Filip Nordling
2015-04-30

 

Abstract

Som en del av ungdomens digitala och sociala värld så har jag valt att skriva om hur dagens sociala medier har kommit till att uppmuntra folk att bete sig narcissistisk och inte minst sagt sexuella framför kameran. Detta leder mer eller mindre till en minskad integritet samt högre risk för utnyttjande, då det är väldigt lätt att nå ut och sprida bilder och annan information i världen. Folk värderar sitt ego och bekräftelsebehov högre än sin integritet. Jag kommer att ta upp de konsekvenser och risker som framförallt Snapchat har medfört med tiden, samt dess koppling till narscissismen.

 

Introduktion

Innan mobiltelefonerna med inbyggd kamera hade tillgång till mobila nätverk så skickade vi oftast våra semesterfoton med brev som framkallats via exempelvis engångskameror. Inte nog var detta mer personligt för mottagaren, utan det var även mer integritetsskyddande för individen på fotot. Det var inte alls lika enkelt att sprida bilder på någon under denna tid. Man kunde möjligen faxa bilder till andra om man så ville, men det var ytterst sällan sådant skedde och minst sagt betydligt mer komplicerat än vad det är att dela bilder på Internet nu för tiden.

Under digitalkamerornas uppkomst vid tidigt 2000-tal har Internet fyllts med bilder på människor som såväl klätt som avklätt, fria att laddas ner av vem som helst. Med tiden har det blivit allt enklare att hitta bilder och sprida dem via sociala medier. Inte minst sagt har det blivit till en vardag att dela bilder på sig själv ca 10-100 gånger per dag via sociala medier. Det ligger nu i ungdomars mentalitet att detta är normalt beteende. En vidareutveckling av narcissism skulle man kunna kalla det, där vi som individer är förälskade i oss själva och söker bekräftelse från andra (Chamorro-Premuzic, 2014).

 

Teori

I och med det narcissistiskt tänkandet så väljer många därmed att minska vår personliga integritet. Genom användandet av sociala medier såsom Facebook, Instagram och Snapchat, laddar många upp bilder på sig själva i mån att få bekräftelse för deras utseende (Blades, 2014). I och med att man gör detta så pass ofta och “vardagligt”, blir ens integritet mer eller mindre inte lika skyddad som den en gång varit innan det digitala sociala nätverkandet uppkom. Detta gäller framförallt de personer som använder just Snapchat, där man har möjligheten att visa upp sig själv under en begränsad tid. Detta kan därmed uppmuntra folk att visa en del av sig själv som man inte annars kan tänka sig göra, just av den enkla anledningen att bilden endast visas under en viss tid och som sedan försvinner bort för alltid.

 

Diskussion

Är vår personliga integritet inte lika viktig längre? Det blir liksom allt vanligare att folk skickar sexuella bilder till varandra. Oftast helt omedveten om att mottagaren har fritt fram att spara bilden och sprida den till vänner och okända runt om i världen. Detta bryter alltså helt och hållet mot ens integritet, men oavsett så verkar inte detta bekymra oss. Bryr vi oss inte längre om vår integritet? Är vi ens medvetna om konsekvenserna?

I en studie gjord av Kelsey Libert på Marketing Land, har man delat upp en individs identitet i fem olika aspekter. Dessa listas som; personlig, relationell, social, kollektiv samt ytlig identitet (Libert, 2014). Här menar Libert att medan varje kategori finns hos en individs personliga identitet, så är inte alla nödvändigtvis lika viktiga hos en. Därmed väljer person till person vad som är viktigt och inte viktigt för ens personliga integritet på nätet. När, var och hur man väljer att ladda upp sina bilder verkar inte spela en sådan stor roll hos vissa personer. Man bryr sig säkerligen om sin personliga identitet, men det beror mer på vad man som enskild individ prioriterar hos sin identitet.

 

Sexuell narcissism?

Att skicka bilder på sig själv i syfte för att endast visa upp sig kan anses vara narcisstiskt i många fall då man söker bekräftelse om sitt utseende från andra. Det har blivit så pass vanligt hos ungdomar i dagens samhälle att man inte längre ser det som något speciellt. Det såkallade selfie-fenomenet har infört denna nya era av markant och påfallande förbrukning på en global skala (The second selfie, 2014). Ett praktexempel på just detta är “Rich Kids of Instagram” (#rkoi på Instagram). Man relaterar detta till den klassiska och fundamentala marknadsföringen “Jag tar vad hon tar” (The second selfie, 2014). Detta skulle man därmed kunna kalla för den digitala narcissismen.

Men inte nog med att man skickar “oskyldiga” selfies, så har det blivit allt vanligare att ungdomar skickar sexuella bilder till varandra i behovet att få bekräftelse över sin nakna kropp. Kan detta anses vara sexuell narcissism? Just sexuell narcissism innebär en intimitetsdysfunktion. Dvs där sexuellt utnyttjande sökes, utomäktenskapligt, för att överkompensera sitt låga självförtroende och oförmåga att uppleva intimitet (Hurlbert, m.f., 1991). Inom just den digitala narcissismen så finns det därmed kopplingar kring detta. Inte minst sagt så är det aktuellt för just Snapchat, men kan även förekomma hos andra sociala medier. Exempelvis är det många som laddar upp bilder på sig själva när de spänner sig på gymmet. Här vill de söka bekräftelse för sin aktiva och “attraktiva” kropp, vilket folk mer än gärna intygar via kommentarer. Jenna Walther beskriver att denna typ av digitala narcissism inte bör refereras till den kliniska definitionen av narcissism, utan snarare en subklinisk eller ordinär, narcissism. Med detta menar hon att många ungdomar försöker kontrollera hur andra skall uppfatta dem, samt manipulera sina bilder för att porträttera en felfri bild av dem själva (Walther, 2014).

Ett vulgärt exempel på sexuell narcissism i detta fall med Snapchat är om en lärare i Oregon, USA, som fick permission efter att ha blivit påkommen för att ha både skickat och tagit emot halvnakna bilder via Snapchat med en av sina elever (Len, 2014).

 

Snapchat – Den nya sociala trenden

Snapchat är en tjänst för mobiltelefoner som baserar sig på konceptet att kunna skicka en bild eller filmklipp under en begränsad tid, 1-10 sekunder, till de vänner man väljer att skicka det till. Efter denna tid skall mediet permanent försvinna från båda partena. Detta låter i teorin som en oskyldig, rolig och strålande idé. Det är även därför Snapchat har blivit till en trend som folk lockas till världen runt. Även ifall informationen man skickar tas bort efter en utsatt tid, så lyfter många användare upp oron om deras identitet. Problemet med Snapchat i praktiken är att dessa bilder och filmklipp som delas runt bland vänner kan läckas till andra sociala medier. Under de sekunder som bilden “lever” har mottagaren möjligheten att spara bilden som skärmdump. Ungdomar befinner sig alltså i en farozon där deras information som de delar med sig av till vänner har en hög risk att kunna utnyttjas.

Konceptet och idén med Snapchat är en visuell konversation med vänner under en begränsad tid. Indirekt menar man alltså att bilden bör vara permanent borttagen från både sändaren och mottagaren. Dock tyder Snapchats användarvillkor klart och tydligt att innehållet aldrig tas bort helt och hållet (Malek, 2014). De är själva berättigad till bilderna vi skickar, vilket även betyder att all information vi delar med varandra är Snapchats intellektuella egendom. Med andra ord så är idén bakom Snapchat felaktig och full av brister (Malek, 2014). Detta kan således vålla till stora konsekvenser där folk förlorar sin personliga identitet för att användaren själv inte varit informerad nog om riskerna och dess tänkbara följder.

 

Att lita på sina vänner eller ej?

Som nämnts tidigare så har mottagaren i Snapchat möjligheten att spara bilden eller filmklippet. Det gäller alltså för sändaren att vara medveten om vad detta innebär för ens personliga integritet. Trots att man känner sin kompis, bör man lita på denne? Som användare har man ett stort ansvar i vad man skickar till varandra och framförallt när det gäller avklädda bilder.

Professor Ian Rivers, psykolog hos Brunel University, säger att ungdomar tyvärr ser “sexting” (att skicka sexuella meddelanden och foton) mer eller mindre som normalt, framförallt hos tjejer som ofta blir utnyttjade att skicka sexuella bilder på dem själva (Channel 4, 2014). Konsekvenserna med detta beteende för just Snapchat är, trots tidbegränsningen, möjligheten att kunna spara den skickade bilden genom att antingen ta en skärmdump eller använda sig av tredje-partsprogram. När man tar en skärmdump i Snapchat så meddelas sändaren att mottagaren har tagit en skärmdump. Detta ska således avskräcka mottagaren att undvika att spara bilden. Detta är dock inte något som sätter stopp för det, utan tredje-partsprogram finns därför tillgängligt för att inte avge fotspår över mottagarens åtgärder.

Det finns många situationer där sändaren inte varit medveten om att mottagaren faktiskt kan spara bilden. Ett exempel är en mamma från St. Louis som blev arresterad efter att ha tagit foto på henne och sin dotter poserande i bar överkropp i ett badkar. Detta foto skickades via Snapchat, vilket bortom hennes förväntningar blev en bild som i efter hand delades runt om i världen (Len, 2014).

Det finns egentligen ingenting som går att göra för att undvika denna konsekvens annat än att man slutar skicka bilder som är alldeles för privata. En grupp hackare vid namn “SnapchatDB” hade tidigare varnat Snapchat att appen var osäker och innehöll för mycket kryphål. De hade därför tagit sig in i Snapchats databas och erhållit privata bilder från 4,6 miljoner användare. Hackningen var tänkt att varna Snapchat att säkra till appen rejält, samt att uppmana användarna runt om i världen att teknologi aldrig är perfekt och att ingen bör någonsin lita på att sociala medier är så privata som de anses vara (Len, 2014).

John Dodig, rektor på en Staples High School i Connecticut, tycker inte att sex är självaste problemet, utan snarare att teknologin idag är såpass utvecklat att det möjliggör för barn och ungdomar att göra saker som kan skada dem för resten av deras liv (Brown & Cion, 2013).

Dodig hänvisar även till de allvarliga och juridiska konsekvenserna av att skicka och ta emot olämpliga bilder, då många användare på Snapchat är minderåriga. Detta gör alltså ämnet väldigt kontroversiellt eftersom delning av nakenbilder på minderåriga, bevisligen, klassas som distribution av barnpornografi (Brown & Cion, 2013).

 

Slutsats

Människor har sedan länge haft behovet av att bli älskade. Den moderna tiden tillåter en att bli älskad mer än någonsin, genom användandet av sociala medier såsom Facebook, Instagram och Snapchat. Man har numera möjligheten att ladda upp bilder på sig själv för andra att kunna se, bedömma och kommentera. Denna typ av trend har tydliga tecken på narcissistiska drag, där man som individ är förälskad i sig själv och söker bekräftelse från andra (Chamorro-Premuzic, 2014). Även om detta inte endast bör anses som något negativt, har det har dessvärre lett till ett minskande av ens personliga integritet. Det är väldigt vanligt att folk , framförallt ungdomar, laddar upp sexuella bilder på sig själv, både halvnaket som helnaket. Detta kan således leda till otäcka konsekvenser. Gör man detta vi tjänster som till exempel Snapchat, kan dessa typer av bilder spridas ut på nätet, trots att det var menat att vara personligt mellan två individer. Man bör därmed veta vad för konsekvenser det kan innebära att ladda upp känsligt material om sig själv.

 

Referenslista

Artiklar

Blades, Nathan (2014). Selfie addiction is surely a sign of low-self esteem, study reveals. Daily Star. [Online]. 2014-09-18. Tillgänglig: http://www.dailystar.co.uk/news/latest-news/400572/Psychology-study-reveals-insecurity-of-selfie-addicts [Tillgång: 2015-04-21].

Brown, Zoe, Cion, Katie (2013). Sexting via Snapchat Results in Legal Consequences. Inklings. [Online]. 2013-03-15. Tillgänglig: http://www.inklingsnews.com/news/2013/03/15/sexting-via-snapchat-results-in-legal-consequences/ [Tillgång: 2015-04-22].

Chamorro-Premuzic, Tomas (2014). Sharing the (self) love: the rise of the selfie and digital narcissism. The Guardian. [Online]. 2014-03-13. Tillgänglig: http://www.theguardian.com/media-network/media-network-blog/2014/mar/13/selfie-social-media-love-digital-narcassism [Tillgång: 2015-04-21].

Channel 4 (2014). Sexting and Snapchat: are nude pics the norm?. Channel 4. [Online]. 2014-10-15. Tillgänglig: http://www.channel4.com/news/how-many-young-people-share-nude-pictures-without-consent [Tillgång: 2015-04-17].

Len, Sarah (2014). Snapchat: The World’s Hottest App. Storify. [Online]. 2014-03-11. Tillgänglig: https://storify.com/sleonard17/snapchat-the-world-s-hottest-app [Tillgång: 2015-04-19].

Libert, Kelsey (2014). How Individual Identity Influences The Way Audiences Share [Survey Data]. Marketing Land. [Online]. 2014-11-12. Tillgänglig: http://marketingland.com/individual-identity-influences-audiences-share-106773 [Tillgång: 2015-04-28]

Malek, Jeremy (2014). The Dark Reality Of Snapchat. Neon Tommy. [Online]. 2014-05-05. Tillgänglig: http://www.neontommy.com/news/2014/05/dark-reality-snapchat [Tillgång: 2015-04-21].

Vetenskapliga artiklar

Hurlbert, D.F., Apt, C. (1991). “Sexual narcissism and the abusive male”. Journal of Sex and Marital Therapy. Vol. 17, 4:e uppl., pp. 279–92. DOI: 10.1080/00926239108404352 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00926239108404352#.VTa23kb4ZCA [Tillgång: 2015-04-20].

The second selfie. (2014). Marketing. pp. 42. ISSN: 0025-3650 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ezproxy.server.hv.se/login?url=http://search.proquest.com.ezproxy.server.hv.se/docview/1561142555?accountid=14825 [Tillgång: 2015-04-29].

Walther, Jenna (2014). First, Let Me Take a Selfie. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://web.njit.edu/~jw283/Narcissism%20and%20Technology%20Walther%20final.docx [Tillgång: 2015-04-28]