iot-bild

OER skriven av Julia Thielen
Tillhörande powerpoint: http://bit.ly/IoT-pp

 

Historien

Under 1800-talet gjorde uppfinningar så att samhället och människors liv förändrades för alltid – den så kallade industriella revolutionen hade påbörjats. Med hjälp av ånglok kunde människor och material förflytta sig längre sträckor på kortare tid, textilindustrin bredde ut sig och skapade många arbeten och sist men inte minst förändrade elektriciteten allt vad gäller transport, kommunikation och livskvalité. Människor flyttade in till städer för det breda utbudet av arbetsmöjligheter och urbaniseringen hade påbörjats. Nu trodde människor att dem hade allt – vad mer kunde revolutionera deras liv?

Under 1980-talet kom tillslut ännu en uppfinning att förändra hela världen. Något som vissa till en början ansåg var en fluga som snart skulle försvinna, medan andra såg dess möjligheter och fortsatte att utveckla uppfinningen – internet var här. Internetsamhället har även det pågått i årtioenden som vi nu under 2000-talet har övergått att kalla informationssamhälle där många delar av internet går ut på att skapa, söka och förmedla information. Matts Dahlkwist (2012, s.6) anser att det samhälle som vi idag lever i också kan kallas för ett kommunikationssamhälle genom expansionen av sociala medier och den ökade tillgängen på snabb information. Möjligheterna har känts oändliga, nu finns det väl ändå inte något mer som kan förändra våra liv i den grad som internet har gjort?(TED, 2013)

 

Vad är IoT?

Med grunden i informatiken har Internet of Things (IoT) haft stora genombrott de senaste åren. Begreppet IoT myntades av den teknologiska pionären Kevin Ashton som startade upp Auto-ID Center på Massachusetts Institute of Technology (MIT). På Auto-ID skapades de chip som heter RFID (Radio-frequency identification) vilka överför data med hjälp av elektromagnetiska fält, vars syfte är att identifiera och spåra olika objekt som dem är kopplade till/fästa vid. Sensorer som RFID är en stor del av IoT då deras information krävs för att skapa de nätverk som behövs för att IoT skall få ett användingsområde. En kan säga att för att skapa en IoT behövs data, någon typ av sensor och ett behov från oss människor [1].

För att en lättare skall skapa sig en bild av vad IoT är kommer här ett exempel:

IoT är till för att effektivisera vår vardag. Tänk dig att det överallt på vägarna och i bilarna som kör på vägarna finns kameror/sensorer som samlar in data så som trafikinformation (om det är köer eller om det har hänt någon olycka), kvalité på körbanan och väderinformation. All denna data samlas i ett nätverk som är kopplat till din trafik-app. Du är på väg från ditt hem för att lämna ditt barn på skolan och sedan skall du ta dig till flygplatsen för att resa i väg på arbete över dagen. Genom din trafik-app får du meddelande om att det är lång kö på den väg som du hade tänkt ta och appen föreslår en annan väg som tar dig fram till ditt mål snabbare. Dock får du se upp då bilar som har kört på den föreslagna vägen har noterat att vägen är hal av underkylt regn. Även denna väg beräknas ta längre tid än du har tid med, men flygtrafikens nätverk är sammankopplat med nätverket som registrerade information om biltrafiken vilket gör att dem har senare lagt avgången för flyget då de vet att många sitter fast i köer. Dessutom hämtar skolans nätverk information om biltrafiken och ser att många barn kan bli försenade och kan där med ändra tiden för schemat.

Ytterligare ett exempel på vad IoT är: https://www.youtube.com/watch?v=QSIPNhOiMoE

 

Vad finns nu?

Vi befinner oss nu i den tid som vissa kallar för de industriella internet-samhället. En värld där maskiner mer och mer framstår som geniala då de kommunicerar med andra maskiner men även oss människor för att effektivisera samhället. Det behöver inte vara maskiner utan kan även vara kläder, smycken och så vidare som hjälper oss i vår vardag (Feng m fl, 2012). Med hjälp av information, eller data som det också kallas, vet maskinerna mycket om oss och våra liv. Datan som finns vet exempelvis vad du såg senast på Netflix, vad för skor du är intresserad av just nu, vart du bor och hur bra din bil går. Datan samlas in genom sensorer eller chip, exempelvis RFID-sensorer, som är kopplade till “saken” och som sedan med hjälp av elektromagnetiska fält skickar vidare datan till en central (kan exempelvis vara din mobiltelefon eller servicebutiken för din bil) där information sedan lagras tills den kommer till nytta. Sensorer blir billigare och billigare att skapa och koppla in, dessutom blir insamlingen och förvaringen av datan billigare vilket skapar fler möjligheter till utveckling. Redan år 2020 beräknas den industriella datan att vara mer än 50% av vår digitala information (TED, 2013).

Det finns många idéer om hur framtiden skulle kunna se ut, men tack vare att utveckling går så fort framåt finns det redan idag många IoT att ha både i sitt hem eller i sitt arbete som fungerar okej, även om de inte är fullt utvecklad än (Feng m fl, 2012). Exempelvis finns det både kaffekokare och kylskåp som skall effektivisera din vardag. Kaffekokaren maler bönor och kokar ditt kaffe när ditt alarm på din telefon går igång på morgonen vilket ger dig nybryggt kaffe direkt när du stigit upp ur sängen. Med hjälp av kylskåpet kan du direkt beställa hem vad som saknas och få maten levererad direkt hem till din dörr (Liden, 2015)(Handelstrender, 2016).

 

Data

Även om sensorer är en stor del för att IoT skall fungera är relevant data minst lika nödvändig. Många företag har samlat data om människor och maskiner i flera år och har stora samlingar av data. Vad innebär data? Det kan exempelvis vara data om var du bor och vilka som bor i samma hushåll, vad du brukar söka efter på Google och hur dina köprutiner brukar se ut (om du handlar på nätet eller i affär). Detta är bara en liten del av all data som du dagligen lämnar i från dig till företag. Till sin hjälp har datan olika enheter så som dator, mobil, kameror och kontokort som samlar in datan. Svårigheter för företagen här är att plocka isär datan och plocka ihop de väsentliga delarna av datan som behövs till just deras tjänst (TED, 2016) [2].

Mini-uppgift: Ta en minut och fundera över hur en dag i ditt liv brukar se ut och vad för information som du lämnar i från dig utan att tänka på det?

Det kan kännas obehagligt att all denna information finns registrerad om oss. Men hur får företagen från början tag på datan som dem behöver? Det som krävs är något så simpelt som ett utbyte av värde. Värdet mäts i relevans, inverkan och framförallt personligt. Vi lämnar ifrån oss våra uppgifter och data och i gengäld får vi en tjänst som vi sätter ett högt värde i. Ett exempel på detta är hur Nike arbetar med sin app Nike plus. Genom att använda deras app lämnar en ifrån sig information om sig själv och ens liv, men vår något värdefullt tillbaka så som information om hur en förbättrar sin löpning. Utmaningen för Nike blir att använda denna data ytterligare genom att koppla denna datan med andra konsumenters data för att skapa ett nätverk. Det kan handla om ett löparnätverk där människor ser vad det finns för bra löparrundor, hur vädret är runt om i världen och även information vad olika skor och vad konsumenterna tycker om dessa.  [2]

Vad säger framtiden?

Företag har som sagt mycket information om oss, men det gäller att veta vad att använda och även att använda informationen på rätt sätt för att den skall komma till användning.

Låt oss titta närmre på två företag och vad dem tänker om sin organisation och sin framtid:

Ett företag som har väldigt mycket data om sina kunder är ICA. ICA har haft sitt medlemskap med sitt ICA-kort i 25 år och vet med hjälp av detta mycket om kundernas levnadsvilkor, relationer och vanor. De tänker att i framtiden skall IoT hjälpa deras kunder att få en smidigare vardag genom hjälpmedel där dem kan beställa mat direkt när den är slut och välja att få maten hemskickad eller hämta ut i butik färdigpackad och klar. Eller att få tips på recept som passar till den mat som du köpt. Samtidigt kan dem pusha ut dina personliga erbjudande på reklamskyltar runt omkring dig när du sitter i busskuren eller går på stan (Youtube, 2013).

Även Volvo ser ljust på framtiden och fortsätter på sitt spår om att vara ett säkert bilmärke. De ser att vi i framtiden kommer kunna koppla ihop våra bilar i nätverk där information om vägar och trafik samlas in och delas med andra bilister. På så sätt vill Volvo öka säkerheten i trafiken och deras nätverk kommer ha goda möjligheter att dela information med andra relevanta nätverk (Youtube, 2015).

IoT kräver/ kommer kräva en del från företag som väljer att arbeta med det, både inom de tekniska delarna men också de operativa delarna. Det handlar om att förändra affärsmodeller och omdefiniera grundval av en ny positionering av produkter inom IoT. Hela branscher gränser kan komma att flyttas i med att konkurrensen kan börja röra på sig och expandera. Men även hantering av data bör ses över och kundservice för att uppfylla kraven i anslutna produkter kommer att påverka. Självklart kommer även arbete med gränssnitt och design att uppstå (Wortmann, Flüchter, 2015).

Övning 1

  1. Vilken data kan du tänka dig att lämna ifrån dig och vilken data vill du verkligen inte att företag ska ha om dig?
  2. Vilken data tror du redan finns registrerad om dig?
  3. Matkedjan ICA vill utveckla sin app och behöver din hjälp. Vilka funktioner hade du velat att appen hade om du fick välja helt fritt?
  4. Vilken data behövs då? Hur går det ihop med dina värderingar kring data?

Övning 2

  1. Du arbetar på ett IT-företag som skall utveckla nästa IoT. Ni ser inga begränsingar och låter fantasin flöda fritt. Vad hade du velat utveckla för att underlätta i din vardag?
  2. Vilken data hade ni behövt för att utforma er idé? Vilken data tror du redan finns samlad i andra nätverk?
  3. Går ert nätverk och andra nätverk att koppla samman, och vilken nätverk i så fall?

Syftet med övningarna är att reflektera över vad för data som vi lämnar ifrån oss och vilken data som känns okej att lämna ifrån sig. Går det ihop med de förhoppningar en har om framtida utveckling inom IoT och teknologin?
Fotnot [1]  Ålenius Olof, Account Director Doberman, föreläsning den 2 oktober 2015
Fotnot [2] Johannesdottir Fura. Creative Director RGA, föreläsning den 2 oktober 2015

 

Referenser

Dahlkwist, Matts (2012). Kommunikation. Stockholm: Liber AB

Feng Xia, Laurence T. Yang, Lizhe Wang, Alexey Vinel (2012). Internet of Things, [Elektronisk]. International journal of communication systems, Volume 2012, Issue 25, pp 1101–1102. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.ezproxy.server.hv.se/doi/10.1002/dac.2417/epdf [2016-01-12]

Handelstrender (2016). Nu integreras e-handel direkt i kylskåpet. [Elektronisk], Tillgänglig: http://www.handelstrender.se/nu-integreras-e-handel-direkt-i-kylskapet/?utm_source=Nyhetsbrev+Handelstrender&utm_campaign=2694821559-Senaste_nytt_fr_n_Handelstrender_1601071_7_2016&utm_medium=email&utm_term=0_f953e6ec0b-2694821559-252658845 [2016-01-07]

Liden, Helen (2015). Äntligen en riktigt smart kaffebryggare. My Newsdesk [Blogg], 2015-11-26. Tillgänglig: http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/aentligen-en-riktigt-smart-kaffebryggare-1260874 [2016-01-03]

TED (2013). Welcome to the age of the industrial internet. [Video online] Tillgänglig: https://www.ted.com/talks/marco_annunziata_welcome_to_the_age_of_the_industrial_internet [2016-01-09]

TED (2016). How to use data to make a hit TV show. [Video online] Tillgänglig: https://www.ted.com/talks/sebastian_wernicke_how_to_use_data_to_make_a_hit_tv_show [2016-01-09]

Wortmann Felix, Flüchter Kristina (2015). Internet of Things, [Elektronisk]. Bussiness & Information Systems Engineering, June 2015, Volume 57, Issue 3, pp 221-224. Tillgänglig: http://link.springer.com.ezproxy.server.hv.se/article/10.1007/s12599-015-0383-3/fulltext.html [2016-01-12]

Youtube (2014). Internet of Things Explained easy. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=uEsKZGOxNKw [2016-01-09]

Youtube (2013). En dag med ICA 2018. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=Vps04IDC-rw [2016-01-11]

Youtube (2015). Connected cars: Volvo slippery road alert. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=U_XW1pqLxpk [2016-01-11]