AiL-kurser

Digitala medier och 3D-animation och visualisering

Grafik

Illustrator

 

Introduktion

Som en liten utmaning till mig själv under min praktik så sa jag till mig själv att om jag under någon stund inte har något specifikt att göra så skulle jag lära mig något nytt. För varför slösa tid på ingenting liksom.

Eftersom jag redan har tillgång till Adobes Creative suite så tänkte jag att jag skulle lära mig Illustrator. Sen jag redan kan Photoshop efter ca 2år av lagom regelbundet arbete så skulle det kännas mer prisvärt att kunna nyttja mer av vad CS erbjuder. Efter att ha krigat sig igenom ett antal tutorials och försöka slå huvudet kring vad alla verktyg i programmet gör så märker man att man knappt plaskat på ytan av vuxelpoolen som är Illustrator. Och det är det är nu jag ska försöka förklara varför det är ett så underbart användbart verktyg, varför man borde lära sig det och hur det skilljer sig från Photoshop som de flesta redan känner till.

 

Adobe

Först, vilka är Adobe och varför vill dom ha dina pengar?
Adobe Systems är ett programvaruföretag från USA, med fokus på mjukvara och är idag mest kända för sin Creative Suite (CS) som jag nämnde tidigare. CS är en sammling mjukvaror specialliserade på olika processer av medieproduktion, mest känt är antagligen Photoshop för bild redigering m.m. Premier för filmredigering, After effects för efterproduktion. De erbjuder också en hel del molntjänster men det är irrelevanta för vad det är jag har gjort.

 

Illustrator

Illustrator är Adobes huvudsakliga verktyg för skapande av avancerad vectorgrafik (Giltoff, n.d), man kan exportera till svg (Wikipedia, 2015), svgz som passar sig mycket väl för webb användning samt pdf och även eps (Encapsulated Postscript, )

Vektorgrafik skiljer sig från den vanligaste sortens grafik vi tänker på på internet raster (Olympys Press, n.d.) på flera sätt. Raster eller pixelgrafik är det vi är vanast att se i digitalgrafik online och offline då där en uppdelning av bilden i hundra tusentals (beroende på upplösning) bildpunkter som har en mäng information i sig. Exempelvis RGBa, red green blue alpha, är ett sätt att beskriva en bildpunkts färg och transparans, vektor grafik därremot fungerar anourlunda.

Vektorer kan man känna till ifrån matematiken där det ofta används för att beskriva fysikaliska storheter oh riktningar. De viktigaste komponenterna som spelar in hur vektorer hanteras i Illustrator är punkter (points), startpunkter och ändpunkter samt vägen däremellan som kallas kurvor (paths). Kurvor kan vinklas och riktas om via en matematisk uträkning som kallas bézier-kurvning(Institutionen för datavetenskap, 2005)

Med points och paths kan man bygga upp avancerade former som är otroligt skarpa och oändligt skalbara. Men skalbart menar jag att du kan förstora eller förminska bilden i princip hur mycket som helst utan att offra kvalité. Dock är det ju så att all våra displays nuförtiden är uppbyggd i favör för raster då de består av en massa små lampor som pixlar.

En annan fördel med vektorgrafik att det kan ta väldigt mycket mindre plats på din hårddisk, för i en pixelbaserad bild så innehåller en fil information om varje bildpunkt, vilket som jag nämnt tidigare kan vara väldigt uppåt flera hundratusen. Medans Vektorgrafik som består av points och paths vars egenskaper må va mer komplexa än en bildpunkt i raster men i de flesta fall är de mycket färre

Det kanske låter som att Vektorgrafik är svaret på allt och att alla bara borde byta. Men det är långt ifrån sanningen, vektorer gör sig utomordentligt bra som logotyper, i infographics, reklam. Men när det kommer till att efterlikna verkligheten så har raster övertaget då de små hårfina skillnaderna i färg som finns i verkligheten samt komplexiteten i former inte passas så väl att översättas / konverteras till Vektorgrafik.

 

workshop

I denna workshopen så vill jag att man ska få känna på några av de mest praktiskt och mest använda verktygen i Illustrator. Uppgift 1 är en introduktion till Former och pen tool. Uppgift 2 modifiera Typsnitt, Uppgift 3 bekanta sig med Blend Tool samt transform för att se vad för roliga saker programmet är kapabelt till.

