Elin Elfström, Skriven HT19

(Bildkälla Mossholder, Fig. 1)

I nyhetsblad och tidningar står läsbarheten och typografin i fokus först och främst.Lundquist (2008) gav ett bra exempel på en liknelse till typografin:

      ”Med typografi är det som med städning. Man tänker inte på att
        det är städat, men är det ostädat så får man genast ett dåligt intryck.”

 Typografin är en konstform som innebär att man utformar text på ett sätt så att det för läsaren upplevs både estetiskt tilltalande och lättläst. När en text inte är läsbar ger man användaren helt fel intryck. Medan när man har gjort ett bra jobb med typografin märker man inte något alls. Typografin i en text skall därför vara funktionell och göra sitt jobb men samtidigt vara omärkbar.

Syftet med denna OER är att du som läser skall få mer koll på typografi och läsbarheten i texter samt hur man skiljer tankstreck med bindestreck. Oavsett om du är nybörjare eller etablerad typograf bör du se till att alltid ha InDesign hand i hand vid din sida för att skapa läsbar typografi. Inom typografin kan jag tycka att man lätt glömmer att prata om vissa saker, vilket jag vill ändra på och ge dig som läser lite mer kött på benen som du eventuellt kan ha missat att höra.

Texten inleds med generell information om läsbarhet och typsnitt och som avslutas med en övning var syfte är att lära sig att göra en tidningssida läsbar och snygg, till denna finns en video som du också kan kolla på för att se när jag gör övningen. Sist men inte minst kommer det ges tips på sidor om du vill lära dig mer.

Typografi Vad är det?

Typografi är traditionellt ett annat ord för boktryckarkonst, men idag kan typografi även appliceras på digital textframställning (prexif, u.åa). Typografi är läran om bokstavsformarna, deras användning och de arrangemang de uppträder i. Bokstäverna förmedlar sedan årtusenden dagligen och stundligen tankar, känslor, varningar och förhoppningar paketerade i budskap från sändare till mottagare (Bergström, 2012, s.22). Läran om bokstäverna och bokstäverna är en av de viktiga grundstenarna i layout arbetet (Ohlsson, u.å).

Osynlig / Synlig typografi:

Det finns två typer av typografi, osynlig och typografi. Osynlig typografi kan vara en boksida, tidskrift eller i andra sammanhang där man inte vill att utgörandet skall ta uppmärksamhet ifrån innehållet. Denna typen av typografi skall underlätta för läsaren att ta del av en text (Bastrup, 2019). Bergström (2012, s.21) skriver att den osynliga typografins måtto är att i tysthet verka som innehållets tjänare, därför är en sida i en skönlitterär bok ett bra exempel. Detta ser man i böcker, bruksanvisningar osv.

Synlig typografi (berättande typografi) arbetar istället tvärtemot med att förstärka budskapet och innehåll genom olika färger och kraftiga stora bokstäver som arrangeras på ett iögonfallande sätt (Bastrup, 2019). Detta kan vara i en affisch, inbjudan eller i en annons. Här kan de visuella sväva ut (GCFLearnFree.org, 2016).

Vad skall man välja? Synligt eller osynlig typografi? Detta är något som formgivaren får välja utifrån de arrangemang som passar bäst utifrån kommunikativa krav. Men en regel som man kan gå efter som Bergström (2012, s.21) skriver om är att det synliga gör sig bäst i fria och expressiva sammanhang och det osynliga i litterära, informativa och pedagogiska sammanhangen.

Typsnitt:

Ett typsnitt (kan även kallas för teckensnitt) omfattar ett komplett alfabet med bokstäver, siffror och tecken i ett gemensamt utförande som t.ex. Times New Roman (Bergström, 2012, s.24). Det finns även något som kallas för typsnittsfamiljer, som brukar delas upp i två huvudgrupper vid namn: antikva och sanserif.

