Zakarias Mortensen
Bild genom glasögon som gör datorskärm med kod tydligare

Bild från Kevin Ku på Unsplash.com

Det kan bli problematiskt när man som lekman bygger en hemsida för att sedan inse att hemsidan är långsam och får dålig trafik. Just detta har jag upplevt både från hemsidor som skapats av privatpersoner, men också från hemsidor som är gjorda av företag som helt enkelt inte lagt ner tillräckligt med tid på sidan. Jag tänker därför sammanställa vad jag har lärt mig om hur man kan optimera sin hemsida.

Att optimera för helheten

Med denna OER är tanken att ni som läsare ska kunna få en inblick i hur man på ett relativt enkelt sätt kan optimera hemsidor både för snabbare laddtider samt för SEO som i förlängningen leder till både nöjdare och fler besökare på hemsidan. Seo eller Search Engine Optimization är idag en essentiell del av webbutveckling och företagsprofilering. Enligt Google (u.å) så kan SEO beskrivas som processen där webbplatser förbättras i syfte att underlätta för sökmotorer att indexera dess innehåll och på så vis klättra högre i sökresultaten. Att ranka högt i sökresultaten är viktigt då 97% av den svenska befolkningen använder Google samtidigt som så många som 61% använder Google dagligen (SOI, 2018). Tanken är att ta något som i grunden är ganska komplext och fragmentera det för att på så vis enklare illustrera hur man går till väga i processen att optimera sin sida. Plattformen jag utgår från är CMS:en WordPress då den är störst i Sverige och har en marknadsandel som har tiodubblats sedan 2012 (Duse, 2018).

Anledningen till att både SEO och optimering tas upp i denna OER är att de går hand i hand. Google har flertalet gånger indikerat på att en av de faktorer man använder vid rankning av sidor är just hur lång laddtid sidan har (Moz, u.å). Man kan därmed i det stora hela även kalla SEO för en del av optimeringsprocessen men samtidigt är det här viktigt att fragmentera begreppen så att det blir tydligt vad avsikten med var och en av stegen är. Se det som en handbok för dig som vill lära dig hur du kan göra förbättringar på din WordPress hemsida.

Strukturen i dokumentet kommer att utgå från fyra huvudkategorier:

  • Generella förstahandsoptimeringar
  • Ingående sidoptimeringstips
  • On-page SEO faktorer
  • Övningsuppgift

Generella förstahandsoptimeringar

Tema

Till att börja med så måste vi se till att vi väljer ett tema. Att välja tema kan ibland kännas överväldigande då det finns tusentals olika alternativ där majoriteten hävdar sig vara bäst samtidigt som man under vissa förutsättningar inte ens behöver ha ett tema, men detta kommer vi gå igenom lite senare. Något man kan få mycket information från är WPbeginner’s guide (2019) om val av tema som ger mycket matnyttig information där man bland annat tar upp 9 tips som jag kortfattat kommer att gå igenom med lite av mina egna tankar:

  1. Simplicitet: Man bör tänka på att ju ”enklare” temat är ju bättre laddtid kan du få. Jag har stött på teman som är tuffa med fräsiga animationer som jag i slutändan inte använt, dessa ligger kvar i temats källkod och utgör onödiga http förfrågningar och längre kod, så tänk på vad du faktiskt kommer att behöva i din situation.
  2. Responsivitet: Idag ett måste, ha det som ett krav.
  3. Webbläsarkompatibilitet: Här får man tänka efter vad man tror målgruppen kommer att använda för webbläsare. Exempelvis så byggde jag en hemsida åt en äldre målgrupp där jag valde att inkludera ett tema som hade stöd för internet explorer, trotts att de är ytterst få som använder just IE.
  4. Stöd av Plugin-ins: Här bör man tänka kring HUR du tänker bygga din sida, exempelvis finns det builders så som Elementor och PageBuilder, vilket jag använder mig av när jag bygger hemsidor, då är det också viktigt att temat stödjer dessa. Liknande är det även för cache/SEO plug-ins vilket vi kommer till senare.
  5. Flerspråksstöd: För mig inte jätteviktigt då jag främst bygger sidor med svensk målgrupp men kan vara viktigt om målgruppen kommer att vara från olika länder.
  6. Page Builders: Precis som jag skrev i punkt 4 så är det viktigt att tänka på hur man tänker skapa sin hemsida redan när man väljer tema och se till att stödet finns där. För mig är det ett givet val att välja Elementor (u.å) då denna page buildern för närvarande är populärast på WordPress vilket gör att stödet och möjligheten att få hjälp om man fastnar är mycket stort.
  7. Stöd från temats utvecklare vid krångel: Teman kan krångla och då är det viktigt att man kan få stöd från utvecklaren så man inte fastnar i ett fel som man själv inte kan göra något åt.
  8. SEO-vänlighet: Denna punkt är viktigt då många teman inte har byggts med SEO i åtanke. Därför kan du läsa igenom temats dokumentation och kolla vad andra användare tycker om temat för att fastslå att temat genererar modern HTML5 som Google gillar.
  9. Betyg och recensioner: Det är återigen viktigt att kolla vad tidigare användare av temat tycker. Här kan man få mycket information om eventuella problem eller fördelar med temat.