 

Sätt upp ett dokument: Börja med att starta Illustrator, då möts du av en skärm där du måste välja att skapa ett nytt dokument eller öppna ett tidigare projekt.

 

 

 

 

 

 

 

Om du väljer att skapa ett nytt dokument så ska du först välja vilken upplösning du vill arbeta medsamt bleed (Wikipedia, 2017) och färgrymd.

 

 

 

 

 

Nu kommer du bli mött av ett tomt dokument och en hel uppsjö med verktyg på båda sidorna.

 

Viktigt att uppmärksamma direkt vilka färger du arbetar med. Till skillnad från PS så är det inte primary och secondary color utan din FILL och STROKE som vi kommer till alldeles strax. Precis under den kan vi välja om det valda objektet skall ha en precis färg, en gradient, eller inte vara aktiv.

 

 

Uppgift 1: Skapa Former och kombinera dem

Pen tool är en av de viktigaste verktygen i Illustrator att bemästra eller iallafall bekanta sig med tidigt för att förstå vikten av andra verktyg.

Lättaste sättet för vissa kanske bara är att leka runt med verktyget i programmet och försöka skapa först simpla former som kuber och rektanglar och progrisera till svårare saker som polygoner, cirklar och hjärtan för att lära sig kontrollera bezierkurvorna. För de som hellre vill ha lite striktare finns det en superbra hemsida man kan ta hjälp av för att komma igång med pen tool. Där lär man sig all små trix som kan behövas. Rekommenderar den starkt.

http://bezier.method.ac/

Efter det så ska vi skapa lite färdiga former med de verktyg som heter följande,

rectangle tool
elipse tool
polygon tool

 

De gör exakt vad de beskriver och med dessa så ska vi bygga en kamera!

1.Skapa en stor rektangel.

 

2.Skapa en mindre rektangel och placera den en bit in ifrån ett av de övre hörnen på den stora.

 

 

3.Skapa en Cirkel och placera den i inuti den stora rektangeln.

 

 

4.Nu ska vi kombinera formerna med det verktyget som heter shape tool. Välj verktyget och med pen tool markera de delar av formerna du vill kombinera till en och samam form. Taaadaaa! Nu har vi skapat ett unisont kamera objekt.

 

Uppgift 2: Manipulera typografi

Nu ska vi testa att förändra en text på lite roliga vis.

I illustrator kan vi göra något som kallas Expand(Adobe, 2017) det get oss en del frihet att modifiera alla points och paths som bokstäverna består av, så vi kan göra små eller stora förändringar.

1.Hitta på något att skriva och välj ett typsnitt som inte är för extravagant för att underlätta nästa steg.

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Gå till object>expand tryck i object & fill, sedan EXPAND.

3. Nu har vi gjort om typografin till former som vi kan ändra på men för att göra det ännu lättare för os så ska vi dela upp bokstäverna i individuella former du vi nu kommer att markera hela ordet om vi klickar på den med move tool <V>.
Så för att separera formerna så behöver vi bara högerklicka på objektet och ungroup.

4. Välj en bokstav som har en avstängd del (A, B, D, O, R) markera med direct select tool <A> och ta bort punkterna som uppgör den negativa rymden i bokstaven.

 

 

 

 

 

 

5. Hitta på något annat roligt att göra med bokstäverna!

exempel

 

Uppgift 3: Blend och Transform

Den här uppgiften är väldigt fri och jag vill att ni experimenterar så mycket som ni kan jag vill bara introducera verktygen så att ni ser vad de är kapabla av.

Först har vi blend tool som skapar en övergång mellan två objekt, passar bäst för paths

Med övergång menar jag att den skapar flertal objekt emellan de två du valt och gör versioner i övergångsstadie. Lättaste sättet att greppa det är att börja experimentera.

Exempel

Rita ut två wobbliga linjer med pen tool, markera först den ena och sedan den andra med blendtool och sedan dubbelklicpa på ikonen för att få upp inställningarna för verktyget.
Klicka i preview om du vill se hur resultatet kommer att bli.

 

 

 

Till sist vill jag introducera transform som är ännu ett verktyg som kan användas för att leka med former och mönster. Lättaste sättet att komma igång är att göra en kvadrat.

