Av: Niclas Blom

Publiceringens iscensättning

Inledning

För att lyckas kommunicera något på sociala medier ska en först ha klart för sig vad syftet är med vad en vill kommunicera. När en tagit reda på vad en vill kommunicera är det dags för iscensättningen. Iscensättning innebär att text och bild paketeras så effektivt som möjligt. Iscensättning är en sammansättning av verbalspråk och bildspråk där publicisten är ansvarig för att det tvådimensionella samspelet kommuniceras ut på rätt sätt (Bo Bergström, 2015).

”Visst kan en ny produkt aktivera lust även om tillfredsställelsen ligger i behovets utkant. Vi människor är ju inte mer än människor och listan över våra ofullkomligheter är ändlös” -Bo Bergström, 2015.

Citatet från Bergström väljer jag att se på två sätt. Å ena sidan har vi människor ingen vetskap om vilket nytt behov vi är i behov av. Vi anser att vi har det vi behöver och därför inte ser att ett nytt behov behövs. Å andra sidan är vi mottagliga och tacksamma när nya behov presenteras och har lätt för att berusa oss i dess ocean av nya upptäckter.

Författarna till boken Seendets språk (2006) lyfter författaren Göran Rosenbergs tankar och teorier om nyheten som sådan. Rosenberg menar att för att se en nyhet krävs en fantasi och föreställningsförmåga utöver det vanliga. Författarna reciterar Rosenberg som påstås säga följande.

”jag vet inte riktigt hur denna säregna känsla för nyheter ska beskrivas, men jag vet att den existerar. Jag vet att somliga journalister är fenomenala på att se en nyhet, ana sig till den bakom den mest solida fasad av vardagligheter och trivialiteter” -Göran Rosenberg, 2000.

Jämförelsen mellan produktutvecklare och journalister ligger därför helt plötsligt inom rimligt avstånd. Produktutvecklare ger oss nya behovsupptäckter i artefakter så som smartphones, smart-TV etc. Journalisterna är likt dessa produktutvecklare lika observerande i sitt sätt att se en nyhet i en trivial vardag. Journalistens förmåga att se en nyhet när ingen annan gör det är jämförbart med hur innovatören ser vilka behov vi människor är i behov utav när ingen annan gör det.

En nyhet kan skapa ett nytt behov, ett behov av att ta till sig en tidigare oupptäckt nyhet som till sist blir intressant och spännande för läsaren. När väl nyheten är upptäckt ska den enligt mig genomgå fem steg: Internalisering, reflektering, externalisering, dokumentering och till sist publicering. I internaliseringen tar man sig an nyheten. Reflektering sker när du börjar fundera runt ämnet, hur du vill använda dig av det, en journalist funderar över vilken vinkel på nyheten hen ska ha. Externaliseringen sker först när ens reflektioner och tankar diskuteras med någon annan person. Dokumenteringen sker när diskussionen lett till en mer operativ bild som sedan dokumenteras, vilket slutligen leder till en specificerad bild – publiceringen. Oavsett om det handlar om att publicera i sociala medier, i en papperstidning eller på en hemsida finns det en grundfilosofi till själva publiceringen, nämligen iscensättningen. Det är inom publiceringens iscensättning som jag har fördjupat mig inom. För om du, precis som jag, är aktiv på sociala medier kan det vara bra att veta hur man kan få snurr på inlägg som till en början inte känns så märkvärdiga. Konsten att iscensätta ett inlägg att bli intressant utan att tumma på varken verklighetens sanning eller berördas konsekvenser kan i många fall vara lika innovativt som att komma på en ny idé till ett nytt operativsystem eller ana en nyhet i vardagens triviala omständigheter.

Iscensättning #1

Långt innan sociala medier och smartphones, när tryckta tidningar var det som gällde, jobbade en redigerare med att iscensätta artiklar och siduppslag för att få text och bild i en tidning att harmonisera (Bo Bergström, 2015). Harmonin mellan dessa två dimensioner kunde vara avgörande för om en person valde att läsa artikeln eller bläddra vidare. Enklast jämförbart med hur vi idag scrollar i de sociala mediernas nyhetsflöden och endast stannar upp när vi finner något aptitligt. Sociala medieexperten Frida Boisen säger att vi endast har en sekund på oss att presentera ett inlägg, är det inte tillräckligt intressant scrollar en vidare (Frida Boisen, 2015). Boisen berättar vidare att inlägg som anspelar på känslor gör att en stannar upp i ens scrollande. Den starkaste och mest effektiva känslan att väcka hos oss människor är enligt Boisen ilskan. Det är mest effektivt eftersom det väcker så pass starka känslor att en instinktivt vill integrera med inlägget (Frida Boisen, 2015).