Builders

När vi valt ett tema så har vi kommit fram till en korsning där vi måste bestämma oss för om vi ska välja att bygga vår sida genom en ”drag and drop” builder eller helt utgå från temat som vi har valt. WPCrafter (2018A) har en mycket ingående serie där han beskriver för och nackdelar med teman och användandet av den populäraste buildern Elementor.

Här beskriver han hur man med hjälp av Elementor’s egna tema som heter Hello Theme kan slippa massa onödig kod och istället bygga allt själv. Detta enligt mig är en mycket bra metod ur optimeringssynpunkt då Hello Theme är det bästa av två världar genom att ha en SEO anpassad källkod samtidigt som man inte får massa onödiga funktioner som senare inte kommer att användas. Se dock till att innan du bestämmer dig för antingen Hello Theme om du väljer att bygga din sida med Elementor eller något annat tema med en annan builder att i detta stadie ha klart för dig vilka funktioner du kommer att behöva för din sida och vad du inte kommer att behöva. Varför ska du då välja en builder istället för ett tema? För mig kommer det till den nivå av anpassningsbarhet du kan nå med en builder. Jag har några gånger varit med om att företag efterfrågar funktioner som helt enkelt inte går att finna i ett vanligt tema.

Server

Viktigt att understryka här är att många guider och personer på bland annat Youtube har samarbeten med företagen de föreslår, vilket inte alltid är de bästa för en objektiv bild, så om du söker information, försök att förhålla dig källkritiskt tills dess att du kan dubbelkolla så att det infon stämmer.

När det kommer till att välja webbhotell och server till en webbplats så är det viktigt att återigen tänka på vad man vill uppnå med sin webbplats. WPCrafter (2018B) beskriver på ett bra sätt hur han rankar olika webbhotell genom att värdera fyra punkter: hastighet, support, säkerhet samt specialiteter.

Detta kan hjälpa dig kring valet av ditt webbhotell. Exempelvis så finns det billigare alternativ men där är hastigheten inte lika bra som på de webbhotell som är lite dyrare. Ponera att du har en klient som inte vill ha en webbutik utan bara en informationssida. Klienten vill också att du ska hålla nere priset så mycket det bara går. I sådana fall behöver vi inte kolla på de dyrare alternativen då hastighet och specialiteter inte är prioriterade.

Enligt templ.io (2019) som har en mycket bra guide på hur man optimerar sin WordPress sida så är de tre vanligaste typerna av webbhotell Shared Hosting, Virtual Private Server samt Managed Hosting och jag tänker nedan med hjälp av informationen från templ.io beskriva de tre olika varianterna och deras fördelar/nackdelar:

Shared Hosting: Den äldsta formen av hosting där man har en fysisk server som innehåller flera hundra hemsidor, vilket betyder att man delar sin plats med andra. Fördelen med denna form är att priserna ofta blir lägre då man är fler som betalar för samma server. När de gäller nackdelarna så brukar denna form ofta kantas av prestandaproblem samt att de oftare ligger nere än de två andra formerna som kommer att nämnas. Detta på grund av att så många kunder ligger på samma server.

Virtual Private Server: Virtual Private Server (VPS) är i grunden fysiska servrar som genom mjukvara har delats upp till ett större antal virtuella servrar. Bland fördelarna så går det att finna prestatandaförbättringar samt mycket hårdvara per krona. Nackdelen är dock att man själv får konfigurera servern och står därmed själv vid problem som kan uppstå. Det tar också lång tid att konfigurera sin server, så om man inte har tidigare erfarenhet kan detta alternativ te sig komplext för gemene man.

