverk, som dels kan vara bra för att expandera ens egen räckvidd, men det är också bra för att kunna hitta nya informationskällor. Kort sagt, dem som använder sig av denna nätverksförmåga, har den bästa möjligheten att kunna använda sitt nätverk på bästa sätt. (Rainie, Wellman, 2012)

2.3 Bestäm närvaro

Enligt Soumitra Dutta, så är det även viktigt att bestämma sig för vilken typ av närvaro man vill ha på sociala medier. Hur vill man framstå inför andra och vad vill man själv få ut av att vara närvarande på sociala medier? Vill man vara personlig eller professionell? Ska ens målgrupp vara privata eller offentliga? Enligt Soumitra Dutta, så finns det fyra olika sätt att vara närvarande på sociala medier (2010, s.4):

  • Personlig och privat: När man vill bygga starkare band med familj och vänner.
  • Professionell och privat: När man vill ha kontakt med sina kollegor och förbättra ens image på jobbet, man vill visa att man är en lagspelare.
  • Personlig och offentlig. När man vill bygga ett personligt varumärke och samverka med människor i samhället.
  • Professionell och offentlig.När man vill vinna ett erkännande inom sitt yrke och bygga ett nätverk som visar ens kompetens och professionella sida.

För att få en djupare förståelse för vad varje närvaro innebär, så anser hon att man även bör ställa sig tre frågeställningar (Dutta, 2010, s.4):

  1. Är dina mål personliga eller professionella, eller både och? Finns det en konflikt mellan hur du vill presentera dig själv i två områden? Då måste du bestämma vilken som är viktigast. Se till att din online-profil inte motsäger din aktivitet i den verkliga världen och att dina meddelanden är giltiga.
  2. Är din önskade målgrupp privata (en begränsad uppsättning av vänner, familj och kollegor) eller offentlig (din bransch eller ens i världen)? Sociala mediers verksamheter kommer nödvändigtvis öka din närvaro och göra det lättare för andra att googla dig. Hur stor vill du att närvaron ska vara?
  3. Vilka resurser har du och hur vill du framstå professionellt? Detta projekt kräver mycket av din egen tid och även pengar för att skapa ditt personliga varumärke.I sociala medier är äktheten i din profil nyckeln och det är bara du kan ge det.

Utifrån svaren på dessa frågor, så menar Soumitra Dutta att man ska kunna komma fram till vilken strategi man vill använda, alltså vad man har för mål med sin närvaro och det ska även hjälpa en att få en uppfattning om hur mycket tid man bör lägga för att hitta den rätta kombinationen av olika plattformar. (2010)

2.4 Anpassa ditt innehåll

En annan viktigt del som danah boyd pratar mycket om, är att man ska kunna anpassa sitt innehåll till de plattformar där man tror att spridningen kommer att passa bäst. (2014) Ett samlingsnamn för de kommunikationskanaler som används mest på internet idag, är de som kallas för sociala medier. Genom sociala medier kan vi blogga, facebooka, mejla, chatta och twittra miljontals viktiga och oviktiga budskap varje dag. De används mest för bland annat socialt umgänge, nyhetsförmedling, marknadsföring, organisering, kulturutbyte samt underhållning. Sociala medier är alltså olika plattformar på internet där är användarna kommunicerar med varandra och det är dem som skapar och fyller på med innehåll på de olika plattformarna. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) Eftersom det finns olika typer av sociala medier, så finns det också skillnader på hur man använder sig av både språk och stil när man kommunicerar. Enligt danah boyd, så är förmågan att kunna förstå kontext, publik och identitets korsningar en av de mest centrala utmaningarna för att lära sig hur man bör navigera på sociala medier. Att förstå sammanhanget inom en given plats och att använda webbplatser på rätt sätt, är alltså avgörande för att hantera den kollapsade kontext som vi möter på internet idag. (boyd, 2014)

2.5 Föreställ din publik

Genom en granskning av plattformen Twitter, så har Alice Marwick och danah boyd även kommit fram till att det har blivit viktigt att skapa sig en så kallad ”föreställd publik” när man är delaktig på sociala medier. Det finns många som tänker att vi har en begränsad och kontrollerad mängd åskådare på internet, men egentligen kan vem som helst kan ta del av det vi skriver och delar med oss av. I deras undersökning kunde dem stöta på användare som sa ”Jag tror inte att jag twittrar till någon; Jag gör bara det för att göra det.”(Marwick, boyd, 2010, s.6) Vilket enligt Alice Marwick och danah boyd inte är en bra strategi. I och med att det finns en oklarhet om vem som lyssnar och vem som deltar i våra olika samtal, så förändras hela vår sociala situation. Vad borde man välja att berätta och vad borde man utesluta? Det har blivit nödvändigt att vi lär oss att hitta en balans mellan vad som är personlig och vad som är offentlig information, vi måste lära oss att undvika vissa ämnen och känna av vad som är tillräckligt personligt utan att det blir TMI (too much information). Vem som helst skulle kunna läsa det man skriver och det ska inte finnas någon risk att känslig information kan ses av ”fel person”. (Marwick, boyd, 2010) Vi behöver bli medvetna om att vi inte kan styra vem som tar del av det vi skriver och vi behöver därför tänka mer som personen från Alice Marwicks och danah boyds undersökning säger: ”Jag är mycket medveten om att Twitter är offentligt. Jag skulle inte tweeta något jag inte ville att min mor/arbetsgivare/professor ska se”(Marwick, boyd, 2010, s.12) För att hantera den kollapsade kontexten som uppstår när vi inte vet vem som lyssnar, så kan aktiva på internet göra precis som en författare, nämligen skapa sig en föreställning om sina potentiella läsare. (Marwick, boyd, 2010)

2.6 Normer på sociala medier

Precis som att det finns vissa normer att följa i den fysiska samhället, så finns det även vissa normer att följa på internet. Ingrid Herbert och Helena Englund Hjalmarsson pratar om att det som skiljer skrivandet i sociala medier från annat skrivande, är bland annat tonen som man sätter. I sociala medier måste man anpassa texten efter syfte, mottagare och även mediet. (2012) Det är därför viktigt att hålla koll på vad de olika plattformarna står för och även vad de har för olika syften. Facebook har fler än 500 miljoner medlemmar över hela världen, vilket gör att kanalen är otroligt mäktig. Här är det viktigt att man i första hand är människa, även om det är i din yrkesroll. Tonen bör därför vara ledig och avspänd utan att bli för pratig och du måste även bjuda in till dialog. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) Linkedin är en nätcommunity precis som Facebook, men den riktar sig huvudsakligen till privatpersoner som vill nätverka professionellt och som vill hitta jobbmöjligheter. Användarens presentation fungerar ungefär som ett online-CV. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) Mikrobloggar med Twitter i spetsen, är egentligen ett helt nytt sätt att kommunicera. Twitter ställer krav på tydlighet och ger en möjlighet att kunna fatta sig kort eftersom man bara har 140 tecken för varje inlägg. När du twittrar ut något, så ska du alltså fokusera på det allra viktigaste och inte ta med massa onödig information. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) En annan stor social media som har stor betydelse och inverkan på samhället idag, är olika bloggar. Innan du börjar blogga, måste du först bestämma några grundregler för bloggen. Du behöver bestämma vad den ska handla om, vilken ambitionsnivå du har och vilka du vill ska läsa den. Det är alltså bra att ha ett tydligt syfte med sin blogg. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) Ingrid Herbert och Helena Englund Hjalmarsson pratar också en del om att olika sociala medierna nu börjar bli mer sammanlänkade. Inlägg som man publicerar på Twitter, kan man nu välja att automatiskt publicera på till exempel Facebook eller Linkedin. Dem vill dock uppmana om att man ska vara lite försiktig med sådana funktioner, då olika kanalerna har olika funktioner och även läsare. Detta göra att det kan bli svårt att mottagaranpassa inläggen och få dem att passa för varje enskild plattform. Dem tycker att man alltid ska göra ett övervägande inför varje inlägg och tänka efter om det lämpar sig för alla kanaler eller bara för en. (Herbert, Englund Hjalmarsson, 2012) 

Hur vi ska bete oss och vad vi kan säga i sociala medier är ständigt under utveckling. Vi lär oss hela tiden av varandra och det är många som testar sig fram för att se vilken strategi som fungerar bäst. Vi lär oss därför både av varandras framgångar och även av varandras misstag. Dem som är bäst på att hänga med hur funktioner på internet fungerar, är de unga. danah boyd pratar mycket om hur unga brukar observerar hur andra människor använder olika plattformar och sedan antigen förstärker de eller utmanar dessa normer genom att lägga till sina egna metoder. (boyd, 2014) Resultatet av detta blir att normer på sociala medier formas efter hur unga påverkar varandra och att dessa tillsammans skapar olika normer som man ska följa för olika webbplatser. (boyd, 2014) Det kan dock finnas ett problemet i detta och det är att unga inte alltid vet som är okej att dela med sig av och vad som kan ses som kränkande att skriva. Vuxna bör därför kliva in och hjälpa ungdomar att förstå vad som är okej och vad som inte är det. danah boyd skriver att om vuxna och unga skulle samarbeta mer i detta, så hade det kunnat lösa stora problem och det skulle kunna skapas en nätverks värld som vi alla vill leva i. (boyd, 2014)

