Intern kommunikation på sociala privata nätverk

– Hur kan de lösa dagens kommunikationsproblem och varför har används de inte i större utsträckning.

Av Johanna Asp

 

Intern kommunikation, grundstenen till alla framgångsrika och lyckade projekt. Ta ett pussel som exempel, du och din kollega ska lägga ett pussel, ni häller ut alla pusselbitarna på bordet och så börjar ni lägga pusslet. Ni sitter helt tysta, du sitter på ena sidan bordet och hen på andra. Du har hittat en del av huset som du försöker bygga vidare på och du ser i ögonvrån hur din kollega också har hittat något att utgå från, men du frågar inte vad. Du hittar några bitar som ska sitta ihop men sen tar det stop. Du letar och letar bland de miljontals bitarna men hittar inte den rätta. Förr eller senare kommer du resa på dig, svära högt och säga något i stil med ”Det här skitpusslet är fel, det saknas ju bitar!”, det spelar ingen roll om du har bra tålamod, förr eller senare kommer du göra det. Det är först då du inser att din kollega har byggt vidare på exakt den pusselbiten du behövde. Hade ni pratat med varandra hade det gått fort och lätt att lägga färdigt pusslet. Ni förstår vart jag vill komma, intern kommunikation är A och O.
Kommunikationsakuten (2013) tar upp fyra viktiga funktioner intern kommunikation uppfyller. Intern kommunikation är viktig ur den sociala vinkeln. En god kommunikation kollegor emellan skapar en säkerhet, en känsla av stolthet och framförallt skapar det motivation. Den interna kommunikationen har även en viktig roll som informationsbärare. Det är genom intern kommunikation information och kunskaps sprids. Detta var två av de viktiga aspekterna som kommunikationsakuten pekade ut när de beskrev internkommunikation. Men de två aspekterna är långt ifrån de enda, den viktigaste aspekten för företag är troligtvis hur den interna kommunikationen effektiviserar arbetet och arbetsflödet.
Under min praktikperiod har jag insett hur stor vikt den interna kommunikationen har och hur avgörande den kan vara. Jag har även upptäckt brister som finns när det gäller framförallt kommunikationen kollegor emellan. Intranätet på min praktikplats mötte inte den interna kommunikationens behov. Efter att ha studerat artiklar och undersökningar verkar detta vara fallet på många arbetsplatser. Intranätet är idag igen nymodighet och de privata sociala nätverken blir allt fler och fler, hur kommer det sig att de inte är mer etablerade och använda av svenska företag? Och hur skulle dessa nätverk kunna förbättra den interna kommunikationen och arbetsflödet?

 

Intern kommunikation idag

Hur ser kommunikationen ut på arbetsplatser idag? På min praktikplats kan man dela upp kommunikationen i 7 olika delar. Vi har Eposten, intranätet, projektplattformen, avdelningsmöten, APT möten, fikaraster och lunchraster.

Eposten är den kanal som används flitigast. Det skickas mail till kollegor, till chefen, till kunder och allmän informationsspridning. Jag fick i snitt upp emot 50–60 mail per dag av blandad sort men jag som praktikant fick inte i närheten lika mycket mail som de anställda. Att hålla ordning i maillådan var en omöjlighet, jag spenderade ofattbart mycket tid på att leta, sortera och försöka strukturera i min maillåda, ändå lyckades jag missa mail. Ett problem jag inte är ensam om.

Intranätet använde jag faktiskt inte alls. Där publicerades information från chefer och ledning, ingen tvåvägskommunikation utan enbart en nedåtriktad kommunikation som Kronberg och Olofsson (Kronberg, Olofsson, 2011) beskriver det. Man kunde även hitta information och kontaktuppgifter till de olika förvaltningarna och cheferna.

Projektplattformen användes ständigt. De använde sig av ett program som heter FileMaker där de har skräddarsytt sin egen plattform. Här finns alla projekt de arbetar med. Här delade man information angående alla projekt, här fanns scheman, arbetstider, kontaktinformation, uppdragsinformation och även en inläggsfunktion för kommunikation. Om man ser på arbetet ur ett delningsperspektiv så var den här lösningen riktigt lyckad, det var lätt att dela information angående projektet, få en överskådlig blick över projektet, hålla kolla på uppgifterna, följa var i processen projektet befann sig och finna all information kring projektet. Men ur ett kommunikationsperspektiv var detta inte en lyckad lösning. Den kommunikation som kunde skett här och som kanske borde ha skett här, skedde istället via mail eller genom spring mellan rummen.

Avdelningsmötena såg lite olika ut beroende på förvaltning och avdelning. Där jag befann mig hade vi för det mesta två möten i veckan. Här diskuterade vi projekt, fick information om kommande projekt och händelser, vi kunde dela idéer och förslag kring projekt och vi pratade om arbetet som helhet. Dessa möten drog ofta ut på tiden och de flesta deltagare var stressade och besvärade då de ansåg att de hellre satt och arbetade än pratade om vad de ansåg som relativt onödiga saker.

APT möten, eller Arbetsplatsträffar som de egentligen heter hade vi en gång i månaden. Dessa möten var lite längre och av lite annan typ. Här pratade vi om arbetsplatsen och chefen informerade om beslut och nyheter från och på den högre nivån.

Fikaraster hade vi två gånger om dagen, ofta försökte alla ta sig tid och sitta samlade. Vid dessa tillfällen var det bara min avdelning som satt samlade. Här pratade vi mest om saker som inte var arbetsrelaterade. När vi pratade om arbetet var det ofta om tankar och idéer. Lunchrasterna såg lite annorlunda ut, då lunchrummet var gemensamt samlades anställda från olika förvaltningar och avdelningar. Här var det näst intill bara personliga samtalsämnen, när det väl var arbetsrelaterat var det mestadels spridning av information och tankar kring information ”uppifrån”.

 

Problem med dagens interna kommunikation

Det fanns en hel del problemområden med den interna kommunikationen på min praktikplats,
– Mail som föll mellan stolarna
– Direktkommunikation mellan kollegorna
– Tidsödslande möten
– Allmän information som aldrig nådde fram

Mail som faller mellan stolarna är inte ovanligt på arbetsplatser idag (Hanna, 2012) och kan orsaka stora problem. Men mail som missas har en tendens att bara vara första steget i en brant nedförsbacke. Jag har ett bra exempel. Jag hade gjort färdigt en folder åt en kund och skickade denna på granskning. Då skickar man ett mail till chefen (som oftast ansvarade för granskningarna) och språkvårdaren (som stod för textgranskningen) med en länk till projektet på FileMaker. Granskningen sker samma dag som det första korrekturet ska gå iväg till beställaren/kunden. Eftersom jag hade flera projekt som behövde arbetas på den dagen stängde jag ner just den projekt fliken och fortsatte till nästa.

Språkvårdaren såg mailet, gjorde sin granskning om mailade mig att hon var klar. Dock kom det inget svar från chefen. Eftersom jag var upptagen med ett annat projekt för tillfället fick det vänta. Tiden gick och jag arbetade på, det började närma sig avslutningsdags och min uppmärksamhet föll på foldern och korrekturet som skulle gå iväg. Jag kollade min maillåda och kunde inte hitta något mail från chefen, jag blev då tvungen att resa på mig, gå till andra änden av korridor för att påminna henne. Hon var inte på sitt rum, vilket resulterade i att jag fick gå dörr till dörr och fråga alla mina kollegor om de visste var hon var och när hon kom tillbaka. Inget resultat. Eftersom jag hade ett tåg att passa började jag nu bli aningen stressad. Efter en stunds väntan skickade jag yterliggare ett mail och påminde henne om granskningen och sköt upp korrekturet till morgonen där på. Nästa dag anlände jag till arbetsplatsen, öppnade min mail och möttes av 34 olästa meddelanden.

Det visade sig att hon helt hade missat mailet då det fanns ett flertal andra mail med “mer brådskande” rubrik. En dag senare hade mailet hamlat alldeles för långt ned i listan för att hon skulle reagera över det. En enkel liten miss (som vi alla gör) resulterade i kaos.

