AIM400                                                                                                                                                            Sandra Persson
Högskolan Väst HT-15                                                                                                                                                    DIG13
shutterstock_129551462

Varumärkesbyggande kräver uppdateringar

 

Inledning

Det är viktigt för reklambyråer att utvecklas och moderniseras med tiden för att behålla och skapa nya kundkontakter. Om marknadsföringen känns omodern är det enkelt för företag att vända sig till en annan reklambyrå. Det är därför grundläggande för en byrås överlevnad att kunna tänka nytt. ”Vara steget före” och ”överträffa” är två av kärnorden på den reklambyrå jag praktiserat på. På möten diskuteras hur marknadsföringen kan bli ännu mer spännande och exploderande. Få människor involverade och intresserade av reklamen med hjälp av interaktiv media. Kundkontakterna är värdefulla för byråer. Det är beklagligt att tappa en stor kund på grund av omodern marknadsföring och det är även en förlust för kunden att tappa intressenter av deras produkt eller tjänst genom detta. För att varumärken ska kunna utvecklas och stärkas i dagens samhälle krävs det att kunna tänka tidsenligt och inte vara rädd för att uppdatera arbetssättet.

 

Varumärkets betydelse

Företagens relation med kunderna är grundläggande för att kunna driva en fungerande verksamhet. På så sätt är även företagens varumärken betydelsefulla eftersom det är varumärket som skapar känslor och intryck hos konsumenten. Uppfattningen om varumärket påverkar och vägleder konsumentens beslut (Kotler, Armstrong, Parment, 2010, s.237). Varumärket är inte bara till för att locka konsumenter utan är det ledande och stärkande inom företaget. Det som sammanväver alla aspekter och som skapar trygghet och stolhet hos personalen.

 

Varumärkets viktigaste egenskaper

De företag med de starkaste varumärkena utgår inte från positionering med attribut och fördelar utan positionerar sig istället på värderingar. Det vill säga att produkternas kvaliteter finns där men att varumärket främst baseras på kultur och emotionell övertygelse. Exempel på sådana varumärken är BMW, Apple och Victoria’s Secrets. Konsumenten blir känslomässigt engagerad av att köpa just dessa produkter (Kotler, Armstrong, Parment, 2010, s.246). Varumärket har byggt upp en trovärdighet hos konsumenten. Genom varumärkets löften om fördelar, egenskaper och upplevelser kan konsumenten enklare föreställa sig den sinnesstämning som uppnås vid köpet av denna unika produkt.

Igenkänning är även en viktig egenskap hos ett varumärke. Inom studier om kommunikationstekniker har amerikanska forskare kunnat visat att igenkänning gör att människor upplever ett varumärke mer säkert. Hjärnan väljer utifrån mönster och det skapar fördelar för det den känner igen. Det är en medfödd egenskap. Studier av nyfödda visar att de känner igen musik som spelats under graviditeten. Signalsubstansen dopamin frigörs vid igenkänning vilket bildar en positiv känsla i kroppen (Dahlén, 2006).

Nytänkande

Medievanorna förändras snabbt och tittarna börjar allt mer gå ifrån rollen som passiva till mer aktiva när det kommer till att välja vad som ska tittas på och deltas i (Bergström, 2012). I ett samhälle som är i ständig utveckling och rörelse och där konsumenter blir alltmer otåliga och svårare att underhålla är det viktigt att skapa unika varumärken som gör avtryck. Den traditionella marknadsföringen tillför inte längre lika mycket. För att ett varumärkes trovärdighet och löften ska växa sig starkare behövs upplevelser och ”wow”-effekter.  

20151106121832_110615old-media

”Anläggningar och produkter blir med tiden omoderna men varumärken har chansen att växa sig starkare med tiden” (Kotler, Armstrong, Parment, 2010, s.237).

Att ha en tydlig image, att känna igen och att positionera genom värderingar är huvudsakliga förutsättningar och en trygg bas för att kunna utveckla ett varumärke. Ett varumärke måste ständigt uppdateras och förnyas genom marknadsföring för att leva vidare och kunna locka konsumenter. För att lyckas tränga igenom bruset och nå ut till målgruppen krävs idag kreativa kampanjer och interaktion. Modern interaktiv marknadsföring kräver en djupare förståelse av konsumenterna och deras beteende samt hur de vill interagera med företaget (Stone & Woodcock, 2013). Att vara en reflektiv designer betyder att kunna förstå möjligheter och begränsningar (Löwgren & Stolterman, 2004).

”Det gäller att vara förberedd. Förberedd att handla i en designsituation, förberedd att möta nya designsituationer, förberedd att lära och utvecklas som designer, förberedd att förstå historiska och framtida utvecklingslinjer” (Löwgren & Stolterman, 2004).

För att kunna producera relevant och lönsamt innehåll behöver människor som arbetar med reklam ständigt vara uppdaterade om nya trender och arbetssätt. Om nya kanaler som uppstår och hur dessa på det mest gynnande sättet kan används. Ett exempel är Snapchat som för några år sedan inte fanns med i många marknadsföringsstrategier men som idag är något som kan användas effektivt.

”Sociala medier handlar om mer än att bara prata om sig själv och sin produkt. Det handlar om att inspirera sin målgrupp och fånga dem med sina värderingar” (Nilsson, 2014).

 

Interaktiv reklam

Budskapen behöver upplevas personliga och unika. Annars är det lätt för konsumenten att tänka ”denna reklam sänds ut till alla, det är bara skräp”. Ett effektivt sätt är att involvera konsumenten genom filmer, bilder, spel, ord och tävlingar. Ett exempel på företag som använt sig av marknadsföring på Facebook och Instagram är livsmedelsbutiken Coop. De startade en tävling där användare skulle ladda upp en kreativ bild med en Coop-kasse som var inspirerat av temat ”Vad är Coop för dig?” och tagga med #coopsänkerpriserna. Första pristet var månatliga presentkort om 5000 kr på Coop under 10 år till ett värde av 600 000 kr (Coop, 2015). Vinnare av första pris blev bilden nedan.

 coop1vinnarbild

De 600 000 kr som går till en reklambyrå för skapa annonser och TV-reklam kan istället användas för en sådan här interaktiv reklam. Pengarna blir istället priset inom en tävling som sprids via sociala medier.

De sociala plattformarna finns redan där och behöver ej kosta något, det som är viktigt i detta fallet är innehållet. Att tävligen upplevs spännande och underhållande. Genom strävan och kampen efter den bästa bilden samt prispengarna skapas ett intresse och emotionellt engagemang hos konsumenten. Genom hashtagen #coopsänkerpriserna sprids Coop’s budskap viralt på sociala medier genom att användarnas vänner ser och uppmärksammar företaget genom de uppladdade bilderna. Förhoppningen är att även dessa vänner blir intresserade av att vara med i tävlingen och på så sätt sprids bilderna och hashtagen ytterligare.

  1. Konsumenten ser en tydlig utdelning, det vill säga vinsten. (Skapar förtroende och trygghet).
  2. Upplever utmaningen som rolig och inspirerande. (Blir känslomässigt engagerad).
  3. Företagets reklam får viral spridning genom konsumenternas uppladdning av bilder på sociala medier. (Företagets reklam sprids utan att tvinga på konsumenter annonser).

Coca-Cola skapade en kampanj där de satte de vanligaste namnen i respektive länder på sina flaskor. På sätt skapades personliga kopplingar till flaskorna. Det var spännande att hitta sitt eget namn på en ikonisk Coca-Cola flaska. Tanken med kampanjen var inte bara ett uppenbart försök till personalisering utan även budskapet att dela med sig till andra. Att konsumenten skulle leta upp en flaska med namnet på en vän eller någon den gillar för att överraska. Sally O’Rourke som är VD för Promise Communispace ser trenden ”quiet branding” som ett motgift mot den livliga ”märkesvaror-värld” vi lever i som handlar om att skrika högre än den andra konkurrenten. Konsumenter blir alltmer trötta på bullret (Fisher, 2013).

Share a Coke campaign

En annan sorts interaktiv marknadsföring är att ge konsumenten möjligheten att påverka innehållet. Den brittiska organisationen National Centre for Domestic Violence (NCDV) gjorde en interaktiv reklamkampanj där en video visas på en monitor i Londons tunnelbana som gick ut på att människor kunde gå in på en webbsida för att förflytta den våldsamma mannen i videon från kvinnan. Budskapet för denna kampanj var att människor ska rapportera misstänkta fall av våld i hemmet. (Wilhelmsson, 2012).

 

Sammanfattning

Det är viktigt att reklam och kommunikationsbyråer arbetar åt samma håll som det moderna samhället går åt för att kunna tillfredsställa konsumenter och deras förväntningar. Att hitta nya och kreativa kampanjer som passar för just den tjänst eller produkt som ska marknadsföras. Att ha kunskapen och förståelsen för modern och interaktiv marknadsföring är grundläggande för att kunna att utveckla företags varumärken ytterligare. Varumärkesuppbyggnad är en ständig process som kräver nya perspektiv och synsätt i samband med den tid som vi människor lever i. Det är fördelaktigt och betydelsefullt för en designer att vara öppen för aktuella förändringar och fördjupa sig inom användbarheten av nya plattformar.

Är du intresserad av att jobba inom media? Då är det en fördel att vara medveten, förstående och förberedd. Var inte rädd för att förändra arbetssättet och se nya lösningar.

 

Övning: Testa dina kunskaper om olika logotyper genom detta spel (Quizmagic Team, u.å) och reflektera över vad du förknippar varje logotyp med och vad för känsla som uppstår.

Fundera över: Nästa mejl i din inbox som är adresserat från ett företag som vill marknadsföra en produkt eller tjänst. Hur skulle företaget istället för detta mejlutskick kunna marknadsföra sitt budskap på ett mer interaktivt sätt?

 

Källförteckning:

Bergström, Bo (2012). ”Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur”. 8:e upplagan. Stockholm: Carlsson 2012.

Coop (2015).  ”Tävlingsvillkor – Vinn mat i 10 år” [Elektronisk]. Coop. Tillgänglig: https://www.coop.se/MedMera-kortet/Tavlingar/Vinn-mat-i-10-ar/ [2015-12-28].

Dahlén, Micael (2006). ”Boxen: kreativitet som skapar bättre affärer: träna dig till framgång”. Volante.

Fisher, Lucy (2013). ”Debranding: why Coca-Cola’s decision to drop its name worked” [Elektronisk]. The Guardian. Tillgänglig: http://www.theguardian.com/media-network/media-network-blog/2013/aug/06/coke-debranding-name-dropping [2015-12-29].

Löwgren, Jonas & Stolterman, Erik (2004). Design av informationsteknik: materialet utan egenskaper. Lund: Studentlitteratur.

NCDV (2012). ”NCDV ’Drag him away’ Campaign” [Elektronisk]. Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=EEKC-Yu-LeQ [2015-12-22]

Nilsson, Ida (2014). ”Företag på Instagram” [Elektronisk]. Gillakommunikation. Tillgänglig: http://gillakommunikation.com/?s=företag+på+instagram [2015-12-18].

NorwichBSchool (2011). ”What is Branding?” [Elektronisk]. Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=JKIAOZZritk [2015-12-23].

Quizmagic Team (u.å) ”Identify the brand/logo” [Elektronisk]. Quizmagic. Tillgänglig: http://www.quiz-magic.com/quiz/105/451/Identify_the_brandlogo [2015-12-25]

SocialMediaDallas (2013). ”Using Snapchat for Business” [Elektronisk]. Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=lREx_g8klTA [2015-12-22]

Stone, D, M & Woodcock, D, N (2013). ”Interactive, direct and digital marketing. A future that depends on better use of business intelligence”. Journal of research in interactive marketing. Vol 8, No 1. [Elektronisk].  Emerald Group Publishing Limited. Tillgänglig: http://www.emeraldinsight.com/doi/pdfplus/10.1108/JRIM-07-2013-0046 [2015-12-18].

Wilhelmsson, Wille (2012). ”Stoppa kränkningar på reklamskylt med mobilen” [Elektronisk]. Feber. Tillgänglig: http://feber.se/video/art/242305/stoppa_krnkningar_p_reklamskyl/ [2015-12-18].

 

Bildkällor:

Bild 1
http://www.nextanalytics.com/optimize-your-brand-awareness/ [2015-12-18]

Bild 2
http://www.odwyerpr.com/story/public/5741/2015-11-06/trio-traditional-media-cos-report-anemic-quarterly-revenue.html [2015-12-18]

Bild 3
https://www.coop.se/MedMera-kortet/Tavlingar/Vinnare/Vinnare-av-mat-i-10-ar/ [2015-12-28]

Bild 4
http://www.theguardian.com/media-network/media-network-blog/2013/aug/06/coke-debranding-name-dropping [2015-12-29]