Digitala medier och 3D-animation och visualisering

Tag: Menysida

Övrigt

Virtual Reality-miljö i Unity

Carl Nyholm

Vad är Virtual Reality (vr)?

Tekniken har funnits länge men det är först under senare år som vr-system börjar bli tillgängliga för hemmabruk. Det handlar om att lura hjärnan att man befinner sig i en annan värld genom att ta på sig ett par glasögon med bildskärmar som är anpassade för att täcka hela synfältet. Bildskärmarna i glasögonen presenterar en tredimensionell värld som användaren kan interagera med. En grundläggande faktor är att världen är uppbyggd för en 360 graders vy – det vill säga att man ska kunna vända sig om åt alla håll och bilden anpassar sig därefter på ett övertygande sätt.

Mångfald och inkludering på arbetsplatsen

Renée Ravanbakhsh

Krig, ekonomiska orsaker eller karriärmöjligheter får människor att migrera. I en globaliserad värld där stora folkmängder förflyttar sig inom olika världsdelar, är det en självklarhet att samhällen förändras – samhällen vars homogena och isolerade struktur inte längre kan ta plats. Att förhålla sig till det faktum att samhällen förändras och att sedan kunna ha perspektiv på detta, är ytterst viktigt. Människor med skilda kulturer, erfarenheter och bakgrunder måste leva tillsammans och det är vi som ska se till att det sker.

En av många platser där inkludering och mångfald inte alltid är en självklarhet, är på arbetsplatsen. Trots att det finns olika lagar och regleringar som skall motverka diskriminering och exkludering på arbetsplatser, är verkligheten idag långt ifrån hur den bör se ut. Att beskriva mer kring hur ojämnlikt fördelad arbetsplatser idag ser ut, hade enligt mig varit kränkande mot de som påverkas då vi redan kan konstatera att situationen ser ut som den gör. Om man istället vill fördjupa sig kring statistik och få en mer visuell bild av ämnet, föreslår jag att man tar sig en titt på Statistiska Centralbyråns hemsida. Jag har istället valt att i denna OER lägga fokus på betydelsen av en mångfaldig arbetsplats. Vad betyder mångfald och inkludering egentligen och varför är det så himla viktigt att jobba med?

Retriever – Mediesökning för alla

Albin Lundblom Melin

I dagens samhälle sprids nyheter som löpeldar i tusentals medier, både tryckta och digitala. Att som företag ha koll på vad som sägs i media är av enormt stor vikt då allmänhetens uppfattning väger stort i en bransch med allt fler aktörer. Men det är heller inte rimligt att varje dag gå in på alla relevanta medier för att se ifall något sagts, därför finns Retriever –  nordens största mediearkiv som gör det enkelt att hålla sig uppdaterad på vad som skrivs, oavsett om det är i tryck eller online.

Mynewsdesk – nyhetsrum

Renée Ravanbakhsh

Nästan vilken människa som helst kan idag förstå att det finns en tydlig svårighet att synas som ett företag – både på den fysiska aspekten där läge spelar en stor roll men även främst på digitala plattformar. Att etablera sitt företag på sociala medier och att skapa webbsidor för dessa är än idag lika viktigt som det var för 7 år sedan men räcker detta för synlighets skull? I många fall – nej. Risken att försvinna bland bruset av alla andra företags kanaler och webbsidor är stort. Samtidigt räcker det inte att endast etablera sig på en plattform, utan lika viktigt är det att ständigt uppdatera sina mottagare om nyheter kring sitt företag (Kotler, Armstrong & Parment 2013). Även om sociala medier idag tar upp en stor del utav den information vi tar emot, har traditionella dagstidningar, tidskrifter och webbaserade nyhetssidor ännu inte dött ut. Så hur hamnar man i sådana fall på dessa medier utan att behöva betala tiotusentals kronor i annonspengar? Och hur optimerar man sin räckvidd som ett företag? Svaret heter Mynewsdesk.

Visuell kommunikation & Interaktionsdesign

Johan Åsbrink

Först och främst så måste man vara medveten om typografi och läsbarhet. Det kvittar trots allt hur vacker en webbplats är ifall besökaren inte kan ta till sig dess innehåll. Även om man på hemsidor inte i samma grad som i tryck använder sig av synlig- eller berättande typografi som på ett eller annat sätt röjer sändaren bakom meddelandet och förstärker budskapet, så finns det andra saker att tänka på vid osynlig typografi. Denna form är tänkt att skapa en länk mellan sändare och mottagare och verka i tystnad utan att göra sig påmind – den ska helt enkelt vara funktionell och omärkbar. Man brukar därför oftast använda sig av sanserifer i rubriker, vilka är de typsnitt som har ett starkt utmärkande drag i avsaknaden av seriffer.

Framtidens förstärkta verklighet i vardagen

Sebastian Hellgren

Augmented reality (AR), direkt översatt förstärkt verklighet, är minst sagt en fascinerande teknik med potential. AR är den fysiska världen förstärkt med dator-genererat innehåll som ska förenkla, informera, underhålla osv, vanligast med hjälp av en eller flera kameror kopplade till en display och en dator. Detta har fångat mitt intresse just på grund av dess potential och enligt mig intressanta utveckling. När jag för första gången kom i kontakt med AR så var det i mobiltelefonen i form av applikationer som med hjälp av kameran, GPS och gyroskop ger en informativ bild av omgivningen  och presenterar, i det här fallet, näraliggande restauranger, kommuner, sjukhus osv. Detta genom att vrida telefonen i olika riktningar för att se vad som finns runt omkring. Det fångade mitt intresse helt och får mig att undra hur AR kommer att utvecklas med åren och vad som kan komma att bli de mest avgörande funktionerna eller kraven till att en AR-produkt ska konsumeras men även vad som kan påverka till en trög start eller varför konsumenter kommer avstå AR-produkter.

Nya trender i lärandet

Therese Jigfelt

Vi ska prata om gamification och sociala medier

Gamification är det nya heta och det är ett tåg som många företag vill hoppa på. Min praktikplats Intermezzon sysslar med e-learning och gamification kan med fördel inkluderas i lärande för mer motivation. Eftersom Intermezzon är experter på sälj och det oftast är sälj vi lär ut så kommer jag även presentera förslag på hur säljare (alltså kundernas säljteam) kan utnyttja gamification, kanske som en del utav LMSet som Intermezzon erbjuder och som alltid vidareutvecklas.
Ett annat tåg som är coolt och som många hoppar på är sociala medier-tåget. Kan det också inkluderas i e-learning och säljteam? Ja! Det ska vi kika närmare på.
Alla ombord? Nu åker vi! Chooo chooo!

Tryckt vs. Digitalt, vilken väg tar företagen?

Sandra Classon

VS

När vi ser våra 2-åringar dra fingret på en skärmen åt höger och sedan kollar förargat mot oss. Det är då vi identifierar det med skärmen från en iPad och ler sedan tillbaka mot barnet. Vi försöker sedan förklara att det inte fungerar så, detta är en vanlig skärm.baby

Men är detta fenomen så ovanligt kan vi tänka, för nu börjar vi använda allt mer 
toch-skärmar med de diverse smartphones och tablets i både skolan, i hemmet och på företagen. Den digitala miljön integreras allt mer med våra privata liv, eftersom vi även ägt datorn under en längre tid har den blivit ett viktigt redskap i våra utbildningar, jobb och nöjen. 
Men detta betyder inte att de tryckta produkterna har dött ut på vägen. Böcker, magasin, 
datablad, kataloger finns i högsta grad kvar i sitt tryckta format. Men de möter de digitala 
produkterna med hård kraft och vissa som t.ex. morgontidningarna börjar nu tappa prenumeranter då folk börjar använda sina iPads för att läsa nyheterna via olika webbsidor och appar.

Rörlig bild

Samarbeta bättre med hjälp av verktyg för produktions-hantering

Sanna Nomark

Projekt inom medieproduktion kräver att ett antal personer behöver samarbeta för att utveckla idéer. Kommunikation mellan kollegor, chefer och kunder är avgörande vid skapandet av bilder eller film. Många detaljer ska planeras, filer ska delas, feedback ges och budgeten ska hållas. Utspridda mejlkonversationer med massa bilagor kan bli trassligt i längden. Som tur är finns det verktyg som hjälper oss att följa processen, förtydliga visioner och ordna strukturer så rätt personer kommer åt rätt information vid rätt tillfälle. På så sätt kan gruppen spara tid och bli mer kreativ.

Jag kommer undersöka några vanliga utmaningar i produktioner och utvärdera olika verktyg för produktionshantering. Avslutningsvis tipsar jag om hur ni kan komma igång med ett verktyg som passar era behov.

Skapa komplexa 3D-scener snabbare med MASH

Sanna Nomark

MASH är ett kraftfullt verktyg som underlättar arbetet med med animation, 3D-modellering och motion graphics. Med detta procedurella verktyg kan du minska arbetsbördan och skapa visuellt intressanta verk. Under min praktik har jag upplevt att tiden arbetet tar är avgörande för ett projekt. Det är viktigt att inte överstiga budgeten men samtidigt vill jag leverera en så bra slutprodukt som möjligt. Det kan gå att lösa med hjälp av MASH som möjliggör skapandet av komplexa 3D-miljöer på kortare tid.

Jag kommer beskriva hur MASH kan effektivisera arbetet i Maya. Målet är att du ska lära dig lite av grunderna och vilka fördelar som finns jämfört med alternativa metoder. Jag kommer lägga mest fokus på användningen av Placer-noden men också introducera möjligheter med andra noder. Exempelvis kan MASH också hantera dynamiska simuleringar samt kopplas samman med Mayas nParticles. 

Enkel karaktär i After Effects

Emma Dahl

Bygga enkel karaktär i After Effects

After effects är ett program med många möjligheter. Däremot kan det vara svårt att veta vad man kan göra för att komma igång.
Jag anser att om man kan bygga och animera en enkel karaktär så har man en bra bas för många olika 2D- animationer och möjligheten för att lära sig ännu mer.

Texturera med Substance Painter

Elizabeth Figueroa


När du arbetar inom 3D animation och visualisering så vill vi alltid att det slutliga resultatet skall se så bra ut som möjligt. Att försöka få liv till det vi har skapat ska inte vara svårt eller komplicerat utan det ska vara enkelt och smidigt, och det är precis vad Substance Painter är. Oavsett om du strävar efter fotorealistiska renderingar eller helt enkelt behöver texturera din stiliserade scen, så är det Substance Painter du behöver för att uppnå ett riktigt fint resultat.
Med denna OER vill jag alltså introducera det kraftfulla verktyget Substance Painter, som jag själv har fått lära mig under min tid på praktiken. Ett verktyg som verkligen underlättar ens arbete med texturering, och som förutom det, är ett väldigt roligt program. I slutet av denna OER vill jag också avsluta med en liten övning eller workshop där ni kan få testa själva att komma igång med Substance Painter.
Programmet betalar man antingen årligen eller månadsvis, men det går även att ladda ner en 1 årig student licens eller testa programmet i 30 dagar.

Skapa video för Sociala medier

– Hur man minskar tidsåtgången för videoproduktion med hjälp av templates och befintligt material.  

Kajsa Rask

Jag har under 20 veckor haft praktik på Vara kommun. Det har under praktiktiden varit påtagligt att man inte prioriterat de sociala medierna. Samtidigt förklarar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att sociala medier och framförallt Facebook fungerar som ett viktigt komplement för kommuner och landstings andra kommunikationskanaler (SKL, u.å.). Pontus Staunstrup beskriver dock hur användandet av sociala medier som organisation eller företag kräver stora resurser (Staunstrup, 2015). Under min praktikperiod har jag genom egna upplevelser och från diskussioner på seminarier fått förståelsen att dessa resurser, framför allt tidsmässiga sådana, inte alltid finns tillgängliga. För att kommunicera i sociala medier men med mindre tidsåtgång finns ett flertal hjälpmedel att kan använda. Alexandra Sinclair har tidigare presenterat verktyget Spreadfast som hjälper vid planering och publicering av inlägg i sociala medier. I detta inlägg kommer jag skriva om hur skapandet av videor i Adobes Premiere Pro kan ske mer effektivt.

