Finansiering av Svensk film

Louise Arvidsson, ALM400

INLEDNING

Att skapa en film bör gro och utvecklas från en idé och ett kreativt sinne. Men för att denna idé ska bli till en faktiskt film krävs en investering, alltså någon typ av finansiering. För att få denna finansiering och dessa pengar kan man gå tillväga på olika sätt. Jag kommer i denna fördjupningsrapport fokusera på hur svensk films finansiering ser ut, detta eftersom jag tror att vi som kreatörer ofta ser själva skapandet och kreativiteten som det som står och faller med en film. Jag vill därför visa på hur själva finansieringen och ekonomin likväl och kanske oftare än man tror är just det som står och faller i en produktion av film.

SVERIGE OCH FILM

Sverige har med internationella mått mätta en väldigt gedigen filmhistoria. Vi har både en bra och stor export av skådespelare såväl som regissörer och manusförfattare. Med hjälp av regissörer som Ingmar Bergman och storbanker ledda av bland annat Ivan Kreuger som var med och startar SF ges svensk film under början av 1900-talet en stadig grund att stå på. Vid det här laget slår även biograferna besöksrekord och att göra film får ett givmilt gensvar rent ekonomiskt. Dock ser industrin numera inte ut på samma sätt. Biobesökarna minskar samtidigt som filmers potential för spridning hos tittarna ökar.

När vi tänker oss en biofilm tror jag att vi ofta tänker en typisk Hollywood film. Det som bör nämnas då är att att USA och Hollywood har en filmindustri men just betoning på industri vilket vi i Sverige inte riktigt har. Detta kan förklaras av det låga invånarantal vi i Sverige har i jämförelse med exempelvIs USA, såväl som språkbariären och en skillnad i kultur. Filmindustrin i USA fick även tidigt marknadsandelar i europa vilket i sig även då genererade i att stiftelsen SFI bildades 1963 vilket resulterade i att den svenska filmindustrin blev statligt subventionerad och vi kunde säkra en sjävständig svensk filmproduktion (Sofia-Waldman, 2003).

Vanligtvis ligger en svensk film på en budget på cirka 15-20 miljoner kronor men en dyrare kan också dra upp mot 35 miljoner kronor. Medan en klassisk högbudget Hollywood-film kan ha en budget på upp mot 60 miljoner dollar (Agerman och Pineus, 2005). Jag kommer nu att visa på olika sätt för svensk film att få ekonomiskt stöd genom exempelvis statligt stöd, sponsring från näringslivet, kommunala medel, rikskapitalister och eget kapital. Men för att kunna börja skapa en långfilm krävs det allt som oftast ett stöd från SFI.

sfi_logo_sve_svart_stor

SFI

Det rikstäckande stödet för svensk film ges från SFI. SFI ger ut stödpengar genom kulturpolitiska mål för att kunna lyfta fram just svensk film. SFI regleras av ett filmtavtal mellan staten, filmbranshen, sveriges television och tv4 ab. Varpå dessa betalar in en biografavgift på 10 procent av bruttobiljettintäkterna varje år. För att kunna söka ett stöd för en lång spelfilm hos SFI krävs enligt filmavtalet en etablerad producent med vissa undantag. Det krävs då också att producenten är svensk, dvs bosatt i Sverige eller att företaget är registrerat i Sverige. Men SFI kan även ge stöd till manusförfattare, regissörer för att tidigt i ett projekt kunna få finansiering. För ett senare skede kan man även söka stöd för vidareutveckling för att kunna komma fram till ett produktionsbeslut. På så vis kan fördjupning av manusarbete, casting och kostnader för exempelvis att research finansieras (SFI, 2016).

Ett stöd från SFI är dock inte tillräckligt för att kunna finansiera en hel produktion av en långfilm utan står allt som oftast för enbart 28 procent av budgeten (SFI, 2016). Men det genererar i en förutsättning för att kunna komma igång med en produktion. Detta betyder därför att SFI blir filmproduktionens viktigaste finansiär. Samtidigt betyder detta att för att en film ska bli verklighet krävs både konstnärliga ambitioner såväl som att den måste vara attraktiv för publiken för att nå framgång för att således kunna generera i pengar tillbaka in i projektet. Det som dock kan kritiseras gällande SFI är att pengarna delas ut från en egen personlig bedömning från konsulenterna hos SFI. Varje konsulent anställs på två och ett halvt år med möjlighet till ett års förlängning. På så vis påverkas svensk film utifrån vem som är konsulent för nuvarande. Det gäller alltså för producenter att försöka sälja in sin idé och projekt till denna konsulent för att kunna få ett stöd.

2901969

FILM VÄST

Utöver SFI finns det även 19 regionala filmcentrum som täcker Sveriges samtliga län. Ett exempel på detta är Film Väst som då står för Västra götalands kommun. Film Väst ger ekonomiskt bidrag och går då in som samproducenter. Samproduktionen kräver att 50 procent av sysselsättningen som görs är gjord av personal boende i Lysekil, Trollhättan, Vänsersborg, Uddevalla, Göteborg, Dalsland eller Norra Bohuslän  (Film Väst, 2016). Här kommer då ytterliggare krav att uppfyllas för producenten för att kunna få finansiering för sin film, vilket kräver noggrann planering och kanske även en del uppoffringar.

nftfposblack

NORDISK FILM OCH TV FOND

Du kan även söka stöd från Nordisk film och tv fond som är uppbyggd av flera nordiska samarbetspartners som filminstitut och tv-kanaler från de nordiska länderna. De har som syfte att sponsra produktion av audiovisuella projekt i norden genom finansiering av bland annat långfilm. De ger då stöd till projektutveckling, distrubition och lansering men även översättning till nordiska språk. För att söka stöd måste filmen, tv-serien eller dokumentären vara passande för biografer, tv-kanaler eller annan typ av distribution. De skriver även själva att filmen måste ha en tittar potential som främst är belagd i den nordiska länderna. De kräver även stöd från sitt eget land och dessutom garanterad distribution för biograf och/eller ett avtal med någon typ av annan kanal för visning i minst två av de nordiska länderna (Nordisk film och tv fond, 2016).

PRODUKTPLACERING

En annan typ av finansiering som kan användas utöver de redan nämnda stöden är produktplacering. Själva grunden av produktplacering började med att man lånade ut sina produkter till skådespelare för användning. Det var inte förrän i efterhand man insåg den kommersiella kraften av att föra samman en produkt men en skådespelare och det var i och med detta som produktplacering började användas som ett promotionsverktyg (Norman och Persson, 1999). För att produktplacering ska gälla krävs inte alltid att en specifik produkt faktiskt syns i bilden, det kan istället räcka med att företagets namn står med på ett eller annat sätt i filmen. Här kan det för en mer oerfarna och oetablerade filmskaparen vara ett alternativ att använda sitt nätverkande. Vi har nog alla någon vän eller familjemedlem som kan tänka sig gå in för sponsring tillsammans med sitt företag.

DET EGNA KAPITALET
En annan del av finansiering inom film är det egna kapitalet som kan sättas in i form av fysiska pengar samt uteblivna eller uppskjutna löner. Dessa kan då först realiseras när filmen har spelat in sina kostnader. En filmarbetare kan då till exempel skriva ett kontrakt på 20 000 kr i månaden men enbart få ut 14 000 kr då de resterande 6 000 läggs och registreras som en investering in i produktionen. Detta innebär då att personen i fråga även blir delägare i filmen. Den uteblivna lönen kan komma tillbaka till personen då filmen har gått från break-even till vinst, detta är dock beroende på vad som skrivits i kontraktet. Pengar kan alltså även enbart ses som en investering för att få filmen gjord och ger därför inget tillbaka i pengar. Detta anses vara ett stort mörkertal av svensk films finansieringsled, vilket medför att många filmer borde redovisas dyrare än vad de oftast utger sig till att vara. Denna del består även utav företag som hyr ut teknisk utrustning till ett reducerat pris för att sponsra ett projekt som de tror har möjlighet att lyckas.

Under en av Film Clouds filmfrukostar berättar regissören Abbe Hassan, som bland annat har gjort Comviqs reklamfilmer att han i sitt senaste projekt använt sig utav byte av tjänster som en typ av finansiering. Kan en skådespelare, filmare eller klippare tänka sig att arbeta till en reducerad eller utebliven lön under detta projekt kan hen istället få ett säkert arbete inför nästa. Detta ses då även som en investering rakt in i projektet. I denna del kan även nämnas finansiering från rikskapitalister som helt enkelt består utav pengar från privatpersoner som kan få stå med i credlistan.

Såhär beskriver Hunter Weeks hur han har finansierat några av sina filmer och de problem han stötte på. Ett bra exempel på just hur man, i alla fall till en början, kan behöva gå in med eget kapital.

 

SAMMANFATTNING

Filmindustrin i Sverige skiljer sig alltså en del från till exempel skivbolag och bokförlag. Eftersom det i en filmproduktion innebär ett stort risktagande kan det inte släppas ett alltför stort antal produkter på marknaden. Ett bokförlag med mindre kostnader för produktion kan då istället ta större chansningar för att nå en kassasuccé (Björkegren, 1999). Inom filmindustrin krävs det således en mer renodlad kommersiell affärstrategi för att minska risktagandet hos finansiärer.

En film ska anses vara konst samtidigt som det ska vara en produkt som är anpassad efter marknaden. Det är därför tacksamt för redan erkända producenter, regissörer och författare att skapa film då dessa kan leva på vågen av deras redan kommersiella namn och status för att på så vis kunna göra mer alternativa filmer. Det är också därför franschise av filmer ofta är mer framgångsrika rent ekonomiskt än up-and-coming filmer på marknaden. Något som kritiserats av många inom industrin.

Denna rapport rör ju främst film som har som avsikt att visas på kommersiellt vis, via biografer eller tv-kanaler, och på så vis även kunna generera i pengar. För en oerfaren producent, regissör, manusförfattare eller helt enkelt filmskapare i sig är det som ni säkert förstår en ganska snirklig väg att gå för att få filmen finansierad och i slutändan visad. Men för att kunna göra ett namn av sig och bli en av de så kallade etablerade producenterna kan det därför vara ett alternativ att i början av sin karriär antingen försöka arbeta med redan etablerade personer inom branschen eller att göra upp sin budget genom byte av tjänster.

En stor del av många filmers budget mörkas då de som faktiskt arbetar med filmen inte kan få ut några pengar förrän själva filmen är färdig och har börjat generera pengar. Det kan därför ses som ett stort risktagande från till exempel en regissör att arbeta med en film då det faktiskt i slutändan kan landa i att filmen aldrig kommer att kunna betala för det arbete som har lagts ner. Samtidigt kan man se det så att själva arbetet betalar för sig själv då detta kan leda till självklart lärdom men även ett mer etablerat namn inom filmindustrin.

En producent eller regissör kan också göra valet mellan att antingen gå efter sin magkänsla och egna trumma för att skapa ett projekt med risken av att aldrig få någon riktig finansiering men i slutändan ändå få fram en väldigt bra film. Eller ställa sig in i ledet och anpassa sitt verk efter vad som söks på marknaden just nu, alltså ett mer kommersiellt tänk.

affarsstrategierforfilm

ÖVNINGSUPPGIFT

Försök att komma fram till vad som är skillnaden för konstnärens villkor och marknadens villkor. Vad söks på marknaden just nu, och vad anser du saknas. Vad hade du velat se på bio nästa år, fundera.

Alternativt:

Ta din favorit regissör, manusförfattare eller producent. Se tillbaka i deras portfolio och jämför dennes nyaste film med den äldsta. Försök att frånse skillnaden i teknik och år och istället se om och hur det skiljer sig  i budget och konstnärligt kontra marknadsanpassad.

Referenslista

Artikel, Rapport

Agerman, Per. Pineus, Isaac. (1003). Kan svensk film stå på egna ben. Affärsvärlden nr 43, s 26-30.

Norman, Eva. Person, Maja. (1999). Företagsmotiv till produktplacering i film. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Bok

Björkegren, Dag. (1999). Kultur och ekonomi. Stockholm: Carlsson bokförlag

Soila-Wadman, Marja. (2003). Kapitulationens estetik – Organisering och ledarskap i filmprojekt.. Stockholm: Arvinius förlag.

Webb

SFI (Svensk Filminstitutet) (u.å) Sök stöd, filminstitutets stöd, produktionsstöd, utvecklingsstöd [Elektronisk]. Stockholm: SFI. Tillgänglig: http://www.filminstitutet.se/sv/sok-stod/filminstitutets-stod/produktionsstod/utvecklingsstod/  [2016-11-14].

Nordisk film og tv fond (Nordisk film och tv fond) (u.å) Funding, applying for funding [Elektronisk]. Oslo: Nordisk film og tv fond. Tillgänglig: http://www.nordiskfilmogtvfond.com/funding/applying-for-funding  [2016-11-14].

Film Väst (Film Väst) (u.å) Om ansökan beslut och genomförande [Elektronisk]. Trollhättan: Film Väst. Tillgänglig: http://filmvast.se/om-ansokan-beslut-och-genomforande/  [2016-11-14].