Antikva:

Antikva typsnitt brukar man föredra att använda i löpande texter i tidskrifter samt i böcker. De Antikvans främsta kännetecken är serifferna som är de små fötterna och flaggorna. Det är på grund utav serifferna som hjälper ögat och hjärnan att urskilja bokstäver och skapar ordbilder (Hellmark, 2000. s.26).

(Fig. 2, Antikva. Typsnitt: Georgia)

Sanserif:

Sanserifer lämpar sig bäst till affischer och reklambudskap som skall läsas på håll. I vissa fall kan man använda en sanserif till en rubrik och mellanrubrik i antikvatexter. Typsnitten som är sanserifer saknar fötterna och flaggorna som ni kan se på figur 2, jämfört med figur 3. (Hellmark, 2000, s.26-27)

(Fig. 3, Sanserif. Typsnitt: Verdana)

Användningsområdet för dessa två familjer spelar därför roll vad man skall använda det till. Förutom antikva och sanserif skriver Bergström (2012, s. 27) om att det finns tre övriga typsnittsfamiljer som används i mer begränsad omfattning. Dessa tre är: mekaner, skripter och fria stilar.

Mekaner:

Mekaner är typsnitt som bildar en något särpräglad typsnittsfamilj, som ritades under 1800-talet. Dessa kan i vissa fall vara klumpiga i formen och är vanligast till affischer (Bergström, 2012, s. 27). Det är en blandning mellan antikva och sanserifer med jämntjocka linjer och seriffer.


(Fig. 4, Bildexempel med typsnittet BETON)

Skripter:

Enligt Bergström (2012, s. 27) är skripter en utpräglad handskriftskaraktär och används mest för speciella ändamål som restaurangmenyer och vissa inbjudningskort.


(Fig. 5, Bildexempel med typsnittet Rembank)

Fria stilar:

Sista stilen är en fri stil som man ibland kan hitta ett typsnitt som näst intill inte går att tyda. Detta gör att användningsmöjligheterna är då begränsade även om de kan komma till användning i en logotyp eller ingå i ett fritt lekande typografiskt sammanhang i en affisch (Bergström, 2012, s.27).

(Fig. 6, Bildexempel med typsnittet Peinture Fraiche.)

Läsbarheten:

När vi läser följer ögat bokstavstecknet på det vita pappret från vänster till höger. Ju lättare formgivaren gör det för läsarens ögon att förflytta sig över raderna desto bättre läsbarhet uppnås (Bergström, 2012, s.130). Hellmark (2000, s.25–33) beskriver att det är fem faktorer som är viktiga för läsbarhet och lättlästhet hos en text. Dessa är: typsnitt (som jag skrev om ovan), bokstavsstorlek kan även kallas gör teckengrad, radlängd, radavstånd och papprets färg, struktur och gramvikt det vill säga tryck kvalitén.

En lättläst typografi har fyra faktorer som de handlar om: ögat och hjärnan, vanan och kulturen. Ju mer vi läser och får en vana för det ökar våra ordbilder i vår hjärna vilket gör att vi läser orden fortare. Detta gör att man som människa ska registrera innebörden räcker det att titta på hela ordet (Hellmark, 2000, s.23). När man ser ordbilder börjar man som läsare lära sig att uppfatta flera ord i taget genom att ögat stannar på några få ställen som kallas för fixeringspunkter längs varje textrad. En normal läsare behöver tre eller fyra fixeringspunkter per rad i en bok med lagom långa rader (Hellmark, 2000, s.23). Gemener (de små bokstäver) är mer lättlästa än versaler (de stora bokstäverna), dessa gör att varierande ordbilder med sina fötter (Hellmark, 2000, s.24). Hellmark (2000, s.24) skriver även om är att mellanrummen mellan orden inte ska vara för stora, då måste ögat flytta sig onödigt långt eller flera gånger för att uppfatta en rad av ordbilder intill varandra. Men de ska inte heller vara så små att orden riskerar att flyta ihop (Hellmark, 2000, s.24).

