Josefine Pehrson, 15-04-30

Abstract

Sociala nätverk tar allt större plats i våra liv. Den här artikeln behandlar ämnet personlig integritet på nätet och riktar in sig på personliga bloggar. Våra mest kända bloggare lever på att berätta för omvärlden vad dem gör och hur de mår. Det finns risker med att skriva ut viss information på nätet eftersom publiken är obegränsad och okontrollerbar. Man behöver för den sakens skull inte gömma sin personlighet. Det är skillnad på personlig och privat information. En blogg bör ses som en offentlig plats som både arbetsgivare och vänner kan ha vägarna förbi.

 

Inledning

Vi lever i ett samhälle där tekniken och cyberrymden tar allt större utrymme i våra liv. Synligheten på nätet blir allt viktigare. För vårt sociala liv och för vårt arbetsliv. De sociala nätverkens popularitet ökade med mer än tio procentenheter från 2005 till 2010 enligt rapporten Svenskarna och Internet. Därefter har det fortsatt öka men inte lika kraftigt. Andel svenskar som ingick i ett socialt nätverk år 2014 beräknades vara 72 procent (Findahl, 2014).

Den här artikeln fokuserar på bloggar. I dagens samhälle kan en blogg räknas som ett jobb. Våra mest kända bloggare lever på att vara synliga, och personliga, på nätet. De tjänar pengar på att skriva om sina liv och sin vardag. 20-åriga Linn Olsson (2014b) skriver i sin blogg: “Jag vet att många inte ser det jag gör som ett riktigt jobb, men säga vad man vill så tjänar jag ändå grymt bra med pengar och jobbar med stora företag”. Vad jag vill undersöka är den personliga integriteten hos personliga bloggare.

Integritet är varje människas rätt till sin egen personlighetssfär. Personlig integritet har nära samband med människans värdighet och är skyddad enligt lag (Nationalencyklopedin, 2015). Hur skyddar man sin personliga integritet – och bibehåller sin personlighetssfär – på en daglig basis om ens jobb går ut på att skriva om sitt liv och sin vardag? Kan man vara för personlig eller för privat?

 

Litteraturstudie

Digital identitet

Enligt professorn Massimo Durante (2011) har varje människa som vistas på nätet möjlighet att skräddarsy sin identitet. Med detta menas att vi kan välja vem vi vill vara. Den så kallade digitala identiteten kan skilja sig från den verkliga. Eftersom den här artikeln fokuserar på personliga bloggar vill jag undersöka vad det finns för risker med att driva en personlig blogg och med andra ord vara sig själv på nätet.

Risker med att lämna ut information på nätet

Oavsett vilken typ av information det gäller så finns det risker med att lämna ut det på nätet. Du kan inte kontrollera vem som tar del av det. Det som skrivs på en publik blogg kan vem som helst läsa, kommentera och sprida vidare – vilket är hela grejen med att blogga istället för att skriva dagbok analogt (Lindqvist & Thorslund, 2011). En dagbok i fysisk form kan man enkelt hålla för sig själv och om man av någon anledning skulle vilja dela den med någon har man full kontroll på vem. Enligt forskarna Marwick & boyd (2010) beter vi oss ändå på sociala medier som att vi har en begränsad och kontrollerad publik, när den i själva verket är okontrollerbar. På nätet känner du inte till mottagaren, det är därför det är så viktigt att tänka på vad man publicerar. Skriver man om sina känslor och hur man mår blir det lätt ett utlämnande dokument. Att dela med sig av känslig information är att öppna upp och bjuda in, och att bjuda in betyder att man sänker garden en smula (Lindqvist & Thorslund, 2011). Man blir sårbar.

Sprague (2011) tar upp problemen i samband med arbetslivet. Din publik på sociala medier kan mycket väl innefatta en potentiell arbetsgivare. Sprauges undersökningar visar att arbetsgivare kollar upp arbetssökande på nätet innan anställning och att många arbetsgivare nekat jobbansökningar på grund av sökresultat och internetprofiler. Anledningar kan vara livsstil, olämpliga/opassande inlägg eller kommentarer, medlemskap i särskilda grupper och nätverk etc. Vissa saker är helt enkelt bäst att hålla utanför internet – privata saker. Många pratar om att man gärna ska vara personlig men absolut inte privat. Men var går gränsen mellan personlig och privat? Vad är det som definierar de två uttrycken?

Definition

Människan är en personlig varelse. Med det menas att vårt medvetande rör sig i förstånd, känsla och vilja (Svenska Akademiens ordbok, 2014). Att vara personlig på nätet innebär alltså att uttrycka förståelse, känslor och vilja i skrift, bild eller video. Begreppet privat förklaras enligt SAOB som motsats till en offentlig samfällighet. Icke offentlig med andra ord. Om privatliv står det följande: “den del av en ämbetsmans l. tjänstemans o. d. liv som icke har samband med hans offentliga verksamhet”.

 

Diskussion

Omedvetna om riskerna – eller om sitt eget värde?

Forskare och proffessorer skriver att det är riskabelt att skriva ut känslig information. De skriver om varför det kan vara riskabelt. Jag hittade exempel på risken som finns är det gäller arbetsgivare, men vilka är egentligen riskerna utöver det? Det beror såklart på vilken information och hur många bloggläsare det rör sig om. Jag har hittat ett exempel på vad som kan hända om din adress kommer ut.

“Blondinbella” är ett välkänt bloggnamn i Sverige. Isabella Löwengrip Spångberg, som hon egentligen heter, startade sin blogg år 2005 som 14-åring. Idag är hennes blogg listad som Sveriges mest besökta. I ett blogginlägg berättar hon om de hot hon utsatts för i med att hennes adress läckt. En gång blev hon dödshotad via telefon av en man som uppgav hennes address. En annan gång får hon en kommentar på bloggen från en man som säger sig vara påväg hem till henne för att våldta henne. Han skriver att han har en yxa med sig, han skriver även ut hennes adress i kommentarsfältet. De ovälkomna gästerna utanför hennes dörr och den posten hon fick gjorde att hon fick nog och flyttade (Löwengrip, 2013).

Det är en sak att bli utlämnad av någon annan som i Blondinbellas fall. Men när bloggare fullständigt lämnar ut sig själva, är de totalt omedvetna om riskerna? Jag antar det. Jag tror faktiskt inte de ställt sig frågan “Vem är det jag talar med?”. Enligt Lindqvist & Thorslund (2011) är det få som gör det – frågar sig vem som ska läsa det man skriver eller varför man låter ett oändligt antal människor få tillgång till ens innersta tankar. Det kan vara dumt att ta den risken om man inte vet varför. En anledning till att ta risken kan ju då t ex vara att man lever på att blogga och vill skriva sånt som lockar till sig läsare.

Man har ju hört det där med att den som ger sig in i leken får leken tåla. Men om personlig integritet hör ihop med mänskligt värde och var och en har rätt till sin personliga sfär… Skulle man ha ett lägre mänskligt värde bara för att man väljer att skriva ut sina känslor på nätet? Nej! För som jag tolkar det med hjälp av SAOB så är att vara personlig att uttrycka känslor. När personlig integritet dessutom är rättslig fråga, hur kan det ens diskuteras om offret får skylla sig själv när någon blir utsatt för näthat? Jo, för att även om en människa aldrig förtjänar att bli kränkt och även om det aldrig är offrets fel – om man vill skydda sin integritet och det finns sätt att göra det på, varför tar man inte det på större allvar? Då handlar det inte längre om att man har yttrandefrihet och borde kunna skriva “vad som helst”. Då handlar det om hur högt man värderar sig själv.

Privat i ens eget eller någon annans tycke?

Nu när jag läst på om uttrycken personlig och privat funderar jag på hur många det är som gjort detsamma. Som faktiskt funderat över betydelserna och skillnaden. Jag tycker det är svårt att sätta in dem i sammanhang. Vad finns det för exempel på de olika typerna av information? Mats Adamczaks, föreläsare inom sociala medier, skriver på sin blogg ett exempel på vad man kan ha som tumregel: Det man på en fest tvingas sänka rösten eller viska för att säga skall man inte skriva på sociala medier (Adamczak, 2014). Med andra ord, det du skulle ha viskat räknas som privat information. Eftersom vi alla är olika har vi olika åsikter om vad som är privat, vad som bör viskas. Vissa kan prata om precis vad som helst utan att sänka rösten. Det som du betraktar som privat information kanske inte andra betraktar som privat. Det finns inga regler för vad som är privat eller ingen mall att följa. Endast du själv vet vad som räknas som din privata information. Endast du själv vet vad som är riskfyllt för dig att skriva ut nätet. Fast att döma av exemplet med Blondinbella, är adressuppgifter ett undantag och bör alltid ses som privat information, även om man inte hade viskat om det på en fest.

Blir man automatisk sårbar när man uttrycker känslor?

Men om man som bloggare vill skriva om något som känns jobbigt men som för den delen inte är privat, hur undviker man att sänka garden i ett sånt tillfälle? Att vänta ut distans till de första känslorna när det händer något nytt i livet förespråkar bloggaren Linn Olsson (2014a) – på så sätt är man inte lika sårbar som när man bloggar om något man är mitt uppe i. Lika sårbar. Vill man hålla bloggen personlig och vara av intresse hos läsarna måste man kanske visa sig sårbar. Att uttrycka sina känslor är mänskligt, frågan är om det automatiskt innebär att man blir sårbar? Eller om det är något man bestämmer själv när man skriver ut sina känslor. Jag är tveksam på att det är något man kan välja.

 

Slutsats

Som bloggare finns det ett antal saker man bör ha klart för sig. Först och främst bör man ha funderat på varför man bloggar. Det kan vara så att det är ens jobb, det är fullt möjligt idag. Man ska vara väl medveten om riskerna med att dela med sig av känslig information. Man behöver kunna skilja på personlig och privat och därmed förstå de två uttryckens innebörd. Jag tror inte man behöver oroa sig för att vara för personlig på bloggen, att vara personlig innebär kort och gott bara att man uttrycker sig. Däremot ska man akta sig för att vara för privat. Det innebär att dela med sig av sånt som inte har med rollen som bloggare att göra. Att döma av litteraturstiden och min egen diskussion så är det bara en själv som avgör vad som är för privat.

För att skydda sin personliga integritet tror jag att en viktig del i all aktivitet på nätet, är att inte låta ens verkliga identitet inkräkta för mycket på ens digitala identitet. Det är bra att kunna ta distans till sig själv och sina känslor ibland. Men jag tror också att man måste våga visa sig sårbar till viss del. Att uttrycka sina känslor är mänskligt. Likaså att uttrycka sina åsikter, men där gäller att hitta balansen mellan vad man vill skriva och vad som är lämpligt att skriva. Det kan hjälpa att tänka på bloggen som en offentlig plats som både kompisar, familj och arbetsgivare kan dyka upp på när som helst. För det är precis så det är. Man kan inte kontrollera sin publik, såvida man inte har en lösenordskyddad blogg. Och då kan man lika gärna skriva dagbok analogt.

Ovanstående stycken svarar ganska bra på mina inledande frågor om huruvida en bloggare skyddar sin personliga integritet och om man kan vara för personlig eller för privat. Detta är två frågor som bloggare bör ta på allvar, för deras egen skull. Allt handlar om medvetenhet och försiktighet.

 

Referenser

Adamczak, Mats. (2014). Kan man vara privat i sociala medier?. Mazocialmedia’s Blog [Blogg]. 4 januari. Tillgänglig: http://mazocialmedia.wordpress.com/2014/01/04/kan-man-vara-privat-i-sociala-medier/ [2015-04-19].

Durante, Massimo (2011). The Online Construction of Personal Identity through Trust and Privacy. Information, 2(4), p. 594-620. Tillgänglig: http://www.mdpi.com/2078-2489/2/4/594/htm [2015-04-20]

Findahl, Olle (2014). Svenskarna och Internet 2014 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.soi2014.se/ [2015-04-23]

Lindqvist, Johnny & Thorslund, Ewa (2011). Ungas integritet på nätet [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf [2015-04-22]

Löwengrip, Isabella (2013). Min story, näthatet. Blondinbella [Blogg]. 6 februari. Tillgänglig: http://blondinbella.se/2013/02/min-story-nathatet/ [2015-04-27]

Marwick, Alice E., boyd, danah (2010). I tweet honestly, I tweet passionatley: Twitter users, context collapse and the imagined audience. [Elektronisk]. New Media Society. Tillgänglig: http://is.muni.cz/el/1423/jaro2013/ZUR589f/um/marwick_boyd__2010_.pdf [2015-05-22].

Nationalencyklopedin (2015). Integritet [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/ [2015-04-23]

Olsson, Linn (2014a). Q/A – bloggvärlden. Linn Olsson [Blogg]. 23 oktober. Tillgänglig: http://linnolsson.se/?p=28884 [2015-04-20]

Olsson, Linn (2014b). Varför ska man skrämmas så mycket?. Linn Olsson [Blogg]. 14 maj. Tillgänglig: http://linnolsson.se/?p=25067

SAOB (Svenska Akademiens ordbok) (2014-9-11). Personlig [Elektronisk]. Tillgänglig: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ [2015-04-21]

SAOB (Svenska Akademiens ordbok) (2014-9-11). Privat [Elektronisk]. Tillgänglig: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ [2015-04-21]

Sprague, Robert (2011). Invasion of the Social Networks: Blurring the Line Between Personal Life and the Employment Relationship. [Elektronisk] University of Louisville Law Review, vol 50.1, p. 1-34. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1773049 [2015-04-22].