Markera kvadraten och gå in under Effect>Distort&Transform>Transform och börja dra reglagen och experimentera.

exempel

Det är mycket roligare och mer givande att arbeta i ett program när du vet hur du kan förverkliga dina idéer, innan dess är det bara en stor tröskel för att ens komma igång.

Jag hoppas att jag öppnat dörren för de som var osäkra på om de borde lära sig Illustrator.

Tack för mig.

 

Referenser:

Adobe (2017) Illustrator User Guide [Elektronisk].
Tillgänglig: https://helpx.adobe.com/illustrator/user-guide.html [2017-11-16]

Olympus Press (n.d.). Vector & Raster Graphics in Offset Printing [Elektrokisk]
Tillgänglig: https://olypress.com/vector-vs-raster-graphics-in-printing/ [2017-11-16]

MacKay, M. (n.d.). The Bézier Game [Elektronisk].
Tillgänglig: http://bezier.method.ac/ [2017-11-16]

Weingartner, P. (2006). Encapsulated postScript [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.tailrecursive.org/postscript/eps.html [2017-11-16]

Giltsoff, J. (n.d.). SVG on the web – A Practical Guide [Elektronisk].
Tillgänglig: https://svgontheweb.com/[2017-11-16]

Institutionen för datavetenskap. (2005). Bezierkurvor [Lärobjekt].
Tillgänglig: http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBB19/VT05/OH-bilder/Bezier.pdf [2017-11-16]

Wikipedia (2017-0703). Scalable Vector Graphics [Elektronisk]. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Scalable_Vector_Graphics [2017-11-16]

Wikipedia (2017-08-23). Bleed (printing) [Elektronisk].
Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/Bleed_(printing) [2017-11-18]

 

 

 

 

GIF – Den rörliga bilden

Erik Norman

Vad är GIF

När vi surfar och chattar ser vi animerade GIF:s hela tiden. När man skickar en så kallad “reaction gif” till en kompis för att förstärka ett skämt eller inom posts på forum som t.ex. Reddit. Animerade GIF:s förekommer också på en mängd andra hemsidor i form av exempelvis banners för att förmedla information, eller som grafiska element på portfolios för att snabbt visa upp ett demon av arbeten.

Filformatet GIF står egentligen för Graphics Interchange Format och togs fram 1987 som ett sätt att snabbt spara spara och överföra elektroniska färgbilder i en relativt liten filstorlek (Roelofs, 2009). GIF-formatet är ett av de äldsta bildformatet som fortfarande stöds idag då GIF är lätt att implementera och stödjer effektiv komprimering (CompuServe Incorporated, 1990). 1889 utvecklades också filformatet för att stödja animation och transparens (Frazier, 1997). Bildrutor spelades upp i en sekvens för skapa illusionen av rörelse och transparens lades till i dess färgrymd som ett “genomskinligt” färgtillägg. GIF:s nu vara rörliga och/eller med genomskinliga bakgrunder, vilket blev den främsta igenkänningsfaktorn för GIF:s.

Read More

Bra typografi märks inte

Linda Hedman

Typografi är en konstform som innebär att man utformar text på ett sätt så att det för läsaren upplevs både estetiskt tilltalande och lättläst. För att uppnå detta innebär det att man tar hänsyn till en mängd olika faktorer, som val av typsnitt, radavstånd, bokstavsstorlek, satsbredd, ordmellanrum, marginaler m.m. när man skapar sin text. Under den här lektionen kommer vi att gå igenom de viktigaste delarna för att skapa god typografi till länge tryckta texter, t.ex.böcker, och hur de påverkar textens läsbarhet.

Read More

Trender inom Grafisk Design,

varför väljer vi samma som andra?

Av: Sandra Classon

Som ny grafisk designer tänker man i sin utbildning att jag ska komma på den nya fräcka layouten. Jag ska bara först leta efter inspiration eller tema för min design. Som följd får man som svar ”en aning gammalt, rätt 90-tal” eller ”väldigt modernt, känns helt rätt”. Frågan är om grafisk design är som mode? Vissa saker blir omoderna och andra är helt rätt i tiden.
Men vad är det som driver oss till skapa dessa trender av teman, färger och stilar. Någonstans måste de uppstå och varför blir det som hel eskalering när vi får reda på dem. Då frågan blir varför väljer de flesta av oss samma som andra?

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.28.20

 

Trender

Vad är en trend? Enligt Nationalencyklopedin (2014) är det en stabil och långsiktigt förändring i samhället som kan gälla ekonomi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster (ex. mode). Vilket menas att något kan växa i popularitet i en viss tid då den blev uppmärksammad via en förändring. Detta gäller inte minst en formgivarens värld, då färger, stilar och fonter ständigt förändras. Formgivaren ska då vara uppmärksam om det senaste nya och ska även förmå sig förutspå framtidens trender. Och på nätet finns de diverse listor och uppmaningar som bara skriker, så blir det 2014 inom färger, bilder och typsnitt! Men låt oss först gå igenom mer om trender och vilka trender som blommat.

Här är exempel på tidigare års och årets färg:

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.03.00

 

Vid första åtanken kan dessa färger se ut att nästan upprepa sig fast i olika nyanser. Men den mer påpekande skillnaden är att efter 2007 börjar det bli lite mera intensivare färger och vi börjar lämna de pastelliga nyanserna. Men tycket du något såg gammalt eller intressant ut av dessa färger, möjligtvis känner du igen några av dem.

Något som du däremot känner igen är trenden för ”flat design” som tog ett stort steg år 2013. Apple tog i så det sprakade när släppte deras nya iOS7 och de gick hela vägen med flat design. Man kan säga att den gav många blanded känslor hos konsumenterna. Ett antal konsumenter ansåg att den gamla designen tillhörde identiteten av iOS som helt försvann med 7:an. Med iOS7 tycks de lite halvt desperat följa i andras fotspår påstår en annan konsument (Macpro 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.04.33

 

Här är även några andra exempel på falt design som flödades under 2013 med loggor:

Skärmavbild 2014-01-16 kl. 23.18.24

Shapes

En trend inom bilder som går lite hand i hand med flat design är ”simplified shapes” av illustrationer. De kan vara illustrationer av fordon, hus eller kände objekt. De ska inte ha så många färger, vara enkla men samtidigt ha tillräckligt med detaljer (FIDM Digital Arts 2014)

 

 

Skärmavbild 2014-01-17 kl. 00.13.23

Ett annat fenomen är ”Less is more” (FIDM Digital Arts 2014) som till exempel kom på flera produktförpackningar.  Det handlar om att värdera det vita utrymmet och sedan ta fram en eller två starka färger som accenter.

Det ska även inte vara för mycket grafik eller text. Det ska spegla en stilren och okomplex branding med tanker på ett ekologiskt samband.

 

 

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.05.10

”Sweet Nostalgia Design” (FIDM Digital Arts 2014) är en retro designstil i pastelliga färger. Här blandas handskrivna fonter med tunga blockfonter. Även prickigt och randigt är vanliga segment som finns med i denna designform.

 

 

 

Trender förr och idag

Vi ska nu kolla lite på designformer som varit och de som blivit nya idag. Först har vi trenden på knappar på hemsidor m.m. Glossy-knappar blev stort när Web. 2.0 kom igång, det gav en stark 3D effekt som idag känns lite extrem. Idag väljer fler designers att göra 3D-effekten lite mer diskret som den bilden med den gröna knappen (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.29.32

 

Att använda fonter speciellt till webben har tidigare varit svårt och man haft ett bara ett antal fonter att välja mellan. Att sedan göra bilder som innehöll de önskade fonter var ett sätt att gå en genväg. Tidigt i webbdesignen kom stora textblock av kursiv text och denna typ av design med typsnitt har inte helt försvunnit. Men idag väljer fler designers att använda det kursiva mer selektivt och gärna ihop med andra fonter. Som i bilden nedan till höger som visar en de olika typsnitt tillsammans i ett retrodesignstil (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.29.50

 

Något som funnits med länge i grafisk design är de skyltar som liknar explosioner, de skyltar som skriker efter din uppmärksamhet. Det är ett känt och beprövat designelement som många vet att det fungerat. Men vi som är konsumenter idag är så trötta på att få ”tårtan” slängd i ansiktet, eftersom den formen är traditionell marknadsföring och idag gillar konsumenter att få välja själva en bit av ”tårtan”. Den som ligger till vänster är typisk traditionell och den till höger mer diskret men även en bit av själva designen (Design Shack 2014).

Skärmavbild 2014-01-23 kl. 10.30.00

Trendens eskalering

Om en ny designform ska bli en trend och sedan växa måste den både synas, uppmärksammas och bli sprid. Men designformen måste även innehålla bakomliggande information som t. ex. stilren, ekologisk eller okomplex. Det måste finnas något som användarna kan relatera till samtidigt som att designformen har ett visst ändamål. Allt kanske inte passar med just den designformen. 
Men för att få igång en spridning på en designform kan olika faktorer spela roll. Ett exempel på en trend inom grafisk design var när det sociala nätverket Instagram kom 2010 med sin mobilapplikation för fotodelning med flera filters. Dess fyrkantiga bilder som i vinatgestil, överexponerat med ram eller utan blev en trend som blossade upp. Nu är inte överexponerade bilder ett fel i fototagningen och att göra bilder äldre med en gulaktig ton ger mer charm än de som är vanligt behandlade. Idag anses webben som den snabbaste och enklaste vägen till en växande trend. Där kan verkligen alla från amatörer till proffs lägga ut sina idéer. Och det är genom social medier som spridningen kan gå snabbare och när de större företagen får syn på designen och vill använda den då kommer trenden att gå till sin pik.

Men vad är det som får oss att vilja ha ett fotot som är överexponerat eller ha ”simplified shapes” som figurer i vår layout? 

 Vi ska nu gå igenom några faktorer som kan ge oss förståelse på detta. Det första kan vara att spridningen är en form av viral kommunikation, speciellt när det sker via webben med sociala medier. Det betyder att man kommunicerar med varandra, sprider budskapet (den nya designformen) mellan varandra nästan ”muntligt”. I ett varumärkesperspektiv skulle vi kunna kalla det Word of mouth (WOM) marknadsföring. Vilket innebär att varumärket marknadsförs emellan kunderna och att deras beskrivning av den blir betydande. En designform skulle kunna marknadsföras på liknande sätt genom WOM. Men för att WOM ska fungera enligt Brown, J.Broderick och Lee (2007, s.7) finns det tre principer: ”Starka band”, ”Homophily” och ”källans trovärdigt”.

Starka band

Med starka band menas att bandet mellan en person (”källan” den som ser designformen först) och den personen som får höra om den, att de har ett samband av något slag eller känner varandra. Men i de sociala medierna behöver inte bandet emellan användarna vara lika starkt som det behöver vara utanför p.g.a dess olika ”Homophily” som beskrivs i nästa stycke. Fast WOM fungerar effektivare om banden är starka, för då vågar folk dela med sig mer och utbyta mer information.

Starka band kan även innebära bandet mellan personer till designformatet, man kan säga att de relaterar det till sig själva, sin identitet. Brown, J.Broderick & Lee (2007, s.4-5) hävdar att om en person ska få ett starkt band till en design så finns det nyckelfaktorer som, ”kärlek och passion”, ”själv-referens”, ”engagemang”, ”inspiration” och ”intimitet”. (Brown, J.Broderick & Lee 2007, s.4).



Homophily

”Homophily” är en engelsk term som betyder på svenska ”kärlek till samma” (Encyclopedia 2014 & Wikipedia 2014). Det menas att vi gillar att ha likasinnade människor i vår omgivning. Detta kan vara när personer har varit i liknade situationer eller har samma intressen men kan även innebära åldersgrupper, kön, livsstil, yrkesroller och status. Vilket leder till att de kan skapa ett djupare band med förståelse, trovärdighet, lojalitet till varandra. Med andra ord de litar mer på varandra och de uppskattar mer hos varandra. Detta innebär om homophily finns mellan flera personer som sysselsätter sig med formgivning, så kan intresset för en designform stärkas, ökas och få snabb spridning. I sociala medier har homophily mer filtrerats ut med ålder, kön m.f. men homophily som i intressen, yrkesroller och formulering är viktigare för en spridning av en trend där (Brown, J.Broderick & Lee, 2007, s.5-6,10).