Bokstavsstorlek / Teckengrad:

Bokstavstorlek men även kallat för teckengrad är ett mått på bokstävernas storlek. Dessa kan anges i punkter, pica, mm eller procent (Bergström, 2012, s.132). I en löpande text i böcker som är avsedda för att läsas av vuxna med normalsyn kan man sätta texten i 10,11, eller 12 punkters grad eller halvpunktssteg däremellan. Tidningar och tidskrifter sätts i smalare spalter och med mindre grad: 7, 8 eller 9 punkter eller halvpunktssteg däremellan (Hellmark, 2000, s.27). Hellmark (2000, s.27) säger även att de vanligast intervallet är 8–11 punkter som inte är några problem att uppfatta på grund av dess storlek. I vissa fall så som böcker för mindre barn och för personer med nedsatt syn (oftast äldre läsare) kan punktstorleken 14–16 punkter vara bättre att användas, medans det blir alldeles för stort att läsa för oss normalläsande människor (Falk, 2004). Falk (2004) skriver att de bästa är att ta en utskrift och själv avgöra om texten känns läsarvänlig.

(Fig. 7, Exempel på bokstavsstorlek i tre olika punkter.)


Radlängd

Det är viktigt att raderna i en bok är lagom långa, så att läsaren slipper vrida på huvudet och bara behöver flytta på ögonen ett par, tre gånger på varje rad. Den ideala radlängden är maximalt 55–65 tecken per rad och denna understryks utav flera (Hellmark, 2000, s.31 och Falk, 2004). Beroende på hur många tecken per rad man sätter så får man vrida huvudet men det ska inte heller vara för kort.

Radavstånd

Hellmark (2000, s.32) skriver att avståndet mellan raderna kallas för kägel med en term från den gamla blytekniken. Kägeln mäts från baslinje till baslinje och brukar liksom graden anges i typografiska punkter. Man brukar säga att det vanligaste skrivsättet är 10/12 som utläses tio på tolv och betyder 10 punkter grad satt med 12 punkters radavstånd. Bergström (2012, s.132) skriver att avståndet mellan raderna påverkar också läsbarheten. Om avståndet är för litet smälter raderna samman och läsningen försvåras. Om avståndet däremot är för stort får ögonen svårt att hålla ihop texten. Om du formaterar en text med ett teckensnitt utan seriffer bör du öka avståndet mellan raderna (Hermundstad och Östlund, 1999, s.125).  Därför får man själv kolla vad som är skönt att läsa när man sätter en text.

Styckesindelning:

Att en ända lång text blir rörig och jobbig att läsa är vi nog många som känner igen.

Prefix (u.åb) skriver att en längre text bör delas in i stycken. Detta ger struktur åt texten och underlättar för läsaren. Prefix (u.åb) skriver att det finns två sätt att göra styckesindelning på. Dessa är två är: blankrad eller indrag. Om du vill använda indrag när du påbörjar nytt stycke ska du börja på nästa rad en bit in från textens vänstermarginal. Prefix (u.åb) skriver att det inte finns några givna regler när ett stycke ska påbörjas. Detta görs delvis på känsla och ibland påverkas styckesindelningen också av hur texten är tänkt att läsas. Hellmark (2000, s.86) skriver att man ska göra indrag vid nytt stycke för att visa på ett bra sätt att det är ett nytt stycke.

Justering av text

Vänsterställd text:

En vänsterställd text innebär att texten sätts med jämn vänster och ojämn högerkant. Vänsterställd text är mycket vanligt och ger ett ledigt och öppet intryck (Bergström, 2012, s133).


(Fig. 8, Exempel på vänsterställd text.)

Högerställd text:

Med högerställd text menad de att spaltens vänstra kant är ojämn och dess högra är jämn (Bergström, 2012, s.133). Detta gör att vår läsbarhet försämras då ögat har svårt att hitta tillbaka till rätt rad i vänsterkantens ojämnhet (Bergström, 2012, s.133). Högerställd text använder man sällan, men ibland kan det förekomma när man skall lägga en bildtext tätt ihop med en bild eller liknande.


(Fig. 9, Exempel på högerställd text.)


Centrerad text:

Med en centrerad text innebär det att texten placeras i mitten på en gemensam mittaxel och därmed blir arrangemanget symmetriskt (Bergström, 2012, s.133). En centrerad text är svårläst, då ögat inte får stöd av vänsterkanten (Sundström, u.åa).


(Fig. 10, Exempel centrerad text.)

Marginaljusterad text:

Marginaljusterad text gör att alla rader blir lika långa, både vänster- och högerkanten blir därför jämna. Det datorn gör är att variera avstånden mellan orden i varje rad för att fylla ut spaltens bredd. Detta är det vanligaste arrangemanget i t.e.x böcker, tidningar, broschyrer och kataloger (Bergström, 2012, s.133). Om man skulle välja någon textjustering som är mest ekonomisk skulle det vara den marginaljusterade textspalten efter som den slukar mycket manus (Bergström, 2012, s.133). Sundström (u.åb) skriver att det i tryck kan vara snyggt när spalterna är båda rak vänster- och höger-kant. Medans på webben där texten inte avstavas blir detta bara gluggighet i texten.

(Fig. 11, Exempel på marginaljusterad text med sista raden vänsterjusterad.)

Den typografiska helheten:

När man gör ett uppslag är det viktigt med den typografiska helheten. Bergström (2012, s.138) skriver att helheten säger ofta mer än delarna och det typografiska arrangemanget, i sin helhet förmedlar ju också ett budskap. Det finns därför tre formgivnings principer att utgå ifrån, dessa är: det symmetriska, det asymmetriska och det kontrastrika.

Det symmetriska:

Det symmetriska är en klassiker och förekommer i alla typografiska sammanhang. Formgivaren uppnår elegant, harmonisk balans genom att låta rubriker och andra texter orientera sig kring en vertikal axel (Bergström, 2012, s.138).

Det asymmetriska:

Det asymmetriska innebär dynamik eftersom den vertikala axeln är satt ur spel. Höger- eller vänsterställda rubriker och texter dam diagonala former skapar kraftfull livfullhet, som dock inte får gå till överdrift (Bergström, 2012, s.138).

Det kontrastrika:

Det kontrastrika är det starkaste typografiska arrangemanget, talar direkt till mottagarens känslor och kan uppnås på flera sätt; storlekskontrast, styrkekontrast, formkontrast och färgkontrast (Bergström, 2012, s.138).

Tankstreck och Bindestreck:

Bindestreck och bindestreck ser liknande ut, men det är inte utbytbara mot varandra (practicaltypography, u.å).

Tankstreck:

Tankstreck, är ett streck som är ungefär dubbelt så långt som ett bindestreck (svenska språknämnden, 2000, s.156). För att göra detta tecken trycker man på Mac: alt och bindestreckstangenten och på en Pc trycker man på ctrl och bindestrecket på ett numeriskt tangentbord (på engelska brukar man säga att detta streck heter en dash). Tankstreck används för att ange en paus före något oväntat, det kan även användas före en tillfogad förklaring eller liknande. Ett sådant här tankstreck används också ofta som anföringstecken framför repliker, då får detta streck ett nytt namn till: replikstreck, talstreck, anföringsstreck eller pratminus (svenska språknämnden, 2000, s.157). Tankstreck används också mellan siffror, ortnamn etc. Exempelvis hur man skriver från och till med siffror är: 45–50 och när man använder tankstrecket för att indikera en länk mellan geografiska referenser skriver man såhär: Torslanda–Öckerö (Bringhurst, 2009). Tankstrecket används även som minustecken i matematiken (språkkonsulterna, 2008).

Bindestreck:

Bindestrecket binder samman och signalerar att du ska läsa ihop orden som binds samman. Man skall använda bindestreck för att dela ett sammansatt ord (språkkonsulterna, 2008). Bindestreck används för att avstava ett ord i slitet av en rad. Sammansättningar med siffror och förkortningar används bindestreck också. Till exempel genom att indikera ett tankebrott samt indikera ett öppet slutdatum t.ex. 20— (Bringhurst, 2009).

Avstavningar:

En avstavning innebär att du delar upp ord i slutet av en rad och flyttar resten av ordet till raden nedanför (Gester, 2016).

Avstavningar ska framför allt vara tydliga. Dela inte ord så att ena halvan bildar ett nytt fristående ord som kan leda till missförstånd. Man skall därför undvika delningar som ger förvillande, löjliga eller fula ordhalvor. T.ex. ord: död-skalle. Det kan bli del om man delar upp orden (Hellmark, 2000, s.77). Något man inte skall avstava är personnamn och initialer som hör till efternamn ska stå på samma rad som namnet. Man skall även undvika allt för många avstavningar då det gör en text svårläst eftersom de hackar sönder ordbilderna (Hellmark, 2000, s.78). Jag vill ge dig några tips som Hellmark (2000, s.78) har skrivit om i sin bok som är användbara avstavningsregler:

– Avstava aldrig så att bara en bokstav hamnar på ena raden. Alltså inte: a-ning, å-ka,

– Båda halvorna av ett avstavat ord ska gå att uttala var för sig.

– Dela inte korta ord.

– Sammansatta ord delas i sammansättningsfogen.

– Avstava inte i ck och ng.

Sammanfattning:

Typografi och läsbarhet är ett stort ämne som man kan läsa mycket om och i denna text har vi gått igenom de allmänna och grundläggande delarna som gäller för all typ av typografi.

 Typsnitt Vad är typografi? Typografi är läran om bokstavsformarna, deras användning och de arrangemang de uppträder i.

Osynlig / synlig typografi Dessa två olika typografer används vid olika två olika tillfällen. Osynlig typografi kan vara en boksida, tidskrift eller i andra sammanhang där man inte vill att utgörandet skall ta uppmärksamhet ifrån innehållet. Synlig typografi (berättande typografi) arbetar istället tvärtemot med att förstärka budskapet och innehåll genom olika färger och kraftiga stora bokstäver som arrangeras på ett iögonfallande sätt

Läsbarheten – När vi läser följer ögat bokstavstecknet på det vita pappret från vänster till höger. En lättläst typografi har fyra faktorer som de handlar om: ögat och hjärnan, vanan och kulturen. Mer läsvana skapar bra ordbilder.

Bokstavsstorlek Beroende på ens syn så ser man olika bra, därför skulle jag säga testa dig fram.

Radlängd Sikta på 55–65 tecken per rad.

Radavstånd Detta beror på val av typsnitt och grad. Rekommenderar att testa dig fram vad du gillar från text till text.

Styckesindelning En lång text bör delas in i olika stycken för att göra texten mer lättläst.

Justering av text – Högerställd text är den justeringen av text som används sällan när man sätter typografi, medans den vanliga text justeringen som används är vänsterställd samt marginaljusterad med sista raden vänsterställd.

Tankstreck och bindestreck Tankstreck, är ett streck som är ungefär dubbelt så långt som ett bindestreck. Tankstreck används för att ange en paus före något oväntat, det kan även användas före en tillfogad förklaring eller liknande. Bindestrecket binder samman och signalerar att du ska läsa ihop orden som binds samman.

Typografiska helheten Det finns tre stycken formgivnings principer att utgå ifrån, dessa är: det symmetriska, det asymmetriska och det kontrastrika.

AvstavningarMan delar upp ord i slutet av en rad och flyttar resten av ordet till raden nedanför. Dessa avstavningar skall vara tydliga och inte göra så att de bildas nya fristående ord.

Övning- Skapa ett enkelt tidningsuppslag:

Nu skall du med steg för steg lära dig hur man gör ett tidningsupplag. Lycka till!

Så här kommer tidninguppslaget se ut när du är klar med denna övningen:

(Fig. 12)

  1. Börja med att öppna InDesign på din dator.
  2. Skapa ett nytt dokument: Stående A4.
  3. Börja med att spara detta dokument i en mapp som heter exempelvis övning. Sedan döper du dokumentet till något bra namn i den mappen du precis skapat.
  4. Ladda ned bilden: https://unsplash.com/photos/XvLLcF_mt7c (Bildkälla, Fig. 13) och spara bilden i din mapp. Är viktigt att ha en bra mappstruktur.
  5. Skapa nu en bildram genom att trycka på denna symbolen i panelen  eller tryck kortkommandon F för att komma direkt till den.
  6. Dra sedan från ena hörnet längst upp på dokumentet tills du kommer till nästa kant, då släpper du. När du har gjort detta skall det se ut såhär i ditt dokument: (Fig. 14)
  7. Öppna bildmappen och dra in din bild i rutan du precis gjorde.
  8. För att dra rätt din bild ser du till att den pilen som inte är ifylld i panelen är markerad (Kortkommando V)
  9. Tryck på cirkeln i bilden för att se till att det är en brun linje runt bilden.(Fig. 15)
  10. Dra ned bilden så som du vill ha den, rekommendation till så att man ser hennes händer och pumporna.
  11. Skapa text genom att ta text verktyget på vänstersidan och dra det ifrån vänster sidans marginal ned till kantens marginal längst ned på sidan. Lämna lite plats mellan bilden och textrutan du skapar för en rubrik sedan.
  12. Med denna textrutan markerad (Alternativ ett) högerklickar du nu och trycker på: fyll med platshållartext:
    (Alternativ två) klistrar du in lorem ipsum text i din textruta ifrån: https://baconipsum.com/.
  13. Trycker på den svarta pilen (V).
  14. När textrutan är markerad kommer det upp en symbol som ser ut som galler uppe i höger hörnet. Genom att trycka på pilen uppåt ökar du spalterna och pilen nedåt så minskar du spalterna. Ställ in spaltraden på 3 för att göra bättre spaltbredd så att det blir lättare att läsa.
  15. Ändra texten till en font du tycker passar, om du inte har så många fonter kan du välja någon ifrån denna sidan: https://www.dafont.com. Jag valde Dinpro.
  16.  Markera texten och ändra till ett typsnitt du precis laddat ned eller som du redan har sedan tidigare uppe i vänstra hörnet.
  17. Citatet: Skapa en ny textruta utanför ditt dokument genom att trycka på text symbolen i panelen till vänster eller tryck på kortkommandot T och dra en ruta du kan skriva i. Skriv exempelvis: ”ett höstigt citat här” eller något som du själv tycker passar in.
  18. Ändra teckenstorleken på texten uppe i panelen till 20 punkter.  och sätt typsnittet till Dinpro eller till de typsnittet du valde förut.
  19. Placera nu citatet med den svarta pilen vart du vill ha det någonstans.
  20. Tryck därefter på figursätt runt objektet (alternativ ett) uppe i panelen: eller (alternativ två) i panelen till höger som heter figursättning och sedan på den tredje symbolen ifrån vänster.
  21.  Om du upplever att det inte finns något utrymme runt om citatet kan du använda dig utav panelen till höger för att fylla och klicka ur länken i mitten för att enbart ändra åt de hållet som det känns för tight på.
  22. Om du känner dig nöjd skall vi fixa en rubrik som vi saknar till vårt tidningsupplag. Se till att textfältet är markerat (kortkommandot T eller tryck på T i panelen). Dra från den vänstra tills du känner att här kan min rubrik vara. Om du märker att det är för mycket utrymme emellan rubriken och brödtexten, flyttar du upp texten lite granna.
  23. Skriv: här har vi en rubrik i textrutan.
  24. Markera rubriken och ändra teckenstorleken till rubriken till 26 punkter.
  25. Ändra rubrikens typsnitt till Dinpro eller till de typsnittet du valde förut.
  26. Placera även om rubriken så att det ser bra ut jämförelse med övriga texten.
  27. Nu skall vi särskilja och låtsas att vi har en ingress. Ingressen brukar sitta längst upp på vänster sidan. Markera så mycket på delen som du tycker passar till en ingress och ändra denna till bold.
  28. Gör ett mellanrum mellan ingressen och brödtexten för att snygga till i texten.
  29. Det börjar närma sig ett tidningsupplag men ser fortfarande lite tråkigt ut.
  30.  En rund bild hade vart snyggt. Detta gör du genom att hålla inne rektangelramen, och ändrar till oval ram istället: .
  31. Dra sedan ut denna ovala ramen. Genom att hålla inne shift samtidigt, så får du cirkeln symmetrisk.
  32.  Placera in cirkeln i texten.
  33. Ladda ned denna bilden: https://unsplash.com/photos/AtyplfvWTww (Bildkälla, Fig. 16) och spara den i din mapp du skapat.
  34. Dra in bilden i din cirkel.
  35. Och gör på samma sätt som du gjorde på förra bilden för att placera bilden rätt. När du markerat så att bilden är brun runt om kan du dra med fingrarna på din styrplatta tills bilden blivit den storleken du vill.
  36. Texten ligger just nu bakom bilden vilket gör att vi måste göra en tull figursättning. Justera hur du vill att bilden ska vara.
  37. Nu skall vi göra något som heter avstava. Detta gör du genom att markera textrutan och tryck på stycke i högre menyraden och klicka sedan ur avstava rutan.

    (Fig. 17)
  38. Nu är det dags att sätta färg på citatet och rubriken. Sätt färg på citatet genom att markera texten och tryck på pipetten: och sedan tryck på färgen du vill ha ifrån bilden (jag valde orange ifrån pumpan på bilden längst upp). (OBS: om ni vill få exakt samma färg som mig kan ni skriva HEX koden som står på nästa punkt direkt.)
  39. Dubbelklicka sedan på fyllning nere till vänster:  för att kopiera in HEX koden: f4971a.
  40. Markera rubriktexten och tryck nu på fyllning igen: och klistra in HEX koden för att få samma orangea färg.
  41. Gör din rubrik bold (fet) genom att markera och ändra till bold under typsnittet.
  42. Nu är din ena tidningssida klar:

    (Fig. 18)
  43. Om du vill fortsätta att leka i InDesign kan du fortsätta på egen hand och göra nästa sida. Detta gör du genom att trycka på sidor på höger sidan och sedan skapa ny sida på mittensymbolen längst ned.
     
    (Fig. 19)

Här är en video på övningen där du kan följa efter mig och se hur jag gör. Pausa vid behov!

Tips:

Sist men absolut inte minst vill jag ge dig några tips ifall du fick mersmak och vill lära dig mera om typografi och dess läsbarhet.

• Ifall du vill lära dig mer om typografi har The Futur (2016) lagt ut en video om 10 regler som hjälper dig i typografi: https://www.youtube.com/watch?v=QrNi9FmdlxY.

• Här är en video om grundläggande typografi som GCLLearnFree.org (2916) har lagt upp: https://www.youtube.com/watch?v=sByzHoiYFX0.

• Om du använder dig av Adobe programmen kan du söka på olika fonter i på Adobe fonts (https://fonts.adobe.com/fonts).