Minska datorbelastningen och prestera bättre med Level Of Detail (LOD)

Margareta Svabö

Level of detail (Lod) är ett mycket användbart verktyg om man vill underlätta renderingstiden och minska på datorkraften. När man jobbar i en stor scen i Maya med många högupplösta modelleringar, vill man samtidigt att datorn ska bibehålla sin prestanda. Då är LOD en perfekt lösning för att effektivisera arbetsflödet. Tanken är att man vill endast att nära objekt till kameran ska visa som mest detaljer, men för objekten längre ifrån är detta inte lika viktigt. Med denna OER kommer jag försöka beskriva mer om vad verktyget är och alla fördelar med Level of detail, men också olika användningsområden samt avslutar med en övning så att ni själva kan testa och lära er.

Lottie och Bodymovin för animatörer, expandera din verktygslåda

Johan Mo

Bodymovin/Lottie är ett verktyg som alla som gillar att arbeta med Adobe After Effects borde lära sig använda i alla fall på en grundlig nivå. Det är ett enkelt sätt för en med vana att animera i After Effects att utöka sin räckvidd från film till världen av programmering och applikationsdesign.

Hernan Torrisi skapade Bodymovin som en plugin till AE som enbart exporterade HTML kod, sedan gav företaget AirBnB det resurser och de byggde Lottie, som utökade exporteringsmöjligheterna till en mängd olika programmeringskod, främst då iOS och Android kompabilitet.

Jag tänker inte djupdyka på exakt hur det fungerar, men det du behöver veta är att det ger dig en massa nya coola möjligheter att använda dina färdigheter i AE till!

I den här OER:en kommer jag kort gå igenom:

  1. Hur du kommer igång med att använda tekniken.
  2. Vad som fungerar och vad som inte fungerar
  3. Hur man exporterar en .json-fil med Bodymovin
  4. Mina egna små tips

Rendera snabbare och snyggare med Redshift

Dante Bengtegård

Introduktion

Som 3D-animatör finns det inget värre än att konfronteras med långa renderingstider som sätter stopp för fortsatt arbete. Man gör därför allt i sin kraft för att optimera sina renderingsinställningar och att få ett så bra resultat som möjligt på så kort tid som möjligt. Trots detta behöver man ofta göra kvalitativa kompromisser för få ut sitt material inom sin deadline.

Introduktionen av renderingsmotorer som gör kalkyleringar med hjälp av datorns GPU (grafikkort), istället för den konventionella metoden av CPU-rendering (processor-rendering), har gjort att man drastiskt kunnat sänka renderingstiderna utan att behöva offra kvalitet. En av dessa renderingsmotorer är Redshift.

I detta dokument skall jag försöka visa hur man jobbar med Redshift på ett smart och effektivt sätt.

Rörlig bild på sociala medier

Julia Kylefalk

Att företag använder sig av rörlig bild mer och mer på deras sociala medier är något som blir allt mer vanligare idag. Men varför är just rörlig bild så användbart hos företag? 

Dela upp din scen i lager, Maya Render Layers

Sebastian Gamboa

Inledning:

Denna OER har för avsikt att ta läsaren igenom ett renderings arbetsflöde med inriktning på renderingslager samt RGB mattes vilket förenklar arbetet med compositing i efterproduktion.

Renderingslager tillåter oss att dela upp en 3d scen i olika lager, ett exempel på detta kan vara en byggnad som skall beskäras i bild så att åskådaren kan se insidan.

Att arbeta med renderings lager har många fördelar när man sedan tar materialet vidare och arbetar med compositing i After effects, Nuke, Photoshop eller andra liknande program där man arbetar med lager. Renderings motorn som används i samband med denna tutorial kommer att vara Redshift. Denna tutorial förutsätter att läsaren har erfarenhet av rendering inom Maya sedan tidigare, oavsett om denne har arbetat med Mental Ray eller Arnold, med andra ord så krävs i alla fall en grundläggande förståelse för renderingsprocessen.

Grafik

Dela upp din scen i lager, Maya Render Layers

Sebastian Gamboa

Inledning:

Denna OER har för avsikt att ta läsaren igenom ett renderings arbetsflöde med inriktning på renderingslager samt RGB mattes vilket förenklar arbetet med compositing i efterproduktion.

Renderingslager tillåter oss att dela upp en 3d scen i olika lager, ett exempel på detta kan vara en byggnad som skall beskäras i bild så att åskådaren kan se insidan.

Att arbeta med renderings lager har många fördelar när man sedan tar materialet vidare och arbetar med compositing i After effects, Nuke, Photoshop eller andra liknande program där man arbetar med lager. Renderings motorn som används i samband med denna tutorial kommer att vara Redshift. Denna tutorial förutsätter att läsaren har erfarenhet av rendering inom Maya sedan tidigare, oavsett om denne har arbetat med Mental Ray eller Arnold, med andra ord så krävs i alla fall en grundläggande förståelse för renderingsprocessen.

Effektivisera 3D-arbetet med Maya’s Reference Editorgraf

Max Abrahamsson

Oavsett om du är nybörjare eller etablerad 3D-Artist, bör du ha Autodesk Maya’s Reference Editor nära till hands i produktionen. Desto tidigare du börjar utnyttja dess fulla potential, desto tidigare kommer du också börja undra hur du någonsin klarat dig utan den. Med verktyget kommer du kunna överblicka, hantera och förbättra dina assets i en 3D-scen i ett icke-destruktivt arbetsflöde. Under praktiken har jag fått utveckla mina kunskaper kring verktyget samt fått prova det i en miljö där det är en inbiten grundpelare för företagets arbetsflöde.

Med detta introducerar jag Reference Editor som ämne i denna OER, du kan förvänta dig att vara väl bekant med verktyget när du landar vid sidans fot. Rapporten inleds med en mer utförlig beskrivning av vad Reference Editor är för något och vad man kan förvänta sig av den. Fortsättningsvis kommer verktyget lyftas fram som en del utav ett etablerat arbetsflöde och hur det kan accelerera produktionen samt bespara eventuell huvudvärk. Rapporten avslutas sedan med en övningsuppgift vars syfte är att kultivera de teoretiska kunskaperna i texten till praktiska kunskaper i Autodesk Maya.

Adobe Illustrator

Julia Kylefalk

Inledning

Låt tankarna sväva iväg en stund och tänk dig detta: du har studerat i flera år och ska nu ta din examen, men vad ska hända härnäst? Kanske vill du börja jobba, kanske har du också tankar om att starta ett eget företag. Då behöver du ett antal grafiska produkter, t.ex. en logotyp. Du får upp en bild i huvudet, en vision för hur du vill att din logotyp ska se ut. Du sätter dig ner för att skissa lite, men sedan stöter du på ett problem – du har ingen aning om vilket program du kan använda dig av för att färdigställa denna logotyp. 

Denna OER har som syfte att ge dig kunskap inom verktyget Illustrator, samt hur du går tillväga för att skapa grafiska produkter med hjälp av detta verktyg.

Texten behandlar alltså programmet Illustrator; vad det är för något, vad som utmärker det och hur det skiljer sig från exempelvis Adobe Photoshop. Jag kommer att avsluta med en liten workshop, för att ge dig förståelse för hur man använder programmet. Därefter är det upp till dig om du vill fortsätta lära dig mer, förutsättningarna är dock att du har programmet nedladdat på din dator. Det kan kosta lite men är helt klart värt det. -More-

Vad är Illustrator?

Illustrator är ett illustrationsprogram som ingår i Adobe Creative Cloud och som till utseendet är rätt likt det välkända programmet Adobe Photoshop. Vad som utmärker Adobe Illustrator är att det är ett vektorgrafikprogram, vilket innebär att det som skapas i programmet kan ändras i storlek hur mycket som helst men samtidigt bibehålla sin kvalitet (adobe.com, 2018). Vad är då skillnaden mellan detta och Photoshop, kanske ni tänker.

Till skillnad från vektorgrafiken i Illustrator så har Photoshop något som kallas för pixelgrafik. Pixelgrafik kan vara exempelvis digitala bilder eller ikoner som är uppbyggda av fyrkantiga pixlar. När dessa bilder sedan förstoras gör även pixlarna det – och som ett resultat av detta försämras grafiken avsevärt (moderskeppet.se, 2018). Just därför är Illustrator det ultimata programmet för en designer – oavsett nybörjare eller proffs – när det kommer till skapandet av bl.a. logotyper, visitkort, ikoner och skyltar.

Lite mer information om just skillnaden mellan pixelgrafik och vektorgrafik, samt lite annat som hör Illustrator till kan du se i denna korta video från moderskeppet.se (2016).

 

Färger – välj med omsorg

 Innan vi går vidare till övningsuppgiften längre ner vill jag bara passa på att påpeka hur viktigt det är att ge en extra tanke på valet av färger, särskilt i skapande av logotyper. På sajten www.driva-eget.se skriver Kristina Boström (2017) om hur viktigt det är att välja färger med omsorg. Färgen påverkar nämligen hur kunder ser på företaget, samt viljan att köpa. Boström skriver dessutom att just färgen till logotypen kan förbättra tre faktorer hos kunderna: förståelse, inlärning och läsbarhet.

Vidare skriver Boström (2017) hur färg kan förmedla olika känslor hos kunderna; exempelvis färgen blå som ger känslan av trygghet och lugn, röd som ger känslan av energi och spänning, eller grön som förmedlar tillväxt och att varumärket är miljösmart.

Varför Illustrator?

Personligen kan jag inte få nog av det här programmet. Det är roligt att använda och ger dig bra användbara kunskaper. Det är dessutom lätt att lära sig. Jag har under den senaste tiden försökt att använda Illustrator ännu mer, för att på så sätt bli bättre på det. Jag har nämligen förstått att med kompetents inom Illustrator så kan man skapa mer kreativa produkter, vilket särskilt underlättar vid arbeten på exempelvis reklambyråer. Jag kan verkligen rekommendera programmet för den som i framtiden vill arbeta med allt som har med design och reklam att göra – kanske även för den framtida egenföretagaren?

Workshop – gör din egen logga!

När vi ändå är inne på det spåret tycker jag att vi kan ta en genomgång i hur du gör en logotyp i just Illustrator, och om du vill – med en övertoning som fyllning.

  • Börja med att öppna upp Illustrator. Därefter väljer du att skapa ett nytt dokument. Det fina med detta program är att du kan välja vilken storlek som helst på dokumentet utan att oroa dig över att skapa en för stor eller för liten logotyp. Som jag tidigare nämnt kan du enkelt i efterhand förstora eller förminska det du har skapat, och samtidigt bibehålla en bra kvalitet.
  • Då var det dags att börja designa. Här är det självklart upp till dig vilken typ av form, färg och text som du vill använda för att skapa din logotyp, men jag väljer i denna övningsuppgift att skapa en rund cirkel med hjälp av elipsverktyget i panelen till vänster om dokumentet. Senare kommer jag också att lägga till en tonad färg som fyllning i cirkeln, samt en text.Tips! Håll nere ”Shift” samtidigt som du drar elipsen över dokumentet, det ger dig en perfekt rund cirkel.

     

  • Markera nu cirkeln och växla sedan mellan fyllning och linje, det gör du genom att trycka på den lilla symbolen med pilar precis bredvid färgrutan längst ner i verktygspanelen. Därefter kan du klicka bort linjen genom att först markera rutan för linje och sedan klicka på den lilla undre rutan med ett rött diagonalt sträck.
  • Nu ska vi ge den där cirkeln en snygg övertoningsfyllning! För att göra detta trycker du, med cirkeln markerad, på symbolen ”övertoning” som finns i panelen till höger om dokumentet (se bild 1). Då kommer det upp en ruta med ett så kallat ”skjutreglage” (se bild 2). Tryck på detta reglage så att det dyker upp två små färgrutor. Genom att trycka på dessa rutor kan du bestämma vilken färg du vill ha som grund samt vilken färg som cirkeln ska tonas över till. Du kan också ändra vilken ”typ” av övertoning du vill ha, antingen linjär eller radiell. Lek runt lite med vinkel, opacitet och plats. Se lite vad som passar din smak!
  • Nu är det dags att lägga till texten till loggan, d.v.s. företagsnamnet. Jag förmodar att du sedan tidigare har använt Adobe Photoshop eller något liknande program och därför redan är införstådd i hur man ändrar typsnitt och storlek på texten. Vad du kan göra här näst är att ändra textens färg och position; flytta den exempelvis till cirkelns mittpunkt – och varför inte ändra färgen till vit?
  • Som en final touch kan du lägga en lätt skugga bakom texten. Med texten markerad letar du dig upp till fliken ”Effekter” längst upp i menyn. Vidare tar du dig till ”Stilisera” och väljer sedan ”Skugga”.
    And woalla!

 

Referenser

Adobe (2018). Vad är vektorgrafik och varför är det viktigt? [Elektroniskt] Tillgängligt: https://helpx.adobe.com/se/illustrator/faq.html (2018-11-08)

Boström, Kristina (2017). Att ta fram ett färgschema. [Elektroniskt] Tillgängligt: https://www.driva-eget.se/allmant/ny-logga-tank-pa-det-har-innan-du-valjer-farg (2018-11-08)

Moderskeppet (2018). Adobe Illustrator är illustratörens verktyg [Elektroniskt] Tillgängligt: https://moderskeppet.se/kunskap/illustrator/om/ (2018-11-08)

Effektivare arbetssätt – välj rätt färger

Effektivare arbetssätt – välj rätt färger

Av: Aylin BayarI detta dokument kommer jag att förklara fördelarna med att kombinera InDesign och Illustrator och även förklara hur färg fungerar samt hur man hittar rätt färger som passar med varandra. Syftet är att förstå kombinationen mellan Illustrator och InDesign samt få en förståelse för hur man ska arbeta med färg för att skapa en snygg grafik. –More–

Adobe InDesign & Adobe Illustrator
Moderskeppet (2018) beskriver att Adobe InDesign är ett verktyg som hjälper formgivare att skapa visitkort, e-böcker, kataloger m.m. Vidare skriver Moderskeppet (2018) att InDesign hjälper dig att bygga din layout, allt ifrån att montera dina bilder till att sätta samman rätt typografi.

 Nästan alla logotyper, ikoner, informationsgrafik och skyltar är skapade i Illustrator (Moderskeppet, 2018). Illustrator jobbar på ett unikt sätt med vektorgrafik, vilket betyder att varje objekt är definierat via fästpunkter och banor. Detta gör att man kan förstora och förminska det precis som man vill utan att tappa kvalité (Moderskeppet, 2018).

Kombinera InDesign & Illustrator
Att kombinera dessa programmen är super lätt, men kanske inte något man tänker på om man är ny i Adobe programmen. När jag säger kombinera programmen så menar jag att man exempelvis kan bygga vektorgrafik i Illustrator och sedan länka in det i ditt InDesign dokument. De ändringar som man gör i Illustrator kommer att uppdateras i InDesign, vilket gör det lättare att arbeta effektivare och det sparar otroligt mycket tid.

Länkad & inbäddad
Adobe (2018) beskriver att ett effektivt sätt att arbeta med flera dokument är att använda sig av länkad fil. Vidare skriver Adobe (2018) att länkade bilder kopplas till dokumentet men förblir oberoende av dokumentet. Detta gör att filstorleken blir mindre, det är lätt att uppdatera alla länkar samtidigt samt att original versionen sparas i den slutliga exporterade filen.

Adobe (2018) beskriver att en inbäddad fil kopieras till dokumentet i full upplösning vilket ger dokumentet en större filstorlek. Vidare skriver Adobe (2018) att man kan styra versioner och uppdatera den inbäddade filen när som helst.

Länkpanelen
I länkpanelen kan man även se om filen har blivit ändrad ellerom filen saknas (Adobe, 2018). Ändrad talar om att det finns en nyare fil än den som används i dokumentet, detta gör att man lätt har koll på om filen är ändrad men inte uppdaterad. Det kan också hända att bilden inte längre finns på den plats som den från början importerades ifrån. Adobe (2018) förklarar att man då måste länka om den för att berätta för dokumentet att filen möjligtvis har bytt plats. Detta är ett väldigt effektivt sätt där programmet talar om för dig vad du behöver göra och det är lätt att gå emellan programmen för att ändra och uppdatera din fil. Att kunna gå tillbaka och justera är alltid användbart eftersom man oftast kommer på nya tankar och idéer under processens gång när man sitter och skapar olika grafik och layouts.

Färg
Wideskott (2014) skriver att färg är ett mäktigt verktyg att använda som designer. Vidare skriver Wideskott (2014) att en bra början när man ska ta fram ett färgschema är att hitta max 5 färger som går att kombinera. Analoga paletter är färger som ligger nära varandra på färghjulet, dessa färger kan uppfattas som lite kontrastlösa då färgerna är så pass lika (Wideskott, 2014). Analoga färger är lätta att arbeta med eftersom det inte finns så stor differentiering i nyanserna och även för att färgerna är väldigt enhetliga (Wideskott, 2014).

Wideskott (2014) beskriver att komplementära färger är färger som sitter mittemot varandra i färghjulet, dessa används för att få en känsla av balans. Vidare skriver Wideskott (2014) att triadiska metoden består av tre huvudfärger som ligger jämnt fördelat på hjulet, här måste man ta hänsyn till flera nyanser och det kräver med eftertanke och experimenterande för att få ett bra resultat.

Här är ett exempel på hur färger har används tidigare för att få deras logga att sticka ut (Wideskott, 2014).


Ska man exempelvis skapa en grafisk profil till ett företag så är det bra att veta hur färger fungerar, det finns även ett par värdefulla verktyg som man kan ta hjälp av för att underlätta färgvalet.

  • Color Tool
  • Adobe Color CC
  • Material Design Color Palette Generator
  • Open Color
  • Color Hunt

Tutorial (grunderna i programmen krävs)

Bygg ditt egna mönster med rätt färger och nyanser samt lär dig hur man kan kombinera InDesign och Illustrator för att få ett effektivare arbetssätt.

Steg 1 – Hämta och spara ikoner
När vi nu ska skapa vårt mönster så måste vi tänka ut vilket typ av mönster vi ska skapa. På företag har man oftast en grafisk profil att följa, där man kanske redan har bestämda vektor assets som man ska använda sig utav. Men jag utgår från att man får välja helt fritt här. Jag tänkte göra ett höst mönster så jag kommer att använda olika former av löv och blad. Man kan skapa egna ikoner men jag väljer att hämta färdiga från www.flaticon.com

Hämta dina ikoner från https://flaticon.com (EPS-filer=Illustrator). Tänk på att dina olika ikoner ska ha någorlunda lika bredd för att mönstret ska bli jämt och fint.

Steg 2 – Ladda in dina ikoner
När jag sparat ner mina EPS-filer på löv och blad så laddar jag in dom i ett A4 i Illustrator. Testa dig fram med storleken.

Steg 3 – Bygg ditt mönster
Bygg ditt mönster på hela A4 ytan.

Tips när du bygger ditt mönster:

  • Använd kopiera och klistra in för att duplicera ikoner
  • Rotera, förminska och förstora för att få ett mönster som är varierande
  • Var inte rädd för luft – bygg inte ditt mönster för tätt
  • Använd piltangenterna för att placera ikonerna lättare

Steg 4 – Stansad bana
Vi ska nu lägga en stansad bana. Markera allting med den svarta pilen.

 

Objekt -> Stansad bana -> Skapa

Steg 5 – Övertoning
Vi lägger sedan på en övertoning (gradient) över alla objekt. Tänk på vilka färger du väljer, analoga eller komplementära? Ta gärna hjälp av de verktygen som jag tipsade om för att hitta en bra balans mellan bakgrund och mönster.

Steg 6
Spara din EPS-fil.

Steg 7 – Öppna ett A4 i InDesign
Öppna ett A4 dokument i InDesign och skapa en övertoningsruta som har samma övertoningsfärg som ikonerna.


Ett tips är att låsa lagret för att vara säker på att bakgrunden ligger där den ska.

Därefter kan vi skapa ett nytt lager och montera (cmd+D) in vårt lager som en EPS-fil.

Steg 8 – Blandningsläge
För att få vårt mönster att passa in med bakgrunden så kan man använda sig av ett blandningsläge som heter Multiplicera.

Markera ditt mönster lager och gå in på Objekt -> Effekter -> Genomskinlighet > Multiplicera

Nu har du byggt ditt mönster och länkat in det i InDesign!

Länka mellan programmen
När vi monterade in våran EPS-fil så betyder det att ändringar som görs i vår EPS-fil kommer automatiskt att uppdateras i vår InDesign fil. Om programmet inte vill uppdatera automatiskt kan man gå in på länkar på sidan och dubbelklicka på den lilla rutan som kommer upp så kommer den att uppdatera dina ändringar.

Jag tycker det är smidigt att arbeta såhär eftersom det är lättare att hantera det grafiska i Illustrator och layouten i InDesign.

Referenser

Moderskeppet (2018). InDesign är ditt verktyg för trycksaker. [Elektroniskt] Tillgängligt: https://moderskeppet.se/kunskap/indesign/om/(2018-11-02)

Moderskeppet (2018). Adobe Illustrator är illustratörens verktyg. [Elektroniskt] Tillgängligt: https://moderskeppet.se/kunskap/illustrator/om/(2018-11-02)

Flaticon (2018). [Elektroniskt] Tillgängligt: https://flaticon.com(2018-11-03)

Adobe (2017). Sätt att kombinera objekt. [Elektroniskt] Tillgängligt: https://helpx.adobe.com/se/illustrator/using/combining-objects.html(2018-11-04)

Adobe (2017). Hantera länkar och inbäddade bilder. [Elektroniskt] Tillgängligt: https://helpx.adobe.com/se/indesign/using/graphics-links.html(2018-11-04)

Wideskott, Anders (2014). Att ta fram ett färgschema. [Elektroniskt] Tillgängligt:https://www.republic.se/artiklar/fargschema/(2018-11-05)

Illustrator

 

Introduktion

Som en liten utmaning till mig själv under min praktik så sa jag till mig själv att om jag under någon stund inte har något specifikt att göra så skulle jag lära mig något nytt. För varför slösa tid på ingenting liksom.

Eftersom jag redan har tillgång till Adobes Creative suite så tänkte jag att jag skulle lära mig Illustrator. Sen jag redan kan Photoshop efter ca 2år av lagom regelbundet arbete så skulle det kännas mer prisvärt att kunna nyttja mer av vad CS erbjuder. Efter att ha krigat sig igenom ett antal tutorials och försöka slå huvudet kring vad alla verktyg i programmet gör så märker man att man knappt plaskat på ytan av vuxelpoolen som är Illustrator. Och det är det är nu jag ska försöka förklara varför det är ett så underbart användbart verktyg, varför man borde lära sig det och hur det skilljer sig från Photoshop som de flesta redan känner till.

 

Adobe

Först, vilka är Adobe och varför vill dom ha dina pengar?
Adobe Systems är ett programvaruföretag från USA, med fokus på mjukvara och är idag mest kända för sin Creative Suite (CS) som jag nämnde tidigare. CS är en sammling mjukvaror specialliserade på olika processer av medieproduktion, mest känt är antagligen Photoshop för bild redigering m.m. Premier för filmredigering, After effects för efterproduktion. De erbjuder också en hel del molntjänster men det är irrelevanta för vad det är jag har gjort.

 

Illustrator

Illustrator är Adobes huvudsakliga verktyg för skapande av avancerad vectorgrafik (Giltoff, n.d), man kan exportera till svg (Wikipedia, 2015), svgz som passar sig mycket väl för webb användning samt pdf och även eps (Encapsulated Postscript, )

Vektorgrafik skiljer sig från den vanligaste sortens grafik vi tänker på på internet raster (Olympys Press, n.d.) på flera sätt. Raster eller pixelgrafik är det vi är vanast att se i digitalgrafik online och offline då där en uppdelning av bilden i hundra tusentals (beroende på upplösning) bildpunkter som har en mäng information i sig. Exempelvis RGBa, red green blue alpha, är ett sätt att beskriva en bildpunkts färg och transparans, vektor grafik därremot fungerar anourlunda.

Vektorer kan man känna till ifrån matematiken där det ofta används för att beskriva fysikaliska storheter oh riktningar. De viktigaste komponenterna som spelar in hur vektorer hanteras i Illustrator är punkter (points), startpunkter och ändpunkter samt vägen däremellan som kallas kurvor (paths). Kurvor kan vinklas och riktas om via en matematisk uträkning som kallas bézier-kurvning(Institutionen för datavetenskap, 2005)

Med points och paths kan man bygga upp avancerade former som är otroligt skarpa och oändligt skalbara. Men skalbart menar jag att du kan förstora eller förminska bilden i princip hur mycket som helst utan att offra kvalité. Dock är det ju så att all våra displays nuförtiden är uppbyggd i favör för raster då de består av en massa små lampor som pixlar.