Trovärdighet från källan

Vanligtvis, vill personer veta innan att de gör rätt val. Brown, J.Broderick och Lee, (2007, s.6,10) hävdar att trovärdighet eller ej från källan, är en avgörande faktor för om en designform ska användas.

Vi väljer gärna det som redan är uppmärksammat, det vi är säkra på att användarna köper som god design. Vad som anses som säkra källor är större företags reklam och kända tidningar. Ett exempel på om källan är trovärdig eller ej är om en nära vän säger till oss att denna design är jättefin och att vi ska absolut använda den. Vi blir nyfikna och tittar ju gärna på designen eftersom det är vår goda vän som föreslagit den. Helt riktigt kan designen vara estetiskt snygg, men har vår källa kunskaper inom grafisk design som typsnitt, färglära eller mönsteranpassning. Den kan som sagt se snygg ut men gör den sin funktion eller är det ett konstverk? Denna design kanske har ett annat ändamål än det vi söker efter, om du ska göra en poster till Securitas så kanske inte ”sweet nostalgia” är den rätta designformen då den skulle anses som barnslig inte symbolisera Securitas allvar på säkerhet.

 

Slutsats

För att nu få en förståelse över vad som ha tagits upp ska jag sammanfatta lite igen. Det finns flera trender där ut i grafisk design både för tryck och för webb. Några av dem är nya och andra återkommande. Men det finns definitivt trender som är mer aktuella samtidigt som det finns trender som just definierar ett ändamål. Men för att det ska bli en trend ska den på ett eller annat sätt så ska det marknadsföras. Ett mer vanligare och snabbare sätt idag är genom webben (där jag inkulderar sociala medier) även om det även kan göras utanför. Det marknadsför på ett nästan viralt sätt så att det kommer från många olika håll mellan flera personer. Det blir som en Word of mouth marknadsföring men via nätet. Men för att det ska fylla sin funktion och inte dö ut måste saker som starka band, homophily och trovärdighet från källan. Med andra ord kan man påstå att det är även dessa saker som får oss att välja samma designform. Då vi genom vår starka band, att vi alltså känner personen som för trend med sig eller att vi får ett starkt band till designstilen då vi identifierar oss till den. Men att vi även förlitar oss på ”källan som förespråkar om designen” då hen delar samma yrkesroll eller har samma intresse som oss. Dessutom är källan trovärdig, hen vet vad hen talar om då finns snart inga tvivel för att inte börja använda den.

Det är inte konstigt att många som jobbar med grafisk design gillar att skapa egna journaler där de samlar olika designstilar och skriver ner sina tankar om dessa. Men inte heller att det även finns flera listor och andra uppmaningar på nätet om vad som är inne eller ej. Många designer letar gärna efter inspiration där, då finns ofta hjälp att få. Men en tanke med den här uppsatsen var att det hända att man blint fastnar i dessa trender utan själv förstå varför. Att ibland kommer inte ”den nya” designen fram för att det är så populärt med ”sweet nostalgia”. Att kanske experimenten hamnar i skymundan då vi vet att ”flat design” är det som ”säljer”. Jag vill återkoppla igen till den där egna journalen att ta en titt i den och undersök vad du kan skapa för att bygga fram din unika design.

 

REFERENSER:

Brown, Jo, J.Broderick, Amanda & Lee Nick (2007). Word of mouth communication within online communities: Conceptualizing the online social network. [Elektronisk]. Journal of Interactive Marketing, vol. 21:3, p. 2-10. Tillgänglig: Wiley Online Library. [2014-01-17].

Design Shack (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://designshack.net/articles/graphics/5-former-design-trends-that-arent-cool-anymore-so-stop-using-them/>[2014-01-17].

Encyclopedia (2014).Homophily.[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.encyclo.co.uk/define/Homophily>[2014-01-17].

FIDM Digital Arts (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://blog.fidmdigitalarts.com/graphic-design-trends-2012/graphic-design-trends-2013/>[2014-01-17].

Macpro (2014).[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.macpro.se/2013/10/problemet-med-ios-7/>[2014-01-17].

Nationalencyklopedin (2014). Trend [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida.Tillgänglig: <http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/lang/trend>[2014-01-17].

Wikipedia (2014).Homophily.[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://en.wikipedia.org/wiki/Homophily>[2014-01-17].

 

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén