Mia Eklund Taavo, ALM400, 2017-11-19.

DEN KREATIVA PROCESSEN I SKAPANDET AV ETT VARUMÄRKE

1 – INTRODUKTION

Låt oss säga att du är tillbaka vid skolbänken i högstadiet. Du är duktig på att rita och allt du vill är att framstå som kreativ och att få hänga med konstnärerna i klassen. Givetvis kan du inte tvinga människor att ha den bilden av dig, så för att stärka ditt varumärke bestämmer du dig för att anpassa din identitet. Du startar ett Instagram-konto där du tar del av andras kreationer, och delar med dig av egna. Du börjar kladda mer i blocket och tar inspiration från allt. Dessa bildar uttryck som hjälper dig att utvecklas till den du vill vara, ditt varumärke. Sen sätter du en penna bakom örat och köper hängselbyxor för studiebidraget, som du sedan skvätter färg på. Sen går du på dem frivilliga konst-kvällskurserna efter skolan. Dessa element – pennan, hängselbyxorna med färg och kvällskurserna – det är varumärkesidentitet!

Lena Holger (konsthistoriker) och Ingalill Holmberg (ekonomie doktor och docent) förklarar, i deras bok Identitet: om varumärken, tecken och symboler (2002), att varumärkesidentitet handlar om ett medvetet arbete och styrning av visuella uttryck hos ett företag, såsom namn, symboler eller logotyper. Dessa uttryck förklarar dem innefattar ”kärnvärden” som ska beskriva ett företags identitet genom att skapa ett helhetligt uttryck. Värdena/elementen fungerar som attribut av företagets innersta ”väsen”, som så småningom skapar associationer och innebörder hos kunderna. En varumärkesidentitet är komplex och verkar på flera olika nivåer. Enligt Holger och Holmberg har varumärket sedan 80-talet kommit att inte endast vara ett märke för igenkännlighet, utan också en produkt i sig själv, som blivit det som konsumeras. ”En Nikesko eller en Mulberryväska är inte enbart fysiska produkter, utan utgör i sig symboliska tecken som är uttryck i en symbolisk värld.” (Holger & Holmberg, 2002, s.151).

För att ett varumärke dock inte ska bli lidande av osammanhängande element och därmed också ett oprofessionellt uttryck, så krävs ett grafiskt regelverk förklarar företaget Logosack (2013). En manual, kallad grafisk profil, över ett företags grafiska kommunikation. Denna finns till för att försäkra sig om att alla i ett företag använder sig av elementen på samma sätt. Målet med en grafisk profil menar Logosack handlar om att skapa ett sammanhängande helhetsuttryck och öka igenkännligheten av ett varumärke. Något som också är en stor bidragande faktor för skapandet av varumärkesidentiteten, relationer och minnesvärda intryck för kunden.

Hur bygger man upp en varumärkesidentitet? I denna text kommer den kreativa processen i utvecklandet av ett varumärke att behandlas. Fokus kommer ligga kring skapandet av en grafisk manual/profil och de konkreta designelement som finns i avgörandet av en varumärkesidentitet. Syftet ligger i att lära ut den kreativa processen i skapandet av en varumärkesidentitet. Detta med målet om att läsaren ska skapa en förståelse för tankesätt och metoder i processen. Målet är vidare att läsaren även ska kunna skapa egna processer, då det som beskrivs nedan inte det enda sättet.

