Pernilla Bäck, DIG11

Usability testing, eller user testing, anges ofta som en viktig del bland arbetsmetoder för att skapa starkare user experience. Dugonjic (2014) beskriver att den viktigaste färdigheten för en user experience designer är empati. För att verkligen förstå användarna behöver vi möta dem i deras vardag, förstå deras önskningar, upptäcka problem och observera dem i användandet.

När och varför ska vi testa?

Både Användbarhet i praktiken (Berndtsson & Domingues, 2014) och Smashing magazine (Dugonjic, 2014) beskriver att ett test kan utföras när som helst under designprocessen. I ett tidigt stadie på pappersprototyper och i ett senare stadie på klickbara prototyper. Ett test kan göras redan innan designarbetet sätter igång, exempelvis inför redesign av en artefakt. Men det kan också användas för att testa en konkurrerande artefakt med chans att upptäcka problem redan innan vi skapar en egen lösning (Dugonjic 2014). Cooper et al (2007, s 142-246) kallar detta angreppssätt för en summativ utvärdering. Det görs på en färdig artefakt när den på något sätt ska jämföras. Exempelvis för att undersöka anledningar till produktreturer eller kundfrågor inför en redesign. En formativ utvärdering, till skillnad från en summativ, är en del av det iterativa arbetet i designprocessen.

Ett test mitt i designprocessen kan vara bra för att värdera vissa lösningar innan vi går vidare, att låta någon utomstående testa produkten för att se om vi är på rätt väg. Ett test i slutet av designprocessen är till för att testa designen innan release, testa tydligheten av element, hitta de sista buggarna och eventuella stavfel (Dugonjic 2014).

Cooper (2007, s 70-71, s 142-146) anser att ett lyckat usability test kräver en nästan färdig design eftersom poängen är att validera designen. Han menar att ett test är till för att bedöma effektiviteten av idéerna och göra finjusteringar på dessa. Han föreslår att det bör göras senare i designprocessen och beskriver några punkter som ett test är särskilt bra på att utvärdera:

  • Namn och beskrivningar – om namnen på knappar och rubriker är tydliga.
  • Organisering – om informationen är uppdelad i meningsfulla kategorier och om innehållet ligger där användaren förväntar sig.
  • Upptäckt vid förstagångsanvändning – om innehållet är lätt att hitta eller om instruktioner behövs.
  • Effektivitet – om användaren kan utföra en uppgift på ett effektivt sätt eller om de ofta gör fel. Identifiera var och hur ofta det sker.

Något de alla är överens om är att syftet med ett test är att göra förbättringar utifrån resultaten. Alltså måste ett test göras i såpass god tid att justeringar i designen hinner göras, helst innan utvecklingen startar.

Genomförande

Användbarhet i praktiken (Berndtsson & Domingues, 2014) beskriver 4 punkter som är viktiga att tänka på:

  1. Utgå från syftet med produkten
  2. Basera på de vanligaste eller viktigaste uppgifterna som användaren förväntas göra.
  3. Resultera i en åtgärdslista som prioriteras utifrån verksamhetseffekt
  4. Inkludera förslag på omdesign som skulle åtgärda problemet

De beskriver att det i huvudsak finns två olika sätt att utvärdera ett systems användbarhet: expertgranskning och användbarhetstest. Expertgranskning är när systemet granskas av en användbarhetsexpert som går igenom systemet utifrån kunskap om “best practice” och använder sig vanligtvis av en Heuristic utvärdering. Läs mer om heuristic evaluations och expertgranskning.

Ett användbarhetstest ska utföras i så realistisk miljö som möjligt, helst i användarens vardag. I ett strukturerat användbarhetstest får en användare ett antal realistiska uppgifter som ska lösas och uppmanas att tänka högt under tiden. Testet upprepas med minst 5 användare vid olika tillfällen. Vid ett test finns tre eller fyra roller. Användaren som har kunskap om tillämpningsområdet. Testledaren som ställer frågor och klargör användarens bild av artefakten. Observatören som noterar vad som händer samt ett vittne som har intresse av resultatet. Detta kan vara beställaren eller annan verksamhetsansvarig.

Ett partest bygger på att användarna jobbar i par och diskuterar under tiden som de löser ett antal uppgifter. Handledaren följer diskussionen och leder den rätt vid behov. En annan typ av användbarhetstest är walk-up-and-use som kan användas för publika produkter som ska fungera oavsett förkunskaper. Här definierar användaren själv vilka uppgifter som ska genomföras. Handledaren uppmuntrar användaren att tänka högt och och ställer frågor. Problemet med den här typen av test är att det blir svårt att dra generella slutsatser eftersom varje användare kommer utföra olika uppgifter.

På användbarhet i praktiken beskrivs tillvägagångssättet av ett test med hjälp av 10 punkter. De behandlar bland annat hur vi ska tänka när vi utformar ett test. Vilka frågor som uppgifterna ska ge svar på, hur anteckningarna ska föras samt hur resultaten ska användas. Vilka praktiska förberedelser som bör tas samt vad vi kan tänka på när vi formulerar uppgifterna. Se punktlistan i sin helhet.

Designerns medverkan

Både Cooper och Användbarhet i praktiken anser att det inte är bra om någon av de som har varit involverade i designarbetet modererar ett test. Det blir svårt att behålla en neutral ställning och det finns en risk att omedvetet ställa ledande frågor till användaren och göra felaktiga antaganden. Däremot bör en designer vara med i planerandet av studien för att få fokus på viktiga designfrågor. De bör även vara med i urvalet av testanvändare, observera sessionerna samt utvärdera och analysera resultatet.

Sammanfattning

  • Testa i tid så att det finns chans att genomföra förändringar baserat på resultatet.
  • Anpassa testet efter produkten
  • Hitta rätt deltagare.
  • Minimera partiskhet genom att använda en testledare som inte varit involverad i projektet tidigare
  • Fokusera på deltagarnas beteende och resonemang
  • Involvera designers genom testprocessen.

Cooper (2007, s 142-146) beskriver också att det är svårt att utforma ett test som sträcker sig bortom förstagångsanvändandet. Det finns olika tekniker för expertanvändning men är mer omständigt och tidskrävande. Ett sådant test skulle kunna vara att be användare föra dagbok över sitt användande under längre tid.

Ett exempel

Joshua Gross beskriver i en artikel hur användbarhetstestande förbättrade en app som han jobbade med. Han beskriver att testa ett gränssnitt inte behöver göras på så många användare för att identifiera problem, det kan räcka med 3-4 st. Han skapade ett test som tog användarna genom ett typiskt use case för appens mål. Testet filmades och han ställde även följdfrågor på plats. I efterhand tittade han på testvideon två gånger. Första gången för att identifiera de uppenbara problemen, andra gången för att upptäcka de mindre tydliga problemen. Han beskriver att under testet så berättar inte användarna högt om alla problem som de stöter på men de kan istället uppenbara sig genom deras beteende. Om användaren exempelvis måste ångra en handling eller gå tillbaka några steg för att hitta rätt, eller kanske tar en onödigt krånglig väg. Eller om det blir några sekunders extra paus för att lösa en uppgift eller en spontan suck. 

Microcopy

Att testa detaljer innebär att testa bland annat navigation och tydlighet och där ingår microcopy. Alltså all instruktionscopy, varje liten text som innehåller ett budskap. Som Dugonjic (2014) beskriver vill vi kommunicera med samma röst men anpassa tonen till publiken, märket och kontexten. Dessa små ord kan vara lätta att förbise så att definiera dessa i arbetsgruppen innan ett test kan vara en bra idé. 

Börja med att skriva in alla funktioner, exempelvis registrera, logga in, ladda upp foto och uppdatera status. Under varje funktion skrivs följande:

  • Kommunikation (lyckad inloggning eller felmeddelande)
  • Användartankar (“varför måste jag göra det här?”)
  • Användarkänslor
  • Kommunikationstips (Vad behöver förklaras och med vilken ton?)
  • Skisscopy (“Vi behöver denna info för att…”)
  • Vart går användaren härnäst? (Om vi vill att de ska agera, inkludera även de instruktionerna i ett meddelande)

Tanken är att genom att tänka på microcopy i scenarioform på en workshop komma på vilka typer av instruktioner som behövs.

Card sorting

Card sorting är en typ av test som också ofta dyker upp i sökandet efter arbetsmetoder för user experience. Cooper (2007, s 72) beskriver att det är en teknik för att förstå hur användare organiserar information. Det finns olika variationer av tekniken men genomförs typiskt genom att be användaren att sortera en kortlek. Varje kort innehåller en funktion eller information som är kopplad till artefakten. Det kan vara en värdefull teknik för att upptäcka aspekter av användarens mentala modell. Men han menar att tekniken utgår ifrån att användaren har ett organisationssinne och att sorteringen stämmer överens med hur de sedan vill ha produkten i verkligheten. Han menar också att det kan vara svårt att analysera resultatet av card sorting. Cooper föredrar öppna intervjuer för att utforska användarens mentala modell snarare än card sorting.

Vidare läsning

Till skillnad från tester av webbsidor så är tester av mobilsidor något annorlunda. Bland annat så räcker det inte att se musklick och ögonrörelser, vi vill även se hur användaren använder mobilen, håller i den och vrider den. Exempel på verktyg och tips: How To Conduct A Usability Test On A Mobile Device samt How Do Users Really Hold Mobile Devices?

Det finns ett stort antal metoder för att mäta och förbättra en design. Sauro (2014) menar att i de flesta studier så används en mix av både omodererade (testprogram används utan testledare på plats) och modererade (testledare som ställer frågor) metoder samt en mix av kvantitativa och kvalitativa insamlingar. Measuring Usability Best Practices In 5 Words

Exempel på testverktyg: Comprehensive Review Of Usability And User Experience Testing Tools samt Pragmatic UX Techniques For Smarter Websites

Ett användbarhetstest ska helst utföras i den miljö och situation som artefakten är tänkt att användas. Detta kan vara svårt att göra i praktiken och kanske särskilt för mobila artefakter. En sammanfattning av research och hur det kan användas gällande mobilanvändning. How To Use Data And Research To Build A Better Mobile Web

Källförteckning:

Berndtsson, Johan, Domingues, Ingrid (2014). Utvärdera användbarhet. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://anvandbarhet.se/bok:utvardera_anvandbarhet> [2014-02-09]

Chapman, Cameron (2011). Comprehensive Review Of Usability And User Experience Testing Tools [Elektronisk] Tillgänglig: <http://uxdesign.smashingmagazine.com/2011/10/20/comprehensive-review-usability-user-experience-testing-tools/> [2014-02-09]

Cooper, Alan, Reimann, Robert & Cronin, Dave (2007). About face 3: the essentials of interaction design. 3. ed. Hoboken, N.J.: Wiley

Dugonjic, Marko (2014). Pragmatic UX Techniques For Smarter Websites [Elektronisk] Tillgänglig: <http://uxdesign.smashingmagazine.com/2014/01/27/pragmatic-ux-techniques-for-smarter-websites/> [2014-02-09]

Gross, Joshua (2013). How Usability Testing Drastically Improved My Client’s App. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://uxdesign.smashingmagazine.com/2013/11/19/how-usability-testing-drastically-improved-my-clients-app/> [2014-02-09]

Hoober, Steven (2013). How do users really hold mobile devices? [Elektronisk] Tillgänglig: <http://uxmatters.com/mt/archives/2013/02/how-do-users-really-hold-mobile-devices.php> [2014-02-09]

Kochis, Jonathan (2014). How To Use Data And Research To Build A Better Mobile Web [Elektronisk] Tillgänglig: <http://mobile.smashingmagazine.com/2014/01/16/use-data-research-to-build-better-mobile-web/> [2014-02-09]

Sauro, Jeff (2010). 6 Things You Didn’t Know About Heuristic Evaluations. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.measuringusability.com/blog/he.php> [2014-02-09]

Sauro, Jeff (2012). How To Conduct A Usability Test On A Mobile Device [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.measuringusability.com/blog/mobile-usability-test.php> [2014-02-09]

Sauro, Jeff (2014). Measuring Usability Best Practices In 5 Words [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.measuringusability.com/blog/measuring-five-words.php> [2014-02-09]

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *