Ditt personliga varumärke
Författare: Pontus Johansson SGDIG-H14   Kurs: Integritet och demokrati i digitala medier- DMI100
personlig-branding-smaller

Abstract

Det börjar bli mer viktigt att ta kontroll över ens personliga varumärke och få balans mellan att vara professionell och personlig på nätet. Detta eftersom 43 procent av arbetsgivare idag söker upp dig på Google innan det anställer någon.

Idag lämnar vi som nätverksindivider ett allt större avtryck på nätet som andra kan följa och få tag i för att använda i mot oss. Detta avtryck kan ge en felaktig bild av personer, ofta vet man inte ens om detta och kan inte argumentera om informationen stämmer eller inte. Detta betyder inte att vårt digitala avtryck alltid är dåligt. 33 procent av den informationen arbetsgivare får fram gör att dem vill anställa den arbetssökande.

I denna artikel kommer jag att analysera hur viktigt det har blivit att ha kontroll över sitt personliga varumärke, hur man kan bygga upp sitt varumärke och får balans mellan att vara professionell och personlig när man använder sitt personliga varumärke på nätet.

Inledning

Idag har det blivit allt viktigare att ta kontroll över ens personliga varumärke och att få en balans mellan att vara professionell och personlig på nätet. Då en rapport från careerbuilder.com som visar att fler än 43 procent av arbetsgivarna gör en Google sökning på den arbetssökande innan de väljer att anställa. Hela 67 procent av de arbetssökande blev inte anställda p.g.a. vad som fanns på sökningen. 33 procent av de arbetssökande fick jobbet p.g.a. att arbetsgivarna fick en bra bild av den sökande (2014).

Efter att Fast Company släppte sin artikel The brand called you 1997 har personligt varumärke blivit ett begrepp man pratar mer om. Det är nämligen inte bara företagets varumärke man behöver tänka på utan också sitt eget varumärke(Peters, 1997).

Det har blivit allt viktigare att tänka på vad som ligger uppe om dig på nätet, för du kan inte alltid argumentera vad som stämmer om det eller inte då personer kan få en felaktig bild av dig av en viss information(Abril, Levin och Del Riego, 2012).

I många fall kan du inte kontrollera den information som ligger uppe om dig. Sökmotor Google anpassar sin sökning efter vad som är relevant för just sökningen. Det kan vara vilket domännamnet är, hur gammal hemsidan är, vad som egentligen står på sidan och om det framgår att sidan är länkad och sidan vill synas för just den sökningen(SVT, 2012). Andra personer kan ju lagt ut information om dig där det har optimerat inlägget eller sidan utifrån ditt namn, något som man kan se tydligt i dokumentären Du är googlad där deltagarna har fått negativ effekt av att andra skrivit om dem, då de har förlorat kontrollen över sitt personliga varumärke(2012). Därför blir det allt viktigare att ha kontroll över sitt personliga varumärke och veta vad som redan ligger uppe eller läggs upp om en.

I artikel denna kommer jag att analysera vad personligt varumärke är, hur det växte fram och vikten av att ha kontroll på sitt personliga varumärke, hur man bygger sitt varumärke och använder det i sociala medier. Jag kommer att utgå från min frågeställning: Hur man hanterar gränsen mellan personligt och privat i personlig branding – ditt personliga varumärke?.

Teori

I den här delen kommer vi undersöka och analysera vad ett personligt varumärke är och hur viktigt det har blivit att ha kontroll på det. Jag kommer ta upp hur du kan skapa ditt personliga varumärke och sedan hur du kan använda det i sociala medier. Jag kommer använda mig av Soumitra’s teorier om personlig media strategi,  Andreas M. Kaplan och Michael Haenlein teorier om sociala närvaro, Hubert K. Rampersad teori om hur man bygger upp sitt personliga varumärke. Jag kommer också använda mig av andra teorier och källor inom detta område för att skapa en helhets bild om personligt varumärke.