Managed Hosting: Denna form av hosting erbjuder modernare infrastruktur än Shared Hosting som innebär kortare laddtider, förbättrad säkerhet samt lägre downtime. Managed Hosting fokuserar också på endast WordPress vilket gör att supporten blir bättre. Nackdelen här är att priset också stiger.

Temple.io (2019) beskriver också vilka sökkriterium man bör ha när man letar upp ett bra webbhotell.

PHP 7.3: Denna version av PHP är i skrivande stund den nyaste versionen. Varje ny version av PHP innehåller hastighetsoptimeringar och det är därför bra att webbhotellet har den senaste.

HTTP/2: HTTP/2 klarar av att hantera flera parallella nedladdningar än dess föregångare och kan därmed öka hastigheten på din hemsida.

Nginx eller LiteSpeed över Apache: Alla webbhotell använder sig av en bakomliggande programvara. Apache är den äldsta men också den mest populära idag. Det finns idag dock modernare alternativ vid namn Nginx och LiteSpeed.

Server Cache: Man kan självklart ladda ner Caching plug-ins på WordPress. Men faktum är att det aldrig går riktigt så snabbt med ett PHP-baserat cache plug-in som när cachingen körs direkt på servern.

Servrar nära dina besökare: Ju närmre webbhotellets servrar är desto snabbare går det för besökarna av hemsidan att komma in. Tänk därför på din målgrupp och välj webbhotell med servrar som passar in.

CDN: Content Delivery Network ingår i priset hos vissa webbhotell och innebär att webbhotellet har servrar i olika delar av världen som gör att den använder servern som ligger närmast besökaren av hemsidan för att korta ner laddtider. Enligt mig är det inte alltid nödvändigt med en CDN då man ibland har en målgrupp som uteslutande befinner sig i exempelvis Sverige. Då är det onödigt att betala extra för ett webbhotell med servrar i exempelvis Ryssland.

Det viktiga att ta med sig från detta är att vi nu kan anpassa valet av webbhotell efter webbplatsens behov vilket i längden gynnar optimeringen av sidan.

Optimeringsverktyg

När det kommer till optimeringsverktyg så finns det idag oerhört många att välja mellan men inte allt för sällan så kostar verktygen pengar. Optimeringsverktyg kan användas för att se viktig information om din hemsida som sedan kan användas i syfte att förbättra den. I denna del kommer jag att prata om optimeringsverktyget GTmetrix och SEO verktyget ”hur mår din sajt” av Pineberry.

IntegratePro (2018) har en bra guide på hur man kan nyttja verktyget GTmetrix för att se vad som kan optimeras på en webbplats.

Inledningsvis så visar han hur man med hjälp av GTmetrix kan hitta hål i optimeringen som då presenteras högst upp under kategorin ”PageSpeed”. I hans fall fanns det bilder på webbplatsen som behövde optimeras och det kommer jag till senare i guiden. Vidare beskriver han nästa kategori som är ”YSlow” där han finner att webbplatsen skickar ut för många http-förfrågningar vilket jag också kommer att behandla senare hur man kan kontra. Slutligen så beskriver han hur man kan läsa av vattenfall-vyn. Vattenfallet är ytterst viktigt då man ibland kan hitta problem som inte GTmetrix hittar genom sin vanliga undersökning. Vad vattenfallsdiagrammet gör är egentligen att stapla upp allt som laddas på din sida och hur lång tid de tar. I denna vy brukar jag ofta hitta stora filer som jag glömt optimera eller typsnitt som jag inte använder men som trotts de laddas in på sidan.

För en mer ingående guide på vattenfallsdiagrammet så rekommenderar jag GTmetrix (2019) egna guide där man mer ingående tittar på 5 olika områden av vattenfallsdiagrammet och förklarar hur man kan tolka dessa.