En annan fördel med vektorgrafik att det kan ta väldigt mycket mindre plats på din hårddisk, för i en pixelbaserad bild så innehåller en fil information om varje bildpunkt, vilket som jag nämnt tidigare kan vara väldigt uppåt flera hundratusen. Medans Vektorgrafik som består av points och paths vars egenskaper må va mer komplexa än en bildpunkt i raster men i de flesta fall är de mycket färre

Det kanske låter som att Vektorgrafik är svaret på allt och att alla bara borde byta. Men det är långt ifrån sanningen, vektorer gör sig utomordentligt bra som logotyper, i infographics, reklam. Men när det kommer till att efterlikna verkligheten så har raster övertaget då de små hårfina skillnaderna i färg som finns i verkligheten samt komplexiteten i former inte passas så väl att översättas / konverteras till Vektorgrafik.

 

workshop

I denna workshopen så vill jag att man ska få känna på några av de mest praktiskt och mest använda verktygen i Illustrator. Uppgift 1 är en introduktion till Former och pen tool. Uppgift 2 modifiera Typsnitt, Uppgift 3 bekanta sig med Blend Tool samt transform för att se vad för roliga saker programmet är kapabelt till.

 

Sätt upp ett dokument: Börja med att starta Illustrator, då möts du av en skärm där du måste välja att skapa ett nytt dokument eller öppna ett tidigare projekt.

 

 

 

 

 

 

 

Om du väljer att skapa ett nytt dokument så ska du först välja vilken upplösning du vill arbeta medsamt bleed (Wikipedia, 2017) och färgrymd.

 

 

 

 

 

Nu kommer du bli mött av ett tomt dokument och en hel uppsjö med verktyg på båda sidorna.

 

Viktigt att uppmärksamma direkt vilka färger du arbetar med. Till skillnad från PS så är det inte primary och secondary color utan din FILL och STROKE som vi kommer till alldeles strax. Precis under den kan vi välja om det valda objektet skall ha en precis färg, en gradient, eller inte vara aktiv.

 

 

Uppgift 1: Skapa Former och kombinera dem

Pen tool är en av de viktigaste verktygen i Illustrator att bemästra eller iallafall bekanta sig med tidigt för att förstå vikten av andra verktyg.

Lättaste sättet för vissa kanske bara är att leka runt med verktyget i programmet och försöka skapa först simpla former som kuber och rektanglar och progrisera till svårare saker som polygoner, cirklar och hjärtan för att lära sig kontrollera bezierkurvorna. För de som hellre vill ha lite striktare finns det en superbra hemsida man kan ta hjälp av för att komma igång med pen tool. Där lär man sig all små trix som kan behövas. Rekommenderar den starkt.

http://bezier.method.ac/

Efter det så ska vi skapa lite färdiga former med de verktyg som heter följande,

rectangle tool
elipse tool
polygon tool

 

De gör exakt vad de beskriver och med dessa så ska vi bygga en kamera!

1.Skapa en stor rektangel.

 

2.Skapa en mindre rektangel och placera den en bit in ifrån ett av de övre hörnen på den stora.

 

 

3.Skapa en Cirkel och placera den i inuti den stora rektangeln.

 

 

4.Nu ska vi kombinera formerna med det verktyget som heter shape tool. Välj verktyget och med pen tool markera de delar av formerna du vill kombinera till en och samam form. Taaadaaa! Nu har vi skapat ett unisont kamera objekt.

 

Uppgift 2: Manipulera typografi

Nu ska vi testa att förändra en text på lite roliga vis.

I illustrator kan vi göra något som kallas Expand(Adobe, 2017) det get oss en del frihet att modifiera alla points och paths som bokstäverna består av, så vi kan göra små eller stora förändringar.

1.Hitta på något att skriva och välj ett typsnitt som inte är för extravagant för att underlätta nästa steg.

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Gå till object>expand tryck i object & fill, sedan EXPAND.

3. Nu har vi gjort om typografin till former som vi kan ändra på men för att göra det ännu lättare för os så ska vi dela upp bokstäverna i individuella former du vi nu kommer att markera hela ordet om vi klickar på den med move tool <V>.
Så för att separera formerna så behöver vi bara högerklicka på objektet och ungroup.

4. Välj en bokstav som har en avstängd del (A, B, D, O, R) markera med direct select tool <A> och ta bort punkterna som uppgör den negativa rymden i bokstaven.

 

 

 

 

 

 

5. Hitta på något annat roligt att göra med bokstäverna!

exempel

 

Uppgift 3: Blend och Transform

Den här uppgiften är väldigt fri och jag vill att ni experimenterar så mycket som ni kan jag vill bara introducera verktygen så att ni ser vad de är kapabla av.

Först har vi blend tool som skapar en övergång mellan två objekt, passar bäst för paths

Med övergång menar jag att den skapar flertal objekt emellan de två du valt och gör versioner i övergångsstadie. Lättaste sättet att greppa det är att börja experimentera.

Exempel

Rita ut två wobbliga linjer med pen tool, markera först den ena och sedan den andra med blendtool och sedan dubbelklicpa på ikonen för att få upp inställningarna för verktyget.
Klicka i preview om du vill se hur resultatet kommer att bli.

 

 

 

Till sist vill jag introducera transform som är ännu ett verktyg som kan användas för att leka med former och mönster. Lättaste sättet att komma igång är att göra en kvadrat.

Markera kvadraten och gå in under Effect>Distort&Transform>Transform och börja dra reglagen och experimentera.

exempel

Det är mycket roligare och mer givande att arbeta i ett program när du vet hur du kan förverkliga dina idéer, innan dess är det bara en stor tröskel för att ens komma igång.

Jag hoppas att jag öppnat dörren för de som var osäkra på om de borde lära sig Illustrator.

Tack för mig.

 

Referenser:

Adobe (2017) Illustrator User Guide [Elektronisk].
Tillgänglig: https://helpx.adobe.com/illustrator/user-guide.html [2017-11-16]

Olympus Press (n.d.). Vector & Raster Graphics in Offset Printing [Elektrokisk]
Tillgänglig: https://olypress.com/vector-vs-raster-graphics-in-printing/ [2017-11-16]

MacKay, M. (n.d.). The Bézier Game [Elektronisk].
Tillgänglig: http://bezier.method.ac/ [2017-11-16]

Weingartner, P. (2006). Encapsulated postScript [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.tailrecursive.org/postscript/eps.html [2017-11-16]

Giltsoff, J. (n.d.). SVG on the web – A Practical Guide [Elektronisk].
Tillgänglig: https://svgontheweb.com/[2017-11-16]

Institutionen för datavetenskap. (2005). Bezierkurvor [Lärobjekt].
Tillgänglig: http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBB19/VT05/OH-bilder/Bezier.pdf [2017-11-16]

Wikipedia (2017-0703). Scalable Vector Graphics [Elektronisk]. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Scalable_Vector_Graphics [2017-11-16]

Wikipedia (2017-08-23). Bleed (printing) [Elektronisk].
Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/Bleed_(printing) [2017-11-18]

 

 

 

 

GIF – Den rörliga bilden

Erik Norman

Vad är GIF

När vi surfar och chattar ser vi animerade GIF:s hela tiden. När man skickar en så kallad “reaction gif” till en kompis för att förstärka ett skämt eller inom posts på forum som t.ex. Reddit. Animerade GIF:s förekommer också på en mängd andra hemsidor i form av exempelvis banners för att förmedla information, eller som grafiska element på portfolios för att snabbt visa upp ett demon av arbeten.

Filformatet GIF står egentligen för Graphics Interchange Format och togs fram 1987 som ett sätt att snabbt spara spara och överföra elektroniska färgbilder i en relativt liten filstorlek (Roelofs, 2009). GIF-formatet är ett av de äldsta bildformatet som fortfarande stöds idag då GIF är lätt att implementera och stödjer effektiv komprimering (CompuServe Incorporated, 1990). 1889 utvecklades också filformatet för att stödja animation och transparens (Frazier, 1997). Bildrutor spelades upp i en sekvens för skapa illusionen av rörelse och transparens lades till i dess färgrymd som ett “genomskinligt” färgtillägg. GIF:s nu vara rörliga och/eller med genomskinliga bakgrunder, vilket blev den främsta igenkänningsfaktorn för GIF:s.

Bra typografi märks inte

Linda Hedman

Typografi är en konstform som innebär att man utformar text på ett sätt så att det för läsaren upplevs både estetiskt tilltalande och lättläst. För att uppnå detta innebär det att man tar hänsyn till en mängd olika faktorer, som val av typsnitt, radavstånd, bokstavsstorlek, satsbredd, ordmellanrum, marginaler m.m. när man skapar sin text. Under den här lektionen kommer vi att gå igenom de viktigaste delarna för att skapa god typografi till länge tryckta texter, t.ex.böcker, och hur de påverkar textens läsbarhet.

Trender inom Grafisk Design,

varför väljer vi samma som andra?

Av: Sandra Classon

Som ny grafisk designer tänker man i sin utbildning att jag ska komma på den nya fräcka layouten. Jag ska bara först leta efter inspiration eller tema för min design. Som följd får man som svar ”en aning gammalt, rätt 90-tal” eller ”väldigt modernt, känns helt rätt”. Frågan är om grafisk design är som mode? Vissa saker blir omoderna och andra är helt rätt i tiden.
Men vad är det som driver oss till skapa dessa trender av teman, färger och stilar. Någonstans måste de uppstå och varför blir det som hel eskalering när vi får reda på dem. Då frågan blir varför väljer de flesta av oss samma som andra?

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.28.20

 

Trender

Vad är en trend? Enligt Nationalencyklopedin (2014) är det en stabil och långsiktigt förändring i samhället som kan gälla ekonomi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster (ex. mode). Vilket menas att något kan växa i popularitet i en viss tid då den blev uppmärksammad via en förändring. Detta gäller inte minst en formgivarens värld, då färger, stilar och fonter ständigt förändras. Formgivaren ska då vara uppmärksam om det senaste nya och ska även förmå sig förutspå framtidens trender. Och på nätet finns de diverse listor och uppmaningar som bara skriker, så blir det 2014 inom färger, bilder och typsnitt! Men låt oss först gå igenom mer om trender och vilka trender som blommat.

Här är exempel på tidigare års och årets färg:

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.03.00

 

Vid första åtanken kan dessa färger se ut att nästan upprepa sig fast i olika nyanser. Men den mer påpekande skillnaden är att efter 2007 börjar det bli lite mera intensivare färger och vi börjar lämna de pastelliga nyanserna. Men tycket du något såg gammalt eller intressant ut av dessa färger, möjligtvis känner du igen några av dem.

Något som du däremot känner igen är trenden för ”flat design” som tog ett stort steg år 2013. Apple tog i så det sprakade när släppte deras nya iOS7 och de gick hela vägen med flat design. Man kan säga att den gav många blanded känslor hos konsumenterna. Ett antal konsumenter ansåg att den gamla designen tillhörde identiteten av iOS som helt försvann med 7:an. Med iOS7 tycks de lite halvt desperat följa i andras fotspår påstår en annan konsument (Macpro 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.04.33

 

Här är även några andra exempel på falt design som flödades under 2013 med loggor:

Skärmavbild 2014-01-16 kl. 23.18.24

Shapes

En trend inom bilder som går lite hand i hand med flat design är ”simplified shapes” av illustrationer. De kan vara illustrationer av fordon, hus eller kände objekt. De ska inte ha så många färger, vara enkla men samtidigt ha tillräckligt med detaljer (FIDM Digital Arts 2014)

 

 

Skärmavbild 2014-01-17 kl. 00.13.23

Ett annat fenomen är ”Less is more” (FIDM Digital Arts 2014) som till exempel kom på flera produktförpackningar.  Det handlar om att värdera det vita utrymmet och sedan ta fram en eller två starka färger som accenter.

Det ska även inte vara för mycket grafik eller text. Det ska spegla en stilren och okomplex branding med tanker på ett ekologiskt samband.

 

 

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.05.10

”Sweet Nostalgia Design” (FIDM Digital Arts 2014) är en retro designstil i pastelliga färger. Här blandas handskrivna fonter med tunga blockfonter. Även prickigt och randigt är vanliga segment som finns med i denna designform.

 

 

 

Trender förr och idag

Vi ska nu kolla lite på designformer som varit och de som blivit nya idag. Först har vi trenden på knappar på hemsidor m.m. Glossy-knappar blev stort när Web. 2.0 kom igång, det gav en stark 3D effekt som idag känns lite extrem. Idag väljer fler designers att göra 3D-effekten lite mer diskret som den bilden med den gröna knappen (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.29.32

 

Att använda fonter speciellt till webben har tidigare varit svårt och man haft ett bara ett antal fonter att välja mellan. Att sedan göra bilder som innehöll de önskade fonter var ett sätt att gå en genväg. Tidigt i webbdesignen kom stora textblock av kursiv text och denna typ av design med typsnitt har inte helt försvunnit. Men idag väljer fler designers att använda det kursiva mer selektivt och gärna ihop med andra fonter. Som i bilden nedan till höger som visar en de olika typsnitt tillsammans i ett retrodesignstil (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.29.50

 

Något som funnits med länge i grafisk design är de skyltar som liknar explosioner, de skyltar som skriker efter din uppmärksamhet. Det är ett känt och beprövat designelement som många vet att det fungerat. Men vi som är konsumenter idag är så trötta på att få ”tårtan” slängd i ansiktet, eftersom den formen är traditionell marknadsföring och idag gillar konsumenter att få välja själva en bit av ”tårtan”. Den som ligger till vänster är typisk traditionell och den till höger mer diskret men även en bit av själva designen (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.30.00

Trendens eskalering

Om en ny designform ska bli en trend och sedan växa måste den både synas, uppmärksammas och bli sprid. Men designformen måste även innehålla bakomliggande information som t. ex. stilren, ekologisk eller okomplex. Det måste finnas något som användarna kan relatera till samtidigt som att designformen har ett visst ändamål. Allt kanske inte passar med just den designformen. 
Men för att få igång en spridning på en designform kan olika faktorer spela roll. Ett exempel på en trend inom grafisk design var när det sociala nätverket Instagram kom 2010 med sin mobilapplikation för fotodelning med flera filters. Dess fyrkantiga bilder som i vinatgestil, överexponerat med ram eller utan blev en trend som blossade upp. Nu är inte överexponerade bilder ett fel i fototagningen och att göra bilder äldre med en gulaktig ton ger mer charm än de som är vanligt behandlade. Idag anses webben som den snabbaste och enklaste vägen till en växande trend. Där kan verkligen alla från amatörer till proffs lägga ut sina idéer. Och det är genom social medier som spridningen kan gå snabbare och när de större företagen får syn på designen och vill använda den då kommer trenden att gå till sin pik.

Men vad är det som får oss att vilja ha ett fotot som är överexponerat eller ha ”simplified shapes” som figurer i vår layout? 

 Vi ska nu gå igenom några faktorer som kan ge oss förståelse på detta. Det första kan vara att spridningen är en form av viral kommunikation, speciellt när det sker via webben med sociala medier. Det betyder att man kommunicerar med varandra, sprider budskapet (den nya designformen) mellan varandra nästan ”muntligt”. I ett varumärkesperspektiv skulle vi kunna kalla det Word of mouth (WOM) marknadsföring. Vilket innebär att varumärket marknadsförs emellan kunderna och att deras beskrivning av den blir betydande. En designform skulle kunna marknadsföras på liknande sätt genom WOM. Men för att WOM ska fungera enligt Brown, J.Broderick och Lee (2007, s.7) finns det tre principer: ”Starka band”, ”Homophily” och ”källans trovärdigt”.

Starka band

Med starka band menas att bandet mellan en person (”källan” den som ser designformen först) och den personen som får höra om den, att de har ett samband av något slag eller känner varandra. Men i de sociala medierna behöver inte bandet emellan användarna vara lika starkt som det behöver vara utanför p.g.a dess olika ”Homophily” som beskrivs i nästa stycke. Fast WOM fungerar effektivare om banden är starka, för då vågar folk dela med sig mer och utbyta mer information.

Starka band kan även innebära bandet mellan personer till designformatet, man kan säga att de relaterar det till sig själva, sin identitet. Brown, J.Broderick & Lee (2007, s.4-5) hävdar att om en person ska få ett starkt band till en design så finns det nyckelfaktorer som, ”kärlek och passion”, ”själv-referens”, ”engagemang”, ”inspiration” och ”intimitet”. (Brown, J.Broderick & Lee 2007, s.4).



Homophily

”Homophily” är en engelsk term som betyder på svenska ”kärlek till samma” (Encyclopedia 2014 & Wikipedia 2014). Det menas att vi gillar att ha likasinnade människor i vår omgivning. Detta kan vara när personer har varit i liknade situationer eller har samma intressen men kan även innebära åldersgrupper, kön, livsstil, yrkesroller och status. Vilket leder till att de kan skapa ett djupare band med förståelse, trovärdighet, lojalitet till varandra. Med andra ord de litar mer på varandra och de uppskattar mer hos varandra. Detta innebär om homophily finns mellan flera personer som sysselsätter sig med formgivning, så kan intresset för en designform stärkas, ökas och få snabb spridning. I sociala medier har homophily mer filtrerats ut med ålder, kön m.f. men homophily som i intressen, yrkesroller och formulering är viktigare för en spridning av en trend där (Brown, J.Broderick & Lee, 2007, s.5-6,10).

Trovärdighet från källan

Vanligtvis, vill personer veta innan att de gör rätt val. Brown, J.Broderick och Lee, (2007, s.6,10) hävdar att trovärdighet eller ej från källan, är en avgörande faktor för om en designform ska användas.

Vi väljer gärna det som redan är uppmärksammat, det vi är säkra på att användarna köper som god design. Vad som anses som säkra källor är större företags reklam och kända tidningar. Ett exempel på om källan är trovärdig eller ej är om en nära vän säger till oss att denna design är jättefin och att vi ska absolut använda den. Vi blir nyfikna och tittar ju gärna på designen eftersom det är vår goda vän som föreslagit den. Helt riktigt kan designen vara estetiskt snygg, men har vår källa kunskaper inom grafisk design som typsnitt, färglära eller mönsteranpassning. Den kan som sagt se snygg ut men gör den sin funktion eller är det ett konstverk? Denna design kanske har ett annat ändamål än det vi söker efter, om du ska göra en poster till Securitas så kanske inte ”sweet nostalgia” är den rätta designformen då den skulle anses som barnslig inte symbolisera Securitas allvar på säkerhet.

 

Slutsats

För att nu få en förståelse över vad som ha tagits upp ska jag sammanfatta lite igen. Det finns flera trender där ut i grafisk design både för tryck och för webb. Några av dem är nya och andra återkommande. Men det finns definitivt trender som är mer aktuella samtidigt som det finns trender som just definierar ett ändamål. Men för att det ska bli en trend ska den på ett eller annat sätt så ska det marknadsföras. Ett mer vanligare och snabbare sätt idag är genom webben (där jag inkulderar sociala medier) även om det även kan göras utanför. Det marknadsför på ett nästan viralt sätt så att det kommer från många olika håll mellan flera personer. Det blir som en Word of mouth marknadsföring men via nätet. Men för att det ska fylla sin funktion och inte dö ut måste saker som starka band, homophily och trovärdighet från källan. Med andra ord kan man påstå att det är även dessa saker som får oss att välja samma designform. Då vi genom vår starka band, att vi alltså känner personen som för trend med sig eller att vi får ett starkt band till designstilen då vi identifierar oss till den. Men att vi även förlitar oss på ”källan som förespråkar om designen” då hen delar samma yrkesroll eller har samma intresse som oss. Dessutom är källan trovärdig, hen vet vad hen talar om då finns snart inga tvivel för att inte börja använda den.

Det är inte konstigt att många som jobbar med grafisk design gillar att skapa egna journaler där de samlar olika designstilar och skriver ner sina tankar om dessa. Men inte heller att det även finns flera listor och andra uppmaningar på nätet om vad som är inne eller ej. Många designer letar gärna efter inspiration där, då finns ofta hjälp att få. Men en tanke med den här uppsatsen var att det hända att man blint fastnar i dessa trender utan själv förstå varför. Att ibland kommer inte ”den nya” designen fram för att det är så populärt med ”sweet nostalgia”. Att kanske experimenten hamnar i skymundan då vi vet att ”flat design” är det som ”säljer”. Jag vill återkoppla igen till den där egna journalen att ta en titt i den och undersök vad du kan skapa för att bygga fram din unika design.

 

REFERENSER:

Brown, Jo, J.Broderick, Amanda & Lee Nick (2007). Word of mouth communication within online communities: Conceptualizing the online social network. [Elektronisk]. Journal of Interactive Marketing, vol. 21:3, p. 2-10. Tillgänglig: Wiley Online Library. [2014-01-17].

Design Shack (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://designshack.net/articles/graphics/5-former-design-trends-that-arent-cool-anymore-so-stop-using-them/>[2014-01-17].

Encyclopedia (2014).Homophily.[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.encyclo.co.uk/define/Homophily>[2014-01-17].

FIDM Digital Arts (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://blog.fidmdigitalarts.com/graphic-design-trends-2012/graphic-design-trends-2013/>[2014-01-17].

Macpro (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.macpro.se/2013/10/problemet-med-ios-7/>[2014-01-17].

Nationalencyklopedin (2014). Trend [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida.Tillgänglig: <http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/trend>[2014-01-17].

Wikipedia (2014).Homophily.[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://en.wikipedia.org/wiki/Homophily>[2014-01-17].

 

Marknadsföring

Alkoholreklam i digitala medier

Jennie Söderberg

Alkoholreklam i digitala medier

Regler, utformning och tonalitet

Kanske har du aldrig reflekterat över alkohol i reklam eller så kan du utan problem nynna melodin till Tommy Nilssons Pripps Blå reklam, som på 90-talet bjöd på salta bad och kalla öl vid klipporna.  Oavsett din relation till alkoholreklam så finns det mer att fundera på än vad du först kan ana.

Något som är värt att ha i bakhuvudet är att det finns en folkhälsoaspekt bakom den tillsyn och det regelverk som finns. Sveriges alkoholpolitik syftar till att försöka minska de medicinska och sociala skador som kan orsakas av alkohol. Trots detta så ökar alkoholreklamen i Sverige (IQ, 2012).

Med det sagt så hoppas jag att inledningen inte avskräckt dig. Min tanke med denna OER är att den kommer  skapa förståelse för hur det går att tänka när man skapar innehåll som ska användas som reklam för varumärken som säljer alkohol.

Att göra reklam för alkohol i Sverige

Fram till 2003 så var all alkoholreklam förbjudet i Sverige, men efter de så kallade ”Gourmetmålet” så är det nu med vissa restriktioner, tillåtet.

  • Vid marknadsföring av alkoholdrycker eller alkoholdrycks-liknande preparat till konsumenter ska särskild måttfullhet iakttas.
  • Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol.
  • Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år. Lag (2019:345)”.

Då den digitala utvecklingen har förändrat landskapet kring reklam och sociala medier så gav Regeringen 2016, uppdraget åt en särskild utredare för att föreslå hur framför allt barn och unga på ett bättre sätt kan skyddas från marknadsföring av alkohol via digitala medier (Regeringen, 2018).

Tryckt media

I tidningar och dagspress samt så tillåts reklam för drycker som innehåller upp till 15 volymprocent alkohol. Men reklamen får inte associeras till en viss livsstil eller till personer. Reklamen får endast visa produkten, enstaka förpackningar, varumärke eller andra kännetecken som associeras med produkten. Alkoholreklamen får inte uppmuntra till konsumtion. Det måste finnas en varningstext på annonsen och 20 procent av texten måste bestå av varningstext. Detta gäller också för tidningars online upplagor.

TV, radio och internet

Egentligen så är inte alkoholreklam tillåtet varken i TV eller radio, men då vissa svenska tv-kanaler sänder från utlandet innebär det i praktiken att de kan visa alkoholreklam. Genom att sända från andra länder så kringgås alltså den svenska lagstiftningen. Vid marknadsföring av alkohol på internet, sociala medier och appar så ska de generella reglerna som finns för all alkoholreklam följas.