3. Diskussion

Hur kan vi då hantera den kollapsade kontext som uppstår på internet idag? Vem vill vi vara och hur vill vi framstå när vi inte vet vem som lyssnar? Den första frågan man kanske borde ställa sig, är just det, hur vill jag framstå på internet? Precis som att vi anpassar oss efter olika situationer i det fysiska livet, så behöver vi även göra detta när vi är aktiva på internet. Soumitra Dutta pratar om att det är viktigt att bestämma vad man vill ha för närvaro på internet och jag anser att detta är en bra start. Vill man framstå som professionell eller som personlig? Eller vill man hamna någonstans mitt emellan? Jag anser att det inte behöver vara riktigt så strikt att man ska välja antingen eller, självklart kan man välja att hålla en professionell profil, men jag tycker även att man ska visa sin personlighet. Det är genom din personlighet som människor verkligen får en bild av vem du är som person och om dem bara skulle få läsa om din professionella profil, så tror jag att intresset skulle försvinna. Jag tror att det istället handlar om att försöka hitta en bra balans och att lära sig hur man ska anpassa sitt innehåll efter de normer som finns på internet. Ingrid Herbert och Helena Englund Hjalmarsson, pratar mycket om att det gäller att hålla koll på vad de olika plattformarna på internet står för, vilket även stämmer överens med vad danah boyd om sin bok. En viktigt faktor för att klara sig bra på internet, handlar alltså om att förstå sammanhanget. Precis som Alice Marwick och danah boyd pratar om i sin artikel, så tror jag också att det kan vara bra att försöka föreställa sig vad man har för publik. Eller att man helt enkelt bestämmer sig för vilken sorts publik man vill nu ut till och att man sedan försöker hålla sig till denna. En viktig tanke att ta med sig, är att vem helst skulle kunna läsa det man skriver och det ska inte finnas någon risk att känslig information kan ses av ”fel person”.

4. Slutsats

Att komma fram till en slutsats eller att hitta ett svar till hur vi borde hantera den kollapsade kontexten, är ganska svårt. Eftersom tekniken ständigt fortsätter att utvecklas, så kommer också vårt beteende på internet att göra det. Många av de artiklar och böcker som jag har läst, nämner ofta att dem under sin forskning har fått ändra och uppdatera delar av deras forskning, då funktioner antingen har förändrats eller uppdaterats sedan dem startade. Utveckligen går alltså såpass fort att påbörjade forskningar inte hinner avslutas innan en ny uppdatering har kommit och det dröjer då inte länge innan informationen blir omodern. I denna artikel har jag därför valt att mer diskutera om olika tillvägagångssätt och metoder som jag tror kan bidra till en bättre närvaro samt att man kan få bättre kontroll över sin profil. Det finns mycket faktiskt ganska mycket information om hur vi kan bete oss på internet, att folk skriver klantiga och opassande saker på internet, handlar nog mycket om okunskap. Dem är oftast inte medvetna om att det som skrivs, alltid kommer att finnas kvar och att det är omöjligt att helt styra vem som får läsa det man skriver. Genom att själv vara mer noggrann över vad man skriver och delar med sig av, så tror jag att man kommer en ganska bra bit i att hantera den kollapsade kontext som vårt samhälle står inför idag. Eftersom vi inte längre vet vem som lyssnar, så får vi själva ta kontrollen och bestämma oss för hur vi vill framstå på internet.

Referenser:

Rainie, Lee. & Wellman, Barry (2012). Networked [electronic resource] : the new social operating system. Cambridge, Mass.: MIT Press

Boyd, Danah (2014). It’s complicated: the social lives of networked teens. New Haven: Yale University Press

Dutta, Soumitra (2010). What’s your personal social media strategy?. [Elektronisk] Tillgänglig: http://i2ge.com/wp-content/uploads/2012/01/Your-social-media.pdf [2015-04-23]

Marwick, Alice E., boyd, danah (2010) I tweet honestly, I tweet passionatley: Twitter users, context collapse and the imagined audience. [Elektronisk] Tillgänglig: http://is.muni.cz/el/1423/jaro2013/ZUR589f/um/marwick_boyd__2010_.pdf [2015-04-23].

Herbert, Ingrid & Englund Hjalmarsson, Helena (2012). Språket i sociala medier. 1. uppl. Stockholm: Prodicta