visar GTmetrix vattenfallsdiagram

  1. Det första området är filens namn och här är det lätt att bli lite skrämd över all information som till en början kan te sig svårtolkad. Håller man muspekaren över namnen så kommer filens hela sökväg fram. Här brukar man vanligtvis fokusera på filer som är bilder ”.jpg/.png”, css filer ”.css” samt ”.js” som är Javascript. I vårt fall så kommer vi även se förfrågningar som vår WordPress sida’s plug-ins skickar ut. Dessa känner man ofta igen genom att namnet på plug-inet finns i filnamnet.
  2. Det andra området är http svarstatusen. Denna status hämtas från servern för att sedan berätta för webbläsaren om dess förfrågan lyckades eller ej. Här betyder 2xx en lyckad förfrågan 3xx att det är en omdirigering 4xx ett klientproblem samt 5xx att det är ett serverproblem.
  3. Det tredje området är filernas ursprung. Här kan man se om de kommer från vår egen server eller från annat håll. Här ser man exempelvis en annan server om man använder sig av en CDN som vi tidigare pratat om.
  4. Det fjärde området är filstorlek. Alla kombinerade filstorlekar som visas är därmed din webbplats totala storlek. Detta är ett bra ställe att snabbt kolla igenom ifall någon fil utmärker sig med att vara extra stor.
  5. Det femte området är själva huvuddelen av vattenfallet där tiden det tar att ladda var och en av förfrågningarna bryts ned. Generellt kan man säga att är några staplar längre än snittet i ditt vattenfall så kan det vara värt att kolla hur det kommer sig och försöka eliminera detta.

GTmetrix (2019) beskriver också i denna guide hur Request och Response Headers fungerar i vattenfallsdiagrammet. Dessa kan du se genom att trycka på ”+” knappen till vänster av namnet i ditt vattenfallsdiagram. För nybörjare så är det generellt inget att se i Request Headers, utan det intressanta finns i Response Headers där man kan se vad för konfiguration, inställningar samt attribut som servern svarade med. Vad detta betyder är att vi kan se om filen har blivit: komprimerad med exempelvis gzip, cachad, har använt sig av en CDN samt om den är servad via HTTP/2.

Min erfarenhet av GTmetrix är att det är lätt att stirra sig blind på poängen man får för sin sida. Det jag rekommenderar är att istället försöka att tänka på att återgälda problemen som GTmetrix hittar samt gå igenom vattenfallsdiagrammet. Då kommer sifforna automatiskt att bli bra samt att man slipper att jaga siffror.

När det kommer till SEO-verktyg så har jag hittat verktyget ”Hur mår din sajt?” av Pineberry som bedömer hur sökmotoroptimerad din sida är i förhållande till ett sökord som du skriver in. Detta verktyg finner jag fördelaktigt när du vet vad du vill försöka använda för sökord när du rankar på Google. Det kan exempelvis vara blomma eller portfolio eller Webbyrå Göteborg. När man skrivit in sitt sökord så kommer verktyget analysera sidan utifrån det angivna sökordet och ge tips på vad som kan förbättras. Ett mycket visuellt och pedagogiskt verktyg som jag kan rekommendera för att förbättra sidans SEO som dessutom är gratis.

Ingående sidoptimeringstips

Cache

Precis som jag tidigare pratade om så är det bra att kolla upp om webbhotellet erbjuder cache på servern man använder. Men det är inte alltid som det finns och i sådana fall kan man använda sig av Plug-ins. Men innan vi går in på det så måste vi gå in på vad caching är och hur det funkar.

Enligt templ.io (2019) så kan man generellt säga att det finns tre olika sorters caching: Page Cache, Object Cache samt Browser Cache. Alla tre sorter är avsedda att minska hemsidans resursanvändning och korta ner laddtider avsevärt.

Page Cache: Page Cache minskar hemsidans resursanvändning och kortar ner laddtider genom att servera statiska HTML-sidor istället för dynamiska sidor för varje enskild besökare. Detta betyder att servern inte behöver generera sidan på nytt med PHP och MySQL vid varje enskild visning utan istället kan skicka en statisk sida i HTML.

Object Cache: Denna form av cache sparar istället för hela sidor vanligt förekommande databasanrop till minnet och slipper på så sätt utföra samma databasanrop flera gånger. Men till skillnad från Page Cache så har Object Cache även inverkan på back-enden eller ”det inloggade läget” av din wordpress sida. Detta gör att det kan snabba upp hemsidor med stora databaser. Denna form av caching är dock främst på server-sidan och kan därmed inte förbättras genom ett plug-in.

Browser Cache: Browser Cache skapar en statisk fil i besökarens webbläsare vilket gör att man slipper ladda om samma filer flera gånger vid varje sidvisning. Browser Cache kan spara såväl css som javascript och andra filer som behövs för att få webbplatsen att fungera.

Cache Plug-ins som är populära och värda att testa är här:

W3 Total Cache (Både Page och Browser Cache)

WP Fastest Cache (Page Cache)

WP Super Cache (Page Cache)

WP Rocket (Både Page och Browser Cache men kostar)

Bildoptimering

Bildfiler kan utgöra en betydande del av en hemsidas storlek och det är därför viktigt att känna till hur man på ett effektivt sätt kan optimera dessa. Enligt templ.io (2019) så är de två största bildoptimerings plug-ins’en just nu:

Smush Image Optimization (gratis)

EWWW Image Optimizer (gratis)

Viktigt att veta är här att du kan kolla så att dina bilder är bra komprimerade genom att kolla i vattenfallsdiagrammet som tidigare nämnts eller också se om GTmetrix ger dig feedback om att minska någon av dina bilder.

Komprimering

När det kommer till hastighet så pratade vi tidigare om att försöka att få ner antalet anrop webbplatsen skickar för att på så vis öka dess hastighet. Här kommer jag att ta upp två tekniker som båda kommer att ha stor inverkan på din sida: gzip och css/js komprimering.

Gzip komprimerar datan som servern skickar till webbplatsens besökare vilket resulterar i att sidan laddar snabbare (templ.io, 2019). När det kommer till att kombinera css och javascript filer så innebär det att man helt enkelt buntar ihop sina filer då man i många fall kan ha flera då varje installerat plugin-in ofta har en egen css/js fil. Detta leder till att besökaren på sidan behöver skicka färre förfrågningar till servern vilket resulterar i att sidan laddas snabbare (Kinsta, 2018).

Några plug-ins som klarar av både Gzip och css/js kombinering är W3 Total Cache och WP Super Cache.

On-page SEO Faktorer

Enligt sökmotorkonsult.se (u.åA) så är en av de tyngre delarna av SEO så kallade On-page faktorer. On page-optimering syftar till innehållet på sidan som man kan optimera för att ranka högre i sökmotorer. Sökmotorkonsult.se går igenom de 6 främsta delarna för att lyckas med detta.

Sidtitlar

Sidans titel är den viktigaste elementet när det kommer till SEO. Sidtiteln är inte synlig på själva webbplatsen men syns ofta uppe i tabben till webbplatsen samt på Google. Det är viktigt att titeln innehåller sökfrasen man vill optimera för samtidigt som den är säljande, man kan se det som att titeln är webbplatsens skyltfönster ut mot sökmotorerna. Titeln får dock inte innehålla mer än 68 tecken inklusive blankslag då den lätt kan uppfattas för lång. Man bör också tänka på att ha en unik titel för varje sida för att undvika intern konkurrens då sökmotorer kan bli förvirrade utav detta och som resultat inte vet vilken sida som ska visas (Sökmotorkonsult.se, u.åB).

Rubriker

När det kommer till rubriker så är det viktigt att förtydliga textinnehållet på sidan för både besökarna men också för sökmotorerna. Detta gör man främst genom att använda sig av html-taggarna h1 till h6 beroende på hur många underrubriker man använder sig av. Det är dock viktigt att förstå att likt hos en dagstidning ska man endast använda sig av en huvudrubrik, alltså h1:a. Din huvudrubrik bör innehålla sökfrasen du optimerar din sida för. Det är dock bra att variera huvudrubriken i förhållande till titeln då detta ger möjligheten att bli sedd på fler relaterade fraser kopplade till sökordet. Det är också viktigt att tänka på att huvudrubriken ska vara sammanfattande och i möjlig mån säljande samtidigt som den med en grafisk tydlighet är mest framträdande så besökarna på webbplatsen förstår att det är en hubudrubrik (Sökmotorkonsult.se, u.åC)

Meta Description

En meta description eller meta beskrivning är den text som kommer upp under sidans rubrik i en sökmotor. Detta betyder att en meta description förutom själva titeln i sökmotorn är huvuddelen av den text man via en sökmotor kan finna om en webbplats, det är därför viktigt att:

Sökfras: Den innehåller sökfrasen som man optimerar sidan för. Finns sökfrasen som du använt för att optimera sidan i din meta description så fetmarkeras den och gör att webbplatsen sticker ut.

Unik: Den ska vara unik då varje sida på en webbplats handlar om olika saker. Detta betyder dock inte att man behöver skriva om hela. Exempelvis så kan e-handel-sidor välja att dynamiskt lyfta in vissa ord men att ha kvar större delen av meta descriptionen för vardera sida.

Längd: Den ska vara mellan 130 – 156 tecken lång då en lång meta description som är längre än 156 tecken riskerar att förkortas av sökmotorerna.

Textinnehåll: Försök att få med vad som är fördelen med webbplatsen i förhållande till konkurrerande webbplatser och avsluta med en uppmaning om vad du vill att besökaren ska göra. Detta kan exempelvis vara att maila eller beställa online eller klicka för mer information (Sökmotorkonsult.se, u.åD)

Brödtext

En av de tyngre delarna av SEO arbetet är att se till att webbplatsen brödtext faktiskt har bra kvalitet. Det är viktigt att skriva texten på webbplatsen till en riktig besökare vilket betyder att texten är läsvärd, välskriven och skänker ett mervärde. Ett sätt att göra detta är att skriva texten och sedan kolla om den uppfyller dessa punkter:

Unik text: Det är viktigt att texten är unik och inte kopierad från en annan webbplats. Sökmotorer strävar efter att visa upp ett varierat innehåll och kan därför hellre välja sidor med unikt innehåll än sidor med kopierat innehåll.

Mängd text: Ju mer text man har på en sida ju mer innehåll har sökmotorerna att avläsa för att utvärdera sidans relevans. Mängden text man bör sikta på varierar givetvis på vad man skriver om men generellt bör sidans text vara 300 ord.

Synonymer och böjningar: Sökmotorer har blivit bättre på att förstå synonymer och böjningar så använd dessa om du känner att flytet i texten ökar. Tänk dock på att sökmotorer har svårt att tolka slang och lokala variationer så som exempelvis hoj istället för cykel.

Keyword Stuffing: När man fyller brödtexten med sökord kallas det Keyword Stuffing. Detta kan vara skadlig för webbplatsen då sökmotorer historiskt sett har godtagit detta vilket har lett till att många webbplatser tidigare missbrukade detta genom att skriva sin text med just Keyword Stuffing. Flyter texten utan påtvingade sökord så bör det inte vara några problem (Sökmotorkonsult.se, u.åE).

Sökmotorvänliga URL:er

Det som står i en sidas URL är en sökväg. Det är viktigt att använda sig av sökmotorvänliga och användarvänliga URL:er genom att ha text i URL:en istället för variabler som ”?”,”=” eller ”&”. Så en bra URL kan med andra ord se ut som följande: https://www.cyklar.com/herrcyklar medan en dålig URL kan se vara https://www.cyklar.com/productID=?123 (Sökmotorkonsult.se, u.åF). Detta kan man enkelt åstadkomma i WordPress genom att gå in i inställningar och sen klicka på Perma-links och bocka i post-name.

Bilder, alt-attribut och namn på filen

Då sökmotorer än så länge inte kan avgöra innehållet i bilder på webbplatser är det viktigt att skapa möjlighet för dem att tolka innehållet. Det kan vi göra genom att använda oss av alt-attribut html-taggen, eller i WordPress skriva in texten i ”alt-attribute” fliken när du laddat upp en bild. Viktigt när man skriver ett alt attribut är att försöka få med sökfrasen man optimerar för samtidigt som man fattar sig kort. Tänk också på att själva filnamnet på bilden ska innehålla sökordet man optimerar för då det påverkar URL:en som leder till bilden (Sökmotorkonsult.se, u.åG).

Yoast SEO

 Yoast SEO är ett plug-in för WordPress som i mångas ögon är det absolut bästa SEO verktyget på marknaden. Yoast SEO hjälper till med SEO på WordPress genom att förenkla många av de SEO steg som denna guiden gått igenom och hjälpa din sida att ranka högre hos sökmotorerna.

En väldigt bra guide om Yoast är denna av Fredy Korpershoek (2019) som går igenom hur man tar sig igenom initieringsguiden av plug-inet och sedan lägger till meta descriptions på sina sidor.

Övningsuppgift

I denna uppgift tänkte jag att vi kan testa att använda verktygen GTmetrix som introducerats i guiden och sedan analysera hur vi ytterligare hade kunnat optimera en webbplats.

Instruktioner: Gå in på GTmetrix och sök på https://www.hv.se/, gå sedan igenom PageSpeed och YSlow rekommendationerna: Fundera kring om något av förslagen hade kunnat förbättras genom något vi gått igenom i guiden. Gå sedan in på vattenfallsfliken och undersök filerna för att se om det är någon specifik fil som sticker ut storleksmässigt. Kolla slutligen på några filers Response Headers och kolla om du kan hitta ytterligare saker man hade kunnat förbättra på webbplatsen.

Gå sedan in på “hur mår din sajt”  och skriv in https://www.hv.se/ som URL. Skriv sedan in sökordet du tror att Högskolan Väst siktar på i fliken sökord, jag valde ordet högskola men AIL som är en av skolans nischer är också passande. Skriv slutligen in din e-postadress. När du nu ser rapporten av sidan så kan du gå igenom de olika fälten och kolla om du med hjälp av något du lärt dig i denna OER hade kunnat förbättra dess SEO.

Källförteckning:

Duse, V. (2018). Fantastiska fakta om WordPress 2018 – världens största CMS. Diviguiden. Diviguiden [Blogg] 9 januari. Tillgänglig: https://diviguiden.se/divibloggen/fantastiska-fakta-om-wordpress. [2019-10-20]

Elementor Page Builder (u.å). The World’s Leading WordPress Page Builder. [Elektronisk] Tillgänglig: https://elementor.com/. [2019-10-20]

Ferdy Korpershoek (2019). Yoast SEO Tutorial 2019 | SEO For Beginners. [Video online] Tillgänglig: https://youtu.be/uNL82kDhG3w. [2019-10-20]

Google (u.å). Grundhandbok om sökmotoroptimering (SEO). [Elektronisk] Tillgänglig: https://support.google.com/webmasters/answer/7451184?hl=sv. [2019-10-20]

GTmetrix (2019). How to Read a Waterfall Chart for Beginners. GTmetrix Performance Blog [Blogg] 1 juni. Tillgänglig: https://gtmetrix.com/blog/how-to-read-a-waterfall-chart-for-beginners/. [2019-10-20]

IntegratePro (2018). How to improve your web site speed with GTMetrix. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=HAtkbEHRNww. [2019-10-20]

Kinsta (2018). How to Combine External CSS in WordPress. [Elektronisk] Tillgänglig: https://kinsta.com/knowledgebase/combine-external-css/. [2019-10-20]

Moz (u.å). Page Speed. [Elektronisk] Tillgänglig: https://moz.com/learn/seo/page-speed. [2019-10-20]

Svenskarna och Internet (2018). 85 procent använder Wikipedia. [Elektronisk] Tillgänglig: https://2018.svenskarnaochinternet.se/soka-och-vardera-information/97-procent-anvander-google/. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åA). On page-optimering. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page. [2019-01-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åB). Titel – det viktigaste elementet. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/sidtitel. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åC). Sökmotorvänliga rubriker. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/rubriker. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åD). Meta description / meta beskrivning. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/meta-description. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åE). Brödtext / SEO-text. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/brodtext. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åF). Sökmotorvänlig URL. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/sokmotorvanlig-sokvag-url. [2019-10-20]

Sökmotorkonsult.se (u.åG). Bildoptimering. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.sokmotorkonsult.se/seo-skola/on-page/bildoptimering. [2019-10-20]

Temple.io (2019). Den kompletta guiden för att snabba upp WordPress (2019). [Elektronisk] Tillgänglig: https://templ.io/sv/blog/snabba-upp-wordpress/?fbclid=IwAR118S-5udEDIyua2ldVBaZDKEgoNtGO6fGF3xdnancriJVMsAxFM1Qx09c. [2019-10-20]

WPBeginner (2019). Selecting the Perfect WordPress Theme – 9 Things You Should Consider. [Blogg] 17 april. Tillgänglig: https://www.wpbeginner.com/wp-themes/selecting-the-perfect-theme-for-wordpress/. [2019-10-20]

WPCrafter (2018A). Using A WordPress Page Builder – Do I Still Need A Theme? Elementor Pro & Beaver Themer. [Video online] Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=_Rv518JiXM8. [2019-10-20]

WPCrafter (2018B). How To Choose The Best Web Hosting For Your Needs – 8 Types Of Hosting Explained. [Video online] Tillgänglig: https://youtu.be/4COpHzXAwlU [2019-10-20]