• Inga typsnitt nedladdad? Om inte rekommenderar jag dig att kika in på dafont (https://www.dafont.com ), som är en gratis sida med 8000 typsnitt som du kan ladda ned.

Källhänvisning:

Bastrup, M (2019). Typografi. [Elektronisk] Tillgänglig: http://bildochkommunikation.weebly.com/typografi.html [2019-10-10].

Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8. uppl. Stockholm: Carlsson.

Bringhurst, B. (2009). 5 InDesign Typing Rules. [Elektronisk] Tillgänglig:  http://blogs.adobe.com/indesigndocs/2009/05/5_typing_rules.html [2019-10-11].

Falk, M. (2004). Så blir texten snyggare – basfakta om layout. [Elektronisk] Tillgänglig:   https://www.sprakbruk.fi/-/sa-blir-texten-snyggare-basfakta-om-layout [2019-10-11].

GCFLearnFree.org (2016). Beginning Graphic Design: Typography. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=sByzHoiYFX0. [2019-10-10]

Gester, M. (2016-). Hur, när och varför ska man avstava ord? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.textvart.se/hur-nar-och-varfor-ska-man-avstava-ord/ [2019-09-20].

Hellmark, C. (2006). Typografisk handbok. 5. uppl. Stockholm: Ordfront.

Hermundstad, H.  & Östlund, A. (1999). [Adobe] InDesign. Stockholm: Bonnier Icon.

Lundquist, A. (2008). Några typografiska regler. [Elektronisk] Tillgänglig:

 https://docplayer.se/6144980-Nagra-typografiska-regler.html [2019-09-20].

Ohlsson, T. (u.å). Text och typografi. [Elektronisk] Tillgänglig:  https://www.expowera.se/marknadsforing/reklam/text-och-typografi [2019-10-17].

Prexif (u.åa). Typografi. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.prefix.nu/typografi.html [2019-10-17].

Prexif (u.åb). Styckeindelning. [Elektronisk] Tillgänglig:  https://www.prefix.nu/styckeindelning.html [2019-10-24].

Språkkonsulterna. (2008). Bindestreck eller tankstreck? [Elektronisk] Tillgänglig: https://sprakkonsulterna.se/bindestreck-eller-tankstreck/ [2019-10-26].

Sundström, T. (u.åa). Centrera eller högerjustera inte text. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.anvandbart.se/ab/bara-vansterjustering/ [2019-10-31].

Sundström, T. (u.åb). Marginaljustera aldrig text. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.anvandbart.se/ab/marginaljustera-aldrig/  [2019-10-31].

Svenska språknämnden. (2000). Svenska skrivregler. språknämnden. Stockholm: Liber. ISBN 47-0497-X

The Futur (2016). Typograhpgy Tutorial- 10 rules to help you rule type. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=QrNi9FmdlxY[2019-10-11].

Bilder:

Figur 1: Tim Mossholder. (2019). Closed! [Fotografi]. Tillgänglig: https://unsplash.com/photos/E4tb-iOLpKA/info, Unsplash [2019-11-06]
Figur 2: Privat bild.
Figur 3: Privat bild.
Figur 4: Privat bild.
Figur 5: Privat bild.
Figur 6: Privat bild.
Figur 7: Privat bild.
Figur 8: Privat bild.
Figur 9: Privat bild.
Figur 10: Privat bild.
Figur 11: Privat bild.
Figur 12: Privat bild.
Figur 13: Ryan Christodoulou. (2017). – [Fotografi]. Tillgänglig: https://unsplash.com/photos/XvLLcF_mt7c, Unsplash [2019-10-12]
Figur 14: Privat bild.
Figur 15: Privat bild.
Figur 16: Privat bild. Birgitte Tohm. (2017).- [Fotografi]. Tillgänglig: https://unsplash.com/photos/AtyplfvWTww, Unsplash [2019-10-12]
Figur 17: Privat bild.
Figur 18: Privat bild.
Figur 19: Privat bild.