Inledning

Har du någon gång i sociala sammanhang fått negativa känslor som du inte riktigt kan sätta fingret på? Har någon fått dig att känna dig obekväm utan att du själv vet varför? Kanske har du blivit utsatt för härskarteknik utan att du själv är medveten om det. Ser härskartekniken annorlunda ut mot män eller kvinnor? Hur bemöter man en härskarteknik? Använder du härskartekniker på andra utan att du vet om det?

 

Härskartekniker

För att kunna känna igen härskartekniker måste vi veta vilka de är. På härskarteknikskolan på Retorikiska blogg har man kartlagt fem av de vanligaste härskarteknikerna som skrevs och utvecklades av Berit Åhs när det begav sig.

Osynliggöra

Härskartekniken går ut på att visa tydligt ointresse när en annan person har ordet, man kanske pratar med grannen, håller på med telefonen, ingen ställer följdfrågor. Detta resulterar i att personen som blir utsatt, inte känner sig sedd och det medför att personen känner sig mindre värd och osäker.

Förlöjliga

Detta görs för att påvisa vem som äger makten i sammanhanget. Förlöjligande kan visas i att någon skämtar på din bekostnad, härmas eller suckar, för att få dig att känna dig löjlig.

Underhållande av information

Övriga kollegor har redan diskuterar igenom aktuella frågor, utan dig. Detta kan ske på AW:n, lunchen eller på gymmet. Detta gör att du hamnar i underläge och har inte samma förkunskap om frågan som de andra. De fattas inga beslut utan dig, men de andra har redan skapat sig ett ställningstagande.

Dubbelbestraffning

Vad du än gör, så gör du fel. Exempelvis så är du en noggrann person, då får du höra att du är petig och har kontrollbehov, och är du inte noggrann får du höra att du är slarvig. You dammned if you do – and dammed if you don’t.

Påförande av skuld och skam

Den här härskartekniken är oftast en kombination av de fyra ovanstående, som resulterar att du tar på dig skulden eller känner skam för något som egentligen ligger utanför din kontroll. (Eriksson, 2013)

Elaine Bergqvist är retorikkonsult och har specialisera sig på härskartekniker menar att härskarteknik, används för att helt enkelt göra någon annan mindre. Oftast används tekniken omedvetet och tekniken används av alla, både kvinnor och män mot kvinnor och män (Bergqvist, 2007, s.14). I en artikel i Svenska Dagbladet menar Efendi´c att det idag inte går att kategorisera härskartekniken på samma sätt då forskningen är baserad på att det var män som använde metoderna mot kvinnor, eftersom det var män som satt på maktposition. Idag konkurrerar både kvinnor och män om makten och detta har resulterat i att härskartekniker är mer subtila (Efendi´c, 2013). Bergqvist menar att det finns två typer av härskare, medvetna och omedvetna. En omedveten härskare är bättre på metoden än en medveten. Bergqvist menar att man inte ska låta situationen gå obemärkt förbi (Bergqvist, 2007, s.48). En härskarteknik fungerar bara om omgivningen tillåter den (Efendi´c, 2013). Om en person som använder härskarteknik inte själv är medveten om att hen gör det, så ställer det högre krav på omgivningen att uppmärksamma och göra personen medveten om sitt eget agerande.

Hur ska man utmana en härskare?

Många kan idag känna igen sig i scenariot att kompisen/kollegan sitter upptagen med mobilen när man själv berättar något, situationen är idag ett vanligt inslag i vardagen så jag tror inte många reflekterar över den. Vissa tycker det är irriterande och slutar prata och andra bryr sig inte och fortsätter prata. Men det är en härskarteknik, eftersom man osynliggör personen som pratar. Den här situationen kanske inte berör eller stör alla, utan det som är viktigt är vilka känslor som uppstår hos den andra personen som inte håller på med telefonen. En medveten härskarteknik går ut på att få den andra att känna obehag, nedstämdhet eller ilska. Nu tror jag inte att kompisen är ute efter att härska i situationen, handlingen kan alltså vara omedveten. Personen som utsätts för en härskarteknik kan ha svårt att avgöra om handlingen är medveten eller omedveten, och här kan en del känslor uppstå utan att man riktigt vet vart de kommer ifrån. Bergqvist menar att många gånger så hanterar man situationen bara genom att vara tyst och känner ett obehag som inte riktigt går att förklara. Däremot ska man utgå ifrån att personen är omedveten om sin handling, och inte låta känslorna ta över, och fråga vad personen menar eller håller på med. Bergqvist menar att man varken ska attackera eller försvara, utan att man ska förklara för härskaren vad man ser, utan att lägga en värdering i det (Bergqvist, 2007, s.10, 128). Bergqvist menar att man ska spegla situationen, lyfta fram det subtila, utan att visa sig hotad eller förbannad. Att kommentera det som sker, eller att ifrågasätta kan räcka för att uppmärksamma och bryta mönstret (Bergqvist, 2007, s.16,55). Malmberg anser också att man ska spegla situationen och försöka lyfta fram det subtila som lösning när man utsätts för härskarteknik (Nyhetsmorgon, 2013).

Se hela klippet här

Man ska då alltså inte ge efter för sina impulser utan man ska berätta vad man ser utan att blanda i känslomässiga värderingar i situationen. Detta ger personen som håller på med mobilen, om det nu är omedvetet, en chans att ändra sitt beteende och eventuellt be om ursäkt och lägga ifrån sig mobilen.

Efendi´c menar att bästa alternativet om nu härskartekniken utspelar sig på arbetsplats är att ta upp problemet med sin chef, som är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen, eller om man är modig ta diskussion med härskaren och visa på flera exempel och förklara hur man upplever situationen (Efendi´c 2013). Jag anser att är svårt att uppmärksamma en härskarteknik eftersom metoden är subtil och det kan vara ett snabbt tempo i diskussioner och samtal. Känslorna kan komma efteråt och man kanske inte riktigt kan sätta fingret på varför man upplever de känslor som man gör. Bergqvist menar att nyckeln till att hitta det subtila är att granska sina egna värderingar och vad de grundar sig på. (Bergqvist, 2007, s.27). Fundera på vart du står i dina personliga värderingar och fundera på varför du tror att det är så.

Manlig och kvinnlig härskarteknik? 

Bergqvist menar att människor måste generalisera för att kunna hantera sin omgivning, generaliseringen kan resultera i en osann bild som vi använder oss av, alltså stereotyper. Detta kan betyda att man bestraffar eller negativt särbehandlar personer utifrån sina egna uppfattningar av den stereotypiska bilden (Bergqvist, 2007, s.52). Män och kvinnor har olika stereotypiska fack. Maud Olofssons före detta partiledare för Centerpartiet berättar i ett radioprogram om hennes uppfattning mellan manliga och kvinnliga makthavare. Olofsson menar att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda. Män pratar långsamt med låg röst och uttrycker ogärna känslor, och förväntas slås för sina åsikter, annars kan de framstå som veklingar. Kvinnliga makthavare är ofta mer personliga och känsliga, egenskaper som kan framstå som en svaghet. Olofsson menar att kvinnor förväntas vara snälla, varma och harmoniska. En kvinna i maktposition som blir arg och riktar sin ilska mot män, framstår som en satmara eller hysterisk kärring (Sommar & Vinter i P1, 2005). Bergqvist menar att bryta mot förväntningar inte ska resultera i negativa skräddarsydda titlar. Det är inte du som ska värderas, utan det du säger (Bergqvist, 2007, s.59). När Olofsson står upp för sina åsikter på ett bestämt sätt får hon höra att hon låter arg, för att vid ett senare tillfälle få höra att hon skrattar lite för mycket. (Sommar & Vinter i P1, 2005). Alltså dubbel bestraffning, Olofsson kritiseras både för att låta arg eller för att vara för glad.

Här är ett klipp som visar på härskartekniken osynliggörande som utövas på Olofsson under en tv-debatt.

 

Bergqvist menar att oavsett om det är män eller kvinnor som utövar härskarteknik så är det hur den ska hanteras som är det väsentliga, att veta könet på utövaren hjälper oss inte att tackla problemet (Bergqvist, 2007, s.127). Det är möjligt, men jag anser att våra fördomar och stereotypiska bilder bidrar till hur vi beter oss mot varandra, medvetet eller omedvetet. Bergqvist menar att den sanning vi tilldelar gruppen präglar vår attityd gentemot den och våra fördomar är svåra att ändra på. Däremot kan mer information fyllas på i de stereotypiska facken (Bergqvist, 2007 s.96).

Är du fördomsfri?

För att kunna förstå härskartekniker, måste du också förstå dig själv. Vilka fördomar har du? Eller du kanske inte tror att du har några? Gör IAT-testet (Implicit Association Test) på länken och lär dig vad du har för omedvetna fördomar. Kanske kan det bidra till att förstå dig själv bättre?https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/takeatest.html

Hur ser du på dig själv?

Det är oftast lätt att kategorisera in andra efter sina egna förställningar och fördomar. Att rannsaka sig själv kan vara klurigare. Bergqvist menar att det finns självförvållande härskartekniker, det vill säga att du förtrycker dig själv och nervärderar det du säger och gör. Exempelvis börjar du meningar med, ”jag ska bara”, eller ”det tar bara en liten stund”, det visar omgivningen att det du ska berätta inte är viktigt och avslutar du meningar med ”eller jag vet inte” så tyder det också på att det du precis har berättat inte är viktigt. Resultatet blir att du förtrycker dig själv och visar omgivning indirekt att det är okej, även om handlingen från dig sida är omedveten (Bergqvist, 2007, s.190, 193, 201). Härskarteknik kan ibland vara en omedveten handling, vilket betyder är härskaren är omedveten om hur hen uppfattas av sin omgivning. Bergqvist menar att många kan berätta att de blivit utsatta för härskarteknik, men hur många är medvetna att de själva utövat härskarteknik på någon annan? (Bergqvist, 2007, s.10). Att kunna identifiera härskartekniker ger en chans till att kunna spegla situationen och uppmärksamma härskaren på vad som händer. Det ger härskaren en chans att förstå sitt eget beteende och möjlighet att be om ursäkt. En härskarteknik kan bara utövas om omgivningen tillåter det och bli inte förvånad om det visar sig att det är du själv som utövat härskarteknik på någon annan.

Text av Åsa Eriksson

Referenser

Bergqvist, E. (2007) Härskarteknik. 9. uppl. Falun: Scandbook

Efendi´c, N. (2013) Nya härskartekniker när kvinnor tar makt. [Elektronisk] Svenska Dagbladet. 27 januari 2013. Tillgänglig: http://www.svd.se/nya-harskartekniker-nar-kvinnor-tar-makt/om/naringsliv [2015-12-15]

Eriksson, C. (2013) Härskarteknikskolan. Retorikiska [Blogg] September 2013. Tillgänglig: http://www.retorikiska.se/harskarteknikskolan/ [2015-12-15]

Göran Persson utövar härskarteknik (2006) [Video online] https://www.youtube.com/watch?v=JipBk3V0El0 [2016-01-09]

Lär dig avslöja härskartekniker – Nyhetsmorgon (TV4) (2013) [Video online] https://www.youtube.com/watch?v=6sG7mjpdCmg [2015-12-15]

Sommar & Vinter i P1 (2005) Maud Olofsson. [Radioprogram] Producent: Pia Sjögren. Sveriges Radio, P1 12 juli.