Sveriges Radio P4 Väst postade ett inlägg på deras Facebooksida med anledning av att miljöpartiets riksdagsledamot Andreas Schröder gått ut och sagt att han vill legalisera cannabis. Då detta är en känslig fråga som väcker ilska hos många valde P4 Väst att publicera en fråga om Schröders påstående på P4 Västs Facebooksida. Anledningen var här för att höra om P4 Västs publik ställde sig bakom Schröders åsikt eller ej. Precis som Boisen förklarade ovan så var ilska något som skapar engagemang. Givetvis var det ett medvetet val att gå ut med ett känsligt ämne för att skapa interaktion och uppmärksamhet gentemot P4 Väst. För att krydda ilskan och engagemanget än mer behövde inläggstexten en talande och uppseendeväckande bild. Som sagt, iscensättningen är ett samspel mellan verbal- och bildspråk. För att veta vilken typ av bild man skall använda till sitt inlägg behöver man enligt Bergström (2015) utgå ifrån tre perspektiv:

  1. Ta reda på bildens mål, budskap och kontext – intentionsperspektivet.
  2. Omfatta bildens utsnitt, komposition och betydelse – närperspektivet.
  3. Granska bilden utifrån perception, upplevelse och tolkning – receptionsperspektiv.

I P4 Västs fall gjorde jag ett 2-bildsmontage med huvudpersonen samt en rykande joint som harmoniserade med kontexten i själva nyheten. Att ha en närbild på jointen var ett aktivt val eftersom man kommer mycket närmare huvudfrågan. Skulle jag ha bild på en cannabisplanta blir det genast en längre distans till frågan och på så vis riskerar jag att få mindre engagemang i mitt inlägg. I denna iscensättning valde jag att ställa frågan överst i texten för att väcka ett intresse hos läsaren. Denna iscensättning fick P4 Västs följare att integrera mer än vanligt.

Iscensättning på P4 Väst, Sveriges Radios Facebooksida. Iscensättning: Niclas Blom

Iscensättning #2

Förutom olika typer av perspektiv finns det givetvis olika typer av bilder. Bergström (2015) delar upp dom i fyra kategorier – Informativa bilder, explikativa bilder, direktiva bilder samt expressiva bilder. Informativa bilder registrerar verkligheten och uppträder som reportage- och dokumentärinslag. Explikativa bilder är förklarande bilder. Dom omfattar exempelvis röntgenbilder som förklarar sjukdomar och olyckor. Explikativa bilder förekommer även i manualer som förklarar hur en möbel ska monteras ihop. Direktiva bilder framträder sändaren och dennes bilder. Oftast någon som vill påverka i en viss riktning. Arrangemanget och regin blir uppfordrande. Expressiva bilder uppvisar ett personligt uttryck – poetiska och starkt associativa. De dramatiserar iscensättningarna i nyhetsflödet (Bergström, 2015). Med det sagt betyder det inte att en bild inte kan ingå i flera kategorier samtidigt. Exempelvis som bilden nedan. Här valde jag enligt Bergströms åsikter en informativ och expressiv bild till en iscensättning av P4 Västs webbartiklar. Informativ bild i och med badkaret som visar på ett smutsigt hem. Expressiv eftersom vi tack vare den bilden känner en extrem dragning åt ett smutsigt och ohygieniskt hem som framförallt dramatiserar iscensättningen i nyhetsflödet. Återigen anspelar jag på ilska och med en kort och koncis text berättar jag ämnet samt vad artikeln handlar om genom två bilder och ett fåtal ord. Att ha med mänskligt kött och blod på bilder gör att vi människor lättare sympatiserar och blir berörda vilket resulterar i att vi engagerar oss än mer. Bilden nedan är även en bild som berättar mer än vad vi ser. Vi visualiserar oss en äldre dam i sin säng. Hjälplös och sjuk. De vätskefyllda ögonen på kvinnan i bildmontaget föreställer vi oss är en närstående släkting, vilket skapar sympatiska känslor. Detta bildarrangemang kan därför också kallas för en synekdokebild (Bo Bergström, 2015) – en bild som endast visar en del av helheten, men som ger oss en uppfattning om helheten tack vare den enstaka delen.