2 – DESIGNPROCESSEN

2.1 – Undersökningsfasen

I boken Creating a brand identity: A guide for designers (2016) konstaterar Catharine Slade att varumärkesidentitet i grunden handlar om särskiljning och tillit. Att ett företags produkter eller tjänster skiljer sig från konkurrerande varumärken och står ut från mängden. Tillit för att få kunden att lita på varumärket och därmed välja dem framför andra. “The primary function of brands is to reduce our anxiety in making choices. The more we sense we know about a product, the less anxious we feel.” (s.14) citerar Slade författaren Nicholas Ind. Det fungerar på så sätt att man kopplar ett varumärkes namn och rykte till en produkt eller tjänst. Detta särskiljs genom att man till en början identifierar företagets värderingar och personlighet. Ett sätt att identifiera ett varumärkes personlighet är genom att utgå från mänskliga karaktärsdrag. Detta kan göras utifrån socialpsykologen Jennifer Aakers grundläggande kategorier, belyser Slade som redogör dessa enligt följande;

  1. Sincerity: domestic, honest, genuine and cheerful.
  2. Excitement: daring, spirited, imaginative, up to date.
  3. Competence: Reliable, responsible, dependable, efficient.
  4. Sophistication: glamorous, pretentious, charming, romantic.
  5. Ruggedness: tough, strong, outdoorsy.

(Slade, 2016, s.14)

Innan man som designer dock kan göra denna bedömning så bör man veta vilket företag det är man arbetar med. Detta för att kunna företagets rätta personlighet och väl anpassa de kommande elementen efter dem. Enligt Slade är undersökningsfasen den första och viktigaste punkten i designprocessen. Denna fas påstår hon ökar kreativiteten, ger fokus och riktning för vidare arbete, ”Any time invested in research will help you to make confident design decisions, moving through the design process quickly and with conviction.” (Slade, 2016, s.90). Samtidigt som hon hävdar att svar på hur och varför vid designval alltid ger säkrare kunder. För att ta reda på dessa frågor så kan man enligt designern Deanna deBara (2017) ställa frågor gällande dess mål med verksamheten (vad är ert ”varför”? Vilka är era tre viktigaste mål?), värderingar (vilka värderingar driver företaget?), varumärkes personlighet (om varumärket var en person, vilken personlighet skulle ni vilja ha?), unika position (hur skiljer ni er från andra företag? Vad har ni för produkter?) och tonalitet (om ditt varumärke var en person, hur skulle den kommunicera?). Att begära lämplig information från kunden är det första steget i arbetsprocessen förklarar Alina Wheeler (2006). Företagets strategier och vision inför framtiden är nämligen det som utgör kärnan för den kreativa processen av den nya identiteten. ”Interviewing key people face-to-face provides invaluable insight into the voice, cadence, and personality of an organization.” (Wheeler, s.?, 2006). Metoder för undersökningen kan exempelvis vara diskussioner, observationer eller enkäter, och samtidigt vara en kombination av olika metoder. Detta är något som enligt Wheeler ofta kan medföra idéer och strategier om företaget som man tidigare aldrig tänkt på. En viktig punkt i att skapa förståelse för företaget kan även vara att ta del av kunders insikter. Målet är enligt Wheeler att avslöja kärnan hos verksamheten och skapa en förståelse för hur dem står mot konkurrenterna.

Kommande kan även visuella undersökningar påbörjas. Exempelvis för att plocka fram punkter från undersökningen, som anses vara centrala för företaget och dess identitet. Enligt Slade använder sig många agenturer av olika visuella undersökningar. Detta för att utforska idéer samt fånga känslor och stilar. Hon förklarar att utforskandet sker genom en sammansättning av illustrationer, fotografier, färger eller ord, ett kollage digitalt eller på vanligt papper. Kollaget används sedan som presentationsverktyg för kunder och som en del av undersökningsprocessen. Enligt Slade finns det ”[…] three key types of board: mood boards, inspiration boards and consumer-profile boards, each having a unique purpose within the design process.” (Slade, 2016, s.101). Mood boarden används ofta som teknik för att analysera den visuella känslan och tonaliteten på arbetet. Inspiration board skapas ofta för att organisera material som är avsedda att inspirera kreatörerna i processen. Materialet förklarar hon innehåller element som nära visar området, men även element som tar kreatörerna utanför deras boxar, ”[…] provoking new ways of thinking and seeing.”  (Slade, 2016, s.101). Comsumer-profile förklarar Slade som ett sätt att framställa de tänkbara kunderna. Detta görs genom att man tar fram en representativ bild och beskrivning av dem med ett tänkbart utseende, arbete, familj, intresse etc.

