Ett arbete om animering med VideoScribe plus allt runtomkring

Av: Therese Jigfelt

VideoScribe är ett nytt unikt verktyg för att skapa engagerande animerade videos – snabbt och enkelt. Programmet är utvecklat av Sparkol och man efterliknar videotekniken som bl.a. kallas whiteboard animation (WA). Jag ska ta en närmare titt på tekniken, pedagogiken, användningsområdena m.m. Häng med!

Här är en Whiteboard Animation som är skapad med VideoScribe.

Under min praktiktid hos Intermezzon i Göteborg blev jag tillfrågad om jag var intresserad av att testa ett nytt program de kikat lite på, nämligen VideoScribe. Vinstdrivande företag behöver alltid vara redo att förnya sig och hitta nya och mer effektiva sätt att göra saker ännu bättre. Med VideoScribe kan man digitalt skapa Whiteboard Animationer, WA. WA är i sin ursprungliga form väldigt tidskrävande och utmanande men resultatet kan ge väldigt coola videos som för många känns moderna. VideoScribe ska kunna skapa liknande resultat men mycket enklare och på mycket kortare tid. Jag tror att Intermezzon kan använda VideoScribe för att skapa introfilmer och även använda grafiken vidare i produktionerna. Förhoppningen är att VideoScribe ska vara användarvänligt med låg inlärningströskel för våra grafiker. Det ska gärna gå snabbt att producera saker som ser bra ut.

Mitt första möte med Whiteboard Animation

Jag minns första gången jag såg en video på YouTube som konverterat en föreläsning om utbildning till en riktigt cool WA. http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U. Jag kommer ihåg hur fängslande det var och hur jag lyssnade bättre, jämfört med om jag bara sett personen som talat.

robinso_lightbox (1)
Videon var en av flera från den brittiska organisationen Royal Society of Arts (RSA) som  2010 valde att rekrytera illustratören och animatören Andrew Park för att friska upp och stärka budskapen i föreläsningar om utbildning, ekonomi och vetenskap. De konverterade talen till WA-animationer. De 14 st 10 minuter långa animationerna fick en stor spridning och 2011 hade de fått 46 miljoner visningar (Halliday 2011). Varje 10-minutersfilm tar veckor att producera, med förberedelser, planering, filmning och efterproduktion. Matthew Taylor, VD vid RSA, talar till the Guardian om hur miljoner människor runt om i världen tar del av dessa intellektuella föreläsningar. “That’s why Animate is phenomenal. It is and should be seen as a significant British export.” (Halliday 2011). Han berättar vidare om att göra kunskap mer tillgänglig och mottaglig. Han ser Internet som en möjlighet människor med aptit för kunskap att kunna lära sig mer och mer.

Det är en utmaning att kommunicera kunskap

Det är utmanande att nå ut med sin idé, att få folk att lyssna och förstå. Jag praktiserar som sagt på Intermezzon och eftersom vi jobbar med interaktiva utbildningar så är det extra viktigt för oss att vårt budskap når fram. Vi är lärare som undervisar elever i en annan tid och rum.

De grundpelare för att göra kunskap tillgänglig är externalisering, konstituering och mediering.
Externalisering: Kunskapen måste först komma ut ur huvudet på den som vill skänka kunskapen. Man kan t.ex. skriva ner det på papper.
Mediering: När kunskapen väl är externaliserad måste den medieras till mottagaren och här måste den som vill skänka kunskapen tänka på hur denne skall kunna förklara, övertyga och förmedla sina kunskaper på ett sätt som når fram till mottagaren (Säljö, 2009 s. 168).
Konstituering: När kunskapen når mottagaren måste den konstitueras hos mottagaren och då blir kunskapen tillgänglig.

Hållbart lärande

Under min studietid har jag kommit i kontakt med Säljös syn på lärande. Ofta har beställaren/företaget fått sin syn på  kunskap och lärande från den traditionella skolan, som går emot Säljös tankar om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Den traditionella synen på kunskap är en lärare som lär ut fakta till eleven som memorerar informationen. Enligt denna pedagogik så vore nog det ultimata om man kunde “ladda ner” och “installera” ett uppslagsverk i huvudet. Men Säljö (2000:125) argumenterar för att ur ett sociokulturellt perspektiv så är kunskap inte bara en “databas” av information. Kunskap är inte något man har, kunskap är något man använder. Kunskap är en resurs med vars hjälp man löser problem, kommunicerar och får djupare kunskaper (Säljö 2000:125).

Jag anser därför att det är viktigare att väcka ett engagemang och intresse för [ett ämne]. Beställaren/företaget vill gärna kommunicera ALLT som eleven kan behöva veta och det är en utmaning för Intermezzon att banta ner all fakta till en lättsmält utbildning. Whiteboard Animation är ett starkt verktyg för att engagera och trollbinda en publik genom bra storytelling och borde främst användas för att möjligen låta eleven förstå sin roll i “det stora hela” och förstå vilken konsekvens respektiva nytta deras handlade kan skapa…

Lite om Whiteboard Animation

Whiteboard Animation är alltså utsprungligen en animeringsteknik där en berättelse eller storyboard målas upp på en whiteboard (eller liknande) av en illustratör, samtidigt som hela arbetsprocessen filmas (time-lapse) eller fotograferas (stop-motion).
2011-03-29_14-14-54_979 Så här gör man en Whiteboard Animation – Old School Style.