Dags att börja tänka om

Idag behöver vi allt oftare tänka på vad vi lägger och vad som ligger uppe om oss. Som Lee Rainie och Barry Wellman skriver i sin bok Networked att vi lägger ett digitalt avtryck i användadet av nätet som andra kan följa och få tag i för att sedan kunna använda det imot en(Rainie & Wellman, 2012, s.80, 288). I podcasten Your Digital Trail, And How It Can Be Used Against You framgår det tydligt att många inte bryr sig vilken information personer kan få ta på dig. Alla har inte rätt att använda en viss information imot dig, men de kan forfarande få tag i informationen(CIR, 2013).

Man behöver tänka på vilken information som ligger uppe om en. Felaktig information kan ge en felaktig bild av en person och du har då inte alltid möjlighet att argumentera imot detta eftersom personen kan få tag i informationen utan din vetskap(Abril, Levin och Del Riego, 2012). För tänk om det är din är din nästa arbetsgivare?. Det är inte omöjligt då en rapport från careerbuilder.com som visar på att 43 procent av arbetsgivarna kollar upp personerna på det sociala medierna innan de anställer dem. 67 procent fick inte anställning p.g.a. deras sökresultat. Sex främsta anledningar varför en arbetsgivare inte vill anställa var(Careerbuilder, 2014):
Listan är omformulerad och översatt till svenska

  • Jobbkandidaten hade postat provocerande eller olämpliga fotografier eller information – 46 procent
  • Jobbkandidaten hade postat information om att de dricker eller använder droger – 41 procent
  • Jobbkandidaten talade illa om deras förra företag eller arbetskollegor – 36 procent
  • Jobbkandidaten visade på dålig kommunikationförmåga – 32 procent
  • Jobbkandidaten hade diskriminerande kommentarer relaterad till ras, kön, religion etc. – 28 procent
  • Jobbkandidaten ljög om meriter – 25 procent

33 procent av sökresultatet som arbetsgivaren fick fram, gjorde att de ville anställa den arbetsöknade. Sex av de främsta anledningar varför arbetsgivaren ville anställa den sökande var(2014):
Listan är omformulerad och översatt till svenska

  • Jobbkandidaten visade bra personlighet och kunde ha en bra passform i företagskulturen – 46 procent
  • Jobbkandidatens arbetsbakgrundsinformation stödde yrkeskvalifikationerna för jobbet – 45 procent
  • Jobbkandidatens hemsida förmedlade en professionell bild – 43 procent
  • Jobbkandidaten var idealisk och visade på en rad olika intressen – 40 procent
  • Jobbkandidaten visade på bra kommunikationsförmåga – 40 procent
  • Jobbkandidaten var kreativ – 36 procent

Dokumentären Du är googlad visar på hur viktigt det är att veta vad som finns om dig på nätet. Även om din identitet har kapats eller inte bör du ändå tänka på vad du har för sökträffar. Nina Jansdotter menar att arbetsgivare tar det säkra förre det osäkra, så om du har några negativa sökträffar är chansen stor att de inte anställer dig(SVT, 2012). Nikke Lindqvist som är sökmotoroptemerare säger att det många gör fel är att man försöker gömma sig. Han menar på att man ska göra tvärtom och vilja synas på nätet. För sökmotor Google försöker hitta relevant information för just det sökta namnet. Sökningen utgår från vad domänen heter, hur gammal hemsidan är , vad det står på sidan, om det finns många länkar till sidan och vill sidan synas i just detta namn. Han menar på att sökningen utgår mer från innehållet än hur många “klick” din sida får (2012). Om du har en massa negativt i dina sökträffar som visar en felaktig bild bör du optimera dina positiva sidor och visa den rätta sida av dig. Detta är något programledaren Johan Ripås fick göra i dokumentären(2012).

Personligt varumärke

Begreppet personlig varumärke uppmärksammades i en artikel The brand called you av Tom Peters 1997 där han menar att det är du som är varumärket. Artikeln vill att läsaren fråga sig samma fråga som marknads ledare i företag frågar sig. Vad är det som göra att min produkt eller tjänst gör en skillnad?. För du är inte den definition du har som jobbtitel eller av den jobbeskrivning du har utan du är ditt egna varumärke och det är du som bestämmer hur du ska uppfattas(Peters, 1997). Så hur marknadsför du varumärket dig egentligen?. Peters menar att du ska gå tillbaka och hitta vem du är, vad du kan erbjuda, se vad du är bra på och mindre bra på. Säll dig dessa frågor för att bli medveten vem du är (1997).

I artiklen Building a personal brand through social networking där tycker Chris Brogan att ett starkt personligt varumärke är en blandning av rykte, förtroende, uppmärksamhet, och utförande. Ett bra exempel på ett starkt personligt varumärke är Barack Obama där han bedrev sina anhängare och avlänkade kritik på ett så bra sätt att han inslamade miljotals dollar till hans kampanj och drev sin framgång till att bli president(Harris och Rae, 2011, s. 16). Författarna Lisa Harris och Alan Rae skapade en figur där de samlade det verktyg dem tycker är viktigaste när man förbättrar och marknadsför sitt varumärke(se Figur 1)(2011, s. 20).

Figur 1. De viktigaste verktyg som finns idag för att förbättra ett personligt varumärke
Detta är en figur från artikeln Building a personal brand through social networking som har översatt från engelska till svenska

Figur 1. De viktigaste verktyg som finns idag för att förbättra ett personligt varumärke

För att bygga ett starkt och autentisk varumärke har Hubert K. Rampersad tagit fram fyra faser och två modeller i sin artikel. Första fasen handlar om att definiera vem du är, vilka ambitioner du har, dina mål för att kunna definiera dig. Andra fasen handlar om att definiera och formulera ditt personliga varumärke, vilket beteende och vilka handlingar du ska och får göra. Ha ett varumärkeslöfte och gör en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) och utvärdera dig själv. Tredje fasen handlar om att formulera din personliga balanserat styrkort(PBSC) som översätter din personliga ambitioner och personliga varumärke i hanterbara och mätbara personliga mål, milstolpar och förbättringsåtgärder i en holistisk och balanserat sätt. Fjärde handlar om att genomföra, underhålla och odla din ambition(Se Figur 2). Han menar att du måste formulera ditt personliga varumärke i dessa olika faserna med kärlek och passion för att få ett starkt varumärke(Rampersad, 2008).

Figur 2. Autentisk personligt varumärke modell
Detta är en figur från artikeln A new blueprint for powerful and authentic personal branding. Performance Improvement som har översatt från engelska till svenska

Figur 2. Autentisk personligt varumärke modell

Närvaro i sociala medier

När du har fått ett hum hur sociala medier fungerar behöver du veta vilken närvaro du ska ha i sociala medier och hur du vill framställa dig. Soumitra Dutta menar på att du måste besvara frågor som(Dutta, 2010, s.4):

Dessa frågor har formulerats om och översatts till svenska.

  1. Är ditt mål att agera personliga, professionella, eller både och?
  2. Är din önskade målgrupp privata som är en begränsad uppsättning av vänner, familj och kollegor eller offentlig där de finns i din bransch eller i världen?
  3. Vilka resurser har du? Innebär det att du får lägga ner tid och pengar, kan du göra detta din arbetstid eller får du ta hjälp från ett företag?

Dutta menar på om du vet vilken närvaro du ska, vart och varför kan du lägga rätt tid på det olika sociala nätverken, han delade in de olika närvarorna i fyra olika kategorier där han vill ge en bild hur de olika närvarorna kan se ut och vart (2010, s.4).

Dessa fyra kategorierna har formulerats till meningar och översatts till svenska.

  • Personlig & Privat vill man hålla kontakten med familj och vänner via Facebook.
  • Personlig & Public vill man sprida sina idéer och passion till omvärlden för att bli känd för sina idéer och passion igenom bloggar, YouTube och Twitter.
  • Professionell & Privat vill man hålla kontakten med sina kollegor via Yammer eller andra företagsplattformer.
  • Professionell & Public vill man visa sin kompetent och bygga erkännande för sin professionalitet via LinkedIn, Twitter eller andra branschspecifika nätverk.

För om du gör dig medveten om din närvaro i sociala medier och börjar fokusera på vad som finns uppe på dig kan du börja optimera vad som kan tas bort och vad du kan lägga upp nästa gång. Lauren I. Labrecque, Ereni Markos och George R. Milne undersöker tolv olika personer, hur deras närvaro på sociala medier är, hur dem tänker kring vad som finns uppe på dem. Det visade sig att deltagarna inte tänkte såg noggrant på sin närvaro och vad som fanns uppe på dem och under undersökningen börjar dem tänka om vad som det lägger upp och vad andra lägger upp. Ett bra exempel där en deltagare kollar på sin profil och diskuterar bilderna där han antigen dricker eller är med en tjej och detta tyckte han kunde ge en fel bild till arbetsgivaren (2010, s.46-47).

Personlig men ändå professionell

I Alice E. Marwick and danah boyd artikel “I Tweet Honestly, I Tweet Passionately: Twitter Users, Context Collapse, and the Imagined Audience” skriver de att om du balanserar din digitala närvaro, efter vad din förväntade public kan vänta sig. Att du anpassar det som du skriver och lägger upp till den målgrupp du visualiser. Du bör få en personlig touch på vad du skriver. De menar att du kan kolla vad dina följare skriver om och har för intresse för att få en mer personlig touch över det som du skriver och lägger ut. Exemplet i artikeln var att dina följare gillade musik, då kanske du ska skriva eller lägga upp din favoritlåt för att få det mer personligt(2010).

Pam Moore förtydligar detta i sin podcat Talk Human to Me: 20 Tips to Humanize Your Brand där hon pratar om att vi måste humanisera våra varumärken. För att följare vill kunna relatera till dig, dem vill se människan bakom varumärket och inte bara en logotype eller en massa tråkiga inlägg man inte kan relatera till(Moore, 2015). Moore menar i sin podcast Brand Humanization: Social Media Authenticity vs Transparency att du måste göra ditt varumärke mer personligt och beroende på vilket mål du har och vem som är din målgrupp. Gäller det att vara autentisk med var du lägger ut men du kan fortfarande ha en viss transparent i dina inlägg för att inte ge ut för mycket information om dig själv(Moore, 2014).

Diskussion

Även om du kommer utveckla ditt personliga varumärke eller inte. Så är det viktigt att veta att du har ett, då allt som ligger upp på dig eller vad du lägger upp kommer skapa en bild om vem du är. För fel information som kommer upp om dig kan skapa en felaktig bild, då informationen kan användas imot dig utan din vetskap(Abril, Levin och Del Riego, 2012). Exempelvis vid din nästa arbetssökan då arbetsgivaren kan neka dig jobbet p.g.a. den information de får fram vid google sökningen. Jag tror inte att det kommer bli färre arbetsgivare som gör en google sökning innan de anställer utan det kommer nog bli en standard inom en snar framtid. Man ska inte försöka gömma sig från nätet utan tvärt om som Nikke säger att det är bättre att synas för att kunna optimera sina sökningar. Gör som programledaren Johan och skapa en blogg och ett twitter konto för att kunna optimera just din sökning. När du använder sociala medier försök vara personlig, men försök inte att vara för privat för att du ska kunna skydda din integritet och försök vara medveten om vad du skriver för fel information kan ge en felaktig av dig. Det är inget fel att visa vem du är men du behöver vara varsam vad du lägger ut.

Slutsats

Vi behöver bli medvetna om vårt personliga nätverk och om du vill göra ett starkt varumärke behöver du som Chris säger, ha en blandning av ett bra rykte, förtroende, uppmärksamhet, och utförande(Harris och Rae, 2011, s. 16). För att skapa dig ett starkt varumärke behöver du synas som Nikke säger att man ska göra istället för att gömma sig(SVT, 2012). Du behöver vara autentiskt med ditt varumärke och användadet av sociala medier för att kunna få ett förtroende. Visa vem du är, dina intressen och försök se vad dina följare skriver om för att de ska kunna relatera till dig. Anpassa dig efter vilken slags närvaro du vill ha på det olika sociala medierna för att du ska kunna visa vem du är. Fel information kan komma i fel händer och användas imot dig. Du bestämmer helt själv hur du vill framställas på nätet och tänk på vad som ligger ute på dig redan och vad du kommer lägga ut i framtiden. Ställ dig frågan om din specifika målgrupp skulle vilja se detta, får detta rätt bild av mig?

Referenslista

CareerBuilder (2014-06-26). “Number of Employers Passing on Applicants Due to Social Media Posts Continues to Rise, According to New CareerBuilder Survey”. [Elektronisk]. Chicago. Tillgänglig: http://www.careerbuilder.com/share/aboutus/pressreleasesdetail.aspx?sd=6%2f26%2f2014&siteid=cbpr&sc_cmp1=cb_pr829_&id=pr829&ed=12%2f31%2f2014 [2015-04-23].

Cheney, G., Lair, D. J., & Sullivan, K. (2005). Marketization and the Recasting of the Professional Self. Management Communication Quarterly, 18: 307-343 DOI: 10.1177/0893318904270744

Dutta, Soumitra (2010) What’s your personal social media strategy? [Elektronisk]. Harvard Business Review,

Harris, Lisa & Rae, Alan (2011), Building a personal brand through social networking, Journal of Business Strategy, Vol. 32 Iss 5 pp. 14 – 21

Kaplan, Andreas M. & Haenlein, Michael (2010)  Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media , Business Horizons 53, 59 – 68

Labrecque, L. I., Markos, E., & Milne, G. R. (2011). Online personal branding: processes, challenges, and implications. Journal of Interactive Marketing, 25(1), 37-50.

Marwick, Alice E. & boyd, danah (2010) I tweet honestly, I tweet passionatley: Twitter users, context collapse and the imagined audience. [Elektronisk]. New Media Society. Tillgänglig: Sage Publications. DOI: 10.1177/1461444810365313 [2015-04-23].

Sánchez Abril Patricia, Levin Avner, Del Riego Alissa (2012) Blurred Boundaries: Social Media Privacy and the Twenty-First-Century Employee , American Business Law Journal Volume 49, Issue 1, 63–124, Spring 2012

SVT. Du är googlad. [Video online] Tillgänglig: http://youtu.be/6JFIfvZV2VM [2015-04-29].

Peters Tom(1997-08-31) THE BRAND CALLED YOU [Elektronisk]. August/September 1997 issue of Fast Company magazine. USA. Tillgänglig: http://www.fastcompany.com/28905/brand-called-you [2015-04-29].

Rampersad, H. K. (2008). A new blueprint for powerful and authentic personal branding. Performance Improvement, 47(6), 34-37.

Podcast

CIR (2013). Your Digital Trail, And How It Can Be Used Against You. [Podcast]. Producent: Daniel Zwerdling, G.W. SCHULZ, NPR.  Tillgänglig: https://soundcloud.com/investigativereporting/your-digital-trail-and-how-it [2015-04-23].

socialzoomfactor (2015). Talk Human to Me: 20 Tips to Humanize Your Brand. [Podcast]. Producent: Pam Moore.  Tillgänglig: http://socialzoomfactor.com/talk-human-to-me-20-tips-to-humanize-your-brand/ [2015-04-23].

socialzoomfactor (2014). Brand Humanization: Social Media Authenticity vs Transparency. [Podcast]. Producent: Pam Moore.  Tillgänglig: http://socialzoomfactor.com/brand-humanization-social-media-authenticity-vs-transparency/ [2015-04-23].