Iscensättning från en webbartikel på P4 Västs hemsida. Iscensättning: Niclas Blom

 

Strategier

Sociala media managern Linda Björck skriver i sin artikel 11 nycklar till succé i sociala medier (2015) att den främsta nyckeln till framgång är att dela med sig av sin kunskap. Var aktiv i trådar och svara på frågor som rör din kunskapskrets. Björck fortsätter med att berätta att man även vid ens egna publiceringar ska ha för avsikt att undervisa hellre än göra reklam eller att sälja in något. Vidare skriver Björck att en av de främsta nycklarna är att ha en genomtänkt strategi. Att dela med sig av ens kunskaper och agera likt en expert i andras trådar som rör frågor inom ens område ser Björck som en viktig del i ett framgångsrikt koncept i sociala medier. För att stärka ett varumärke behöver det synas på rätt sätt. Ju fler plattformar man är aktiv på ju större är chansen att ens identitet online framstår i bättre dager. Det eftersom en själv är aktiv och styr över vad som sägs om en själv eller ens varumärke.

Linda Björcks tips #1 för att lyckas i Sociala medier (11 nycklar till succé i sociala medier, 2015).

Linda Björcks tips #5 för att lyckas i Sociala medier (11 nycklar till succé i sociala medier, 2015).

Under Mediedagarna i Göteborg 2017 presenterades de svenska makthavarna på nätet. Intressant var att endast tre på topp-10 listan över de mäktigaste på sociala medier var företag. Sju(!) konton var privatpersoners/influencers (MedieAkademin, 2017). Störst inflytande på sociala medier i Sveriges idag har har alltså inluencers, inte företag eller organisationer. Med andra ord är det influencers som skördar den största massan av det svenska folket online. Varför då? Jo, influencers besitter förmågan att inspirera och motivera sin publik till att tycka och agera likt dem själva. Den mer personliga anknytningen gör det mer trovärdig än ett företag. Företag har slagit ut sig själva eftersom historiskt sett har det marknadsförts och styrts via PR-byråer som har sagt åt oss hur vi ska tänka. Nu när företagen blir mer jämlika oss i och med dagens informationssamhälle blir pålitligheten hos företagen lägre och inflytandet hos bloggare eller andra personligheter större (MediaAkademin, 2017).

 

Sammanfattningsvis

Det som gör ett inlägg intressant är hur text och bild lirar ihop, hur väl paketerat det är samt hur anslaget är. Ett bra anslag med bra bildspråk gör ett inlägg intressantare än vad det behöver vara. En bra arrangerad iscensättning gör att man vill stanna upp och ta till sig informationen. En lyckad kombination av verbalspråk och bildspråk är alltså en av nycklarna till en lyckad publicering.

Utöver iscensättningen behöver man en tydlig strategi. Var tydlig med ens kompetenser och var aktiv i de trådar där det diskuteras. Profilera dig själv, som privatperson har du lättare att bli trodd på jämfört med företag.


Övning:

Utgå ifrån samma scenario som jag presenterade ovan – politikern som vill legalisera cannabis. Hur hade ni iscensatt en sådan story? Tänk fritt utifrån din fantasi. Viktigt att ha med sig  i en iscensättning likt den är att kommersiell media och public service ofta har olika riktlinjer vad gäller pressetiska och juridiska frågor.

*Kommersiell radio är styrd av reklam och annonser. Kommersiell radio har inga politiska, religiösa eller ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Det gör dem betydligt mer åsiktsfria i deras publicistiska situation.

*Public Service (allmänhetens tjänst) är oberoende till politiska, religiösa och ekonomiska intressen. Det innebär att dem ej kan ta ställning åt något håll. Allt och alla är lika mycket värda. 


Referenslista

Björck, L. 2015. 11 nycklar till succé i sociala medier. [elektronisk] https://www.linkedin.com/pulse/11-nycklar-till-succ%C3%A9-i-sociala-medier-linda-bj%C3%B6rck/ (hämtad 2017-11-16)

Boisen, L. 2015. Frida Boisen: Så blir du viral! [elektronisk] https://www.youtube.com/watch?v=k1djPkGRzvc (hämtad 2017-11-16)

MedieAkademin. 2017. De är mäktigast på sociala medier i Sverige – Maktbarometern 2017. [elektronisk] http://medieakademien.se/aktuellt/#medieakademin-presenterar-maktbarometern (hämtad 2017-11-17)

Nationalencyklopedin. 2017. Den klassiska dramaturgiska modellen. [elektronisk] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dramaturgi/den-klassiska-dramaturgiska-modellen (hämtad 2017-11-16).

svtplay. 2017. Forum. MEG 17. Medieakademin presenterar Maktbarometern. [elektronisk] https://www.svtplay.se/klipp/15374785/meg-17-medieakademin-presenterar-maktbarometern (hämtad 2017-11-16)

Wikipedia. 2017. Den klassiska dramaturgiska modellen. [elektronisk] https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_klassiska_dramaturgiska_modellen (hämtad 2017-11-16)