Sandra Classon

VS

När vi ser våra 2-åringar dra fingret på en skärmen åt höger och sedan kollar förargat mot oss. Det är då vi identifierar det med skärmen från en iPad och ler sedan tillbaka mot barnet. Vi försöker sedan förklara att det inte fungerar så, detta är en vanlig skärm.baby

Men är detta fenomen så ovanligt kan vi tänka, för nu börjar vi använda allt mer 
toch-skärmar med de diverse smartphones och tablets i både skolan, i hemmet och på företagen. Den digitala miljön integreras allt mer med våra privata liv, eftersom vi även ägt datorn under en längre tid har den blivit ett viktigt redskap i våra utbildningar, jobb och nöjen. 
Men detta betyder inte att de tryckta produkterna har dött ut på vägen. Böcker, magasin, 
datablad, kataloger finns i högsta grad kvar i sitt tryckta format. Men de möter de digitala 
produkterna med hård kraft och vissa som t.ex. morgontidningarna börjar nu tappa prenumeranter då folk börjar använda sina iPads för att läsa nyheterna via olika webbsidor och appar.

Men hur är det egentligen på företagen, de där stora tunga industriella företagen som tillverkar sina egna kataloger och datablad. Har de tagit steget ut i den digitala miljön?

 corporate

Företagens syn på tyckt vs. digitalt

Tänk dig att du går kommer till ett företag som är både välkänt och stort i flera länder. Detta industriella företag har en stor kommunikationsavdelning och tillverkar nästan all intern kommunikationsmedel själv. Det ska göras kataloger, foldrar, datablad m.m. Då krävs kunniga orginalare, projektledare och kanske flera tryckerier. Allt här har sin kostnad och mycket ska tryckas i stora upplagor. Det är ofta stora kostnader som senare kanske slängs i papperskorgen, blir föråldrat eller måste ändras. För det är faktum att ett trycket material blir ofta tidsbundet, obytbar och kommer möjligtvis att försvinna. Ny upplagor, nytt material måsta då tillkomma för att bibehålla kommunikationen. Detta var något som jag fick uppleva redan under min första vecka på praktikplatsen (praktikdagbok 2013, s. 1-2).

Men vad säger egentligen företagen om att ansluta sig till det digitala tåget som både träder in i förskolor, skolor och våra hem. Då t. ex. de papperslösa skolorna används helt av laptops och förskolebarn som 2-åringar redan har iPads som ett givet redskap. I statisken nedan kan vi se den växande antal enheter av digital redskap och vad framtiden kan förutspå (Business insider, 2013).

diagram

 

Tryckt vs. Digitalt

Men när det kommer till företagen så vill de gärna inte hoppa på för snabbt. Det finns flera orsaker som generationsfråga, kunskap, tillgänglighet m.m. För dem blir den digitala katalogen visserligen billigare än den tryckta men okunskapen av den är för stor. Med okunskap behöver det inte handla om tillverkarnas okunskap om formatet utan kanske även användarens kunskaper av att hantera den. Vid närmare undersökning ligger den tryckta produkten oss närmare i igenkänning, intimitet, trovärdighet, effektivitet. Vilket menas att vi är bekanta med den tryckta produkten, den har funnits länge med oss. Vi upplever en intim känsla när vi vidrör pappret på den tryckta produkten och blir irriterade när folk läser bakom vår axel. Vi förlitar oss mer på den tryckta produkten som David Guerrero, BBDO Guerrero/Proximity Filippinernas kreativa chef, påpekade i How print is making its mark on advertising, “Om du har något viktigt att säga, så säg det i tryck”.  Sedan läser vi 30% snabbare på ett tryckt material än på digital produkt (The LaSallian 2013). Men så finns det företag som på min praktikplats som påstår att eftersom andra inte har hoppat på den helt, varför ska vi gör det? (praktikdagbok 2013, s.1) Denna situation påminner lite om när hemsidorna kom runt 94. Då var företagen snabbats på att neka användningen av hemsidor (Carlsson 2010, s.15-16) och likadant var det när de sociala nätverken kom runt 2007. Nu ska alla ha hemsidor och ligga ute på sociala nätverk. Att många stora företag inte väljer den digital varianten kan handla om tid och kunskap. Än så länge kanske många av dem inte känner eller vågar hoppa på. Men när väl den bubblan spräcks, det är kanske då den tryckta varianten kommer att börja försvinna.

Fast den digitala varianten är inte helt nekad när man tittar närmare. Många företag väljer att digitalisera vissa upplagor som anses mest allmän. De lägger upp dessa på intranät som en hemsida eller i pdf-format. Detta skulle kunna vara t. ex. personaltidningen eller huvudkatalogen för företagets produkter. Under en webbkonferens med hela kommunikationslaget på min praktikplats, nämndes många gånger att vi lever i en tyckt och digital värld. Detta menas att vi ska fortsätta att leverera de tryckta produkterna som vanligt och de produkter som har digitaliserats ska fortsätta vara digitala men att fler produkter kommer digitaliseras (praktikdagbok 2013, s.10).
Den digital produkten här sina fördelar visa det sig. Några av dem är att den är snabbare, interaktiv, praktisk, miljövänligare och specialiserad. Vilket menas att uppdateringar, nyheter nås av användaren mycket tidigare. Med interaktivt menas att läsaren är inte längre passiv, hen kan då vara delaktigt i digital produkten. Den praktiska fördelen betyder att en 900 sidor tjock katalog kan rymmas i en 0,5 kg iPad. Sedan med specialiserad menas du får det du söker och allt annat brus tonas bort (The LaSallian 2013).

infografik canvas

E-Bok, E-Magasin och Interaktiv PDF

E-boken växte upp i början av 90-talet men har funnits längre så, det beskrivs av Wikipedia (2013 a) att den första kom som projekt under 60-talet. Men det var just under 90-talet som senare många av dessa skulle få stöd av mjukvaruprogrammet Adobe med sitt PDF-format.Ebook1_copy

Idag finns det många tjänster som erbjuder privatpersoner och företag att publicera sina digitala upplagor via dem. Dessa publiceringsplattformer har vuxit med åren och kan ibland kallas för e-magasinskiosker. En av dem är Issuu (2013) som dess tjänst enkelt kan ”bädddas in” på en hemsida med hjälp av HTML-kod. Men Issuu kan bara erbjuda visning av vanliga PDF-filer. När man väl öppnar e-magasinet är allt innehåll passivt, för att ge en närmare beskrivning likadant som en tryckt tidning. Detta är kanske inte bra lösning på en digital variant på ett tryckt magasin även om detta är den mest simplaste. Varför är det så? Varför liknar den digitala tidning mer den tryckta tidningen och inte webbsidor, som borde vara dess närmaste granne. Man kan säga att formen PDF är mer en elektronisk omvandling av en traditionell mediaform som magasinet (Wikipedia 2013 b).

Men så finns det andra tjänster som använder både HTML5, PDF och kan integreras med rich media, så som filmer, musik och flash. En av dessa är 3dissue (2013) som bilden nedan visar. När du öppnar ett e-magasin här är det nästan som att gå in på en webbsida förutom att upplägget är som en tidning med sidor m.m. Men här finns filmer inbäddade och du kan trycka på knappar för att komma till andra sidor eller få upp bilder m.m. Denna lite mer komplicerade tjänster börjar komma mer och mer men än så länge inte så fullt utvecklad som den skulle kunna bli. Dessa som äger dessa tjänster tar ofta betalt och samtidigt måste ett förtag veta om man kan förlita sig på dessa. För ingen skulle vilja släppa ut en och annan förtagshemlighet.

e-mag

 

Interaktiva PDF är liknar e-magasinen men är inte helt desamma. Enligt Adobe (2013) är de slagkraftiga då man kan snabbt infoga en rad olika medier – inklusive Flash Player-kompatibla video, ljud, knappar och formulärer – i dina PDF-filer. Sen fungerar de offline eftersom det räcker att du bara har en Acrobat Reader. Därför påstår även Adobe att detta verkyg höjer den interna kommunikationen i ett företag. Nedan är två exempel på hur interativa PDF:s kan se ut:

PDF

Slutsats 

Digitaliseringens evolution är oundviklig men viktig del för de kommunikationsavdelningar som finns där ute. Å ena sidan kan det digital främja arbete för dem med sina låga kostnader, det går snabbare att tillverka och den specialisera sig istället för de traditionella metoderna. Men å andra sidan kan ibland finns andra saker som talar för den tryckta produkten ska stanna kvar då är bekant, effektiv och trovärdigare.

Så vilken variant ska man välja som företag, hålla sig helt till tryck eller går över till det digitala? Kanske är det mer som de sa på webbkonferensen på praktikplats att det är båda och kanske lika mycket av varje. Fast nu återkommer vi igen till kostnadsfrågan, eftersom vi producerar dubbelt och ena är dyrare än det andra. Tyvärr blir det en fråga som var och varje företag måste ta själva.

Men om vi nu går tillbaka till början med 2-åringen som drog fingret på den vanliga skärmen. Detta barn kommer att växa upp mer i digital miljö med nya rutiner och referenser. Den tryckta boken och en iPad kanske för denna person blir så skilda att det efterliknar VHS-bandet mot streamingtjänsten Netflix. Eller så kanske det inte sker i detta barns generation utan möjligen i nästa.

Källförteckning:

Adobe (2013). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://www.adobe.com/products/acrobat/create-interactive-pdf-files.html>[2013-11-15]. 

Business Insider (2012). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://www.businessinsider.com/the-future-of-mobile-deck-2012-3>[2013-11-15].

Carlsson, Lena (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier : Givande dialoger, starka varumärken, ökad försäljning :-). Mölndal; Kreafon AB

Hilderman, Kristen Nicole (2011). Life After Print: Revising the Digital Editorial Strategy in Magazine Publishing. [Elektronisk]. University of British Columbia, Vancouver. Tillgänglig: <http://tkbr.ccsp.sfu.ca/bits/Hilderman-LifeAfterPrint2011.pdf>[2013-11-15].

Issuu (2013). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://issuu.com> [2013-11-14].

The LaSallian (2013). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://thelasallian.com/2011/11/29/print-vs-non-print/>[2013-11-15].

 Wikipedia (2013 a). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://sv.wikipedia.org/wiki/E-bok>[2013-11-14].

Wikipedia (2013 b). [Elektronisk].Tillgänglig:<http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_publishing>[2013-11-14].

 3dissue (2013). [Elektronisk].Tillgänglig: <http://www.3dissue.com>[2013-11-15].

 

Egna observationer:

Eftersom jag befunnit mig på en praktikplats som huvudsakligen ägnar sig åt tryckt material har jag observerat och skrivit ner när ämnet digitalisering kommit på tal.

Classon, Sandra (2013). Praktikdagbok.