Direktkommunikationen mellan kollegorna.
Den enda direktkommunikation som existerar idag är face-to-face, när de pratar med varandra. De är en grupp på 10 anställda som sitter fördelade över fem rum, spridda över två våningar. Jag satt i ett rum med två andra, här skedde kommunikationen bra, undrade jag något behövde jag bara fråga rakt ut, utan att pausa det jag höll på med och direkt fick jag svar från en av dem utan att de behövde lyfta ögonen från skärmen. Det problematiska var när jag behövde fråga någon av dem som satt i ett annat rum, att skicka mail var lönlöst, jag var tvungen att pausa det jag höll på med, gå bort till det andra rummet avbryta kollegan i arbetet och sen återvända till min plats. Eftersom jag (liksom många andra) är en gedigen användare av sociala medier är jag van att kunna kommunicera direkt, att inte vara beroende av platsen, van att chatta. Jag saknade verkligen någon form av chattfunktion flera gånger dagligen.

Allmän information som aldrig nådde fram var även detta en konsekvens av den överfulla maillådan. Information från cheferna spreds huvudsakligen via mail, och precis som jag nämnde ovan så behöver ämnet på mailen vara ganska viktig för att det ska fånga mottagarens uppmärksamhet. Information om nya leverantörer, ombyggnationer, utökade öppettider, besiktning av lokaler och rum är några exempel på den typ av information som skickades men som aldrig nådde fram. Vi blev väldigt överraskade när vi en dag fick besök av en besiktningsman som vände upp och ned på hela vårt rum. Denna information kanske inte är direkt avgörande men är ändå viktig samt påverkar arbetsplatsen och arbetet. Samma information som spreds via mail publicerades även på intranätet, men eftersom intranätet används väldigt dåligt nådde budskapet inte fram där heller.

Tidsödslande möten är en stor frustration hos många. Min arbetsgrupp hade möte två gånger i veckan, måndagar och torsdagar. En gång i månaden var måndagsmötena förlängde med APT-möten. Eftersom informationen och diskussionsämnen ofta upprepade sig och ofta stod stilla var två möten ett möte för mycket. Veckans första möte var nyttigt och effektivt men torsdagsmötena blev bara repetition av vad som sagts och diskuterats under måndagen samt under veckans raster.

Detta låter kanske inte som så många problemområden men de är tillräckligt stora för att ineffektivisera arbetet och i vissa fall stoppa upp det helt.

 

Nya tekniker

Intranäten introducerades i mitten av 90 talet och var då det allra senaste inom internkommunikation på arbetsplatserna (Hägg, 2012) men mycket har hänt sedan dess. Att teknikutvecklingen plöjer fram har ingen missat och med den har en rad nya kommunikationskanaler dykt upp. Helt plötsligt bloggar varannan människa, alla finns på facebook och twitter flödet uppdateras varje hundradelssekund med färska nyheter. De nya kommunikationskanalerna har idag blivit en del av vår vardag och har blivit en naturlig del i vårt sätt att umgås och. Man skulle helt klart kunna säga att den talade kommunikation har minskat.

Det började med att eposten introducerades och delar av den interna kommunikationen skickades mellan kollegor via nätet, sen dök intranäten upp och öppnade fler dörrar för sammarbete och kommunikation på arbetsplatserna. Så sitter vi här idag med en uppsjö av olika sociala nätverk och plattformar som har lanserats för privat bruk.

Enligt statistiken så är det fortfarande E-posten som dominerar när det gäller alternativ till den talade interna kommunikation på arbetsplatserna (Findahl, 2013) men vi vet ju alla hur ofta maillådan är överfull och hur vi rent av struntar i vissa mail för att det för tillfället finns andra mail som är viktigare eller mer brådskande. Hur undviker man då detta ?

 

Yammer

I takt med att tekniken har utvecklats och internet brett ut sig har en rad olika verktyg för kommunikation dykt upp.

En lösning är kommunikationsverktyget yammer som lanserades 2008 (Wikipedia, 2013) och har ett nästan identiskt utseende med Facebook. Tillskillnad från Facebook är yammer inte publikt på samma sätt, här krävs det att du har en mailadress som är registrerad hos det företag vars nätverk du ansöker att gå med i (Wikipedia, 2013). Sedan yammer lanserades har över 100 000 företag och organisationer världen över registrerat sig, några av flaggskeppen är Ford, LG, eBay, DHL och 7eleven(Hägg, 2012). Hägg citerar hur en av de intervjuade i hans undersökning beskriver yammer :

”Jag liknar det vid en virtuell kaffemaskin, där du potentiellt har 22 000 kompisar att
snacka med. Du kan inte träffa dem fysiskt, men på yammer kan du diskutera med vem som helst”

(Hägg, 2012)

Microsoft som köpte upp yammer 2012 beskriver plattformen:

”Ett socialt nätverk som hjälper dig knyta kontakter med rätt person, dela information tvärs över grupper och organisera uppgifter inom projekt”

(Microsoft, 2013)

 

Axbom beskriver de funktioner Yammer erbjuder :
– mikrobloggande inom företag. – delning av gemensamma filer och dokument. – telefonkatalog för personal med profilbilder och personligdata – skapande av privata och publika intressegrupper – ett sökbart arkiv – integration med din epost – åtkomst från dator, mobilen – chatt funktion (Axbom, 2010).

Göteborgs Universitet har radat upp de funktioner med yammer de finner mest användbara:
– Berätta för andra inom organisationen vad gruppen jobbar på för tillfället
– tips och input från andra
– Förfrågningar
– Diskutera aktuella händelser som rör organisationen
– Flagga för olika events
– profilbilder som ger bättre kännedom om kollegor.
(Göteborgs Universitet, 2013)

Yammer finns i tre olika varianter, en gratis variant och två kostnads belagda allternativ med utökade funktioner. Programvaran fungerar både i valfri webbläsare, som skrivbordsapplikation (Hägg, 2012) samt som app till mobil och surfplatta.

Vad är då Yammer? ”Yammer är en nätbaserad plattform för företag, med syfte att kommunicera och dela information med andra anställda inom samma företag” beskriver Kronberg och Olofsson yammer (Kronberg, Olofsson, 2011).

 

Varför används inte yammer?

Det finns inga klara anledningar till varför yammer inte har slagit igenom på den svenska företagsmarknaden men efter att ha studerat reflektioner, artiklar och undersökningar kan man kartlägga en rad orsaker och faktorer.

En faktor verkar vara generationen. Kronberg och Olofsson skriver “trenden med sociala nätverk ökar inom företagsvärlden i takt med att yngre generationer blir en del av marknaden” (Kronberg och Olofsson, 2011). Ser man till Nordicoms statistik visar att den yngre generationen (15­-24 år) är mer gedigna internet- och sociala medieanvändare (Nordicom, 2013). Med tanke på att de sociala medierna är mer etablerade hos de yngre generationen kan man stärka Kronberg och Olofssons resonemang.

Rädslor. Enligt Kronberg och Olofssons intervjuer är företagsledningar oroliga för de konsekvenser sociala nätverk kan få. De är rädda att företags hemligheter ska offentliggöras, att anställda publicerar “opassande” inlägg, att företagsledningen och chefer ska få mindre uppmärksamhet (Kronberg, Olofsson, 2011). Dessa verkar vara en av de större faktorerna till att företag ställs sig tveksamma till de nya sociala nätverken. Dock visar undersökningar och intervjuer att dessa farhågor inte har någon grund. Undersökningen visar på att språket som används på just yammer håller en professionell och “politiskt korrekt” standard. Företagsledningen oroar sig även för att organisationens hierarki ska planas ut och att chefer och ledning inte ska få samma uppmärksamhet (Kronberg, Olofsson, 2011). Rädslan verkar grunda sig i rädslan att tappa kontrollen över de anställda. Åsikter från de anställda som använder yammer i  undersökningen påpekar däremot hur bra det är med just yammer för att alla får chansen att komma till tals på lika villkor (Kronberg, Olofsson, 2011)

Att företagshemligheter skulle läcka ut är även detta en rädsla från företagsledningens håll. Yammer fungerar som så att vem som helst inom en organisation kan registrera sig men det är epost adressen som avgör vad du kommer åt. Första steget vid registrering är att du med hjälp av din epost adress domän ( exempelvis @hv.se eller @goteborgsstad.se) ansluts till organisationens nätverk (Wikipedia, 2013). Inom nätverket finns det grupper (exempelvis ekonomiavdelningen, produktionsavdelningen, avdelningschefer och liknande). Dessa grupper fungerar likt facebooks grupper, du kan ställa in vem som får gå med i gruppen, vem som ska ansvara för att godkänna använder som ansökt till gruppen, vad som ska visas och vem som ska kunna se det. Du kan dessutom välja att ha privata eller publika grupper. Således är säkerheten relativt hög.