Här visar Will Paterson (2015) hur han använder en moodboard för att skapa en logotyp:

Dem visuella undersökningskollagen förklarar Slade bland annat finns till för att etablera arbetet för den kreativa processen, samtidigt som den kan förbättra kundrelationen. Hon hävdar att dessa boards bidrar till en insikt för kunderna, på så sätt att dem får en insikt i arbetet och en förståelse för designvalen. Dem kan också visa att man lyssnat på dem, då kunden ser att designern tagit inspiration från det som sagts. ”A further benefit to designers is that the process of preparing boards can help eradicate ‘white paperphobia’, or ‘blank canvas syndrome’.” (Slade, 2016, s.136). Hon menar att kollagen bidrar till att förhindra idétorka då konceptet redan är klart innan man påbörjar det kreativa arbetet.

Står man senare ändå med idétorka så tipsar Will Paterson (2017) om hans sätt att motverka detta:

2.2 – Produktion

Enligt Deanna deBara består den kreativa processen utav två olika faser, att utveckla varumärkesdesignen och att utveckla varumärkesidentiteten. DeBara beskriver faserna på så sätt att varumärkesdesignen är de grundläggande delarna som varumärkesidentiteten består utav. Designen innehåller delar som typografi, färgschema och former, medans identiteten är materiella element som företaget kan använda sig av inom marknadsföringen. DeBara hävdar att varumärkesidentiteten kan uttryckas i en mängd olika element, där typen av företag avgör vilka element det är som är viktigare än andra. ”For example, a restaurant should put a lot of thought into their menu and physical space. A digital marketing agency, however, needs to focus more on their website and social media pages.” (deBara, 2017). Gemensamt förekommande element för alla företag är dock en logotyp.

Följande kommer arbete och strategier kring typografi, färgschema, form och logotyper att beskrivas. Det kommer även att redogöras hur man kan presentera dessa i en grafisk manual, för vidare beskrivning av användandet för kunden i fråga. Observera att varje element är ett ämne i sig, vilket gör att texten inte kommer gå in på djupet vid varje element.

2.2.1 – Färgschema

Enligt Alina Wheeler uppfattar hjärnan färg innan övrigt innehåll och efter den uppfattar dess form. Att välja färger för ett företags identitet hävdar hon är något som kräver en grundläggande förståelse för färgteori, en tydlig bild över hur företaget ska porträtteras, samt förmågan att skapa sammanhang och mening i olika typer av medier. Hon förklarar att färger kan användas för att framkalla känslor, uttrycka personlighet eller väcka varumärkesassociationer. I boken Brand identity essentials (2010) påstår författarna Budelmann, Wozniak och Kim även att färg har en förmåga av känslomässig påverkan, till och med på designern. Dem förklarar att ”it can tempt designers into jumping ahead and designing with a particular color in mind. Resist this temptation.” (Budelmann, Wozniak & Kim, 2010, s.14). Vad dem menar är att dem grafiska elementen ofta möter färgbegränsningar beroende på var de sedan används. Elementen behöver därmed ha förmågan att samverka med olika färger. Samtidigt påstår dem att färgval ofta är påverkat av trender, vilket riskerar att en färg kan försämra kvalitén på vilken logotyp som helst.

När man talar om färg så finns det enligt Matt Ellis (2017) ofta fyra olika färgskalor som företag använder sig av. Nämligen monochromatic (enfärgad), analogous (likartad), complementary (komplementär) och triadic (trefaldig). 

Bild: Matt Ellis, 2017. Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/branding-colors/.

Vid valet av färg bör man enligt Matt Ellis tänka på företaget utifrån dess personlighet och viktiga egenskaper. För att sedan kunna anpassa färgen efter dessa punkter så bör man känna till teorin kring färgassociationer, detta kan du läsa mer om HÄR och på många andra ställen. Enligt Ellis kan man använda sig av en färg i en identitet, men man kan även ta fram ett färgschema om man vill använda sig av flera. Han ger som förslag att då ta fram en palett av tre färger, en basfärg, en färg för betoning och en neutral. Basfärgen beskriver han som den huvudsakliga färgen, som främst beskriver företaget och tilltalar målgruppen. Färgen för betoning ska komplettera den föregående, samtidigt som den ska matcha personligheten. ”Traditionally the primary brand color is assigned to the symbol, and the secondary color is assigned to the logotype, business descriptor, or tagline.” (Wheeler, 2006). Den naturliga ska sedan finnas som en övergång mellan de två föregående, men inte dra åt sig någon uppmärksamhet. Man bör även tänka på att det finns olika typer av skalor i en och samma färg. “Once you’re ready to consider color for a mark, start with the natural dimensions of color: hue (red vs. blue), saturation (bright blue vs. blue gray), and brightness (light blue vs. dark blue).” (Budelmann, Wozniak & Kim, 2010, s.14) dessa kan nämligen bidra med en helt annan känsla än väntat. Man bör även ha i åtanke att färgerna i kontext kan lyfta fram eller förminska varandra.

När man tar fram färger för företag måste man dock ha i åtanke att dessa beter sig olika på webb och i tryckt format. HÄR beskriver den grafiska designern Jaine Kliever (2015) hur man kan tänka kring detta (punkt 11 och 12).

2.2.2 Typografi

Deanna deBara förklarar att det finns fyra huvudsakliga typer av typsnitt, nämligen serifer, sans serifer, skrivstil och display typsnitt.

Bild: Deanna deBara, 2017. Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/brand-identity/

“Making the right font selection is like choosing the right outfit. Whether you do it consciously or casually, it says a lot about your style and taste.” (99designs, 2016) förklarar designern Lisa Smith i ett gästinlägg på 99designs. Precis som många andra (exempelvis Budelmann, Wozniak och Kim) hävdar hon att typsnitt har sin egen karaktär och personlighet, vissa är lekfulla och andra desto mer allvarliga. Att anpassa typsnitt efter företagets personlighet är viktigt för att känslan ska genomsyras på alla plan. Samtidigt konstaterar Budelmann, Wozniak och Kim att läsbarheten, flexibiliteten samt förmågan att vara konsistent även är viktiga faktorer för varumärkesidentiteten. Ett dåligt val av typsnitt kan försämra kommunikationen och det visuella syftet med skapelsen påpekar Smith. Typsnitt bär ofta på en historia som speglar dess personlighet, samtidigt som den skuggar det som står skrivet redogör Budelmann, Wozniak och Kim. Det finns många teorier om hur typsnitt kan uppfattas, och är ett ämne man väl kan fördjupa sig inom.

Enligt innehållsstrategen Katherine Halek (2016) kräver ett företag typsnitt inom tre olika användningsområden, nämligen typsnitt för rubriker/slogan, brödtext/övrig text samt eventuellt typsnitt för logotypen. Väljer man att använda ett typsnitt i en logotyp så bör detta enligt Halek inte vara ett neutralt sådant. ”It should encapsulate what makes your brand unique” (Halek, 2016), hon påstår att Arial eller Times New Roman är olämpliga att använda, då dem inte visar någon personlighet eller vidare koppling till företaget. Är typsnittet för logotypen sedan läsbart i andra format kan denna också användas för rubriker, underrubriker eller annan särskild text. Är typsnittet dock inte läsbart så hävdar Halek att man kan använda sig av ett annat. Detta bör vara tilltalande och tydligt. För sådant som brödtext väljer man sedan ett ytterligare typsnitt för företaget. Detta förklarar hon bör vara mycket läsbart då texten som troligast kommer användas i mindre skala och längre stycken. Då förmågan att läsa olika typsnitt på skärm och papper kan variera, kan man komma att behöva ta fram två olika typsnitt för ändamålet. ”[…] it is customary to use a serif font for printed body text and a sans-serif font for online text.” (Halek, 2016), dock är detta inget som enligt henne är skrivet i sten att följa. Samtidigt kan man även komma att behöva ta fram ytterligare typsnitt om de primära inte finns tillgängligt. Är ett valt typsnitt exempelvis inte ett standardtypsnitt kan denna komma att inte finnas hos kunderna på webben. Designern bör då ta fram ett sekundärt typsnitt som ska visas i andra hand.

Kom ihåg att kunderna alltid måste ha rättigheterna till att använda de valda typsnitten!

Läs HÄR om hur man kan para ihop typsnitt.

2.2.3 – Logotyp & Symbol

En logotyp är enligt Budelmann, Wozniak och Kim (2010) en grafisk representation av ett varumärke. En bild som visar företagets förmågor och skapar en uppfattning för de som kommer i kontakt med företaget. Dem förklarar att varumärkesidentiteten ofta felaktigt används i samband med logotyper, men att identiteterna handlar om mycket mer än bara logotyper. Talar man dock om varumärkesidentiteter så bör man också tala om logotyper, då det är en så pass viktig del att det inte går att komma undan påstår dem. ”The logo is a picture; the complementary elements and application decisions form a program; and the perception created by the picture and the program form the visual center of the brand.” (Budelmann, Wozniak & Kim, 2010 s.7). Det är en kombination av former, kulörer och ibland bokstäver förklarar Catharine Slade (2016). Detta ska symbolisera ett företags värden, kvalitéer och löften av de produkter eller tjänster de erbjuder. Logotyperna kan enligt Slade senare bli definierade enligt kategorier, detta enligt ”pictoral marks”, ”Abstract or symbolic marks”, ”Symbolic letterforms”, ”word marks”, ”badge marks” och ”brand accessories”. Alina Wheeler (2006) påstår dock att en logotyp är texten med företagsnamnet, bilden en symbol och tillsammans bildar dem en företagssignatur.

Col Gray från företaget Pixel ink förklarar några av de olika typerna av kategorier:

Slutligen ligger avgörandet av framgång i huruvida budskapet når fram och hur snabbt erkännandet är av mottagarna. ”On its own, a logo is just a mark. For it to become more than a graphic device it must acquire meaning in the mind of the consumer.” (Slade, 2016, s.27) Historiska och kulturella anordningar kan förbättra meningen, men en logotyp måste även spegla den tid den befinner sig i nu. Den perfekta logotypen ska enligt Slade vara distinkt, enkel, flexibel, elegant, praktisk och oförglömlig. Den måste skilja sig från konkurrenternas men samtidigt vara kopplad till branschen, undvika klichéer och aldrig göra intrång på någon annans. Hon förklarar att en logotyp även måste vara anpassningsbar på så sätt att den är läsbar och enhetlig i alla tänkbara medier. Det vill säga att logotypen är stark även i mindre skala och fungerar i olika miljöer (exempelvis ljus och mörka). Hon förklarar att många då använder sig av en begränsad färgpalett eller färre detaljer, då det kan försämra dess kvalité.

Enligt konstnärsledaren Jon Tarr (2016) är de bästa logotyperna dem enkla och flexibla, som har varierande format och upplägg väl anpassade för alla typer av enheter. En logotyp som är optimal för det utrymme den blir tilldelad. Vad han förespråkar är responsiva logotyper i dagens samhälle av responsiva webbsidor. Det förklarar han handlar om att skapa anpassningsbara logotyper som är konsistenta för varumärket. När man skapar responsiva logotyper kan man enligt front-end utvecklaren Jeremy Frank (2015) reducera detaljer, ändra kompositionen mellan logotypen och företagsnamnet eller ta bort eventuell text i logotypen. ”Detailed shapes can be smoothed out, thin strokes can be made thicker, outlined elements could be inversed and filled in.” (Frank, 2015) förklarar han. Här hittar du exempel på väl kända logotypers responsivitet: designhooks.com/the-ultimate-guide-for-building-responsive-logos/.

När det gäller designen bör denna även enligt Kris Decker (2017) representera den bransch företaget verkar inom. Detta genom att logotypen behåller element som är återkommande hos konkurrenterna, samtidigt som nya tillförs så den håller sig unik. Det ska dock inte finnas några tvivel om vad det är logotypen förmedlar. Den ska därmed vara rakt på sak och stilren, lättöverskådlig och därmed budskapet lätt att identifiera menar Decker. En logotyp fyller dock inte sitt syfte om folk inte kommer ihåg den. ”Strong use of color, contrast, symbolism and simplicity work together to create a logo that your target market will not soon forget.” (Decker, 2017). Ännu ett sätt att uppnå detta kan vara att designa för mottagarna, inte för dig själv, förklarar hon. Samtidigt som tydliga budskap gör det lättare för mottagarna att förstå vad det är företaget står för.

Deanna deBara hävdar att form är ett diskret sätt att skapa ett önskat intryck hos en logotyp, då sådant som rundade eller skarpa kanter kan skapa olika reaktioner. Rundande kanter är enligt henne ett sätt att ge intrycket av värme och det feminina, gemenskap och kärlek. Former med raka kanter skapar ofta intrycket av effektivitet och styrka. Om dessa former dock inte balanseras med något utstickande, så kan dem kännas opersonliga och distanta. Även raka linjer har sina betydelser och detta kan variera beroende på dess riktning. Hon ger exemplet att vertikala linjer kan skapa intryck av det maskulina och kraft, medans horisontella ger ett intryck av lugn. HÄR skriver även Wokerbee om betydelser av former hos logotyper.

Vid skapandet av en logotyp går en designer ofta, enligt Alina Wheeler (2006), igenom ett flertal skisser innan denne bestämmer sig för en. När denna har fastställts utvecklas senare även denna. Det är en komplex process menar Wheeler, där det är ”[…] difficult to create a simple form that is bold, memorable, and appropriate because we live in an oversaturated visual environment, making it critical to ensure that the solution is unique and differentiated” (Wheeler, 2006). Enligt Lindsay Rothfeld (2014) är det i många fall bra att imitera de bästa, men när det gäller skapandet av en logotyp är fallet inte densamma. “What’s important is to create something that you believe is different from anything already out there,” citerar hon den grafiska designer David Airey (2014). Dock hävdar han vidare att det är högst otroligt att skapa kunna något som inte redan finns, men det är något man ska sträva efter! Vidare förklarar Rothfeld att man vid valet om symbol eller logotyp (text om symbol företagssymbol) bör titta för företagets namn. Har företaget ett unikt namn så kan en logotyp fungera. Är namnet mer vanligt förekommande så bör man använda sig av en symbol, detta då företaget i ett sådant fall behöver något som identifierar företaget. En logotyp är något som ska finnas med i företaget en lång tid framöver, och kan efter lansering många gånger inte få större förändringar. Rothfeld förklarar att man inte bör förvänta sig direkt framgång med skapelsen. Vad hon menar är att logotyper ofta är något som växer i takt med företagets marknadsföring och i kontakt med dess kunder.

Är visar Will Paterson (2017) hur han skapar en moodboard:

Will Patersons (2015) designprocess:

Will Patersons (2017) designprocess:

HÄR kan du läsa om Chris Careys (2013) designprocess i framtagandet av en logotyp för ett café.

HÄR kan du ta del av designbyrån Brandmas beskrivning av deras designprocess för en logotyp och grafisk identitet.

Tips på sidor att hitta inspiration på: Logopond och Dribbble.

2.2.4 – Grafisk manual

Shirley Chan (2016) förklarar att en grafisk manual är ett dokument till för att bibehålla sammanhängande material inom ett företag. Det fungerar som ett referensmaterial för alla inom organisationen, för att säkerställa att allt material från företaget är konsekvent. Chan förklarar att ett inkonsekvent material kan förvirra kunderna. För dig som designer förklarar webbdesignern Kat Neville (2010) att denna kan fungera som en enkel guide att referera till när du levererar produkten. Hon påstår att denna kan få dig att se professionell ut, samtidigt som du bibehåller kontrollen över designen efter lansering. ”The point is to allow flexibility while maintaining consistency.” (Neville, 2010)

Vad bör finnas med i en grafisk manual?

Enligt Chan bör en kort beskrivning över företaget introduceras i manualen. Detta för att bidra till en förståelse över hur företaget ska porträtteras. Här bör sådant företagsstrategier och vision listas, punkter som kom fram under undersökningsfasen. Kommande ska logotypen och hur denna bör visas att beskrivas. Detta för att försäkra sig om att logotypen används på rätt sätt. Chan förklarar att man här bör visa exempel på hur logotypen ska visas och hur den inte får visas. Detta genom en beskrivning av storlek, marginaler (white space) runt logotypen och varianter av färgkombinationer. Chan refererar till detta.

Sedan bör färgpaletterna presenteras, i form av färgprover med relevant information. Det vill säga färgerna med dess CMYK, RGB och HEX koder. Kommande hävdar Chan att de valda typsnitten ska visas. Detta gärna med en introduktion över hur typsnittet reflekterar företaget och var dessa ska användas (rubriker, ingresser eller brödtexter osv). Ska texten alltid vara centrerad, höger eller vänsterställd? Ska bokstäverna alltid ha ett visst mellanrum? Sedan hävdar Chan att sådant som vilka bilder företaget bör använda, tonalitet (vilka ord som företaget bör använda före andra) eller utseendet på webbsidan även kan beskrivas. Hur ska webbsidan, banners, sociala medier, mejlsignatur, visitkort eller paket se ut?

Kat Neville tar fram punkterna för manualen enligt följande;

  • Strategisk översikt – Kort beskrivning av företaget, vision, mål eller värderingar.
  • Logotyp – Logotyp i svart, vitt och färg. Minsta tillåtna storleken, komposition (ihop med företagsnamn och slogan) och marginaler (använd en del av logotypen istället för pixlar eller centimenter. Neville påstår att detta göra att marginalerna alltid blir tillräckliga trots liten eller stor logotyp). Samt exempel på vad man ska och inte ska göra.
  • Färger – Färgpaletter samt dess färgkoder för både webb och tryck.
  • Typsnitt – Storlek och användningsområden, versaler eller gemener etc.?
  • Bilder – Visa bra eller dåliga exempel på bilder som företaget ska bör använda sig av. Förklara varför dem är bra/dåliga i kontext med företagetselementen (logotyp eller typsnitt).
  • Ta med allt tillsammans – Visa slutligen hur allt kan se ut tillsammans.

HÄR ser du ett tydligt exempel på hur man kan bygga upp en grafisk manual.

Ett tips kan vara att designa den grafiska manualen enligt företagets känsla och image, på ett sådant sätt att det framhäver informationen.

3 – WORKSHOP

3.1 – Workshop: Logotyp, färgschema och typsnitt

Nystartade glassbaren Struten efterfrågar en visuell varumärkesidentitet. Du får i uppgift att skapa deras logotyp samt ta fram dess färgschema och typsnitt. Glassbaren har strandgäster som målgrupp och satsar helhjärtat på att matcha kundernas Instagram-flöden, därmed servera fotovänliga och goda glassar som får fler att besöka stranden. Det unika för företaget är att dem är en modern glassbar vid strandkanten, med en industriell inredning i kontrast till de söta glassarna. Detta är även den känsla de vill förmedla. Dem efterfrågar en logotyp som kan spegla den varma stranden, den industriella inredningen och framförallt deras glass.

3.2 – Workshop: Branding board

För att sammanställa de element du under workshop nr. 1 tog fram åt Struten, ska du nu skapa en branding board. Här visas logotypen, färgschemat och de valda typsnitten likt en förenklad version av en grafisk manual. Behöver du veta mer om vad en branding board är, se mer HÄR.

4 – REFERENSER

Budelmann, K. Wozniak, C. Yang, K. (2010) Brand Identity Essentials : 100 Principles for Designing Logos and Building Brands [Elektronisk] Bevely, Mass: Rockport Publishers. [2017-11-19]

Chan, S. (2016) How to create a brand style guide. 99designs [Blogg] Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/how-to-create-a-brand-style-guide/ [2017-11-19]

DeBara, D. (2017) What is brand identity? And how to design and develop a great one. [Blogg] Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/brand-identity/ [2017-11-19]

Decker, K (2017) How to design a logo: 10 tips for selecting an impactful brand mark. [Blogg] Tillgänlig: https://99designs.com/blog/tips/how-to-design-logo/. [2017-11-19]

Ellis, M. (2017) Branding colors: everything you need to choose your brand’s perfect pigments. [Blogg] Juli. Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/branding-colors/ [2017-11-19]

Frank, J. (2015) Responsive Logos, Part 1: Tips for Adapting Logos for Small Screens. Viget. [Blogg] 8 april. Tillgänlig: https://www.viget.com/articles/responsive-logos-part-1-tips-for-adapting-logos-for-small-screens. [2017-11-19]

Halek, K. (2016) How to Use Typography to Align Brand Identity. [Elektronisk] Tillgänglig: https://speckyboy.com/use-typography-align-brand-identity/ [2017-11-19]

Holger, L. Holmgren, I. (2002) Identitet: varumärken, tecken och symboler. Emmaboda: Raster Förlag

Logosack (2013) Vad en grafisk profil är och varför den är viktig. Logosack [Blogg] 17 maj. Tillgänglig: http://logosack.com/sv/artiklar/vad-ar-en-grafisk-profil-och-varfor-ar-den-viktig/ [2017-11-19]

Neville, K. (2010) How to Design Style Guides For Brands And Websites. Smashing magasine [Blogg] 21 juli. Tillgänglig: https://www.smashingmagazine.com/2010/07/designing-style-guidelines-for-brands-and-websites/ [2017-11-19]

Paterson, W. (2017) 5 INSTANT Ways To Overcome Creative BLOCK. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=J00RpqfWRZc [2017-11-19]

Paterson, W. (2017) How To Mood Board For a Logo Design. [Video online] Tillgänlig: https://www.youtube.com/watch?v=dlqMG7Ye1GI [2017-11-19]

Paterson, W. (2017) The Advanced Logo Design Process. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=WZKp-MExJxI [2017-11-19]

Paterson, W. (2015) How To Use A Moodboard To Create A Logo. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=9Xf8P38YpZo [2017-11-19]

Paterson, W. (2015) The logo design process. [Video online] Tillgänlig: https://www.youtube.com/watch?v=dPpZxq0fJRo [2017-11-19]

Pixel Ink (2016) Graphic Design Basics – The 5 Basic Types of Logo. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=6j3S7nbXDkE [2017-11-19]

Rothfeld, L. (2014) 7 Killer Tips for Logo Design. Mashable [Blogg] 30 april. Tillgänglig: http://mashable.com/2014/04/30/logo-design-tips/#ZCnfFp5.8gqc [2017-11-19]

Slade, C. (2016) Creating a brand identity: A guide for designers. [Elektronisk] London: Laurence King Publishing. [2017-11-19]

Smith, L. (2016) How to make the right font selection for your design. 99designs [Blogg] Tillgänglig: https://99designs.com/blog/tips/how-to-font-selection/. [2017-11-19]

Tarr, J. (2016) How To Prepare Your Logo For Responsive Design Systems. [Blogg] 14 april. Tillgänglig: https://www.smashingmagazine.com/2016/04/logo-design-responsive-websites/ [2017-11-19]

Wheeler, A. (2006) Designing Brand Identity: A Complete Guide to Creating, Building, and Maintaining Strong Brands [Elektronisk] New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. [2017-11-19]