Termen Whiteboard Animation kommer rätt självklart från att illustrationerna gjordes på en whiteboard. Andra termer som används är video scribing, animated doodling och fast drawing (Wikipedia a,2013). Animeringsstilen kommer i många olika varianter och stilar och arbetsprocessen kan se väldigt olika ut, speciellt i.o.m nya digitala verktyg – som VideoScribe.

Ljud och animation är jättebra!

Mayer och Anderson (1991:484) visar genom flera experiment hur berättande bild och berättande röst kompletterar varandra i en animation. Genom experiementen kan man dra slutsatsen att testpersoner som hört röst och sett bild tillsammans förstod och mindes mer än testpersoner som först hört röst, sedan sett bild. De har även dragit slutsatsen att berättande röst är bättre än beskrivande test i film.

Teorin som ligger till grund för forskningen kallas för dual-coding theory. Ord och bild tas in genom två olika kanaler och hjärnan hanterar dessa intryck separat. Om mottagaren blir matad med bild +ord (som hör samman) så lagras minnet genom två kanaler och vilket leder till större chans att mottagaren kommer ihåg budskapet (Wikipedia b, 2013).

Skiss-looken skapar kontextlöshet

Animerad film har fördelen att kunna utnyttja ett bildspråk som är såpass långt ifrån verkligheten att den som tolkar filmen lätt kan koppla bilderna till sin egen vardag och ev. arbetsplats. När vi jämför en skissad laptop mot en filmad laptop så har skissen fördelen att den slipper icke önskvärda värderingar som den filmade laptopen får (märke, årsmodell m.m.). När vi ser en skiss på en laptop kan vi själva “fylla i” informationen som saknas, och därmed binda den till vår personliga vardag. Detta gör filmen hållbar under en längre tid eftersom man enkelt kan koppla skisserna till sin egen tid och rum. WA-företaget TruScribe (2013) påstår att handritade bilder ger autencitet och värme till ens budskap. Tittarna glömmer att det är marknadsföring och finner därför större nöje i filmen.

Gå vidare med skisserna utanför videon

En unik wow-faktor som man kan använda sig av i WA är att i slutet av videon zooma ut, så att hela whiteboardtavlan (eller scenen i VideoScribe) syns. Har man planerat skissandet så kan man i utzoomningen visa en riktigt cool infographic. Man kan gå vidare med detta och faktiskt använda infographics för att skriva ut på papper. Man kan lyfta ut någon speciell del av videon som säger mycket på egen hand. Kanske printa ut som poster.

Företag som använder WA i reklam kan gå vidare med illustrationerna och föra in dessa i sin branding. De kan alltså användas på företagets hemsida, andra informationskaneler, profilprodukter m.m.

Jag såg en TV-reklam häromdagen som använde sig av WA. Jag surfade sedan in på deras hemsida för att se ifall de utnyttjat stilen vidare – och det hade dem.

Reklamfilmen från GE Money Bank

Här är lite grafik jag fann på deras hemsida

ge1 ge2 ge3

 

Om Corporate Storytelling och berättelsens makt.

Whiteboard animation, eller videoscribing, är videobaserad storytelling. Storytelling är ett begrepp som används inom marknadsföring  och syftar på att marknadsföra genom berättelser. Dramaturgin bygger oftast  på något som folk redan vet, tror sig veta eller känner igen. Syftet är att förstärka och förhöja upplevelsen av ett varumärke, ett företag eller organisation (Wikipedia c, 2013).

Storytelling är ett rätt modernt ord i svenskan. Om man ser på vad det syftar till på sitt origianlspråk (engelskan) så handlar det egentligen om en gammal tradition av att berätta i ord, bilder, symboler och känslor. Storytelling är lika gammal som mänskligheten, i och med att går tillbaka till rötterna inom kommunikationen (Wikipedia c, 2013).

Journalisten och språkvetaren Hanna Sofia Rehnberg har undersökt hur organisationer använder berättelser för att bygga sitt varumärke samt använder berättelser som strategiska verktyg i marknadsföring. I engelskan kallas det Corporate Storytelling – storytelling i organisationer.

Berättelser har en struktur – ett narrativ. Det ska t.ex. finnas ett händelseförlopp, orsak och verkan. Och det måste finnas en poäng eller ett budskap (Rehnberg 2012). Rehnberg (2012) förklarar Greimas aktantmodell från 1966. En berättelse har alltid ett subjekt, någon eller något vars historia förtäljs. För att skapa berättelsen behövs objekt som påverkar subjektet. Rehnberg (2012) har genom sina undersökningar funnit att inom Corporate Storytelling är subjektet oftast en hjälte.

Ett välkänt exempel på Corporate Storytelling som Rehnberg (2012) berättar om är Max hamburgerrestaurang. Deras berättelse handlar om hur den stora amerikanska hamburgerjätten McDonald’s slog sig ner i Norrland, där Max redan var etablerade. För att konkurrera med McDonald’s väljer Max att bjuda på gratis kaffe och sedan även gratis hamburgare. Berättelsen följer mönstret från David och Goliat där lilla svenska Max ska konkurrera ut den amerikanska jätten. Och de gör det på ett smart och schysst vis. Rehnberg (2012) poängterar varför många berättelser ofta följer samma mönster – för att vi lärt oss vem vi ska hålla på och vem som ska vinna. Det är en berättelsetradition.

Det finns många fler välkända liknande exempel, som historien bakom Ingvar Kamprad eller Clas Ohlson. Ingredienserna är en hjälte (kreativa människor som skapar något från ingenting). Vi hejar alltid på en under-dog. Vi hör deras historia och berättelserna går in i våra hjärtan. De positiva känslor vi så lätt skapar för dessa kreativa människor smittar av sig på företaget som de kopplas till.

Rehnberg (2012) ställer frågan “När lyssnar jag och vad minns jag?”. Hon menar att det är historier som engagerar. När vi kan identifiera oss med någon i berättelsen och leva oss in. Berättelser vädjar tillvåra känslor mer än till vårt förnuft. De vädjar till något djupt mänskligt inom oss.

Så det vanligaste mönstret inom Corporate Storytelling är att subjektet först startar historien. Historien avslutas med att berätta om företaget. De positiva känslor vi får för hjälten smittar av sig på företaget som subjektet kopplas till.

Kort om hur VideoScribe fungerar

videoscribe1 Här syns gränssnittet när man arbetar med VideoScribe. Det är avskalat och rätt basic.

Man importerar SVG-filer in i sin scen och sedan bestämmer VideoScribe hur skissen ska målas upp. SVG-filer är vektorgrafik. Man skapar dessa i program som Adobe Illustrator eller InkScape (gratis programvara). Utifrån mina experiment så verkar VideoScribe måla upp skissens linjer i samma ordning som jag har målat dem i Illustrator. Det är ju jättebra men man verkar inte kunna kontrollera ordningen själv i VideoScribe. Jag anser att det både är en fördel och en nackdel att VideoScribe är så enkelt och användarvänligt. Det finns inte så många “expert-funktioner” som jag hade önskat.

SKA SKRIVA MER HÄR.

En process med 5 steg

För att ge en bättre förståelse för hur en animation kan skapas genom VideoScribe presenterar jag här ett exempel på hur en process kan se ut.

Steg 1: Manus
Manuset borde absolut skrivas med animeringstekniken i bakhuvudet. Att utnyttja storytelling är fördelaktigt.

Steg 2: Skisser
När manus finns kan man direkt börja skissa på hur animationen ska te sig.

Steg 3: Inspelning av röst
När manus är helt bestämt ska rösten spelas in. Min erfarenhet från min praktikplats säger att man helst ska anlita professionella röstskådespelare, om det inte gäller en högst personlig röst i manus.

Steg 4: VideoScribe
Genom det tidigare skissandet har man förmodligen redan testat flera saker som kan använder i videon men det är först efter röstinspelningen som vi kan fokusera på att tajma och göra allt perfekt. Det är väldigt bekvämt och tidssparande att kunna jobba digitalt genom VideoScribe eftersom småfel lätt kan åtgärdas.

Steg 5: Knyt ihop säcken
Animeringen är klar. Ljud och bild läggs ihop och skapar en video. Lansera videon.

Slutorden

Det finns massor att säga men jag kommer inte på det just nu. To be continued.

Författare


Therese Jigfelt

 

Källförteckning

Halliday, Josh (2011). Internet users get animated about RSA short film series, The Guardian. [Elektronisk]. <www.theguardian.com/artanddesign/2011/oct/21/internet-users-animated-rsa-films> [2013-11-10].

Mayer, R. E. & Anderson, R. B. (1991). Animations need narrations: An experimental test of a dual-coding hypothesis. Journal of Educational Psychology, 83, 484-490.

Rehnberg, Hanna Sofia (2012). Om storytelling och berättelsens makt. [Video]. <http://urplay.se/Produkter/171619-UR-Samtiden-Sprakforum-2012-Om-storytelling-och-berattelsens-makt>

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

TruScribe (2013).  The 5 strings holding your message back from reaching your audience. [Elektronisk]. <truscribe.web12.hubspot.com/Portals/166998/docs/5-Strings-Video-Scribing-Download.pdf>

Wikipedia a (2013). Whiteboard animation. [Elektronisk]. <http://en.wikipedia.org/wiki/Whiteboard_animation> [2013-11-15].

Wikipedia b (2013). Dual-coding theory. [Elektronisk]. <http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Dual-coding_theory&oldid=543612728> [2013-10-18].

Wikipedia c (2013). Storytelling (näringsliv). [Elektronisk]. <http://sv.wikipedia.org/wiki/Storytelling_(n%C3%A4ringsliv)> [2013-11-10].