Sammanfattningsvis ska alkoholreklamen;

Iaktta särskild måttfullhet

Det innebär;

Ej påträngande

Ej uppsökande

Ej uppmana till bruk

Får inte rikta sig särskild mot dem under 25

Får inte använd sig av  säljfrämjande åtgärder som t.ex rabatter eller tävlingar

Inga köpuppmaningar

Får inte vara förskönande eller anspela på särskilda stämningar

Ej användas uppmanande i samband med högtider

Får vara;

Saklig

Faktabaserad

Informera om relevanta fakta om produkten, som visst innehåll i produkten

(Konsumentverket, 2019)

Som du märker så finns det en hel del att tänka på, så hur ska man då egentligen göra? Jo, det behöver inte vara tråkigt utan man kan istället se dessa ramar som sporrar för kreativitet. De riktlinjer som jag i mina uppdrag har fått till mig när jag jobbar med bild och film för alkohol är;

Enfärgad bakgrund

Ett glas

Flaskan kan vara med i bild om man vill, men endast en flaska.

Ev, en ingrediens som är relevant för drycken du marknadsför

Det som icke får glömmas bort här är också tonaliteten för varumärket som behöver stämma överens visuellt och även när text ska skrivas. Så tänk på helheten när du utformar din reklam.

Praktisk uppgift

Nu ska vi haffa ett varumärke och göra en alkoholreklam till dem.

Jag har valt att spana in Hernö Gin.

Eftersom vi inte jobbar med dem på riktigt utan låtsas göra det för denna tutorials skull så kommer jag göra en snabb analys på deras varumärke sam tonalitet.

  1. Surfa in på Härnö Gin och bilda dig en uppfattning om varumärket

Min uppfattning som jag kommer bygga min bild på är:

Lokalt förankrat, hantverk, norden, natur, naturligt, organic, modernt i den aspekten att varumärket uppfattas som medveten/hipster -vibe, kyla – svala toner och bilder på vinter, antikt –  i val av exempelvis glas till drycken.

Tonen i copyn är avslappad, saklig och beskrivande.

  1. Skriv ner vad du vill lyfta fram när du är i idéstadiet i utformandet av din reklam
  2. Leta inspiration!
  3. Gör en moodboard eller storyboard till din bild eller film så du vet hur du ska planera din kommande produktion

Min bild av vad jag vill göra är något i denna stil:

Yta: Rustikt ruffigt svart bord/yta – mörkgrå.

Rekvisita: Citroner, skurna i klyftor. Isbitar och ett antikt glas.

Utöver detta behöver vi flaskan såklart. Den produkt jag tänkte använda heter Hernö Gin och är deras originalprodukt. Den har smak av citron därav mitt val på citroner i bilden. Jag tänker dessutom att gult, mörkgrått blir fina färger tillsammans samt passar in på den svala färgpaletten som Härnö Gin har.

Här är min moodboard

Nu har jag tyvärr inte plåtat något färdigt resultat eftersom själva grundtanken här var hur man kan tänka i utformandet, men jag inbillar mig att resultatet skulle åt det hållet som de bilder Härnö Gin har på sin Instagram. 

Jag skulle med andra ord inte kliva för långt ifrån varumärkes egna visuella profil, då det är den som vi behöver förhålla oss till när man skapar reklamen. Om det hade varit på riktigt så hade vi av varumärket fått dessa riktlinjer så vi hade vetat om vad vi skulle förhålla oss efter.

Sammanfattningsvis så behöver man alltså tänka på i utformandet av sin reklam att följa varumärkes stil och tonalitet, att ta hänsyn till de regler som finns enligt lag samt att utmana sig själv att komma på något extra kreativt, trots de något smala ramar som alkoholreklamens värld innefattar.

Hoppas du lärde dig något nytt genom denna enkla beskrivning.

Jennie Söderberg 

ALM400, HT2019

Högskolan Väst

Källförteckning:

Härnö Gin (2019) [Elektronisk]

https://www.instagram.com/hernogin/

[2019-11-05]

IQ. (2012) Alkoholreklamens framväxt [Elektronisk] https://storage.googleapis.com/iqplatform/5b131cd1-iq_rapport_alkoholreklamens-framvaxt_2012-03.pdf

[2019-11-02]

Konsumentverket (2019). Marknadsföring av Alkohol på Internet [Elektronisk]

https://www.konsumentverket.se/for-foretag/regler-per-omradebransch/och-gallande-foreskrifter/marknadsforing-av-alkohol-pa-internet/

[2019-11-01]

Regeringen (2018 ) Alkoholreklam i sociala medier m.m. [Elektronisk]

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/01/sou-2017113/

[2019-10-28]

Att optimera en WordPress sida – Förbättra SEO och Laddtider

Zakarias Mortensen
Bild genom glasögon som gör datorskärm med kod tydligare

Bild från Kevin Ku på Unsplash.com

Det kan bli problematiskt när man som lekman bygger en hemsida för att sedan inse att hemsidan är långsam och får dålig trafik. Just detta har jag upplevt både från hemsidor som skapats av privatpersoner, men också från hemsidor som är gjorda av företag som helt enkelt inte lagt ner tillräckligt med tid på sidan. Jag tänker därför sammanställa vad jag har lärt mig om hur man kan optimera sin hemsida.

YouTube i marknadsförings syfte

Alexandra Sinclair

YouTube är en viktig kanal när det kommer till att marknadsföra sig genom sociala medier. På den praktik platsen jag var på jobbade man mycket med sociala medier och marknadsföring på sociala medier. Men då jobbade man med Facebook, Instagram och Twitter. YouTube har blivit större och större och det är en viktig del av marknadsföring på sociala medier.

I den här OER kommer jag att berätta vad YouTube är, hur man som företag ska använda sig av YouTube och tips innan man börjar med YouTube.

Intern Marknadsföring för Tillväxt

RUTH TUNNEY

 

 

 

 


”Vem” är ditt företag? Vad står ”ni” för? Var passar ”ni” in i den här världen? Så sa Steve Jobs när han lanserade sin varumärkeskampanj, år 1997. Kampanjen visualiserade Apples grundläggande värderingar och hedrade människor som tänkte annorlunda, med slogan: ”Think Different”. Han menade vidare att människors ”passion kan förändra världen till något bättre” och i den visionen inkluderade han både sin egen personal och kunderna (Brokop, 2013).

Syftet med denna OER är att skapa en större inblick i varför det kan vara värt att investera tid och pengar i att utveckla ett internt stöd och interna marknadsstrategier för ett företag.

Planera och Generera Uppmärksamhet med Pressmeddelanden

Ruth Tunney

Pressmeddelanden är kanske inte det första du tänker på när du vill skapa publicitet för dig eller ditt företag idag. Magasin och tidningar publiceras online, vi bombarderas med information hela dagarna och det finns alltid sociala plattformar för att nå ut och en chans att ”go viral”. Men vad som händer när din kreation blir viral är ju egentligen att det sprids långt bortom dig själv, blir omtalad och får publicitet. Jag ska i denna OER beskriva varför PR blir mer och mer viktigt, varför pressmeddelanden fortsätter existera, hur du kan skapa ett, gör dig beredd på eventuell respons, samt varianter på pressmeddelanden och hur nya online-tjänster kan skapa mer utav en kvick dialog med journalister som ständigt är hungriga efter färska nyheter.

–More–


Vad är ett pressmeddelande?

Wynne (2016) beskriver pressmeddelanden som meddelanden av en officiell och formell karaktär om något event eller händelse, som är betydelsefullt för dig eller ditt företag. Poängen med att skicka ut dem är att någon annan ska marknadsföra händelsen åt dig.

Under min praktik har jag lärt mig att det finns mallar för att skriva pressmeddelanden, vilka jag tycker hjälper till att skapa den slags officiella och formella känsla som Wynne beskriver. På slutet av inlägget har jag infogat en egen mall som bygger på en blandning av andra mallar jag sett, inklusive den mitt företag där jag gör praktik använder.

Vem skickar man det till?

Journalister är ofta på jakt efter nyheter. Om man skriver ett tydligt och nyhetsvärdigt pressmeddelande i ett passande format kan det därför hända att dem publicerar det nästan utan redigering. Men man måste förstås också hitta en person eller en nyhetsredaktion att skicka meddelandet till. I det exempel jag prövat i praktiken skickades meddelandet direkt i ett email. Ämnesraden upprepade bara  rubriken från pressmeddelandet nedan. Resten av pressmeddelandet blev inklistrat i “body” på mailet, inklusive min kontaktinformation och viktigaste information om företaget.

I en video från Howcast (YouTube, 2013) beskriver Kelly Brady, partner på Brandsway Creative, vad ett pressmeddelande i grunden är. ”En bit information som du distribuerar till media i förhoppning att de kommer skriva om din berättelse.” I princip, menar hon, att är det en sida med information som förklarar meddelandet du vill få ut till mängderna.

Förhoppningen att media ska skriva om ens berättelse leder oss in på nästa del; varför man skulle vilja skapa ett pressmeddelande och vad som kan vara syftet.

Tänkbara anledningar för att skapa ett pressmeddelande

Okej, så låt oss säga att du vill väcka uppmärksamhet kring en händelse. Det kan exempelvis vara en företagsexpansion, nya stora kunder, samarbeten, en välgörenhetsgåva, en uppfinning eller en upptäckt. Lautenslager (2001) menar att företag kan få mer synlighet genom att sprida nyheter om sig själva och nämner ett par verktyg för detta, nämligen; pressmeddelanden, ett företags bakgrundshistoria, artiklar eller kolumner om företaget, samt idéer för berättelser. Varför inte testa en annan metod?

Nike kopplar ihop konsten av intern och extern marknadsföring genom att anställa ”företagsberättare” som jobbar med att komma på kreativa berättelser till deras slogan ”Just Do It”. För dem kan det handla om att skapa berättelser om innovativa drag hos grundaren och hans målsättningar. Det kan sedan bli en kampanj både utåt och inåt för företaget. Däremot fokuserar de med flit inte på att ta upp någonting om finansiella framgångar. Det kan emellertid bli problem om företag ger löften utåt som de sedan inte kan hålla (Mitchell, 2002).

På ett litet företag och en inhouse-avdelning kanske man inte har råd att ha så specialiserade roller som företagsberättare i sitt team, och heller inte har en så bestämd slogan som Nike ännu. Så var det i mitt fall under praktiken. Det var till en början ändå spännande att tänka på händelser vi skulle kunna skapa, för att generera nyhetsvärde. Det kan emellertid visa sig finnas vissa begränsningar i tid och resurser som har att göra med målsättning hos ledningen.

Mer långsiktiga satsningar

Vad min ledning på företaget ville åstadkomma med mitt första pressmeddelande åt dem var mestadels att få ut sitt namn i en digital branschtidning. Detta var för att i samtal med kund kunna skapa mer trovärdighet på en gräsrotsnivå. Naumovska & Blazeska (2016, s. 180) nämner hur viktigt det är att omnämnas av trovärdiga informationskällor och bygga långsiktiga relationer. Att själv försöka nå ut i dagens medielandskap är svårare, där allmänheten blir mer och mer belamrad av annonser och nyheter. Att få publicitet av tredjepart sprider mer en bild av att man delar trovärdiga budskap, vilket i sin tur inger förtroende för ens varumärke.

PR nu och i framtiden

Naumovska & Blazeska (2016, s. 181-185) visar på hur PR mer och mer tagit en ledande roll i marknadskommunikationsmixen under senare år. Före 2011 prioriterade undersökta företag mer reklam som ni kan ser här i prioritetsordning (vänster kolumn):

  1. Reklam                                                                            1. PR
  2. Kampanjer                                                                      2. Reklam
  3. Personlig försäljning                                                    3. Kampanjer
  4. Direkt marknadsföring                                                4. Personlig försäljning
  5. PR                                                                                     5. Direkt marknadsföring

Mellan 2011-2016 såg det istället ut såhär (se höger kolumn), vilket är en justering i att PR flyttat till toppen. Alla andra marknadskommunikationstyper har flyttats ned ett steg. Plötsligt anses PR väldigt viktigt. I framtiden planerar företagen sätta fokus på detta, i prioritetsordning:

  1. PR
  2. Reklam
  3. Direkt marknadsföring
  4. Kampanjer
  5. Personlig försäljning

Reklam är alltså fortfarande högt upp i listan men PR utgör 48% av kommunikationsmixen, medan reklam enbart utgör 19%, och personlig försäljning endast 7%. Naumovska & Blazeska menar alltså å ena sidan att det har blivit för kostsamt och ineffektivt med reklam, men också att reklam kan vara praktiskt för att försvara ens varumärke efter man byggt upp en grund utifrån PR.

Alla bitar behövs. Pressmeddelanden är också en PR-aktivitet. Lautenslager (2001) tar också upp att företag som lyckas framstå som nyhetsvärdiga, med unika historier, kan generera täckning som kan bli värdefullt i förhållande till samtal med kunder och att skapa förtroende på ett annat sätt än annonser kan.

TUTORIAL – planera, skriva och skicka

  • Notera händelse som kan dra nytta av publicitet, exempelvis expansion av produktion och försäljning av solenergiinstallationer till ny stat (sattelitkontor). Anledning: Mindre tät marknad där och bra skatteincitament.
  • Notera nivå av publicitet nödvändig beroende på sagd unik händelse och situation, exempelvis på en gräsrotsnivå; skapa medvetenhet och minne av namnet, samt någonting man kan ha som referens i försäljningssammanhang. Man skulle kunna vara ute hos kund och säga ”såg du artikeln om oss i San Antonio Observer?”, eller visa upp en screenshot av den.
  • Wynne (2016) ger ett par övergripande tips för hur man kan börja skriva själva pressmeddelandet: ”Skriv en kort, medryckande rubrik”; ”Kom till poängen – sammanfatta ditt ämne i första paragrafen”; ”Body – Gör den relevant till din publik”. Wynne menar vidare att det inte är en feature man skriver, medan Guillory (2017) menar att man ändå kan ”skriva som att det var en förstasidas-artikel”, i nutid med unika detaljer. Vidare kan man direkt försöka besvara någon fråga som journalisten skulle kunna ha, samt sätta kreativa och smarta rubriker som målar en bild.
  • Enligt Guillory kan man också kan skriva rubriken sist för att bättre få mer koll på innehållet och vad som sticker ut i det som är av nyhetsvärde. Hon menar också att man med fördel kan använda sig av allitteration för att skapa ett mer minnesvärt intryck. Till sist menar Guillory också att man bör författa rubriken som att man besvarade frågan: ”Vem bryr sig?”, d.v.s. varför ska någon läsa pressmeddelandet? Rubriken bör helst skapa engagemang. Att återgå till ”Vem bryr sig?” tycker jag själv har varit väldigt hjälpsamt medan jag skrev.
  • Att få ett citat från en expert på ämnet tycker jag även kan hjälpa till att göra ett enklare pressmeddelande om en expansion mer spännande, samt originellt. För mig innebar det att gå ut i korridoren och kliva in i ett möte för att fråga om ett citat ifrån en anställd. Han råkade vara på besök från Texas, dit företaget är på gång att expandera. När jag först pitchade min idé till honom för att få ett citat var det om en av mina första nyhetsväckande vinklingar som jag testade. Jag tänkte på ”Hurricane Harvey” och eventuella höjda elkostnader för att reparera elledningar till allmänheten. Det visade sig att han faktiskt bott i området jag tänkte på medan stormen kom. Så, han förklarade för mig att elkostnaderna aldrig gick upp något nämnvärt just där då ”Texas är väldigt stort”.”Hade det varit i Houston däremot,” fortsatte han, och gav mig senare dag ett mer motiverande citat expansionen i sig utan “krusiduller”, via email. I slutänden kändes det ändå relevant nog att skicka ut, i och med att det kom ifrån någon på plats vilket också syntes i hans arbetstitel som jag satte in under citatet sedan.
  • Om du skickar pressmeddelandet per email rekommenderar Wynne (2016) också att man skriver något personligt i ämnesraden för att locka mottagaren till att öppna ens meddelande. Lite som att skriva till en vän, eller ett Tweet. Man kan klistra in pressmeddelandet direkt i ens email istället för som en bilaga, så “går det inte att missa”.
  • Pressmeddelanden bör innehålla viktig data så att läsarna kan fortsätta lära sig om din ”händelse”, vilket förhoppningsvis kan leda till ökad SEO (Wynne, 2016). Fundera därför på om du kan lägga till en hashtag eller någon koppling till dina sociala medier eller webbsida någonstans, utöver i dina kontaktuppgifter.

Respons

Ifall att journalisten eller mottagaren av pressmeddelandet nappar på din berättelse är det bra att vara beredd på att snabbt kunna svara. I svaret vill du exempelvis kunna tillgodose eventuella vidare förfrågningar om mer information eller bildmaterial. Då kan det vara bra att ha ett ”press kit”. Menaker (2018) beskriver ett press kit som en delad digital sida att ha förberedd ifall att en journalist skriver om ens företag och snabbt och tydligt vill ha tag i mer information, bilder eller logotyper. I detta kan det ingå: kontaktinformation för vidare intervjufrågor, uppdaterad produktinformation, ett antal olika storlekar och variationer på logotyper. Ett press kit kan vidare innehålla relevanta bilder med relevanta namn, och eventuellt en separat namngiven folder för videomaterial. Priser som vunnits eller mer information om vissa personer kan tilläggas så som man tycker det passar, så länge allt i ens press kit sammantaget är kortfattat och tydligt.

Mer dialog

PR är enligt Naumovska & Blazeska (2016, s. 181) en dialogform av kommunikation. De skriver: ”PR är baserat på direkt intern och extern interaktion med många andelsägare. Källan av välplanerad och effektivt utförd PR är tredjepart, inte avsändaren. Det ultimata målet med PR är att skapa en strategi där andra berättar företagets framgångsrika historia.”

Något man kan pröva att ha med i sin strategi för att få andra att berätta om ens företags historier eller framgångar är annars online-tjänsten Help A Reporter (2018), kortfattat ”HARO”. HARO hjälper journalister och ”källor” (sources) att mötas och möjliggör för utbyte av tjänster till gemensam vinning. Som källa går det att få upp till tre utskick per dag med allmänna förfrågningar om experthjälp kring olika ämnen och nyheter, via email. Stöter man i det på något som passar ens kunskapsinnehav, och eventuellt även ens arbetsroll, kan man skicka en pitch tillbaka. Sedan kan man möjligen påbörja en dialog med journalisten och bli publicerad som en källa hens berättelse, i den publikation eller webbsida de skriver för. Mer tips om hur du skriver en bra pitch till journalister via HARO får du här (Lyons, 2018).

Annorlunda distribution

Shearman (2014) anser att det kan bli en skillnad på hur distributionen av pressmeddelanden ser ut i framtiden, men inte så mycket i själva formatet. Angående HARO märker jag exempelvis att pressmeddelanden i skapandet blir mer utav en synlig dialog än en blind pitch. Man hjälper varandra i sina olika roller, varken man är en journalist eller s.k. källa. I och med att journalistkontakterna blir mindre mystifierade och syns online tänker jag också att pressmeddelanden kan plockas upp av bloggare. Då kan de göra sig hörda som möjliga informationsleverantörer åt mängderna på ett nytt sätt.

Dizon (2017) sammanfattar Public Relations-tips från experter med att det bland annat handlar om kombinera ens incitament för både sociala medier och PR. Inte bara för att skapa mer täckning, utan också för att finna reportrar och redaktörer vilka man kan pitcha idéer till.

Timing och mottagare

Dizon (2017) menar att journalister ofta har knappt om tid. Därför kan de uppskatta om man poängterar personliga vinklar, trovärdighet och intresse för tänkbara läsare i en företagsberättelse som man levererar åt dem. HAROs regelbundna emailutskick till mig som prenumerant har synliggjort för mig mer av det ständiga flödet av nya artiklar och en korta livslängder på enskilda berättelser. Jag har noterat många korta deadlines på en till två dagar för ”källor” att skicka in en pitch.

Ett tips av Bergstrom (2018), som också går ihop med tidigare kursers lärdomar, är också att fundera kring vem slutkunden är av ditt pressmeddelande. Vilka kunder har ”tidningen” där journalisten jobbar?

Workshop – struktur och pitch

  • Utred om ditt eller någon annans pressmeddelande har liknande struktur som min mall nedan.
  • Enligt Kelly Brady (YouTube, 2013) består ett pressmeddelande av ett par olika delar från början till slut på en sida. Dels en nyhetslik rubrik, ”tagline”, följt av koncis information så som ”vem, vad, när, varför i paragrafformat av vad du lanserar eller marknadsför”. Mot slutet en mindre paragraf om vad företaget i fråga är eller handlar om — s.k. ”boilerplate”. Viktigt är också att ha med telefonnummer och email till dig eller den som kan ta emot fler intervjuer, samt möjligen också 3 hashtags.
  • Jag gjorde en egen variant på detta som innehöll kontaktinformationen på slutet och la, istället för kontaktinformation även i toppen, till ”för omedelbar publicering” där. Så var det i en mall från mitt företag. I övrigt var mallen jag fick av företaget väldigt lika det Brady beskriver, fast med en större skillnad. Om det står att ett företag mottagit ett pris av en annan publikation än den man skickar pressmeddelandet till kan man lägga till en extra kontaktperson därifrån, utöver en själv som publicist/mediakontakt.
  • Leta upp en nyhet om ett företag online. Jämför sedan om artikelns innehåll verkar överensstämma med min malls struktur som i stort bygger på strukturen nämnd av Kelly Brady (YouTube, 2013). Om de verkar lika kanske det är en artikel som har ursprung i ett pressmeddelande som blivit inskickat till “redaktionen”. Om det är relativt lika mallen men ändå skiljer sig, notera i så fall hur och fundera över om du tycker det verkar mer eller mindre lättläst på det sättet.
  • Brady (YouTube, 2013) säger att ”du behöver fundera ut var du vill att berättelsen skall skrivas och skapa en pitch specifikt till den skribenten”, samt att du behöver vara mer kreativ och strategisk utöver att bara skicka ut pressmeddelanden. Fundera över vad för pitch du tror en publicist kan ha tänkt på när den skickade över artikeln du just jobbat med till en digital publikation. Känns artikeln i sig som en pitch, eller tror du att man pitchat den ihop med en kortare text i ett email? Känns rubriken nyhetsvärdig?
  • Något du kan göra framöver är också dagligen att öva på att finna nyhetsvärden på jobbet, eller var du än är. Detta skulle kunna bli till framtida pressmeddelanden. För mig handlar det en del om att fånga upp kontrasten mot vardagen.

Slutligen kan du här finna exempel på ett par kända företags pressmeddelanden.

Referenser

Bergstrom, B. (2018). How to Write Press Releases With 21 Examples and 7 Templates. [online] CoSchedule Blog. Tillgänglig: https://coschedule.com/blog/how-to-write-press-releases-examples-templates/ [2018-10-03].

Dizon, A. (2017). Top 25 Public Relations Tips From The Pros. [online] Fit Small Business. Tillgänglig: https://fitsmallbusiness.com/public-relations-tips/ [2018-09-28].

Guillory, S. (2017). 10 Knock-Their-Socks-Off Press Release Headline Writing Tips – Cision. [online] Cision. Tillgänglig: https://www.cision.com/us/2017/08/10-knock-their-socks-off-press-release-headline-writing-tips/ [2018-09-25].

Help A Reporter (2018). About | Help A Reporter. [online] Tillgänglig: https://www.helpareporter.com/about/?nav_location=eyebrow_menu [2018-11-07].

Lautenslager, A. (2001). 30 Reasons to Write a Press Release. [online] Entrepreneur. Tillgänglig: https://www.entrepreneur.com/article/46476 [2018-09-21].

Lyons, B. (2018). The Complete Guide to Using Help A Reporter (HARO). [online] B. Tillgänglig: https://www.brigittelyons.com/haro/ [2018-11-07].

Menaker, M. (2018). Why a Good Press Kit Is Essential — And How To Make One [online] Forbes.com. Tillgänglig: https://www.forbes.com/sites/forbescommunicationscouncil/2018/02/26/why-a-good-press-kit-is-essential-and-how-to-make-one/#19a314a07782 [2018-09-21].

Mitchell, C. (2002). Selling the Brand Inside. [online] Harvard Business Review. Tillgänglig: https://hbr.org/2002/01/selling-the-brand-inside [2018-11-05].

Naumovska, L. & Blazeska, D. (2016). Public Relation Based Model of Integrated Marketing Communications. UTMS Journal of Economics, [online] 7(2), ss.175-186. Tillgänglig: http://www.utmsjoe.mk/files/Vol.%207%20No.%202/UTMSJOE-2016-0702-04-Naumovska-Blazeska.pdf [2018-10-24].

Shearman, S. (2014). PR & communications news | PRWeek. [online] Prweek.com. Tillgänglig: https://www.prweek.com/us/news [2018-10-03].

Wynne, R. (2016). How To Write A Press Release [online] Forbes.com. Tillgänglig: https://www.forbes.com/sites/robertwynne/2016/06/13/how-to-write-a-press-release/#5cf57f063b93 [2018-09-21].

YouTube (2013). How to Write a Press Release | Public Relations. [online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=gPfl6lirH-w [2018-10-01].

Publiceringens Iscensättning

Niclas Blom

Publiceringens iscensättning

För att lyckas kommunicera något på sociala medier ska en först ha klart för sig vad syftet är med vad en vill kommunicera. När en tagit reda på vad en vill kommunicera är det dags för iscensättningen. Iscensättning innebär att text och bild paketeras så effektivt som möjligt. Iscensättning är en sammansättning av verbalspråk och bildspråk där publicisten är ansvarig för att det tvådimensionella samspelet kommuniceras ut på rätt sätt (Bo Bergström, 2015).

Att välja plattform i marknadsföringssyfte utifrån målgrupp

Amanda Ljunggren

Fler och fler företag väljer att marknadsföra sig och sina tjänster/produkter på sociala medier idag. Dels för att det är lätt att få spridning utan onödiga kostnader, dels för att det är ett smidigt sätt att vända sig direkt till sin tänkta publik. Men för att få bästa möjliga resultat när det kommer till marknadsföring på sociala medier måste man ha i åtanke att olika målgrupper kan befinna sig på olika plattformar. Statista mäter användandet utav sociala medier och har statistik på att Snapchat har upp till 173 miljoner dagligen aktiva användare. Facebook har 2 biljoner månadsvis aktiva användare och Instagram har 200 miljoner dagligen aktiva användare. (2017) Så vart hittar man sin tänkta målgrupp?
I denna artikel tar vi reda på vilken typ av användare som befinner sig vart, för att man lättare ska kunna välja rätt plats för sin marknadsföring.

Grundkurs för företag på sociala medier. 

linnea
En OER om de grundläggande kunskaper företag behöver för att marknadsföra sig i sociala medier.

Varför är sociala medier är bra för företag.
För att skapa relationer. Men man kan inte gå och tro att man i första hand skall sälja mer efter en satsning i sociala medier, men man kan däremot öka försäljningen på sikt. Detta genom bättre varumärkeskännedom och positiva relationer. (Lading, 2012)

social-media-logo-collage
(Bild: http://blogg.resume.se/fredrikhillerborg/page/2/)

Content – vikten av att producera rätt innehåll

content-is-king

INTRODUKTION

Julia Thielen

Att förflytta ett företag till de digitala medierna innebär ofta mer arbete än vad en kan tro. Det räcker inte att endast starta upp en Facebook-sida, ett Twitter-konto och en Linked In-sida och sedan kopiera sin traditionella marknadsföring och kommunikation in i den digitala miljön. I med de digitala medierna krävs ett idogt arbete med att skapa innehåll till de kanaler som en valt att befinna sig i, och framförallt relevant och gediget innehåll. Vilket är lika med content marketing.

Att utforma en kampanj

Josephine Söderström

Bonnier Tidskrifter är ett tidskriftsförlag som på senare år har vuxit och innefattar flera olika verksamheter. Huvudkontoret ligger i Stockholm och Bonnier Tidskrifter har ca 500 medarbetare. Omsättningen 2011 var ca 1,5 miljarder SEK.

BT ger ut magasin så som: M – Magasin, Amelia, Vecko Revyn, Damernas värld, Allt om mat, Sköna hem, Gård & Torp m.fl.
Premiumshoppen består idag av flera webbshoppar tillsammans.
Premiumshoppen är samlingsnamnet/sajten för flera av tidningarnas egna webbshoppar. En kund kan det som att denna besökt och handlar i exempelvis Sköna hems webbshop och inte i Premiumshoppen även om dessa hänger ihop.
Det är magasinets prenumeranter och läsare som är premiumshoppens största kundgrupp och det är dessa vi vänder oss till i första hand. Prenumeranter kan logga in med sitt prenumerationsnummer och handla till det billigare prenumerationspriset, men även icke prenumeranter kan också handla i shoppen.

Sociala medier

Webb

Att optimera en WordPress sida – Förbättra SEO och Laddtider

Zakarias Mortensen
Bild genom glasögon som gör datorskärm med kod tydligare

Bild från Kevin Ku på Unsplash.com

Det kan bli problematiskt när man som lekman bygger en hemsida för att sedan inse att hemsidan är långsam och får dålig trafik. Just detta har jag upplevt både från hemsidor som skapats av privatpersoner, men också från hemsidor som är gjorda av företag som helt enkelt inte lagt ner tillräckligt med tid på sidan. Jag tänker därför sammanställa vad jag har lärt mig om hur man kan optimera sin hemsida.

Sökmotoroptimering med Textalk

Christer Gustafsson

Att sökmotoroptimera låter inte så spännande många gånger. Arbetet med att skapa sökfraser och analysera en målgrupps beteende i de digitala kanalerna kan ofta uppfattas som ett slöseri med resurser. Det leder ju ändå inte till någon direkt försäljning. Synpunkter som -”Visst det är roligt att hamna långt upp i sökresultaten, men vår kundgrupp är produktmedveten och därmed söksäker”. Är inte ovanligt att höra från företagsledare.

Men det ligger mycket mer bakom en väl utförd optimering av resursen. Ja just det, resursen. För det är det en hemsida är, det är en kommunikationskanal där du som enda aktör kan styra kunden till ett eventuellt köp.

Du ges möjligheten att fånga in kunden just i det ögonblicket hen är som mest mottaglig. Precis i det tillfället hen gör en sökning och uppmärksammar din produkt.

Öka din synlighet på nätet med SEO

Therese Appelgren

Öka din synlighet på nätet med SEO

Introduktion

Många har säkert hört skämtet om att det bästa stället att gömma ett lik på är andra sidan av en Google-sökning, för där tittar ingen. Med det sagt kan man konstatera att vikten av att faktiskt ligga på förstasidan av en Google-sökning är stor för alla som jobbar för sin synlighet på nätet, dvs. företag som erbjuder varor eller tjänster, bloggare, informationssidor, nättidningar etc.

Genom att lära sig om sökmotoroptimering – eller SEO som det förkortas efter engelskans Search Engine Optimization – kan man jobba sig upp till mer synlighet på nätet. SEO är ett riktigt kraftfullt verktyg och handlar kort sagt om hur man kan anpassa sin sidas innehåll för att sidan ska rankas högt på Google eller andra sökmotorer utan att man behöver betala för det. Mer synlighet generar mer trafik, som i sin tur ger fler kunder/läsare.

Alternativ till “scrolly-telling”

Jonas Millgård, DIM-15, ALM 400, 2018-01-09

Scrolly-telling

Tänk dig att du har fått i uppdrag att vara idéskaparen till ett företags eller en organisations webbdesign för en produkt eller tjänst. Uppdragsgivaren har förstått att de behöver bygga sin webbplatsnärvaro på användarupplevelse, för att maximera sina chanser till dialog och kommunikation med sin målgrupp. Vad de saknar är kunskapen för att bygga för användarupplevelse, där berättandet är stoftet som fångar användarens uppmärksamt. Eller det som Emma Stenström, forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kallar för berättelseekonomi. Alltså när företag eller organisationer skapar berättelser kring sig och sina produkter och laddar dem med ett estetiskt och kulturellt värde, i ett försök att skapa emotionella band till konsumenterna (UR Skola, 2015).

SVG på webben

svg-on-the-web

Bild 1: By W3C, CC BY 2.5, Bild 2: By Bogie Garry, CC BY 2.0

SVG på webben

En OER om hur och varför SVG används på webben

Jag minns när surf på mobiltelefonen var nytt i mitt liv och knappt en enda webbsida fyllde sitt syfte på liten skärm – det är tur att det går framåt! Responsiv webbdesign är ett måste numera med tanke på att datorn inte längre är det självklara valet när det kommer till att surfa på nätet. Responsiv webbdesign innebär att man jobbar med flexibla layouter och innehåll som anpassas efter olika skärmstorlekar (Bushell, 2012). Man klarar sig långt på att skriva skriva media queries och/eller javascript. En stor del av innehållet på moderna webbplatser utgörs av bilder och däribland logotyper, ikoner och illustrationer som jag kommer fokusera på. För att gå steget längre behöver man också se till att dessa är anpassade till den responsiva designen. Vi vill att bilder ska se bra ut och vara skarpa oavsett vem som använder webbsidan men vi vill hålla filstorleken nere p g a prestanda. (Giltsoff, n.d.). Det är här SVG kommer in i bilden. SVG ger interaktiv webbgrafik av hög kvalitet (Adobe, n.d.).

Versionshantering med git & github

Gustaf Gustafsson

Något jag ser som min praktikplats saknar är att arbeta med versionshantering. Använder man sig inte av versionshantering så får man jobba tillsammans i en delad mapp med samma filer , tillslut så kommer någon skriva över den andras filer (Git tower) . Fördelen med att jobba med ett versionshantering system är att man kan jobba på samma filer och sen ladda upp sina ändringar och då skapas en ny version så att man inte skriver över varandras  (Git tower). Några av dem andra fördelarna med att jobba med ett versionshanteringssytem är att man kan jobba flera samtidigt, man kan gå tillbaka och titta vad som gick snett och man har backup på det man har gjort (Git tower). Fördelerna med detta handlar mest om att jobba i ett team och det är inte så konstigt att min praktikplats inte har används sig av versionshantering ur den aspekten då han är själv, och när jag har varit med så har vi jobbat med varsitt projekt, men fördelarna finns ju även om man är själv då man kan gå tillbaka och titta i tidigare versioner.

Content – vikten av att producera rätt innehåll

content-is-king

INTRODUKTION

Julia Thielen

Att förflytta ett företag till de digitala medierna innebär ofta mer arbete än vad en kan tro. Det räcker inte att endast starta upp en Facebook-sida, ett Twitter-konto och en Linked In-sida och sedan kopiera sin traditionella marknadsföring och kommunikation in i den digitala miljön. I med de digitala medierna krävs ett idogt arbete med att skapa innehåll till de kanaler som en valt att befinna sig i, och framförallt relevant och gediget innehåll. Vilket är lika med content marketing.

Liten SEO guide

Gustaf Gustafsson

En liten SEO Guide för nybörjaren går igenom vad SEO är för något, och ger dig konkreta tips på hur du själv kan jobba med det.

Vi börjar ifrån början. SEO är en engelsk förkortning som står för Search Engine Optimization, på svenska sökordsoptimering, eller sökmotoroptimering. Det är precis som det låter man optimerar hemsidor så att sökmotorer tycker om dem och på det sättet så belönas man med ranking i dem.

Animation på webben

Innan 2010 dominerades webbanimationen av Adobes Flash, och en av dess riktiga styrkor var att det gav utvecklare och designers ett universellt verktyg och arbetsflöde för animation och rörelse på webben (Nabors, 2014). I Flash glansdagar var ”rörelse” en underdrift, och många webbsidor var i stort sett interaktiva filmer. Om vi tar sidan marvismint.com som exempel, så har den ett överflöd av animation och rörelse. Marvis hemsida är förmodligen ett väldigt påkostat projekt, men det enda animationerna tillför är på sin höjd en liten ”wow-effekt”. Det är snarare så att det blir svårare att ta till sig innehållet och att navigera blir en pina med alla långa väntetider medan animationerna laddas.

Utveckla en webbsidemall med Jade.

Nikola Pantic 
Jade_utveckla

Ibland kan det hända att man befinner sig i en situation där man behöver utveckla ett par olika webbsidor för sina ändamål, men där samtliga webbsidor skall ha samma grundstruktur, stil och tekniker, exempelvis samma grafiska profil och logotyper. Vad som då kan komma till nytta är en form av mall (template), som uppfyller webbsidans grundgrav, att utgå ifrån och som man därefter bygger på för att nå sitt slutligt önskvärda resultat. Att ha en mall att utgå ifrån sparar mycket med tid då det tunga grundarbetet redan står färdigt att användas samtidigt som valbara element kan förbli konsistenta mallen igenom. I detta fördjupningsarbete tänker jag gå igenom om hur man kan skapa en så kallad “webbsidemall”, en mall att bygga hemsidor på. Häng med och häpnas!

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén