Ignas Kutavicius

1 Inledning
Den snabba teknikutvecklingen har lett till att vi är konstant uppkopplade till Internet. Datorer har blivit snabbare och minskat i storlek till platta mobiltelefoner som lätt får plats i fickan. Högupplösta mobilkameror har skapat en instinkt i oss att snabbt rikta linsen mot allt som vi upplever som intressant och ovanligt. Allt bild- och videomaterial kan enkelt överföras till mängder av sociala medier och bilddelningssidor på nätet, direkt efter att de skapats. Med dessa möjligheter tillgängliga är vi inte längre bara konsumenter av information, utan skapare och delare av material för andra att ta del av. Genom sociala medier delar vi allt från de minsta händelser i våra liv, såsom maträtter vi äter, till andra mer viktiga och livsförändrande händelser. Vi kommenterar på nyhetsartiklar, diskuterar på olika forum och får våra åsikter hörda världen runt. Vi kan hitta rätt och kortast väg för en semesterresa på en karta av länder på andra sidan världen, eller till och med se en relativt färsk satellitbild av valda platser som sedan kombineras med en 360 graders sfäriska bilder från gatunivå. Det är spännande att göra dessa virtuella resor, läsa andras tankar och få djupare förståelse av olika personligheter men så fort det vänder sig till oss själva, känner vi oss dock ofta kränkta.

Våra teknik- och Internetvanor har förvandlat oss till informationskällor som regeringar och säkerhetsmyndigheter tar del av olika skäl. De flesta av oss har säkert alltid haft någon aning om detta, och inbillat oss egna versioner om hur mycket av vår privata information de kan få tag på. Men efter maj 2013, när Edward Snowden läckte information om NSA’s övervakningsprogram, fick vi en mycket mer realistisk och skrämmande bild på detta som väckte diskussioner om det är rätt att bekosta säkerhet mot terrordåd med kränkning av våra privatliv. Även politiska konflikter mellan länder idag använder information som ett mycket effektivt vapen. Den enorma informationsmängden gör det svårt för oss att filtrera bort politisk propaganda, vilseledande information, rykten och opålitliga källor från den faktiska sanningen. Vi har hamnat i ett läge där vi har svårt att bestämma oss för vad vi tror på, tillexempel vilken sida i en konflikt vi upplever som attackerande eller försvarande.

Rädslan för regeringens allseende öga har lett oss till att glömma att det fria nätet med alla dess integritetdebatterade tjänster gör regeringar nästan lika transparanta till oss civila. Med hjälp av fri delning av information på sociala medier i form av text, bild- och videomaterial, satellitbilder på Google Earth och andra fria informationskällor kan vi analysera världshändelser från ett alternativt perspektiv och på detta sätt undvika att hamna i korselden från stridande länders informationskrig..

2 Litteraturstudie
Kriget i östra Ukraina har försatt hela Europa i en säkerhetskris, och den snabbt försämrande relationen mellan Öst och Väst har ökat militära spänningar till en nivå som liknar kalla krigets. Ryssland har gjort flera officiella påståenden att de inte är inblandade på något sätt i de öst-Ukrainska separatistregionerna Luhansk och Donbas. De försvarar sig ofta med anklagelser mot västvärlden om liknande aktiviteter. En liknande kamp är synlig på många statliga mediekanaler som ofta är politiskt inriktade och ensidiga. För att vi bättre ska kunna navigera i informationsdjungeln måste vi fördjupa oss i civilas och militäras sociala medieanvändning och analysera vilka hemligheter de läcker om moderna krig. Ämnet är relativt nytt och har blivit mer aktuellt efter de senaste årens politiska skeenden och konflikter. Open Source information (Open-source intelligence) beskrivs i Wikipedia (Wikipedia, 2015) som underrättelse sammansatt av information från öppet tillgängliga källor på nätet som sociala medier, bild- och videodelningssidor, forum, offentliga uppgifter, media, mm. För att avspegla hur denna information används av individuella forskare ska jag ta upp några exempel från aktuella händelser och forskningsarbeten.

2.1 Brown Moses
Eliot Higgins levde ett lugnt hemmapappa liv efter att han nyligen förlorat ett administrativt arbete på en vinstfri organisation som tog hand om bosättning av asylsökande i Leicester, England (Radden Keefe, Patrick. 2013). Den 21 augusti 2013 började som vanligt – frukostlagning till hans dotter Ela samt en snabb bläddring genom nyheter och sociala medier på mobilen. Nyheterna handlade främst om Syrien, där ett kemiskt vapen hade använts dagen innan med många civila offer som följd. Efter en snabbsökning på Youtube kunde Eliot hitta hundratals videoklipp filmade av vittnen på plats. Till skillnad från Irak och Afghanistan så har Bashar Al-Assad’s regim effektivt bannlyst all internationell media. Till följd av detta har Syrianer själva lyckats koppla sig till Internet och dela med sig av bild och videomaterial av offensiva operationer, krigsbrott ,offer, vapen och bomber. På detta sätt har soldater och krigsdrabbade civila blivit konfliktens huvudkälla till världsmediekanaler. Higgins studerade varje videoklipp från Syrienkonflikten han kunde hitta. Han pausade ofta för att noggrant studera vilka vapen som användes och kunde identifiera dem även från splitterdelar och andra vapenrester liggandes på marken. Han delade sin undersökning på sin blogg under smeknamnet Brown Moses, där informationen kompletterades och utvecklades vidare av hans många följare. Eliot lyckades göra något hemifrån som många ammunitionsexperter världen runt inte kunde göra – identifiera cylinderformiga vapenrester som ofta kommit upp på bildmaterial från krigszoner där kemiska vapen använts. Hans resultat blev starka bevis för Syriska oppositionens anklagelser mot regimens gällande användande av kemiska vapen.

Den 1 juli, 2014 utlyste Eliot projektet Bellingcat på Brown Moses bloggen (Brown Moses, 2014) och startade en Kickstarter kampanj som lyckades samla in över 50 000 pund (Kickstarter, 2014). Projektets huvudpoäng är att samla journalister, aktivister och forskare som använder Open Source informationskällor i sina utredningar till en och samma sida. Bellingcat ska inte bara bli en plats där forskningsmaterial delas, utan även ett sätt att engagera och utbilda läsare samt andra forskare i att använda Open Source information för sina egna utredningar. Med andra ord är besökare till sidan lika viktiga som de forskare som deltar där.

Idén är inte ny. I sitt blogginlägg nämner Eliot OCCRP (Organized Crime and Corruption Reporting Project) som ett exempel. OSCCRP är en hemsida som har funnits sedan 2003 och som använder fritt tillgänglig information på nätet för att utreda brott och korruption i Östeuropa och centrala Asien (OCCRP, 2007).

2.2 Bellingcat forskning
Under den korta tiden som Bellingcat projektet varit aktivt har många utredningar av oberoende forskare gjorts och deras resultat publicerats. Av alla ämnen på sidan så har Ukraina-konflikten störst popularitet. Bellingcats forskare visar högt intresse för den kontroversiella politiska situationen där Ryssland nekar västvärldens anklagelser om militär aktivitet och vapentillförsel. Bland de mest omtalade artiklarna finns en rapport om raketbeskjutning av Ukrainska armén från Rysslands gräns (Higgins m.fl. 2015). Uppdaterade Google Earth satellitbilder av östra Ukraina gav grunden till utredningen. Satelliten tog bilderna några dagar efter anfallet och mängder av kratrar på anfallsplatsen offentliggjordes. Bildernas upplösning var så pass stor att viktiga detaljer kunde analyseras. Bellingcat forskare studerade kratrarnas form och genom att använda militära utredningsmetoder kunde de återskapa raketernas flygbanor som ledde till Ryskt territorium. Anfallskällan kunde identifieras av ovanliga färdspår på marken som matchade det misstänkta vapensystemets storlek. Misstankarna stärktes av synliga brännmärken på gräset som en följd av raketskjutning. Fordonsspårens riktning avslöjade att vapnen hade färdats från Rysslands sida och sedan vänt tillbaka efter beskjutningen. Detta tydde på en Rysk offensiv operation som utförts mot den Ukrainska militärmakten från Rysslands gräns. Händelsen stöddes vidare med mängder av videoklipp och bilder som dök upp på sociala medier under samma tidsperiod. Deras inspelningsplatser kunde identifieras genom att jämföra synliga byggnader och andra objekt med Google Earth satellitbilder. Materialets inspelningsplatser följde raketernas misstänkta flygbana i ett mönster som ledde hela vägen mellan Rysslands och Ukrainas gräns.

På flera andra utredningar har ryska soldaters färd från nybyggda ryska militärbaser nära Ukrainas gräns till konfliktzonen i Ukrainas territorium spårats. Även moderna krigare har smarta mobiltelefoner med sig och ofta delar de eget filmat och fotograferat material från militäroperationer. Vid en utredning har en soldats bilder tagna vid olika tillfällen spårats med Echosek (Echosek. 2015), ett online verktyg för att geografiskt spana aktivitet på sociala medier. Resultatet visar ett klart mönster av hans färd från Ryssland och senare militär aktivitet i Donbas (Jubinville, Jason. 2015). Att bilderna togs på dessa platser kunde styrkas av synliga objekt i bakgrunden samt GPS noteringar som gjorts av en del sociala medier när bilderna togs och laddades upp med mobiltelefon. Echosek har visat sig vara ett mycket effektivt verktyg och forskaren råder andra att använda den för analys av många andra liknande fall.

2.3 Dashcams och trafikövervakning
Bilkamera (också känd som ”dashcam”) är en liten elektronisk anordning som sätts fast på bilens vindruta och spelar in hela bilfärden. Prylen är välkänd för många bilister och ökar i popularitet världen runt, trots att en del EU länder ifrågasätter dess integritetskränkande egenskaper. Bland annat är de olagliga i Österrike och Luxembourg. Det finns även ett fall i Tyskland där en trafikolycka kunde utredas med bilkamerans inspelade videomaterial, men domaren bestämde att kameran var integritetskränkande och därför inte kunde användas som bevis (Drive European News, 2014). Däremot har deras popularitet inget motstycke i hela världen när man jämför deras användning i Ryssland och östra Europa. I Ryssland har det ställts samman att över en miljon bilister har dessa kameror installerade (Dugan, Bryan. 2014) och den främsta anledningen är självförsvar från brott i trafiken. Ryska bilister utsätts av olika orättvisor på landets gator varje dag – trafikolyckor, bedrägerier, poliskorruption, rån och stöld är bara några ut av många förekommande brott. Det Ryska rättsystemet har hamnat i ett läge där ögonvittnen minskat i trovärdighet som källa och därför ses bildbevis som starkast vid rättegång. Videomaterial inspelat med dessa kameror är tillgängligt i enorma mängder på videodelningssidor som YouTube, där man förutom ovanliga trafiksituationer och konflikter även kan se en 10 tons meteorit explodera över Chelyabinsk, filmat från många olika vinklar.

Bilkameror har även haft stor och avgörande roll i många aktivisters utredningar av Donabas konflikten i Ukraina. Bland flera andra fall har beskjutning av civila bostadsområden i Mariupol filmats (Rahman, Khaleda. 2015). Ett annat fall som är nämnvärt är när ett modern anti-luft system (Pantsir S-1) på bild rullandes på Donbas regionens gator i territorium som är kontrollerat av separatistmakterna. Pantsir S-1 är ett modernt Ryskt låg- till mediumhöjds anti-flyg vapen som förutom Ryssland enbart används av Brasilien och några länder i mellanöstern (Smalwood, Michael. 2015). Med andra ord har vapnet aldrig använts av Ukrainas militärmakt och därför aldrig kunnat erövras av separatisterna vid ockupation av Ukrainska militärbaser. Observationer av vapnet har rapporterats på sociala medier av lokalbefolkningen redan tidigare men deras autenticitet kunde inte konfirmeras då bildmaterialet var av för dålig kvalité för tydlig analys. Till slut, den 28 januari 2015, dök en bilkameras bild upp på samma system med tydligt synliga detaljer och spreds på sociala medier. Det tog bara några timmar för sociala medieanvändare att utreda händelsens plats genom att sammankoppla byggnader synliga i fotografiet med satellitbilder från Google Earth. Utredningens metod och resultat har tydligt och systematiskt redovisats på ett inlägg i bloggen Conflict Report (Conflict Report, 2015). Flera observationer av samma vapensystem har även noterats på Bellingcat Vehicles – ett projekt där information och bilder av militärfordon samlas från sociala medier till en stor databas med syfte att identifiera deras ursprung och stärka bevis för Rysk militär aktivitet i Ukraina (Bellingcat Vehicles. 2015).

2.4 Sociala mediers viktiga roll för globala medborgare
Internet användarnas engagemang och aktivitet är en mycket viktigt del i forskning och analys av globala frågor. När politiska, ekonomiska och andra viktiga frågor diskuteras, ifrågasätts och analyseras i stora grupper, kan dessa lättare komma fram till bra lösningar och påverka regeringar.

Artikeln Using Social Networking in the Social Studies for Global Citizenship: A Case Study of Japan’s 3:11 Quake (Maguth, B. & Yamaguchi, M. 2012) fördjupar sig i sociala mediers roll för samhällen i krisdrabbade platser. För sin fallstudie väljer författarna jordbävningen i Japan som skedde den 11 mars 2011 och blev orsak till kärnkraftsolyckan i Fukushima. Artikeln berättar hur lokalbefolkningens delning av information, bild- och videomaterial på sociala medier spelade en viktig roll i att informera världen om katastrofen. Sociala medier jämförs med stora lager av realtidsinformation som i många fall är den enda möjliga källan för sådan. Artikelförfattarna påpekar hur sociala studier skapar globala medborgare som utbildas till aktiva, kritiskt tänkande individer och gör välinformerade beslut och stärker demokratiska värderingar. Globala medborgares nyckelfunktioner anses vara följande:

  • Problemlösning genom lokal/global kollaboration med andra samhällsmedlemmar.
  • Ansvarsfulla sociala, politiska och ekonomiska förändringar med hjälp av kritisk och systematisk tänkande.
  • Stöd för fred i konflikter.
  • Miljöskyddande livsstil.
  • Respekt och skydd för mänskliga rättigheter.
  • Användning av informationsteknologier för ett informerat deltagande i diskussioner.

Informationsteknologi har skapat tillgänglig och omedelbar global kommunikation. Moderna individer har nu tillgång till information om världshändelser från olika perspektiv. I jämförelse med tidigare generationer som var tvungna att samlas i lokala grupper och nätverk har moderna människor möjligheten att kommunicera med hela världen och få tillgång till miljontals människor med samma intressen.

Artikeln Mobilizing Social Networking Technology to Empower a New Generation of Civic Activism Among Youth (Carano, K., Keefer, N. & Berson, M. 2007) stödjer dessa idéer. Här har författarna analyserat ungdomars höga aktivitet på sociala medier och hur detta kan hjälpa att fostra medborgerligt engagemang på nätet. Användning av olika typer av sociala medier i 451 hemsidor som engagerar sig i någon form av aktivism undersöktes i efterforskningen. Resultatet visar att diskussionsforum har hög popularitet på grund av deras enkla användbarhet och möjligheten att få sin åsikt hörd. Artikelförfattarna diskuterar sociala mediers potential i lärandet och rekommenderar att de blir en del av utbildningsplaner. Lärare ska introducera studenter till olika nätgemenskaper och uppmuntra dem att ta del i diskussionerna på tillgängliga kommunikationskanaler.

3 Diskussion
Att utföra en olaglig ockupation av en suverän stat utan att bli påkommen är omöjligt i den värld av fri information vi idag lever i. Globala medborgares skicklighet att använda Open Source informationskällor i sina utredningar håller regeringsmakter på tårna. Det är skrämmande när man tänker efter hur mycket information civila nätaktivister kan få fram genom sociala medier, Google Earth satellitbilder, mobilkameror och andra verktyg. Det är ännu mer skrämmande när man tänker på hur mycket mer information våra regeringar kan få tag på med de metoder som Edward Snowden avslöjat. Vår öppenhet på nätet gör världen mer transparent till vår fördel, men precis som när man delar den, så är det viktigt att ta till sig och använda informationen ansvarsfullt.

Forskningsgemenskaper som Bellingcat och individuella nätaktivisters aktiviteter är möjliga tack vare sociala medier och deras öppenhet. Dock är informationskällor oftast människor som är djupt drabbade av konflikten och ofta representerar den ena eller andra av de stridande parterna. Den Politiskt tvåsidig natur av informationskällor som förutnämnda utredningar använder sig av ökar resultatets neutralitet dock dess genomsynlighet kan ställa människor i fara. Även om de inlägg på socialamedier som använts i utredningarna har gjorts med upphovsmäns egen vilja, finns det inget sätt att skydda informatörers identitet när forskningsresultat och bevis publiceras. Trots allt är de huvudmisstänkta i granskningen separatistorganisationer som ses som terrorister, samt ett politiskt styre som har makt över världens geografiskt största och mest beväpnade land, med en historia av militäraggression mot sina grannländer (Sabet-Parry, Rayyan. 2014).

Liknande problem finns även i akademiska forskningsmetoder där försökspersoner medverkar frivilligt och garanteras anonymitet. Försökspersoner kan i vissa fall trots detta identifieras om deras påståenden citeras i forskningsdokumenten. I artikeln Our anonymous online research participants are not always anonymous: Is this a problem? (Dawson, Philip. 2014) har 112 forskningsarbeten analyserats. Undersökningens syfte var att se om anonyma försökspersoner kan identifieras. Resultatet visade att 10 ut av 112 artiklar hade information som kunde leda till försökspersoners identitet.

Den politiska situationen i Europa har hamnat i kris – relationer mellan Öst och Väst har inte varit så spända sedan kalla kriget. Information har blivit ett vapen och nätet är dess frontlinje. Jag tycker att det är viktigt att vi får så klar bild av dessa händelser som möjligt för att kunna påverka våra politiker att ta lämpliga beslut för att stabilisera situationen, normalisera relationer och återställa fred. Möjligheten att samlas i stora gemenskaper på nätet gör oss till en stark informationskritisk makt. Genom diskussion och analys kan vi filtrera bort informationkrigets påverkan av vår uppfattning av situationer i världen. Fakta backad av starka bevis kan riva muren som politiska motsatser bygger mellan oss. Det är viktigt att människor från konfliktens båda sidor hör den motsatta delens argument och söker sig till konfliktens lösning och fred tillsammans.

4 Slutsats
Internets informationsfrihet har både bra och dåliga egenskaper. Vår integritet är ofta kränkt – vi spanas på av våra regeringar, kommersiella verksamheter och även privata individer. Vi är konstant attackerade av informationsöverflödet i form av politisk propaganda, vilseledande information och andra osanningar som ökar spänning och skapar hotande konspirationsteorier. Däremot har vi möjlighet att gräva oss djupt i informationshavet och med hjälp av analys och jämförande av information från olika källor ta ett steg närmare sanning och fred. Open Source information har visat sig vara lättåtkomlig och effektiv i utredningar av militärkonflikter. Visuellt material som delas på sociala medier både av civila och militära källor är en mycket viktig informationskälla även om de kan ha laddats upp med särpräglade ändamål. Informationsfriheten på nätet samt våra sociala medieanvändningsvanor avslöjar mycket av vår personliga information, men kan samtidigt göra politiska och militära aktiviteter mer transparenta för oss som är långt ifrån konfliktens geografiska mittpunkt.

 

Referenser:
Bellingcat Vehicles (2015). Bellingcat Ukraine conflict veihcle tracking project. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://bellingcat-vehicles.silk.co/ [2015-04-23].

Brown Moses (2014). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://brown-moses.blogspot.com/ [2015-04-15].

Carano, K., Keefer, N. & Berson, M. (2007). Mobilizing Social Networking Technology to Empower a New Generation of Civic Activism Among Youth. In R. Carlsen et al. (Eds.), Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2007 (pp. 3531-3538). Chesapeake, VA: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).

Dawson, P. (2014). Our anonymous online research participants are not always anonymous: Is this a problem?. British Journal of Educational Technology, 45(3), 428-437. Wiley.

Drive Europe News (2014). New Dashcam Rules Around Europe – Rallye Austria Legends. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://driveeuropenews.com/2014/09/24/zeelandbrug/ [2015-04-20].

Dugan, Bryan (2014). Why Do So Many Russian Drivers Have Dashboard Cams? [Elektronisk] Palm Coast, FL: Mental Floss. Tillgänglig: http://mentalfloss.com/article/48952/why-do-so-many-russian-drivers-have-dashboard-cams [2015-04-20].

Echosek (2015). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.echosec.net/ [2015-04-23].

Higgins, Allen, Case, Kivimäki, Ostanin & Toler (2015-02-17). Bellingcat Report – Origin of Artillery Attacks on Ukrainian Military Positions in Eastern Ukraine Between 14 July 2014 and 8 August 2014. [Elektronisk] Bellingcat. Tillgänglig: https://www.bellingcat.com/news/uk-and-europe/2015/02/17/origin-of-artillery-attacks/ [2015-04-21].

Jubinville, Jason (2015-02-19). How EchoSec Found Evidence of a Russian Fighting in Ukraine. [Elektronisk] Bellingcat. Tillgänglig: https://www.bellingcat.com/news/uk-and-europe/2015/02/19/how-echosec-found-evidence-of-a-russian-fighting-in-ukraine/ [2015-04-21].

Kickstarter (2014). Bellingcat, for and by citizen investigative journalists. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.kickstarter.com/projects/1278239551/bellingcat [2015-04-18].

Maguth, B. & Yamaguchi, M. (2012). Using Social Networking in the Social Studies for Global Citizenship: A Case Study of Japan’s 3:11 Quake. In P. Resta (Ed.), Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2012 (pp. 3260-3287). Chesapeake, VA: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).

OCCRP (Organized Crime and Corruption Reporting Project) (2007). About us. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.occrp.org/occrp/en/about-us [2015-04-18].

Radden Keefe, Patrick (2013). Rocket Man. [Elektronisk] New York: New Yorker. Tillgänglig: http://www.newyorker.com/magazine/2013/11/25/rocket-man-2 [2015-04-16].

Rahman, Khaleda (2015). Too close for comfort: Ukrainian motorist captures the moment he is within yards of being blown up by artillery blast. [Elektronisk] Daily Mail. Tillgänglig: http://www.dailymail.co.uk/news/article-2925386/Shocking-video-Ukrainian-motorist-dodging-artillery-blasts-emerges-30-killed-rebel-shelling-attack.html [2015-04-20].

Sabet-Parry, Rayyan (2014). Lithuania President calls Russia ’terrorist state’. [Elektronisk] The Baltic Times. Vilnius, Litauen. Tillgänglig: http://www.baltictimes.com/news/articles/35799/ [2015-04-28].

Smalwood, Michael (2015). Russian 96K6 Pantsir-S1 air defence system in Ukraine. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.armamentresearch.com/russian-96k6-pantsir-s1-air-defence-system-in-ukraine/ [2015-04-21].

Wikipedia (2015). Open-Source Intelligence. [Elektronisk] Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Open-source_intelligence [2015-04-21].