Liksom med alla nya programvaror och arbetssätt är yammer inte något som fungerar perfekt direkt. Det krävs genomgångar och tid att anpassa plattformen till arbetssättet. Rachel Miller har genom sin undersökning kommit fram till att det behövs “ledare” eller “coacher” i samband med att man introducerar denna typ av plattform på en arbetsplats (Miller, 2013). Miller menar på att för att få igång användandet av dessa sociala plattformar och kunna utnyttja deras fulla kapacitet behövs det personer som aktivt inspirerar anställda till att utforska och använda den nya plattformen. Det kan vara en av de anställda som pushar och motiverar sina kollegor eller det kan vara någon som är specialist och inhyrd av företaget (Miller, 2013)

Anledningen till att yammer inte har slagit igenom på den svenska marknaden verkar vara en fråga om kontroll. Dels förknippas de med Facebook där en hel del mardrömsfall uppstått när det gäller hur folk uttrycker sig. Dels är det en fråga om kontroll från företagsledningens sida, gränsen mellan mottagare och sändare har suddats ut allt mer (Hägg, 2012) vilket verkar oroa ledning och chefer. Men den största faktorn verkar ändå vara rädslan för det nya och okända.

 

Slutsats

Intranäten håller idag inte måttet, både på min praktikplats och på andra arbetsplatser. Intranätet är mer ett publiceringsforum från en till flera (från chefer och ledning till anställda), och hålls därför ganska strikt och styrt (Hägg, 2012). Den väsentliga biten, kommunikationen kollegor emellan, ges inte det utrymme den behöver där. För att arbetet ska ske så effektivt som möjligt och få så bra resultat som möjligt är den interna kommunikationen kanske den viktigaste byggstenen. EGBS (expect great business solutions ) har gjort en undersökning där de frågade 58 kommuner runt om i Sverige om vad de kände saknades när det gäller verktyg för den interna kommunikationen. 88% svarade att de ville ha gemensamma arbetsytor med goda verktyg för kommunikation inbyggt (MKSE, 2012). MKSE drar slutsatsen att sammarbetsytor och mikrobloggar á la yammer dominerar önskemålen från de intervjuade (MKSE, 2012).

Det finns en del svenska företag som har hoppat på yammer trenden. Tetrapak i Göteborg är ett av dem. Hägg har följt implementationen och användandet av yammer på arbetsplatsen. En av de intervjuade säger ”Jag liknar det vid en virtuell kaffemaskin där du potentiellt har 22 000 kompisar att snacka med. Du kan inte träffa dem fysiskt men på yammer kan du diskutera med vem som helst” (Hägg, 2012).

Det är tydligt att det är en viktig bit som saknas i den interna kommunikationen idag. Onekligen är det så att de sociala nätverken (som facebook, twitter, instagram och liknande ) som har så stor inverkan i hur vi privat kommunicerar idag har avspeglat sig i den interna kommunikationen på våra arbetsplatser. Detta kräver att företag och organisationer hänger med och erbjuder de verktyg den nya kommunikationen kräver. De privata sociala nätverken finns tillgängliga och erbjuder oändliga möjligheter, det gäller bara att företagen sänker garden och vågar satsa på dem.

Varför har inte fler företagat nappat på idén då? Det verkar handla om en rädsla och ett kontrollbehov från företagsledningarnas sida. De är nöjda med de intranät de har idag och ser inte vad dessa nya sociala plattformar kan erbjuda som är bättre. Roten till detta är dels rädslan för att de privata sociala nätverken inte ska vara tillräckligt säkra ur en integritets synpunkt (att information skulle läcka ut) och dels en rädsla att inte kunna ha kontroll över den arbetsrelaterade kommunikation de anställda har sinsemellan. Jag tror att mycket har att göra med att de inte riktigt förstår att till exempel yammer inte är samma sak som facebook. Långt ifrån vem som helst kan komma åt det, Office uttrycker själva ”dina kollegor är de enda som kan ansluta sig, så din kommunikation på yammer är säker och bara synlig för personer i din organisation” (Microsoft, 2013). Jag tror att Microsofts uppköp av yammer kommer sätta en stämpel som ger en tryggare känsla när det kommer till chefsvärlden. Många arbetsplatser använder idag Microsoft Office systemet där yammer nu har implementerats och marknadsförs allt mer. Och vad gäller rädslan för att tappa makten är det bara en rädsla för det okända det handlar om.  Jag har mycket svårt att tro att det som skrivs på yammer skiljer sig från det som sägs vid kaffemaskinen, om något så kommer ledningens och chefernas kontroll öka, nu är de inte beroende av tid och rum. De behöver inte springa mellan alla kaffemaskiner för att höra vad som sägs, det räcker att ha ett yammerkonto. Kronberg och Olofsson hävdar även att yammers starka fördelar är att öka motivationen, stärka sammarbetet, underlätta delegeringen och där av resultera i ett bättre resultat och lönsamhet (Kronberg, Olofsson, 2011). Dessutom visar deras undersökning på hur språket som används på yammer hålls professionellt och regelrätt.

För att knyta an till min praktikplats har jag enbart funnit fördelar med yammer. Genom att förflytta all intern kommunikation till yammer kommer:
– maillådan hållas renare. Då alla mail kollegor emellan kan ske på yammer.
– möten kommer vara mer effektiva då stor del av det som tas upp (och som uppfattas som tidsödslande) kan spridas via yammer.
– Viktig information som idag publiceras på intranätet och sprids via mail kommer inte missas eftersom den kommer ”delas” på yammer

Ett stor plus i kanten är att väldigt många av de anställda är vana facebook användare, vilket kommer göra implementationen mycket lättare. Men självklart kan den inte ske smärtfritt, man lär sig inte cykla på två sekunder. Jag rekommenderar yammer starkt och ser gärna att min framtida arbetsplats använder sig av yammer eller liknande plattformar.

Jag vill avsluta med ett citat från Laurence Smith, Vice President av Global Learning and Development, LG Electronics (Hanna, 2012)

”Organizations don´t know what they know or who knows what. Yammer had helped solve that problem brilliantly – and in doing so, have saved LG both time and money”

 

Källor

Axbom, Per (2013) Företag i Sverige som använder yammer [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < https://axbom.wufoo.com/reports/faretag-i-sverige-som-anvander-yammer/ >

Axbom, Per (2010) Yammer på svenska företag – tidiga slutsatser. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 <  http://axbom.se/yammer-svenska-foretag-tidiga-slutsatser >

Findahl, Olle (2013) Svenskarna och Internet. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-22 < https://www.iis.se/docs/SOI2013.pdf >

Göteborgs Universitet (2013) Yammer. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://www.medarbetarportalen.gu.se/webbpublicering/socialamedier/kanaler/mikrobloggar/yammer/?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.se%2F >

Hanna () Bättre Affärer – Säker intern kommunikation med Yammer. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://blogg.telia.se/battreaffarer/2012/03/09/saker-intern-kommunikation-med-yammer/ >

Hägg, Andreas (2012) Det digitala fikarummet – En fallstudie av en web 2.0-plattform som verktyg för lärande inom en organisation. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2688747&fileOId=2688771 >

It3 (2011) Yammer guide [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://kunskap.it3.fi/kunskap/Yammer_guide >

Kommunikations akuten (2013)[elektronisk] tillgängänglig: 13-11-20 < http://www.kommunikationsakuten.se/?page_id=163 >

Kronberg, Hanna. Olofsson, Daniel (2011) ”Alla ska med”  – En fallstudie om sociala medier i den interna kommunikationen. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:429531/FULLTEXT01  >

Microsoft (2013) Säg hej till yammer [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://office.microsoft.com/sv-se/office365-suite-help/sag-hej-till-yammer-HA104062139.aspx >

Miller, Rachel (2013) How to make your enterprise social network a success. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-22 < http://www.allthingsic.com/ecm-2/ >

MKSE (2012) Kommunernas önskemål på sociala intranät. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-20 < http://www.mkse.com/2012/08/22/kommunernas-onskemal-pa-sociala-intranat/ >

Nordicom (2013) Internetbarrometer 2012. [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-22 < http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/386_internetbarometer_2012.pdf >

Wikipedia (2013) Yammer [elektronisk] Tillgänglig: 13-11-22 < http://en.wikipedia.org/wiki/Yammer >

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *