Text skriven av Åsa Eriksson
Introduktion
Jag vill med den här texten undersöka berättarteknik.
Vad är det med tv-serier som får oss att stanna kvar avsnitt efter avsnitt, säsong efter säsong. Hur berättar man en historia? Vad behöver man för ingredienser och hur gör man och vad bör man tänka på? Vad är det som gör tv-serier och filmer kultförklarade? Är det många tittare? Är det att man belyser ett känsligt ämne på ett rått sätt? Vad är kult?

 

Konsten att berätta en historia

Att kunna berätta en historia som fångar publiken uppmärksamhet är en konst. Vad är det som gör att vissa tv-serier/filmer berör en stor skara medan andra inte gör det, eller anses direkt dåliga? Publiken trollbinds inte av berättelsen i sig, utan av berättandet. Hur man berättar. Det kan väcka en nyfikenhet inom oss som gör att vi vill veta mer.

Nyckeln är att kunna bygga upp en historia dramaturgiskt.

En bra berättarteknik fångar publikens uppmärksamhet och det är inte bara inom konstnärliga områden man använder sig av dramaturgiskt berättande.

Pusztai menar att på 1960-talet börjar bland annat journalister inom tv och radio strukturera sina arbeten efter en dramaturgisk modell. Detta gjorde att publiken lättare kom ihåg innehållet och nyheterna började presenteras efter en mer medveten dramaturgiskt tänkande (Pusztai, 2011, s.108).

Hägg menar på att det kan vara tråkigt att lyssna på svärmors senaste läkarbesök eftersom berättelsen inte är dramaturgiskt uppbygg (Hägg, 2004, s.73).

Dramaturgi kan byggas på olika sätt. Pusztai menar att aristotelisk dramaturgi är det som dominerar nutida teater och film. Aristotelisk dramaturgi består av sju grundläggande principer,

  1. Idé
  2. Handling
  3. Personer
  4. Plats
  5. Tid
  6. Text
  7. Framställning.

Text och framställning berör det stilistiska så som språkbruk och den sceniska framställningen (Pusztai, 2011, s.52).

Börja inte med början

Hägg menar att det är av större vikt hur en berättelse början än hur den slutar. En god metod kan vara att börja i mitten av berättelsen. Gärna med en presentation av ett hot/konflikt som hänger över handlingen. Öppningen ska helst ge både spänning och sätta en grundstämning, som leder in publiken i rätt stämning. Hägg menar att man minns en bra början men inte alltid hur berättelsen slutar (Hägg, 2004, s.99-101).

Pusztai menar att publiken vill så fort som möjligt få reda på vilken som står på scenen, varför de är där och vad de vill. Ett anslag kan presentera en nödvändighet, något måste stå på spel, en konflikt (Pusztai, 2011, s.25).

Augustsson menar att det finns en tumregel som säger att det finns tre intressanta sätt att börja en berättelse, en spännande person, en dramatisk situation, en intressant bakgrund. En regel som Augustsson lyfter fram är den gamla journalistiska regeln där man svara på vem, vad, var, när, varför, hur. Augustsson menar att man vill börja berättelsen mitt i något spännande. (Augustsson, 2002, s.141,143).

Okej, låt oss titta på pilotavsnitten på tre tv-serier. Jag har valt ”Breaking bad” (2008), ”Sons of Anarchy” (2008) och ”The Wire” (2003). Jag tittade 10 minuter in i första avsnittet, på första säsongen för att se om anslagen påminner om varandra.

Alla tre tv-serier början mitt i en händelse. En konflikt eller problematik blir presenterad.

Hur kommer motorcykelgänget att hantera att någon tog deras vapen som de skulle sälja vidare och att någon sprängde deras förråd där det gömde sig illegala flyktingar?

Vad kommer hända med Walter när polisen kommer fram till husbilen och upptäcker lik och knark i husbilen?

Ett vittne ändrar sitt vittnesmål mitt under rättegången, varför?

Alla tre seriers börjar med en dramatisk situation, mord, explosioner och en husbil med tveksamt innehåll som kör av vägen.

Det väcker ett intresse, spänningen verkar ligga i att man inte riktigt vet vad det är som pågår, man kan ju gissa sig till ungefär vad som kommer hända. Till exempel så kan man gissa att motorcykelgänget kommer blir riktigt förbannade och planera hämnd, Walter är rökt, och någon har hotat vittnet som ändrar sitt vittnesmål. Men frågan är ju varför. Ett intresse har väckts och man vill veta hur det ska gå.

Enligt JJ Abrams så är konflikten i berättandet som en mystery box, man tror man vet på ett ungefär vad som kommer hända. Den lockar in publiken och väl där fortsätter berättandet med fler frågetecken ( Mystery Box, 2007).

Se hans tedtalk här.

https://www.ted.com/talks/j_j_abrams_mystery_box#t-568362

 

Se första minuten på ”Breaking bad” här

Ju mer publiken vet, desto mer spännande

Man vill hålla publiken nyfiken, de ska vilja veta hur det ska gå, då är det också viktigt att ge publiken mycket information. Hägg menar att en god berättare aldrig får överraska sin publik vilket resulterar i att publiken blir mer snopen än överraskad. Spänningen ligger i vad publiken vet. Att frukta något som publiken vet kommer inträffa. Hägg menar att tragiken uppstår i den väntade olyckan. Hägg menar att en berättelse blir mer intressant om det finns ett hot i bakgrunden, gärna något som personerna i berättelsen inte vet om ännu. Spänningen blir större om publiken vet ungefär vad som kommer hända, men de vet inte hur. (Hägg, 2004 s.42, s.218).

En skräckfilm skulle aldrig bli skrämmande om vi inte först fått reda på att det finns en mördare, ett hot. Effekten blir större om vi vet om att han finns och vad han vill så kommer vi bli mer rädda när han slår till. Spänningen byggs alltså utifrån vad publiken vet.

Pusztai menar att informationen ska delas ut på rätt plast med rätt mängd på rätt tid. Detta för att publiken ska kunna förstå berättelsens helhet, det är här som publiken kan leva sig in, förstå och smälta informationen. Viktigt att komma ihåg är att publiken ofta har svårt att följa fler än två parallella förlopp samtidigt, det tar 1-5 minuter att leva sig in i någon annans persons känslor, och viktig fakta bör upprepas 2-4 gånger för att publiken ska kunna lära sig det (Pusztai, 2011, s.49).

Att undanhålla information kan också skapa spänning

Pusztai menar att när man skapar luckor i berättat så aktiverar man publikens fantasi, fördröjningen av information kan skapa en nyfikenhet och en vilja att försöka lösa gåtan (Pusztai, 2011, s.106). JJ Abrams menar att undanhålla information bygger mystiken och nyfikenheten ( Mystery Box, 2007).

Jag menar, många försökte lista ut vem som dödade Laura Palmer och många hade egna teorier om vad som försiggick på den mystiska ön där flera personer blev strandsatta efter en flygplanskrasch.

Att aktivera publikens egen fantasi ger utrymme för fansen att argumentera och ventilera sina egna teorier. Enligt Elis så skapar tv-serier en känsla av tillhörighet, att få vittna om en värld som skapas och utvecklas framför ens ögon, en värld som bjuder på överraskningar, på gott och ont. Elis menar att teven som medium är en blandning av radio, bio och teater, alltså något eget. Han definierar teven som något privat och intimt (Elis, 2006, s.13,16).

Detta kan också visa på varför vi så lätt fastnar och ser avsnitt efter avsnitt, vi befinner oss ofta i hemmet och det blir privat och intimt. Vi får vittna och vara en del av någonting, känna en samhörighet.

En samhörighet för samman publiken, en nichad publiken kan visa på att något är eller kommer att bli kultförklarat menar Pearson. Pearson beskriver ordet kult i tv-sammanhang som något som är ovanligt och edgy, det kan vara symbolisk eller nostalgisk för en specifik subkultur eller att den anses ”hip” (Pearson, 2010, S.7). Enligt Pearson är fansen till kultserier lojala, de är en mindre publik, och det är publiken och publikens beteende som skvallrar om serien är kult eller inte. En serie med stor publik blir alltså inte kult, utan den blir mainstream, menar Pearson (Pearson, 2010, S.9).

 

Okej, låt oss summera.

Börja i mitten. Börja med något spännande. En spännande person, en dramatisk situation, en intressant bakgrund. Presentera en konflikt. Presentera fler frågetecken. Hägg menar att man ska skriva något man själv vill läsa, inte vad man tror andra vill läsa (Hägg, 2004, S.217).

Det låter ju lätt.

Här finns några bra uppgifter och inspiration till att komma igång.

http://sprakligt.se/category/kreativt/

 

 

REFERENSER:

Abrams, J.J, (2007-03) Abrams, J.J ”The mystery box” [Video online] Tillgänglig: https://www.ted.com/talks/j_j_abrams_mystery_box#t-568362 [2015-11-01]

 

Augustsson, L. (2002). Lust att skriva. Romaner och noveller. Italien: Ordfront

 

Breaking Bad (2008) Pilot. [Tv-serie] 18 maj.

 

Elis, J. ( 2006). Defining the Medium: TV Forms an Aesthetics. I Creeber, G (red.) Tele-visions – An Introduction to Studying Televison. London: British Film Institute

Hägg, G. (2004) Nya författar skolan. Falun: Scandbook

 

Pearson, R. (2010). Observations on Cult Televsion. I Abbot, S (red.) The Cult TV Book. New York: I.B.Tauris & Co Ltd

 

Pusztai, I. (2011). Berättarteknik. Dramaturgiska begrepp från A till Ö. Borås: Recito Förlag

 

Sons of Anarchy (2008). Pilot [Tv-serie] FX Network 3 september

 

The Wire (2003). The Target [Tv-serie] Home Box Office (HBO) 4 juli